Hemma hos studenten - Ergo

Foto: Hanna StrandbergFoto: Hanna StrandbergUppsala studentkårs tidning. Grundad 1924.#103/10 – 16/10200818/ ”Detta är trolleri.Oskyldigt trolleritill skillnad från de trixpolitikerna sysslar med.”20/ ”Det kan bli ansträngandeom komikerna håller sigpå samma nivå så att käkarnalåser sig på publiken.”17/ ”Kort sagt: ingenstraffknullande, lurvigkarlakarl så långt ögatkan nå.”Oklara beskedom obligatoriet06/NYHETER Frågan om kårochnationsobligatoriets avskaffandetas inte upp i regeringensbudgetproposition för 2009. Ändåsäger sig högskole- och forskningsministerLars Leijonborg stå fast vidplanerna på att genomföra reformenunder mandatperioden. Omdet stämmer får kårerna alldelesför kort tid på sig att ställa om, menarSveriges förenade studentkårer,SFS, och Uppsala studentkår, somockså oroar sig för finansieringsfrågan.– Det vore förödande att få mindreän 310 kronor per student i bidragoch även utredaren har poängteratatt 310 kronor är en miniminivå.Kårer och nationer måste få vetahur en ny tidsplan för ett eventuelltavskaffande skulle se ut i mycketgod tid om förändringarna ska gåatt genomföra, säger Uppsala studentkårsordförande Klas-HermanLundgren.POSTTIDNING, Övre Slottsgatan 7, 753 10 UPPSALAHemma hos studentenStår upp för jämställdhet14–15/PORTRÄTTET – Jag vetinte varför ordet feminist är så laddat,när det egentligen handlar om jämställdhetoch borde vara en självklarhetför alla människor.Det säger Ina Sörlid, ny jämlikhetsansvarigpå Uppsala studentkår.04–05/DEBATTJenny Kääntä har inrett sinstudentlya i 50-talsstil utifrånen begränsad budget. Det svåraär inte att komma billigt undan,utan att faktiskt få en bostad.9–13/BOSTAD Situationen påstudentbostadsmarknaden är fortfarandetuff, trots de nästan 1 000 nya lägenhetersom uppförs i kvarteret Observatoriet vidEkonomikum och på Ekebyfältet i Flogsta.En särskilt utsatt grupp är de många internationellastudenter som söker sig till universitetet.Ergo har träffat tre studentersom precis flyttat in i sina studentbostäderoch två som har haft tid på sig att inredaoch piffa till, och som nu har en mycketutpräglad och personlig stil.STUDENTER GLÖMSI BUDGETEN«INFÖR ÖPPENLICENS PÅ KÅREN«

Ergo #10 / 2008LEDARE / 03FRAMTIDENS BOSTADSMARKNADGYNNAR DEM SOM REDAN HARStödet till byggandet av hyresrätter togs bort förra året.Samtidigt som det byggs allt färre hyresrätter ombildasen stor del av allmännyttan till bostadsrätter, och regeringenpratar om ägarlägenheter, en ny typ av upplåtelseform.Alla ska kunna köpa sin egen bostad. Men hur skadet gå till? De bostadspriser som råder, i kombination med stiganderäntor och löneläget för de flesta svenskar, gör ägande till en lyxmånga inte har råd med.Finanskrisen har under de senaste månaderna lagt sig som en mörkskugga över Västvärlden, och i USA har staten fått gå in och räddakreditinstitut från konkurs. Precis det som skedde i Sverige under 90-talets början, då räntorna steg till omkring 500 procent. Människorfick lämna hus och hem, skuldsatta upp över öronen. För så går detnär man tillåts låna stora summor pengar utan att ha täckning för lånen.Bostadspriserna har under det senaste decenniet ökat löjeväckandemycket. Inte många har råd att lägga upp ens kontantinsatsenför en bostadsrätt.Socialdemokraterna, som tidigare varit emot marknadspriser,vacklar nu i frågan. Man talar om att glappet mellan marknadsprisoch bruksvärde är alltför stort. Hyran för en lägenhet på Strandvägenbör skilja sig markant mot hyran för en lägenhet i Rinkeby. Men medmarknadspriser följer ökad segregation. Rent krasst innebär det enuppdelning av människor efter social och ekonomisk status. Vill viverkligen ha ett samhälle med ökade klasskillnader, har vi inte lärtoss av våra misstag? Andra länder visar dessutom att införandet avmarknadshyror inte ökar byggandet av hyresrätter.KOMMUN- OCH FINANSMARKNADSMINISTER Mats Odells förslag attgöra det billigare att hyra ut i andra hand, istället för att öka byggandetav hyresrätter, ter sig synnerligen nonchalant. På dagens allt hårdarebostadsmarknad verkar det finnas två grupper. De som har ochde som inte har. Eller snarare: de som både har kakan och samtidigtäter av den (bostadsrättsägare som hyr ut i andra hand) och de som fårplocka smulorna från golvet (andrahandshyresgäster, beroende av deförras livssituation, önskemål och krav – för att inte tala om de extrasummor som ofta läggs på ett andrahandskontrakt).Idag tvingas människor att bo kvar hos sina föräldrar eller före dettapartners. Folk får lov att tacka nej till jobb och utbildningar ochmånga väntar med att skaffa barn. I regeringsformen stadgas att detåligger det allmänna att trygga rätten till bland annat boende och socialtrygghet. Det är dags för politikerna att återigen se boendet somen välfärdsfråga att ta på allvar!HEJ STUDENT!Namn: Martin Zeller.Pluggar: Civilingenjör.Hur många terminer iUppsala: Det närmarsig en halv termin.Här sitter jag ochpluggar:Korridorsköket(bättre än man tror).Här slappar jag: I enstor soffa.Här shoppar jag kläderi Uppsala: Där jag har vägarna förbi.Onödigaste grejen i mitt kylskåp: Smör med havssalti.Bästa nationsrestaurangen: Snerikes.Senast köpta kurslitteratur: Calculus.Bästa utgång i Uppsala: Snerikes.Här semestrar jag helst: Runt medelhavet.Här äter jag lunch: Ångström.Tränar: Så fort det finns tid.Ser på: En kul film.Lyssnar på: Det mesta.Favoritprodukt på Systemet: Kommer inte ihåg......och på Apoteket: Resorb.Bästa budgetmaten: Vita bönor med timjan i.Värsta korridorminnet: Bananflugeinvasion.Det gör jag helst en ledig söndag: Spelar någotinstrument.VAD TAR NI FÖR VALPEN DÄR I FÖNSTRET, medsvansen i vädret, så stolt. Vad tar ni för valpen däri fönstret. Jag hoppas ni ej har den sålt. (Ur sångenValpen i fönstret.)Denna dvärgschnauzer vid namn Kajsa sågs häromveckani ett skyltfönster i S:t Eriks gränd, icentrala Uppsala.Ergo grundades 1924 och ärUppsala studentkårs tidningsedan 1940. Redaktionenär obunden gentemot bådekårstyrelse och opposition.CHEFREDAKTÖR/ANSV. UTGIVAREGusten Holmcred@ergo.us.uu.se018–480 31 30REDAKTÖRHanna Strandbergred@ergo.us.uu.se018–480 31 31SIDREDIGERINGRobert Ringefors ochredaktörernaADLotta HähnelANNONSBOKNINGTomat annonsbyråinfo@tomat.se046–13 74 00/02www.tomat.seUPPLAGA OCHPERIODICITET34 000 exemplar14 nr per årPRENUMERATION150 kr/årANNONSPRISERHelsida fyrfärg: 19 500 krHalvsida fyrfärg: 12 000 krTRYCKERIUNTISSN0345–2875ADRESSÄNDRING018–480 31 00Eftertryck utan redaktionensskriftliga medgivande tillåtsej. För obeställt materialansvaras ej.Utebliven tidning:018-478 10 20(endast boende i Uppsala)berglinHÖSTEN 2008UTKOMMER ERGO:#11 17/10#12 30/10#13 21/11#14 12/12

DEBATT / 04 Ergo #10 / 2008»SLÄPP KÅRENSPUBLIKATIONER FRIA«De texter som Uppsala studentkårpublicerar bör få återanvändasav alla, anser Piratstudenterna.Uppsala studentkår publiceraren hel del texter om studentrelateradeämnen samtger ut kårtidningen Ergo.Detta är givetvis bra, att merinformation om studenternas situationskapas ökar chansen att beslutsfattareska ta till sig kunskapen och på allvarbörja förbättra de trygghetssystemsom allt som ofta missar studenter somgrupp.Då faller det sig naturligt att vilja spridadet material som publiceras i så högutsträckning som möjligt och det görslämpligen genom att uppmuntra andrapersoner och organisationer att återanvändade texter som kåren producerar.Tyvärr sätter dagens restriktiva upphovsrättslagstiftningallvarliga hinderi vägen för att andra personer och organisationerska kunna nyttja och återanvändade texter och annat material somkåren producerar. Till viss del kan kårendock gå runt de hindren genom att licensierasitt material under en CreativeCommons-licens.Att erbjuda sitt verk under en Creativemotion och hälsovårdKursstart!Vill du lära dig merom kropp & träning?Öka ditt självförtroende –stärk din självkänsla!Bli mer säker i dig själv genom övningar,gruppsamtal och hemuppgifter.Kursstart 21/10.Commons-licens innebär inte att manavsäger sig sin upphovsrätt. Det innebäri stället att man erbjuder några av sinarättigheter till vem som helst, men barapå vissa villkor. Exakt vilka villkor kanvariera beroende på vilken licens manväljer att använda.»UPPSALA STUDENTKÅRBÖR FÖREGÅ MED GOTTEXEMPEL OCH LICENSIERASITT TEXTMATERIAL OCHTIDNINGEN ERGO UNDEREN ÖPPEN LICENS.«Vi i Piratstudenterna ser fram emot nären ny och användaranpassad upphovsrätttillåter alla att i icke kommersiellasyften återanvända texter, men fram tilldess anser vi att Uppsala studentkår börföregå med gott exempel och licensierasitt textmaterial och tidningen Ergo underen öppen licens.Emil PaulsrudMattias BjärnemalmRobin KastbergPiratstudenternaStudenthälsans instruktörsutbildningarstartar i oktober!Baskurs 4–5/10Aerobics 10–12/10Pilates 11–12/10Anmälan via www.sh.uu.seeller Stallets/Svettis reception.För ytterligare information och anmälan,se www.sh.uu.se eller kontakta Studenthälsans mottagning tel 15 50 50.www.sh.uu.seSTALLET Dag Hammarskjölds väg 58 tel 471 69 40SVETTIS Sjukhusvägen 2 tel 69 52 80STUDENTHÄLSANS MOTTAGNING Övre Slottsgatan 7 2tr tel 15 50 50Var finns satsningarna på studenter i regeringens budget för 2009? Det undrar Uppsalastudentkårs presidialer Klas-Herman Lundgren, Daniel Fredriksson och Malena Ranch.»STUDENTENÄR OSYNLIGI BUDGETEN«I budgeten för 2009 har regeringenglömt en liten detalj: studenten.Inget höjt studiemedel,inga resursförstärkningar tillgrundutbildningen. Beklagligt,anser Uppsala studentkår.Tidningarna har varit fyllda avbudgetrubriker den sista tiden.Alla får en del av kakan.Det satsas på arbeten, på pensionäreroch på en sund ochstark ekonomi. Regeringen har ett nästanhistoriskt stort överskott att fördelaoch har kommit med nya miljardsatsningarvarje dag. Bland annat utbildningoch forskning får nya pengar. ”Helavägen från förskola till forskning”, stoltseradestatsrådet Gunilla Carlsson närhon presenterade budgeten i Uppsaladen 22 september. Endast en liten detalji utbildningskedjan har man bortsettfrån: studenten. Hon som varken går förskola,skola, gymnasium eller forskarutbildning,men som läser en grundutbildning.Hon får tyvärr ingenting denhär gången heller.»REGERINGEN HARFÖRBISETT DEN BÄRANDEBJÄLKEN SOM UTGÖRS AVGRUNDUTBILDNINGS-STUDENTERNA.«Tre av fyra allianspartier hade som vallöftehösten 2006 att höja studiemedlet,och högskole- och forskningsministerLars Leijonborg lovade att infria detta.Nu har tonen blivit en annan. FinansministerAnders Borg säger som svar på fråganom studenternas behov av högre studiemedelatt det är bra för studenter attjobba vid sidan av studierna. Då menarhan inte ens ett jobb som är relevant förutbildningen, utan vilket som jobb somhelst. Detta budskap förmedlar regeringeni samma andetag som den kliarsig i huvudet över hur genomströmningeni högskolan ska ökas. Detta skerinte genom att studenterna jobbar medandra saker, det kan vi vara säkra på.HÖSTENS BUDGETPROPOSITION innehållermånga kloka insikter om vad sombehövs för att nå regeringens mål omhöjd kvalitet i utbildningen. ”Ökaderesurser för kvalitetsförstärkningar tillutbildning (...) skapar möjligheter attöka lärartätheten,” skriver regeringen,men avsätter inga anslag för att studenternaska få fler lärarledda timmar,något de starkt behöver. ”För att ökagenomströmningen och stärka kvaliteteni högskolan krävs goda villkor för destuderande,” skriver regeringen vidare.Ingenting görs dock för att förbättrastudenternas villkor.Regeringens stora satsning på forskningär mycket välkommen, och vi hoppasatt en del av anslagen går till attsäkra goda anställningsvillkor för doktoranderna,på vars axlar den svenskaforskningen till stor del vilar. Samtidigtmåste vi konstatera att i sitt byggandeav den framstående kunskapsnationenSverige har regeringen förbisett denbärande bjälken som utgörs av grundutbildningsstudenterna.Det skapas ingenframstående forskning utan en framståendegrundutbildning, och det skapasingen framstående grundutbildning avatt studenterna spenderar sin tid på extrajobbeti stället för i föreläsningssalen.Uppsala studentkårKlas-Herman Lundgren, ordförandeDaniel Fredriksson, vice ordförandemed utbildningsansvarMalena Ranch, vice ordförandemed studiesocialt ansvar

06 / NYHETER Ergo #10 / 2008NYHETER I KORTHETKvinnor missgynnasav särbehandlingMånga högskoleutbildningar gerförtur till sökande av det underrepresenteradekönet när flerasökande med samma betyg ellerpoäng på högskoleprovet konkurrerarom samma platser. Eftersomkvinnor är överrepresenterade vidhögskolan gynnar reglerna oftastmän. Det visar en kartläggning somCentrum för rättvisa, CFR, har gjort.Vid Uppsala univeritet har urvalsprincipentillämpats i 361 fall desenaste tre åren. I 347 fall missgynnadeskvinnliga sökande, enligtCFR, som anser att reglerna är könsdiskriminerande.Zennström ger miljonertill klimatforskningUppsala universitet får donation på15 miljoner kronor av IT-entreprenörenoch tidigare UppsalastudentenNiklas Zennström. Pengarnaska gå till en gästprofessur inom klimatforskning.Zennström donerarockså pengar till stipendier för forskarstudierinom textilvetenskap.Malkolm Kallin, Gustav Ödman ochEmrik Kallin bygger med lego påMuseum Gustavianum.Pedagogiska bitarI samband med att företaget Lego firar50 år tar Museum Gustavianumemot två kubikmeter lego, som skaanvändas vid den interaktiva utställningen”Barnens drömstad”.– Trots namnet på utställningen äralla väldigt välkomna. Vi tror verkligenatt vuxna legobyggare kommeratt bygga sida vid sida med barnen.Det fina med lego är att man får användasin kreativitet och att materialettilltalar både flickor och pojkar,kvinnor och män, säger Cecilia Ödman,Förste antikvarie vid MuseumGustavianum.Tanken är att besökarna ska bidratill utställningen genom att byggasin egen bild av drömstaden.– Lego är oslagbart i pedagogisktsyfte eftersom vi alla har en avslappnadrelation till materialet. Då försvinnerpressen och fantasin kansläppas lös, avslutar Cecilia Ödman.RättelseSom student har man rätt till föräldrapenning.Hur stor ersättningenblir beror på om man har arbetattidigare. I en passage i artikeln ”Jagkallade föräldrapenningen fikabidraget”i senaste Ergo stod att endastarbetstagare har rätt till föräldrapenning,vilket alltså inte är korrekt.Besked om slopatobligatorium dröjerKårobligatoriets avskaffandelyser med sin frånvaro både ibudgetpropositionen och i listanöver höstens kommande propositioner.Men regeringen sägersig stå fast vid planerna på attgenomföra reformen före nästaval. Om det stämmer får kårernaalldeles för kort tid på sigatt ställa om, menar Sverigesförenade studentkårer, SFS, ochUppsala studentkår.Ifebruari i år presenterade regeringensutredare Erland Ringborg sittförslag för hur kår- och nationsobligatorietkan avskaffas. ”Reformengenomförs den 1 juli 2010,under förutsättning att beslut omförfattningsändringar fattas senast ibörjan av 2009”, skrev han i sitt betänkande.Då hette det att beslut i frågankunde väntas till hösten och det varenligt högskole- och forskningsministerLars Leijonborg ”rimligt” att finansieringsfråganvar löst innan dess.Men reformen nämns inte i budgetpropositionenoch finns inte hellermed på listan över de propositionersom regeringen ska lägga fram senarei höst. Osäkerheten har spätts på avuppgifter i tidningen Studentliv omatt regeringen kanske inte hinner avskaffaobligatoriet under mandatperioden.Orsaken sägs vara att finansministerAnders Borg inte anser attdet finns utrymme att finansiera ettavskaffande, som enligt Erland Ringborgsmodell skulle kosta omkring125 miljoner kronor att genomföraoch bekostas genom ett minskat antalstudieplatser.PÅ FINANSDEPARTEMENTET vill manöverhuvudtaget inte kommenterauppgifterna, utan hänvisar vidaretill Utbildningsdepartementet. MalinStrid, politiskt sakkunnig på Utbildningsdepartementet,säger attLars Leijonborg står fast vid sina planerpå att avskaffa obligatoriet. Propositionenfrån regeringen kommer”i närtid men inte i höst”, fortsätterhon.»KÅRER OCH NATIONERMÅSTE FÅ VETA HUR EN NYTIDSPLAN FÖR ETT EVENTU-ELLT AVSKAFFANDE SKULLESE UT I MYCKET GOD TID OMFÖRÄNDRINGARNA SKA GÅATT GENOMFÖRA.«– Huvudskälet till att reformen intefinns med i budgetpropositionen äratt det inte finns så mycket att tilläggaHögskole- och forskningsminister Lars Leijonborg säger sig fortfarande vara inställd påatt avskaffa kårobligatoriet under mandatperioden. Men reformen nämns inte i regeringensbudgetproposition.Foto: Christin Lenthamretill det vi redan har sagt. Vi hade kunnatskriva att avskaffandet är underberedning, men det hade inte tillförtså mycket.Planerade utgifter brukar väl finnasmed i budgetpropositionen även om dehar presenterats förut?– Det finns vissa tekniska detaljersom återstår att lösa. Hur studentinflytandetska säkras, till exempel.Är finansieringen en sådan olöst tekniskdetalj?– Som alltid pågår det diskussionerom finansieringen, men ingentingutöver det vanliga.SFS ordförande Moa Neuman tyckeratt det är olyckligt att beslutsprocessennu verkar skjutas upp.– Varje månad som det drar ut på tideninnebär en månad mindre för studentkårernaoch SFS att förbereda sig,säger hon.Det borde regeringen ta hänsyn till isin proposition, menar Moa Neuman.– Antingen måste förändringen förkårerna bli mindre eller också får mange dem mera tid att anpassa sig.TILLS VIDARE UTGÅR SFS från att obligatorietkommer att avskaffas som utlovatmen ser det som en öppen fråga omkårerna kommer att kompenseras medett statligt stöd och i så fall hur mycketpengar det blir.– Vi vet inte om det blir 310 kronor perhelårsstudent, eller 50 kronor eller noll.Man måste tänka sig flera scenarier.Även Uppsala studentkårs ordförandeKlas-Herman Lundgren oroas av ovisshetenoch bristen på klar information:– Det vore förödande att få mindre än310 kronor per student i bidrag och ävenutredaren har poängterat att 310 kronorär en miniminivå. Kårer och nationermåste få veta hur en ny tidsplan förett eventuellt avskaffande skulle se ut imycket god tid om förändringarna skagå att genomföra.GUSTEN HOLM/cred@ergo.us.uu.se

Ergo #10 / 2008NYHETER / 07Oenighet om skuggdoktoranderVad är egentligen en skuggdoktorand?Hur många finns detoch hur ska skuggdoktoranderietstoppas? Åsikterna gick isäroch tonen var stundtals hårdunder den debatt som anordnadesav Sveriges universitetslärarförbundden 15 september.Representanter för såvälstudent- och doktorandorganisationersom universitetethade samlats påBiomedicinskt centrumför att diskutera hur förekomsten avskuggdoktorander kan förhindras. Påmoderatorn Ann Fritzells inledandefråga om det finns skuggdoktorandervid Uppsala universitet svarade alladebattörer ja – med undantag för medicinskafakultetens dekanus Göran Magnusson,som nöjde sig med att konstateraatt ”det inte kan uteslutas”.LÄNGRE ÄN SÅ sträckte sig inte konsensus;panelen kunde inte ens samlaskring en gemensam begreppsdefinition.– En skuggdoktorand är en personsom bedriver forskarutbildning utanatt vara antagen, sade Uppsala studentkårsdoktorandombudsman Per Löwdin,som myntade begreppet i slutetav 1990-talet, och denna eftermiddaggjorde inhopp i debatten från åhörarplats.Uppsala universitets prorektor KerstinSahlin menade att man inte kandefiniera någon som skuggdoktorandbara för att han eller hon upplever sigvara det. Hon anslöt sig till Högskoleverketsdefinition: ”Skuggdoktorandär en person på ett lärosäte, som inte ärantagen till forskarutbildningen, mensom befinner sig i en situation sommotsvarar en antagen doktorands.”– Mina studenter på Företagsekonomiskainstitutionen får till exempel tillgodoräknasig D-kurser i sin forskarutbildning.Det är fullt tillåtet och betyderinte att de är skuggdoktorander när destuderar på D-nivå, sade hon.Ett irrelevant exempel, menade PerLöwdin:– Ingen har någonsin påstått att detskulle finnas skuggdoktorander på Företagsekonomiskainstitutionen. Problemetgäller folk på medicinsk fakultetsom står och labbar nio till fem varje dagunder handledarens överinseende.»DET HANDLAR OM FOLKPÅ MEDICINSK FAKULTETSOM STÅR OCH LABBARNIO TILL FEM VARJE DAGUNDER HANDLEDARENSÖVERINSEENDE.«Göran Magnusson medgav att det finnsstudenter på Medicinsk fakultet som bedriverforskning utan att vara antagnatill forskarutbildningen. Men det är helti sin ordning, menade han, eftersom exempelvisde som har en läkarutbildningofta behöver läsa ”fördjupningskurser”innan de är redo att börja doktorerainom experimentell vetenskap. Doktorandrepresentanternamenade å sinsida att det i så fall är grundutbildningensom behöver göras mer forskningsförberedande.SÅ VAD SKA MAN göra åt problemet?Större ansvarstagande från fakultetsnämndernaefterlystes från flera håll.Helena Jernberg, professor vid Institutionenför genetik och patologi, berättadeatt verksamhetsområdet för medicinoch farmaci nu har infört en handledarutbildning(sedan tidigare ges en sådancentralt vid universitetet) och en handledarlegitimation.Utbildningen visadesig bestå av att handledarna informerasom reglerna och skriver under ett dokument.Doktorandnämndens ordförandePetra Hansson ifrågasatte om en utbildningsdagverkligen räcker. Hon villeockså veta om den handledare som brytermot reglerna ska kunna fråntas sinhandledarlegitimation. På den frågankunde ingen ge något tydligt svar.GUSTEN HOLM/cred@ergo.us.uu.seSkuggdoktoranderi vid Uppsala universitetSEDAN 1998 får ingen antas till forskarutbildning utan att ha garanterad försörjningför åtta terminers studier. Det förekommer dock att studenter forskar utan att varaantagna. Ibland sker detta på studenternas eget initiativ men det kan också bero påatt professorer och andra ansvariga på institutionerna utnyttjar studenterna som billigarbetskraft. Två sådana fall av skuggdoktoranderi vid Uppsala universitet har röntstor uppmärksamhet på senare tid.REKTOR ANDERS HALLBERG förklarade i början av året att han ville sätta stopp förskuggdoktorand-problemet och tillsatte en arbetsgrupp med uppgift att föreslålösningar. I början av maj lämnade arbetsgruppen in sin rapport till rektor. Gruppenfann ingen anledning att ändra gällande regelverk centralt men däremot ett behov avökad information till alla berörda om reglerna.För att förhindra förekomsten av skuggdoktorander i framtiden föreslog arbetsgruppenbland annat att:• Sammanställningar av antagna till forskarutbildning ska kunna redovisas för dekaneroch vicerektorer.• Insynen i antagningsprocessen ska öka, exempelvis genom central antagning.• Alla som är verksamma vid Uppsala universitet ska få ett fullgott försäkringsskydd.UPPSALA STUDENTKÅR reserverade sig mot delar av rapporten. De båda professorersom brutit mot reglerna bör bli föremål för anmälan och prövning i Statensansvarsnämnd, menar kåren, som också föreslår ytterligare åtgärder utöver demsom arbetsgruppen tar upp, bland annat:• Ökad information om reglerna på institutionernas hemsidor.• Obligatorisk handledarutbildning för alla handledare.• Stöd till skuggdoktorander som träder fram, och hjälp med uppehållstillstånd personersom inte är EU-medborgare.• Antagning med stipendium eller ”annan fi nansiering” bör inte få behandlas på lägrenivå än fakultetsnämnd.Studiemedlet höjs – av misstagDet blir ingen höjning av studiemedletnästa år, utöver den justeringefter inflationen som görsvarje år. Tack vare en räknemisshos Statistiska centralbyrån blirjusteringen dock förhållandevisgynnsam: cirka 320 kronor merper månad.Prisbasbeloppet, som styrjusteringarna, baseras påkonsumentprisindex somi det här fallet inte stämde.Uppräkningen av studiemedletefter konsumentprisindex är enfråga som drivits aktivt av landets studentkårer.SOCIALDEMOKRATERNAS partiledareMona Sahlin föreslog häromveckan enhöjning av studiebidraget och barntilläggetvid ett eventuellt maktskifte.Ett förslag som välkomnas av Uppsalastudentkårs vice ordförande MalenaRanch.– Jag tycker naturligtvis att det är positivtatt socialdemokraterna vill höjastudiemedlet. Undersökning efter undersökningvisar hur lite pengar studenterhar kvar när det nödvändigasteär betalt. Något måste göras, säger MalenaRanch.NÄR DEN BORGERLIGA ALLIANSEN gicktill val för två år sedan lovade tre avfyra partier att höja studiemedlet. PåUppsala studentkår räknar man kalltmed att löftet kommer att infrias innanmandatperioden är slut och hoppas atthöjningen ska fungera som en markering.En ordentlig satsning som visar attfrågan tas på allvar.– Vi hoppas att de borgerliga partiernaockså förstår att studiemedlet behöverhöjas. Kåren vill ha en kraftig höjningav bidragsdelen. För att konkretiseranågot har vi pratat om en höjning på 1300 kronor per månad. Höjningen avprisbasbeloppet är ingen reell höjningav studiemedlet och ska heller inte sessom en sådan. Frågan är om konsumentprisindex,som prisbasbeloppet vilar på,tar tillräckligt mycket hänsyn till prishöjningarnapå bostadsmarknaden. Vikan nämligen se att studenter lägger alltmer av sitt studiemedel i hyra, avslutarMalena Ranch.HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.seFRÅGA KÅRJURISTERNAFRÅGA: Jag har väldigt dyr kurslitteraturpå min utbildning den här terminen.Jag och några kompisar funderardärför på att dela på kostnaderna ochkopiera upp exemplar till alla. Hur funkardet där med upphovsrätt egentligen?Får man kopiera böcker hur somhelst?SVAR: Det är tillåtet att för privat brukHar du juridiska funderingar som du har ställts införunder din studietid? Kårjuristerna är juridikstuderandeoch svarar på allmänna juridiska frågor. Om du haren fråga du vill ställa till dem, kontakta dem via mail:karjurist@us.uu.se eller på telefon: 018-480 31 41.Telefontid onsdagar 18–20. Inga frågor publiceras iErgo utan frågeställarens tillstånd.göra en eller några kopior så länge maninte kopierar ett helt verk. Man fåralltså bara ta kopior på delar av en bok,inte hela boken rakt av. Med privat brukavses främst bruk inom den närmaste familje-och vänkretsen. Du kan alltså intekopiera böcker till hela klassen utan baradelar av böcker till dig själv och någonvän. Intrång i upphovsrätten kan ledatill böter eller fängelse i högst två år.

08 / NYHETER Ergo #10 / 2008Inga pengartill utvidgatfotoprojektKårens fotoprojekt ”Bilden avstudenten” från i våras skautvidgas till permanenta arbetsgruppermen får inte kosta enkrona. Det beslutades på terminensförsta kårfullmäktige, därbudgeten och verksamhetsplanenstod i fokus.Frågan om fotoprojektet inbjödtill en debatt med partiideologiskaförtecken. HannaWagenius från Borgerligastudenter yrkade på att projektetstryks ur verksamhetsplanen ochbudgeten, där 7 000 kronor hade avsattsför ändamålet.– Det är väl trevligt om man gillar attfotografera men det hör knappast till kårenskärnverksamheter, sade hon, ochtillade att för henne gäller frågan ”intepengar, utan principer.”Vice kårordförande Malena Ranch,Gröna studenter, svarade att det rör sigom mer än bara ett ”hobbyprojekt”.– Det handlar dels om dokumentationav kårens verksamhet, dels om att drivastudentpolitiska frågor i bildform somett komplement till rapporter och liknande.Kårordförande Klas-Herman Lundgren,Uppsala universitets studenter, påpekadeatt vårens fotoprojekt ”Bilden avstudenten” blivit mycket uppskattat ochatt universitetsledningen har undrat omdet kommer att bli någon uppföljning.Piratstudenternas Mattias Bjärnemalmmenade att universitetsledningens gillandeinte är något skäl för att permanentafotoprojektet. Kåren borde iställetanvända sig av Ergos redaktörer för attdokumentera sin verksamhet, sade han.– De har nog fullt upp ändå med attfå ut tidningen, svarade Klas-HermanLundgren.Ulrika Bohlin från Uppsala universitetsstudenter argumenterade för attBilden ovan ingick under våren i kårens fotoprojekt ”Bilden av studenten”. Projektet ska nuutvidgas men tilldelas inga pengar.Foto: Elias Malmbergfotoprojektet bör kunna bära sina egnakostnader. Fullmäktige gick på henneslinje och beslutade att projektet ska finnaskvar i verksamhetsplanen men attdet inte ska tilldelas några pengar i budgeten.I övrigt röstades budgeten igenomutan ändringar.PROPOSITIONEN för kårens verksamhetsplaninnehöll som vanligt tre så kalladefokusfrågor som kåren ska inrikta sigsärskilt på under det kommande året.Tony Kenttä, S-studenter, tyckte att denförsta fokusfrågan ”Närhet och studentmedverkan”borde strykas.– Det är en organisationsfråga och sådanaär i och för sig viktiga. Men fokusfrågorbör handla om hur vi kan förbättrasituationen för studenterna, inte omkårens organisation, sade han.– Om vi inte når ut, hur ska vi då kunnahjälpa de studenter som har det svårt?,kontrade Klas-Herman Lundgren.Genom fokusfrågan ”Universitetet ochsamhället” vill kårstyrelsen arbeta förekologisk och social medvetenhet. TonyKenttä tyckte att frågan var alldeles förbred och ville dela upp den i två olika frågor.Men fullmäktige gick på styrelsenslinje och avslog Kenttäs yrkande.Mötet ajournerades vid midnatt, utanatt verksamhetsplanen hade klubbatsigenom, och återupptogs den 30 september,efter denna tidnings pressläggning.GUSTEN HOLM/cred@ergo.us.uu.sePer LöwdinStipendier vidvägs ände?Externa medel kallas vid vissafakulteter för stipendier. Därigenomslipper anslagsgivarenundan alla lönebikostnader,som går till sjuk- och föräldraförsäkringoch pension, samtidigt somstipendiaten blir utförsäkrad. Motivetär framför allt att det blir billigt. Varkenskatter eller sociala avgifter belastar anslagen.Nu tycks dock detta oskick närmasig vägs ände.På UNT debatt (5/9) går Universitetslärarförbundetsordförande ChristophBargholz och ombudsmannen RobertAndersson under rubriken ”Stoppa Rovdriftenpå unga forskare” till storms motstipendiefinansiering, och uppmanarallmänheten att vid donationer till välgörenhetutnyttja sin “konsumentmaktoch rösträtt” genom att fråga om denorganisation man vill skänka pengartill bidrar till att utnyttja unga forskaregenom att dela ut stipendier i stället förbidrag till anställningar. Om svaret påfrågan är ja, kan man välja en annan organisation.Det är en lysande idé! Vem vill skänkapengar till organisationer som finansierarforskning på ett sätt som riskerar attförsätta unga forskare i misär?Bargholz och Andersson pläderarför att regeringen ska lagstifta bortstipendiefinansiering av doktorander.Det avgörande bidraget kommerdock från Sveriges universitets- ochhögskoleförbund (SUHF), de svenskauniversitetens samarbetsorganisation.SUHF har gjort en utredning, ”Hanteringav bidrag för stipendier huvudsakligenför utbildning på forskarnivå”,vilken inte bara förordar att stipendiersom huvudsaklig försörjning ska avskaffas.Den föreslår också en modell som gördet möjligt.Utredningen föreslår attstipendier ska omvandlastill utbildningsbidrag ochdoktorandtjänster. Grundprincipenär att samtligadoktorander ska behandlas likvärdigtvad gäller krav på studier och finansieringsformer.Stipendier ska inte användas förförsörjning av enskilda doktorander.Istället förespråkar utredningen att debelopp som idag kan förmedlas från finansiärertill stipendier ska användastill anslag för hel- eller delfinansiering avdoktorander, vilka dock måste fullfinansierasenligt gällande regelverk.Doktorander som inom ramen för utbytesprogrammed utländskt lärosäte ärantagna vid svenskt lärosäte, istället förvid hemlärosätet, ska behandlas likvärdigtmed andra doktorander, inklusivefinansiering, under den tid de är bosattai Sverige.Fakultetsnämnderna ska ha ansvar föratt besluta om den faktiska fördelningenav samtliga medel som kan användas förfinansiering av doktorander. Modelleninnebär att samtliga finansieringsformer(fakultetsanslag, donationsmedel,projektanslag och stipendiemedel) somanvänds till finansiering av doktoranderhanteras enhetligt under fakultetsnämndernasansvar.Stipendiedonationer bör inte accepterasfrån finansiärer som inte godtar dennya enhetliga modellen för finansieringav utbildning på forskarnivå. Enskildadoktorander har dock rätt att ta emotstipendier som de erhåller direkt från enfinansiär om dessa inte avser grundförsörjningen.SUHF har tidigare visat sig varaytterst effektivt, till exempelnär man bildade kartellmot forskningsråden föratt uttaxera resurser till gemensammaändamål. Bildar nu organisationenkartell för att tvinga dem somfinansierar forskning genom rovdrift påyngre forskare att övergå från stipendiertill utbildningsbidrag och anställningartalar allt för att man kommer att lyckas.Mycket vore vunnet, inte minst förSveriges anseende i världen. Många utländskadoktorander går på vedervärdigtlåga stipendier, och har väsentligtsämre villkor än sina svenska kollegor.Det är ingen bra reklam för Sverige. Särskiltpinsamt är det när biståndsmedelanvänds för att skapa en kategori doktorandersom har usla villkor.SIDA, Svenska institutet, Handelsbanken,China Scholarship Council, ochandra som gärna finansierar doktorandermed stipendier, kommer sannoliktsnabbt att anpassa sig till de nya spelreglerna.Däremot kan det ta längre tid närdet gäller stipendier som utgör avkastningenav sedan länge donerat kapital.Dessa måste permuteras. När de nya förutsättningarnaklarnat för kammarkollegiet,som beviljar permutationer, bördetta knappast möta några svårigheter.

Ergo #10 / 2008BOSTAD / 09Illustration: Hanna StrandbergTAK ÖVER HUVUDETI år och i början av nästa år färdigställs 914 nya studentbostäderpå Ekebyfältet i Flogsta och i kvarteret Observatorietvid Ekonomikum. Samtidigt bor många internationellastudenter på vandrarhem och hotell, till höga kostnader.Det talas om att bostadskrisen ökar i år igen, trots nybyggena,men få nya bostäder planeras de kommande åren.Ergo ägnar i detta nummer fem sidor åt Uppsalastudenternasboende.Den 18–19 september höllsbostadskonferensen Stud-Bo08 i Stockholm. Studentbostadsföretag,högskolor,studentorganisationer, politikeroch tjänstemän var inbjudna attdiskutera dagsaktuella frågor. Temat förkonferensen var internationalisering,då det svenska utbildningsväsendet nugenomgår stora förändringar och dåantalet internationella studenter ökatkraftigt de senaste åren. Kommun- ochfinansmarknadsminister Mats Odell taladeom hur Alliansens nya bostadspolitikpåverkar studentbostadsbranschen.Investeringsbidraget, som ska skyddahyresrätten, kommer inte att återinföras.Det enda förslaget för hyresmarknadeni budgetpropositionen 2009 är ettökat schablonavdrag för uthyrning i andrahand. Mats Odell menade att dettaförväntas bidra till en bättre bostadssituationför studenterna.ENLIGT MALENA RANCH, vice ordförandeför Uppsala studentkår, har man intelängre några åtgärder för att säkerställanybyggnation av studentbostäder. Detär idag för dyrt att bygga hyresrätter förstudenter. Enligt en undersökning gjordav Swedbank är den främsta anledningentill att studenter har mindre kvari plånboken än de hade för 20 år sedanökade boendekostnader. En tredjedel avstudenternas disponibla inkomst går tillhyran, jämfört med en femtedel 1989.Malena Ranch menar att studenter idagfrämst efterfrågar lägenheter och attdet därför behöver byggas nytt, men på-pekar samtidigt att det är viktigt att behållade korridorrum som redan finns.Den ökande skaran utländska studenteroch de stora ungdomskullar somkommer att söka sig till universitetet denärmaste tio åren kommer, i kombinationmed att fler väljer att studera närdet råder dåliga tider på arbetsmarknaden,leda till ett ökat behov av studentbostäder.Uppsala studentkår har sedan terminsstarttagit emot samtal från internationellastudenter som inte har någonstansatt bo. Flera av dessa har inkvarterats påvandrarhem. Situationen såg något annorlundaut förra året och på Uppsalakommun var man därför oförbereddpå årets kris. I framtiden kommer kommunenatt satsa på en bättre dialog medUppsala universitet, för att få en uppfattningom hur många studenter som kommeratt behöva bostad.Till våren kommer högskole- och forskningsministerLars Leijonborgs studiesocialautredning att vara klar och detåterstår att se hur stor ökningen av studiemedletkommer att bli för landetsstudenter.HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se

10 / BOSTAD Ergo #10 / 2008Som svampar ur jordenDet gick undan när byggena välkom igång. I år och i början avnästa år färdigställs 914 nyastudentbostäder på Ekebyfältetoch i Ekonomikumparken.Majklockans lägenheterpå Ekebyfältet i Flogstafärdigställs under2008. Flera av husen ärredan inflyttningsklaraoch många studenter har fått ett nytthem. Totalt blir det 400 nya lägenheter,uppdelade på sex hus. Storleken på lägenheternavarierar mellan 27,3 och 54kvadratmeter och hyrorna mellan 3 180och 6 300 kronor. Lägenheterna förmedlasvia Uppsala studentkår och har 12månaders hyra utan el, värme och vatten.Anslutning till telebolaget Blixtvikför 145 kronor i månaden.Bygget försenades på grund av kommunensplanändringar, där detaljfrågorstöttes och blöttes alltför länge, enligtMajklockans VD Mats Andersson. Tillslut var alla dock eniga och fastighetsbolagetfick klartecken att slutföra arbetet.Husen består av färdigbyggda moduleroch varje hus tog endast fyra månaderatt sätta ihop, från platta till tak. Däremotkrävdes en hel del förarbete på byggarbetsplatsen.Mats Andersson är bekymrad över atthans planer på fortsatt byggande kanskeinte blir godkända. Fastighetsnämndenhar fortfarande, efter ett års tid, integett någon respons på en andra etappi Flogsta. Planerna omfattar förutomytterligare studentbostäder även äldreboende.Mats Andersson har heller intefått gehör för sin idé om ett litet torg ianslutning till bostäderna vid Ekebyfältet,där han vill uppföra ett fik, en mataffäroch en cykelhandel. Han vill ocksåöppna upp parken som ligger intill, föratt de boende i området ska ha ett ställeatt koppla av på. Koloniägarna har fåtterbjudande om ny mark i Hågadalen,men ingenting är klart.I KVARTERET OBSERVATORIET vid Ekonomikumbyggs fyra punkthus och tvålängor. Uppsalahem och fem nationerstår bakom bygget, men det var på Uppsalauniversitets initiativ som kvarteretObservatoriet fick en ny detaljplan somtillåter byggandet av studentbostäder.Samtliga lägenheter har 12 månadershyra utan el och vatten. Anslutning tillUpUnet-S ingår i hyran.Uppsalahem äger punkthus 9, som ärinflyttningsklart i oktober och punkthus11, klart i februari. Totalt byggerUppsalahem 134 nya lägenheter. Storleken varierar mellan 28 och 60 kvadratmeteroch kostar mellan 3 687 och 7 875kronor i hyra. Samtliga lägenheter ärrök- och husdjursfria. Ansökningstidenför en lägenhet i hus 11 är 3–19 oktober.Gotlands nation delar punkthus 15med Gästrike-Hälsinge nation och tillsammansäger de 48 lägenheter. Från30,5 till 46 kvadratmeter stora, med hyrormellan 3 550 och 5 900 kronor i månaden.Hyresgästerna har redan flyttat in.Värmlands nation äger punkthusnummer 13, med 48 lägenheter. Derasstorlek skiljer sig en aning från i hus 15,men varierar också mellan 30,5 och 46kvadratmeter. Hyrorna ligger mellan 3550 och 5 900 kronor även här. Från ochmed oktober är lägenheterna klara förinflyttning.Västmanlands-Dala och Norrlandsnation har varsin länga på nummer 27A–D. Västmanlands-Dalas länga innehåller118 lägenheter. Storleken på lägenheternavarierar mellan 27,5 och 53kvadratmeter, med hyror från 3 450 till6 800 kronor i månaden. Norrlands längahar 166 lägenheter på 24 till 37 kvadratmeter,med hyror mellan 3 300 och 4 750kronor. Inflyttning under 2009.HANNA STRANDBERGMajklockans lägenheter på Ekebyfältet har redan börjat fyllas av hyresgäster .Svensken, tjecken och fransyskanErik Lindström har bytt upp sig,Martin Liška trivs i korridorenoch Claire Morandin har hjälpfrån oväntat håll. Alla är de nyinflyttadei sina studentlyor.Erik Lindström har nyligenflyttat in i en av de nybyggdalägenheterna på Ekebyfältet,en 31 kvadratmeter stor etta,med en hyra på 3 690 kronor.Jag möter honom i dörren till huset, somfortfarande står mitt på en byggarbetsplats.Alla hus är inte färdiga och överalltligger byggmaterial och annan bråte.Lägenheten har en öppen planlösning,med ett fullt utrustat kök bakomen halvvägg. Badrummet nås från hallenoch det finns en fransk balkong. ErikLindström berättar att om man öppnardörren och det stora fönstret över diskbänkenså kan man vädra ut lägenhetenpå ett par minuter, något han glatt demonstrerarmedan flickvännen försökerstänga fönstret igen. Det är kallt ute.Erik Lindström är 27 år och har läst iUppsala sedan höstterminen 2003.– Jag var inte så kräsen i början, jag ochmin extjej flyttade till ett rivningskontraktpå Sernanders väg i Flogsta.Efter sammanlagt ett år i ett hus underombyggnad flyttade de ned till Flogstalåghus och en trea, där de bodde i tre år.Nästa steg på bostadsmarknaden blev enetta i Gamla Studentstaden och, ett år senare,nybygget på Ekebyfältet.– Jag trivs riktigt bra här. Det var köketoch i viss mån även ytan som gjorde attjag valde Majklockans lägenheter. Jagställde mig i kön tidigt, redan under höstenförra året. Jag mejlade och frågadenär man kunde börja anmäla intresseoch fick svaret att kön precis öppnat. Jagtittade inte närmare på Ekonomikumbyggeteftersom jag trodde att det skulleta mycket längre tid innan lägenheternavar inflyttningsklara.I hyran för lägenheterna på Ekebyfältetingår varken el, värme eller vatten. Majklockanstår för tecknandet av abonnemang.I husen finns värmeväxlare somErik Lindström.samlar in ventilationsluften och skickartillbaka värmen in i systemet. På så sättbehöver företaget köpa in mindre värmeutifrån. Varje lägenhet har en temperaturmätare,där hyresgästen själv kanreglera inomhustemperaturen.– Faran är väl att man kan bli snål närman ser hur mycket man förbrukar ochvad det kostar. Mats [Andersson, VD förMajklockan, reds anm.] klappade på väggenen gång och sa: ”Om man är riktigtsnål kan man alltid leva på värmen frångrannen.”, skrattar Erik.EN ANNAN FIFFIG DETALJ är nyckelbrickansom hör till varje lägenhet. Med denkan man låsa och låsa upp sin dörr ochytterdörren, öppna brevlådan och bokatvättstugan. Något som tilltalar Erik iegenskap av blivande ingenjör. Han ärväldigt entusiastisk och visar alla funktionerminst en gång. Men när vi kommerin på bostadssituationen i Uppsalamulnar han en aning.– Man måste mäta utbud och efterfråganbättre! Göra undersökningar, föra ini databaser. Har man koll på alla variablerkan man inte råka ut för obehagligaöverraskningar. Situationen var densammanär min pappa pluggade och detvar rätt långt tillbaka i tiden. Och sedankommer UNT-rubriker som skriker ut attstudenterna tvingas bo på gatan...Något annat han stör sig på är att kommunenska lägga sig i minsta detalj.– Taket hade fel vinkel tydligen, och

Ergo #10 / 2008BOSTAD / 11Så bor UppsalastudenternaFoto: Hanna StrandbergStudentbostäderStudentstaden har 4 360bostäder runt om i staden.2656 lägenheter och 1704rum.Heimstaden har 2 008 rum i Flogstahöghus.Uppsalahem har 266 bostäder runt om istaden. 172 lägenheter och 94 rum.Majklockan har 400 lägenheter på Ekebyfälteti Flogsta.Olika stiftelser har drygt 450 bostäderrunt om i staden.Ultuna har cirka 370 bostäder.Akademiförvaltningen har drygt 200bostäder.NationsbostäderGotlands nation har 79 bostäder. 24lägenheter och 55 rum.Gästrike-Hälsinge nation har 277 bostäder.48 lägenheter och 229 rum.Göteborgs nation har 43 bostäder. 1lägenhet och 42 rum.Kalmar nation har 121 bostäder. 13lägenheter och 108 rum.Norrlands nation har 830 bostäder. 252lägenheter och 578 rum.Smålands nation har 70 bostäder. 23lägenheter och 47 rum.Stockholms nation har 212 bostäder. 24lägenheter och 188 rum.Snerikes nation har 477 bostäder. 80lägenheter och 397 rum.Uplands nation har 55 rum.Värmlands nation har 122 bostäder. 57lägenheter och 65 rum.Västgöta nation har 34 rum.Västmanlands-Dala nation har 624bostäder. 187 lägenheter och 437 rum.Östgöta nation har 379 bostäder. 112lägenheter och 267 rum.om livet i studentbostadenfasaden var för romantisk. Kommunendrog ut på handläggningstiden gång pågång och under tiden låg lånen och tickadeoch räntorna gick upp. Det borde finnasklarare regler för hur länge kommunenfår dra ut på ett ärende. Dessutom ärbyggmarknaden en enda stor kartell ochkommunen har inte tagit sitt ansvar försituationen sedan sjuttiotalet.Erik Lindström är imponerad av att ettlitet företag som Majklockan har lyckatsfå till stånd ett så pass stort bygge. Han beskriverMats Andersson som en extremtdriftig person, en eldsjäl, och tycker attplanerna på ett litet torg med fik, mataffäroch cykelhandlare är en bra idé. Menhan tycker att det vore viktigare med etttak över cykelställen, vilket han ska taupp.– Majklockan är snabba med att åtgärdafelanmälningar. Förmodligen har Matsinte ens tänkt på att det behövs tak. Vi fårlobba lite framöver helt enkelt.ERASMUSSTUDENTEN MARTIN LIŠKAfrån Tjeckien läser historia och svenskavid Uppsala universitet, samma ämnensom han läser i hemlandet. Via utbytesprogrammetssamordnare får han hjälpmed det mesta.– Jag är imponerad av samordnarnaskompetens, i Tjeckien har de ingen koll.Här kan de svara på alla upptänkligafrågor och de tycker inte att man är jobbigpå något sätt. Jag är jättenöjd medbemötandet jag fått sedan jag kom tillUppsala.När han anlände till Uppsala från Pragvar det för sent på dagen för att hämta utnyckeln till rummet i Flogsta. Istället fickhan ta in på ett vandrarhem över natten.Dagen därpå hämtade han ut nyckelnoch efter en stund hade han även listat uthur man använder kortet till dörren.– Jag tycker om att bo i korridor. Särskilthär, eftersom jag får öva på min svenska.Man träffar en massa människor som befinnersig i samma situation, vilket innebäratt man kan hjälpa varandra när detbehövs.Martin Liška berättar att han träffatmånga internationella masterstudentersom varit tvungna att hitta bostad själva,utan hjälp från universitetet.– Om de har haft svårt att hitta bostad?Ja, inte vet jag, men de borde ju ha stöttpå de vanliga problemen som uppstårnär man försöker hitta en bostad i enstad man aldrig varit i förut, i ett landdär man inte talar språket...CLAIRE MORANDIN FRÅN FRANKRIKE ären av många internationella masterstudenteri Uppsala. Hon läser ekologi ochhållbarhet och bor i Flogsta höghus, somnumera ägs av Heimstaden. Genom hjälpsammapersoner på värdinstitutionen vidUppsala universitet fick hon och de andramasterstudenterna i biologi bostadenordnad, något som är ovanligt för studentersom inte ingår i ett utbytesprogram.– Jag hade en enorm tur som fick en bostad.Helst hade jag dock velat ha en egenlägenhet, då jag aldrig tvingats bo ihopmed andra förut, men jag insåg ganskasnart att det inte var möjligt att få tag ieget boende, så jag tackade ja till rummet.Väl i Uppsala visades hon runt på universitetetav studenter och fick hjälp atthitta till rummet i Flogsta.– Jag blev väldigt förvånad över att rummetvar så stort, att det var rent och hadefina tapeter. Köket däremot var smutsigtoch stökigt, men det hade jag väl förväntatmig. Nu när jag har bott här i någraveckor känns det riktigt bra, jag är jättegladatt jag kom hit för att plugga. Människornajag möter är trevliga och kursenjag läser är intressant. Allt är toppen.Trots att Claire Morandin egentligeninte vill bo i korridor tycker hon att detär skönt att inte behöva vara ensam. Avtolv personer i korridoren är tio svenskaroch hittills har hon haft flera intressantasamtal om de kulturella skillnadernamellan Frankrike och Sverige. Fårhon nog av korridorarna kan hon alltidstänga dörren, menar hon. Däremot harhon problem med kylan. Hon tycker attHeimstaden ska höja värmen i huset,men säger att de vägrar.HANNA STRANDBERG

12 / BOSTAD Ergo #10 / 2008Smal budget inget hinderErgo har träffattvå studenter sominte låter studielånetssnålakaraktär sättastopp för stilfullinredning.Niclas Holmberg bor i ett17 kvadratmeter stortrum i en av Kalmar nationsstudentkorridorer.Han stod ut tre månaderinnan han valde att göra en totalförändring.Nu är rummet ljusgrått och hargenomgående neutrala kulörer menmed klös i tamburens färgsättning därväggarna är bläcksvarta. Att det bor eninredningsintresserad person här råderdet ingen tvekan om, varenda yta ärpepprad med genomtänkt stilsinne.– Det här är mitt hem och på den lillayta det faktiskt är behövs ett system föratt det ska fungera. Det är sovrum, vardagsrumoch arbetsrum i ett, ett rummed multifunktioner, säger NiclasHolmberg.En två meter hög spegel står lutad moten av väggarna och fångar upp ljusetutifrån, en detalj som gör att rummetverkar större. Spegeln ser exklusivt dyrut men visar sig vara frukten av ett IKEAbesökoch några svarta penseldrag. I dendämpade färgskalan lyser den tomatrödamattan upp rummet, en perfekt cirkelsom täcker det gamla linoleumgolvet.»VILL DU ÅSTADKOMMASTOR SKILLNAD I ETT RUMSÅ TÄNK VOLYM.«– Man måste vara lite smart när budgetenär tajt. Vill du åstadkomma storskillnad i ett rum så tänk volym. Då ärdet rätt att satsa på stora saker som minmatta och spegel till exempel. Skulle jagbyta ut dem så ändrar rummet karaktärdirekt, säger Niclas Holmberg.På resor har han samlat på sig inredningsdetaljer,småsaker som kaffemuggarsom satta i ett nytt sammanhangoch exponerade på öppna hyllplan blirtill exotiska ting.– Knepet är att blanda ”billiga saker”med fynd man samlat på sig. Det är såjag skapat min personliga inredning, sägerNiclas Holmberg.TOALETT OCH DUSCH är förvandlat frånordinärt vitkaklat till slående lyx, enklarröd tvålpump och matchandeduschdraperi fixar stilen. Ibland kan deträcka med att byta ut bruksföremål somen duschslang i plast mot en kromaddito för att uppnå stor effekt.– Det är nästan ett skämt så lätt detär att förändra utseendet i ett rum. Förnågra få hundralappar gjorde minima-Detaljer i rött lyfter Niclas Holmbergs badrum. Resten av inredningen går i svart, vitt och krom. Kaffekoppar och spritflaskor fyller hyllornaoch i samlingen finns en Absolut Disco. Självfallet stoltserar en iMac på skrivbordet.la detaljer allt för det utrymmet, sägerNiclas Holmberg och nickar mot badrummet.Samma sak händer om man bytergamla knoppar på garderober ochskåp till nya. Med hjälp av någraskruvdrag skapas intrycket av atthela rummet renoverats. Samlar mandessutom alla tavlor på en och sammavägg uppstår harmoni i det lilla studentrummet.Att tänka nytt kring sakers funktionerär något Niclas Holmberg tagit fasta pånär han dekorerat hallens svarta väggar.Här hänger fondtapet hemtillverkad avvackert presentpapper.– Stora väggprydnader är en annansak som förändrar i ett slag, ett annatanvändningsområde för presentpapper.Det är konst på rulle som är perfekt attgöra tavlor av, säger han.Nattduksbordet är också ett hemmabygge,gjort av favorittidningarna somplacerats i tjocka buntar direkt på golvet.– Det är jag riktigt nöjd med, tidningarnabrukar ju ligga ovanpå bordet annarsmen här har jag integrerat formen.Konstnärligt och funktionellt samtidigtsom det inte kostar skjortan, säger NiclasHolmberg.Det artistiska lyser igenom i varje detalj,fast utan den ljusa väggfärgen hadestudentrummet inte varit detsamma.En manöver som landade på cirka tusenlappen.– Ska jag ge råd om en enda förändringså är det att måla om ifall man kan ochfår. Med en neutral färgbas går det senatt åstadkomma massor men med småmedel.JENNY KÄÄNTÄ bor i en tvårummare iStudentstaden. Hon läser retorik tillvardags men fritiden spenderas oftapå jakt efter fynd i någon av Uppsalassecondhand-affärer. Heminredning ärviktigt och stilen i lägenheten är enhetligmed genomgående inredning från1950- och 60-talet.– Jag har alltid gillat teakmöbler ochräta, klara former. Dessutom är 50-talsmöblermindre och lättare, smidigt omman som student flyttar runt mycket,säger Jenny Kääntä.Möblemanget är inhandlat på secondhand-affäreroch loppmarknader eller

Ergo #10 / 2008BOSTAD /13för en snygg stilSecondhandi UppsalaI Uppsala finns det gott om butikersom säljer bättre begagnademöbler och inredning. Fynda ochskapa din personliga inredningsstil.Butikerna fyller på hyllornamed nytt varje dag – en god idéär alltså att titta ofta och igen.MyrornaAdress: I Uppsala finns 2 butiker, Sysslomansgatan16–18 samt Kungsängsgatan20.Öppet: Sysslomansgatan måndag – fredag10-18, lördag 10–15.Kungsängsgatan måndag-fredag 10–18,lördag 10–16.Priser: Fåtölj 45 kr, byrå 25 kr, matbord75 kr, köksstolar 35 kr (lägstapris, prissättningberoende på skick).Noterat: Här hittar du allt från mattor,vaser och ljuslyktor till lampor stöpta i50-talsretroform. Ett stort utbud gardineroch dukar. Stamkunderna duggartätt i båda butikerna där det går att hittadet mesta som behövs i ett hem.Helping HandAdress: Fyrislundsgatan 68.Öppet: Tisdag – fredag 12–18, lördag12–15.Priser: Fåtölj 150 kr, byrå 150 kr, matbord200kr, köksstolar 40 kr (lägstapris, prissättningberoende på skick).Noterat: Något för alla smaker och frånde flesta årtionden, bland annat 1950-taletsteakmöbler och stringhyllor. Gedigetutbud design & märkesinredning samtett brett sortiment tyger och tavlor. Kafédelför den kaffesugne shopparen.Röda Korsets KupanAdress: Danmarksgatan 20B.Öppet: Måndag – torsdag 10–18, fredag10–17, lördag 10–14 .Priser: Fåtölj 60 kr, byrå 70 kr, matbord70 kr, köksstolar 15 kr, soffor 100 kr (lägstapris,prissättning beroende på skick).Noterat: Äkta kristallkronor samsasmed 1950-talsinredning. Hela 900 kvmsecondhand-affär belägen i Boländerna,hit åker du med buss nr 18.Teak, glas och murriga men läckra färger i mönstret på Jenny Kääntäs möblemang från 50- talet. Även här dominerar en iMacskrivbordet.Foto: Hanna Strandberginropat på auktion för en liten peng.Och den möbel som kostat mest är dennätta skinnsoffan som gick på 1 500kronor. Det är genomgående mörkaträslag och både blompallar och hyllorär i slank stringmodell. Tygernas mönsterär i grafiskt svartvitt. I köket pågårprojektet att hitta ett köksbord sommatchar stolarna, den sista pusselbiteni inredningsplanen.– Det krävs oftast bara småsaker för atten möbel ska bli som ny igen. Köksstolarnahar fått nytt tyg och teakmöblernabrukar jag ge en strykning med teakolja,säger Jenny Kääntä.En gång i veckan ger hon sig ut och botaniserari Uppsalas secondhand-affäreroch inredningsbudgeten på 500 kronori månaden räcker bra. Bland alla gamla»DET FINNS MYCKET ATTHÄMTA PÅ FARMORS VINDTILL EXEMPEL.«möbler och grejer gäller det att kunnakonsten att sålla för att vaska fram guldkornen.Ska man fynda bättre begagnat gällerdet att hålla koll på vad som finnsi omgivningarna. En bakluckeloppiskan ge bra utdelning, samma sak medsommarens utomhusauktioner. FörJenny Kääntä är Vaksala torg på lördagarnaen stående aktivitet. Mitt blandgamla vhs-filmer och porslinsfigurerkan det gömma sig riktiga skatter.– Man lär sig att se möjligheter i sakerna.Tricket är att låta bli att se möblernadär de står bland all bråte, och iställetföreställa sig hur det ser ut sen när manställt dem på plats hemma, säger hon.Det gäller att leta och ha tålamod, attskaffa ett bra grundmöblemang ochinte stressa fram inredningen, seconhand-fyndkommer inte på beställning.Förutom på loppmarknader, auktioneroch webbplatser som ”Blocket”, finnsfler bra ställen att leta bättre begagnatpå menar Jenny Kääntä.– En sak man lätt glömmer är att detfinns mycket att hämta på farmorsvind till exempel. Vad andra personerkasserat som skrot kan vara precis dengrejen du själv är ute och letar efter.KARIN JUNIANDERBäckar SmåAdress: Dragarbrunnsgatan 18.Öppet: Tisdag – torsdag 9.30–18, onsdagoch fredag 9.30–15.30 .Priser: Soffa 250 kr & uppåt, köksstolar45 kr, matbord 100 kr, bokhylla 100 kr.Noterat: Mindre butik där dekorationer/husgeråd dominerar, tavlor, lampor ochdukar. Bakom disken på lagret finns däremotett urval av möbler – fråga i kassan.Emmaus Second HandAdress: Hjalmar Brantingsgatan 1Öppet: Måndag – fredag 12–18, lördag 10-16Priser: Tavlor 20 kr och uppåt, lampor 25kr, vaser 20–30 kr.Noterat: En affär full av naggande godinredningspiff, kristallvaser blandatmed allt tänkbart inom husgeråd. Möblerhittar du i systerbutiken Emmaus i Vendel,norr om Uppsala.KARIN JUNIANDER

Ergo #10 / 2008NYHETER / 17FORSKNING PÅGÅREtt mörkt kapitel i svensk historiaSvenska myndigheter diskrimineradejudiska flyktingar under andra världskrigetoch Förintelsen på grund av deras ”ras”.Det visar historikern Karin Kvist Geverts ien ny avhandling.Karin Kvist Geverts är den första forskaresom med hårda siffror kan visa att det varsvårare för judiska flyktingar att kommain i Sverige än för andra grupper. Underåren 1938–1944 avslog svenska myndigheternästan hälften av alla ansökningar om inreseochuppehållstillstånd i Sverige från flyktingar somkategoriserades som judar, medan ansökningar frånövriga flyktinggrupper beviljades i fyra fall av fem.Sambandet är lika tydligt om man tar hänsyn till söktryck,ålder, kön och nationalitet.– Det här säger i sig ingenting om varför den härgruppen behandlades annorlunda än andra, men detvar den frågan jag ville komma åt, säger hon.Därför har hon undersökt hur de ansvariga tjänstemännenpå Utrikesdepartementet och Socialstyrelsensutlänningsbyrå motiverade särbehandlingen avde judiska flyktingarna.I den nya utlänningslag som trädde i kraft 1938hade lagstiftarna strukit en passus om att ”bevaraden svenska rasens renhet” som funnits med i dentidigare lagen från 1927. Enligt Karin Kvist Gevertsberodde ändringen troligen på att rasbegreppet vidden tiden hade börjat förlora sin legitimitet inomvetenskapen. Men antisemitismen fortsatte att levakvar som ett slags ”bakgrundsbrus” bland allmänheten,liksom bland många av de tjänstemän som hanteradeutlänningsärenden, menar hon.– De var ju oftast utbildade tidigare, i en anda därdet här sågs som ett objektivt sätt att tala om människor.De fortsatte att uttrycka ungefär samma sakersom tidigare, men i mer förtäckta ordalag. När deinte längre fick tala om att den svenska rasen skulleskyddas kunde de i stället säga att judarna var ”svårassimilerbaraav kända skäl”.Ett vanligt argument var också att antisemitismenkunde blossa upp om för många judar kom till Sverige.Ett helt grundlöst påstående, enligt Karin Kvist Geverts.– Det finns inget samband mellan antalet judar i ettområde och styrkan i antisemitismen.Vem som kategoriserades som jude av svenska myndighetervar officiellt en fråga om religionstillhörighet;i handlingar som rörde judiska flyktingar skrevtjänstemännen ett ”m” som i mosaisk trosbekännelse.Men beteckningens innebörd förändrades gradvis iriktning mot en rasistisk definition grundad på detyska Nürnberglagarna. Efter en debatt i pressen omatt Sverige invaderades av judar genomfördes i börjanav 1939 en utlänningsräkning. Alla utlänningar somhade uppehållit sig i Sverige mer än två dagar måstesvara på om någon av deras föräldrar var jude – en upplysningsom hade saknat relevans om ”judiskhet” verkligenhade definierats som enbart en religiös identitet.Samma år skrev Utrikesdepartementet till de svenskakonsulaten i Europa att flyktingar som var kristnamen inte tillhörde ”den indoeuropeiska rasen” måsteange sin ras när de ansökte om visum. Eftersom de flyktingarsom nämns i dokumentet var judar som hadekonverterat till kristendomen är det ingen tvekan omåtgärdens syfte, menar Karin Kvist Geverts.– I Nazityskland tillämpades en rasdefinition sominte tog hänsyn till hur de här människorna definieradesig själva. Kanske är det inte så märkligt attSverige följer i de fotspåren. Det är individer ur denhär gruppen som man betraktar som svåra att bli avmed, eftersom inget land i Europa vill ta emot dem.TIDIGARE FORSKNING har pekat på en omsvängningtill en mer generös flyktingpolitik under 1942–1943till följd av att ett stort antal norska judar deporteradestill förintelseläger hösten 1942. Karin KvistGeverts visar att det visserligen skedde en omsvängning,men att den var betydligt långsammare än mantidigare trott. Och det antisemitiska bakgrundsbrusetfanns kvar även sedan Sverige börjat ta emot judiskaflyktingar i stor skala, menar hon.– Man fortsatte att sätta ett ”m” i de här personernashandlingar och man fortsatte att fråga efter folkras isina blanketter.Efter kriget tillsattes den så kallade Sandlerkommissionen,som skulle utreda om några fel hade begåtts iden svenska flyktingpolitiken. En tjänsteman dömdesför att ha lämnat ut uppgifter om judiska flyktingartill tyskarna; i övrigt ställdes ingen till svars.– De som var ansvariga hade förmodligen inte kunnatdömas i en svensk rättsinstans eftersom de intehade begått något brott. Men man tar inte ens uppfrågan och det är intressant. Det har förmodligen attgöra med att så många var inblandade, säger KarinKvist Geverts, och nämner den blivande statsministernTage Erlander, som då var statssekreterare påSocialdepartementet.GUSTEN HOLM/cred@ergo.us.uu.seKarin Kvist Geverts försvarade sin avhandling ”Ett främmandeelement i nationen. Svensk flyktingpolitik och de judiskaflyktinglagarna 1938–1944” vid Uppsala universitetden 19 september.KRÖNIKANIKLAS AREVIKNiklas Arevik är frilansjournalistoch högstadielärare.Ömma käftsmällarSom bekant är pilkastning ingen sportsom med alltför stor entusiasm bör utövasi gummibåt. Ändå ser vi dem där, vådligtvaggandes i marina miljöer, nästintillohejdbart sugna på ett parti dart.Det kom att handla om Ömhet I Ett Slag ÖverMunnen. Ni minns den va? Debattartikeln som introduceradeNewsmill med dunder och brak. Jagvet. Ett halvdesperat effektsökeri av en ny sajt somförsöker syresätta bloggosfären med nervgas. I eninverterad form av kändisjournalistik publicerarman texter av kändisar i stället för att skriva omdem. De får gratis textreklam för sitt personligavarumärke, och vi slipper betala arvoden, tycksman resonera. Win-win för alla utom för läsarna,som tvingas svälja löst tyckande i citatvänlig löpsedelform.Och jag svalde. Hullet såväl som håret.Nåväl, för er som missat kommer här en kort resumé:Två kvinnor i den högst belägna halvan avtoppskiktet av övre medelåldern – vi kan kalla demJessica Zandén och Cecilia Gyllenhammar – är nyskilda,nykåta och frustrerade (det är dock ingetnytt) och upptäcker yrvaket att ingen vill prata meddem, alla svenska ”män” är upptagna med att torkasnor, disk och babystjärtar. Och har dessutom baraögon för sina fruar. Kort sagt: ingen skogshuggande,straffknullande, lurvig karlakarl så långt ögatkan nå. De förtryckta männen lattjar med snabelnpå toaletten och de frustrerade kvinnorna sublimerarsexualdriften till heminredning.Det måste bli ändring! Idealet är Sydeuropa ochLatinamerika, machomän med hår på bröstet ochskrubbsår i skrevet, brunstigt frustande av sexuellfrihet. Ja, mina flitigt studerande pojkar ochflickor, putsa imman från glajorna och läs igen. Latinsk.Sexuell. Frihet. Stödord: Romersk-katolskakyrkan, äktenskapets sakrament, sexualitet somarvssynd och korgossar. Någon kan väl översättaartikeln till det där utdöda språket ni vet och mejlatill vatikanen@hotmail.com för att höra vad påvenhar att säga om damernas verklighetsbeskrivning.Det svenska flyktingmottagandet under andra världskriget påverkades av ett ”antisemitisktbakgrundsbrus”, menar Karin Kvist Geverts.Foto: Gusten HolmJESSICA ZANDÉN och Cecilia Gyllenhammar tarnacksving på Herr Logik, sparkar Fru Sunt förnufti hennes rättfärdigt breda bak, hivar iväg ytterligareen radda färgglada fjäderpilar och lutar sig sedanbekvämt tillrätta i plastjollen. Och är de, medsina egna ord, sugna på ett slag över munnen, kanjag rekommendera dem att sätta kurs mot Rom ellerRio ropandes sin paroll ”Död åt äktenskapet!”Dock garanteras ingen ömhet i snytingen.Eller hypotesen om hur attraktionskraften minskarju mer vi fjärmar oss från våra biologiskt betingadekönsroller. En man som gör kvinnosysslorär per definition osexig. Med detta följer väl i konsekvensensnamn att frigjorda kvinnor som tarplats i den traditionellt maskulint definierade offentlighetenförlorar all sin feminina fernissa ochattraktionskraft. Jessica Zandén och Cecilia Gyllenhammarär båda mycket lyckade karriärkvinnor.Ergo: att ingen vill tala med dem beror på attde inte hör till de smarrigaste pralinerna i asken.I rest my case.Nej, man lär så länge man har lever, som Vysotskijsjöng en gång. Det hoppas jag även gäller skådespelerskoroch författare. För när det väl gått hål ibåten får man ro som fan. Och i bloggosfären kaningen höra dig skrika.

18 / KULTURErgo #10 / 2008Cykelhandlaren i Flogsta sitter på många kunskaper för den som tar sig tid.Foto: Sofi e ToftgårdSamtal på hög och låg växelMÖTEN I DEN ANDRA STADENErgo tittar i en serie närmare på livet utanförden akademiska världen i Uppsala.Dörren slår igen. En liten rostigklocka svajar till, och etttingeling får den framåtböjdamannen att resa sig. Hansläpper taget om en törstigkedja och möter min blick. Han ser påmig, lika bistert och med samma rynkai pannan som skomakarn Snäll i “Alla vibarn i Bullerbyn”. Jag ser mig omkring.Var är cykeln som idag skulle bli min?Cykeln från Wasa, Finland som var absolutblå och automatväxlad? Jag frågarhonom och han svarar att den är såld, attjag är sen, att det är mitt eget fel, vilketfår mig att grabba tag i en pakethållare,andas djupt. Jag sätter mig ner på en vitpall och möter hans blick.Han ler då, ler som bara en cykelhandlarekan, lyfter fram min cykel som blygt gömtsig bakom två gula, lerstänkta mountainbikesoch sen ler han än större för detta ärnämligen en man som antagligen aldrigär trulig som skomakaren Snäll, utan enman som lever för att sprida glädje, förmänskligt samarbete, för samtalet, för någotstörre än en värld fylld av konsumentosapiensoch småsinthet. Detta är en mansom har en diger utbildning, en retoriskskicklighet och finess och därför blir jagsittande. Vi pratar kring spansk och amerikanskpolitik, om hur det var då han förstagången steg av tåget på Uppsala centralstation,och om svenska kvinnor och män.Men framförallt pratar vi om magnetism,om nonverbal kommunikation och omskepsism kring internetdejting. Och hantrollar. Får min 500-lapp att sväva. Eftertio minuter och 24 försök, men ändå. Minfemhundralapp svävar, stödjer sig endastmed tre centimeter liggandes på disken.– Detta är trolleri. Oskyldigt trolleri tillskillnad från de trix politikerna sysslarmed. Deras jobb är att trolla. Mitt jobb äratt sälja och laga cyklar. Vill du ha ett lås?Du får mitt bästa för 150 kronor.Jag köper låset, ser på ännu ett trolleribaserat på tändstickor och kapillärer ochsen leder jag ut min nya blå cykel. För attfyra år senare återvända.DET ÄR SEPTEMBER 2008 och då jag hördörrklockan plinga blir jag plötsligt nervös,då jag inget ärende har. Mer än att jagvill veta om han är kvar.– Hej, cykelpump (harkling), har du det?slänger jag ur mig då jag ser honom.Jag får ett negativt svar, men han erbjudersig att beställa hem. Och då erkännerjag. Att jag är där av anledningen att jagvill veta om han under fyra år hunnit blipositiv till internetdejting, om han fortfarandeär en livslustens man och om hankan svara på varför människan har ett sådantbehov av titlar.– Jag kallar mig litteraturvetare och dukallar dig cykelhandlare, men du bär påstörre kunskap och mer genomtänktatankar om världens litteratur och konst(det hör till saken att cykelhandlaren harbesökt en stor del av alla konstmuseum iEuropa) så vad betyder då våra titlar?Jag sätter mig ner på den vita pallen,som fortfarande står kvar, fläckig av intorkadolja och han svarar.»JAG KALLAR MIGLITTERATURVETARE OCHDU KALLAR DIG CYKEL-HANDLARE, MEN DU BÄRPÅ STÖRRE KUNSKAP OCHMER GENOMTÄNKTATANKAR OM VÄRLDENSLITTERATUR OCH KONST. «– Jag tjänar bra, jag gör bra, jag har barnsom bär på enorma kunskaper (fina titlar)och jag har tid. Jag tänker aldrig mitt,mitt, mitt eller min, min titel, min biloch så vidare. För det är inget jag kommerta med mig. Sen. Jag har pengar i fickan,men det som är mitt liv är inget jag köper,för mitt liv är samtalet över en bit brödoch några ostar, en promenad och attsprida något som bidrar till det mänskliga.VI PRATAR om hur människorna levdeoch kommunicerade för 100 000 år sedanoch om vad häftigt det är med blickar,alltså återigen samtalet om nonverbalkommunikation. Eller det är egentligeninget samtal utan en föreläsning. En föreläsningsom ännu en gång grundar sig itrolleriet. Cykelhandlaren vrider en knivflera varv med en kapsyl liggandes på eggenutan att tappa kapsylen. Kapsylenhar han fäst, tro det eller ej, med hjälp avmänsklig magnetism, som han tagit urmin handflata.DET KAN LÅTA KLYSCHIGT det jag beskrivernu, allt vad han säger och det kan verkafånigt att jag bara sitter där på en pall ochnickar och tittar på trolleri, herregud jagfattar att han driver med mig och jag förståratt han charmar många studenter påen vecka, men han har så kolossalt rätt.I allt han säger. Man kan inte trolla övertelefoner eller via internet, och man kaninte få ett förhållande att hålla om manser allt som något som kan konsumerasoch slängas bort om ett eller annat gårfel, och man kan inte ta med sig en titel ini det som kommer efter livet, inte vad vivet i alla fall, och det är något fel då gamlamöbler är värda mer än gamla människor.Och vi pratar för lite med varandra.Och det är alltid värt att studera, för kunskapär kunskap och öppnar för samtaloch kan hjälpa oss att göra världen litefinare och lite bättre även om man väljeratt sälja cyklar istället för att cancerforska.Och vi pratar för lite med varandra.SOFIE TOFTGÅRD

20 / KULTURErgo #10 / 2008Lasse Karlsson, Susanna Eklund, Niclas Christoffer och Niklas Folkegård var det hittills mest sammansvetsade gänget som uppträtt på Standup Downstairs.Foto: Hanna StrandbergHögt i tak trots källarlokalenDet är fullsatt i källarpubenpå Kalmar nation. Det som förViktor Törneke och Erik Ahlinbörjade som en ambition att fåUppsalastudenterna och sigsjälva att skratta har utvecklatstill en vilja att bli en av de bästastandupklubbarna i Sverige.Niclas Christoffer går ut hårt,med bögskämt på egen bekostnad.Minuterna innanhan går upp på scen stårhan i ett angränsande rum,till bristningsgränsen full av nervositetoch hoppar upp och ned på stället. Närhan tar steget in i lokalen verkar han dockbåde lugn och avspänd.Jag är homosexuell, fast det där medsexuell, jag vet inte, det stämmer nog inte.Men homo är jag definitivt, raljerar NiclasChristoffer från den minimala scenen.Det är ilskna fransmän och förstoppadesvenskar, pojkvänner som passerat revy ochannat som skulle kunna sticka fel publik i ögonen.Dock inte studentpubliken på Kalmars,stämningen är varm och skratten ekar mellanväggarna.Niclas Christoffer följs av Niklas Folkegård,en relativt ny talang i standupkretsar. Han ärintensiv på scen, pompös rentav och utnyttjarsin kroppshydda för att provocera och lockafram fniss från publiken. Ringarna i öronensåg mindre ut när han köpte dem berättarhan. På ser de enorma ut.Nästa komiker ut är Susanna Eklund, somdyker upp från ingenstans och tar över. En rödtråd löper genom framträdandet och knytsihop på slutet.– Ni vet den där asterisken reklammakarebrukar använda sig av: “Flyg tillNice – betala en krona”. Den kan man användasig av i alla möjliga sammanhang,på krogen till exempel: Vill du följa medhem, stjärna? (Bindningstid två år.)Det är dags för paus innan kvällens huvudnummerLasse Karlsson. Folk beställerin öl och tar en sväng ut på gården föratt röka. Snacka lite om komikerna. Detär full rörelse i den trånga lokalen, somvar en av anledningarna till att arrangörernaViktor Törneke och Erik Ahlin valdeKalmar nation för sin klubb.– Det är en av de bästa lokalerna förstandup i Sverige, vilket flera av komikernahar påtalat. I och med att den är så intimtliten ger den optimal publikkontakt,säger Viktor Törneke och får medhåll avErik Ahlin, som menar att en större lokalskulle dra ned stämningen.DET VAR INTE UTAN NERVOSITET som killarnatog sig an projektet. Innan premiärenvar de livrädda att folk inte skulledyka upp, så de hade en lista på kompisarsom kunde ringas in i nödfall för att fyllapuben.– Ja, det var lite nervigt precis i början,men någonstans visste vi att det här jubara MÅSTE fungera. Dessutom är vi intekomiker själva, utan publik, vilket ärovanligt i Sverige. De flesta klubbar drivsav komiker som vill ha mer scentid. På såsätt har vi fått ökad respekt och vår klubbhar på kort tid fått ett väldigt gott rykte istandupkretsar, vilket gör det lättare attboka större namn, säger Viktor Törneke.Lasse Karlsson var redan från början ettnamn killarna ville ha till Uppsala. Flitigtanlitad på klubbar i Stockholm är han enrutinerad ståuppare. Ett säkert kort heltenkelt. Lasse Karlsson får publiken medsig redan från början. Han är i toppform.Själv menar han att så länge publiken hörvad han säger och så länge folk är vid sinasinnens fulla bruk kommer skratten attrunga. Lite kaxigt, men förmodligen baraen del av personan.– Det är jättekul att jobba med studenter,sedan är det trevligt att klubben tarflera komiker per kväll. Det är man intebortskämd med annars. Jobbarkompisarär underskattat och något man saknarsena kvällar i Skellefteå, när man sitterensam på hotellrummet och gråter, sägerLasse Karlsson.JUST GEMENSKAPEN bland kollegorna ärnågot som alla fyra uppskattar. De berättaratt de brukar hjälpa varandra, säga vadsom var bra och vad som kan förbättras.– Man kan sällan sno andras skämt, eftersomde ofta är så personliga. Därför ärman inte rädd att komma med råd ochtips, säger Lasse Karlsson.De är rörande överens om att det intefinns något ämne som man inte kanskämta om. Det handlar om hur manframför skämten, rutinerna alltså, snarareän vad man skämtar om.– Fast ju svårare ämnet är, desto skickligaremåste man vara som komiker, sägerLasse Karlsson.– Studentpubliken är en bra publik, bådeöppen och medveten om omvärlden. Detvärsta som kan hända är att man blir totaltfelbokad. En gång hamnade jag hos en äldrepublik ute på vischan. Gamla tanter ochgubbar, det gick inte så bra. Mina bögskämtgick inte hem alls, men det är sådant manfår ta – fast särskilt kul var det inte, sägerNiclas Christoffer med en rysning och ettskratt.Att studentpubliken är tillåtande vetbåde Viktor Törneke och Erik Ahlin. Kvällensprogram var mainstream för att lockaen bred massa, men framöver kommer deatt ta större risker.– Det kommer att bli lite mer överraskningar,galnare komiker så att man får tillde där viktiga topparna och dalarna underen kväll. Det kan bli ansträngande om komikernahåller samma nivå så att käkarnalåser sig på publiken, säger Viktor Törneke.HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.seHÖSTENS PROGRAM bjuderpå bland andra KodjoAkolor, Aron Flam och AnnWestin. Till säsongsfi nalenhar Viktor Törneke och Erik Ahlinbokat in några av sina favoriter och enpublikfavorit från i våras. Det kan varasvårt att få ett bord under hösten menståplatser kan köpas direkt i dörren,så det går att komma in även om maninte bokat bord två veckor i förväg.

22 / KULTUR Ergo #10 / 2008ESSÄSpråket spelar roll. Företagsekonomiska institutionenkan inte fortsätta låtsas att svenska studenter är lika bra påengelska som de är på sitt modersmål, skriver Niklas Jogsten.Nästan all kurslitteratur i ekonomisom används i Sverige ärskriven på engelska – ett språksom få svenskar har som modersmål.Utöver detta hållsäven föreläsningar och seminarier på kandidat-och magisternivå på engelska. Detta är ensjälvklarhet för både svenska lärare och svenskastudenter, en självklarhet som konstigt nogingen verkar ifrågasätta.Det finns otalig forskning som påpekar svårighetenatt ta till sig information på annatspråk än modersmålet. Olle Josephson, chefför svenska språkrådet, påpekar ständigtspråkets avgörande roll när det gäller inlärningoch kommunikation. I sin artikel ”Engelskani Sverige. Språkval i utbildning, arbeteoch kulturliv” menar han bland annat att ettanvändande av engelska vid seminariediskussionerdirekt medför att nivån på diskussionensänks. Hedda Söderlundh, doktorandvid institutionen för nordiska språk här i Uppsala,visade i sin magisteruppsats signifikantaskillnader i djupinlärning mellan studentersom läst en text på svenska jämfört medstudenter som läst samma text på engelska.Utöver dessa två finns flera forskare i Sverigeoch ännu fler utanför Sverige som poängterarspråkets avgörande roll vid inlärning.I min undersökning använde jag mig av ettomfattande enkätutskick för att jämföra A-studenter, C-studenter och lärares attityderoch beteende kring engelska språket. Jag villege en tydlig bild av hur ekonomstudenteruppfattar att engelskans utbredning inomekonomprogrammet påverkar dem i derasstudieinlärning.Enkäternas resultat visar att bland både A-och C-studenterna vill ungefär hälften läsasin C- och D-termin med svenska som kursspråk,89 procent av A-studenterna och 80procent av C-studenterna skulle välja kurslitteraturpå svenska före kurslitteratur påengelska, 92 procent av A-studenterna och 83procent av C-studenterna vill ha svenska somspråk vid diskussion i helklass och 79 procentav A-studenterna och 71 procent av C-studenternaanser att de behöver lägga ner mer tidom kurslitteraturens språk är engelska iställetför svenska. Utöver detta, vilket ocksåär avgörande för delar av undersökningensslutsatser, uppvisar studenterna en stor efterfråganefter utbildning i engelska språket. AvA-studenterna är det bara 29 procent som intehar tagit någon undervisning i engelska språketoch inte heller planerar att göra det. FörC-studenterna är denna siffra intressant nogendast 18 procent, alltså 11 procentenheterlägre. Fyra femtedelar bland C-studenterna”harEkonomprogrammetgermed dagensutformninginte studenternadekunskaper iengelska somen stor del avdem efterfrågar.”Niklas Jogstenstuderar på ekonomprogrammet.Texten bygger påhans kanditatuppsatsi svenska vidinstitutionen förnordiska språk:”De internationellaekonomerna.En undersökning omengelskans påverkanpå ekonomer.”alltså tagit, eller planerar att ta, någonform av undervisning i engelska språket. Utbildningsom i dagsläget inte är inkluderad iekonomprogrammet.Slutsatser vi kan dra av detta är att ekonomprogrammetmed dagens utformninginte ger studenterna de kunskaper i engelskasom en stor del av dem efterfrågar.Ekonomprogrammet använder sigidag av litteratur både på svenskaoch på engelska på A-nivå medandet är stor övervikt för engelskapå B-, C- och D-nivå. Sex av tio C-studenter som deltagit i undersökningenhävdar att det har blivit lättare att förståengelskan jämfört med på A-nivån. Det ärsjälvklart bra att de flesta anser att det harblivit lättare med engelskan på C-nivån menockså en signal om att en stor del av studenternainte anser att det har blivit lättare.I en undersökning genomförd av Sverigesuniversitets och högskoleförbund (SUHF)studerades bland annat efterfrågade språkkunskaperi svenska och engelska. Undersökningenvisar bland annat att nyexamineradeanser att språkkunskaper, i både svenskaoch engelska, anses viktigare i arbetslivetän vad som prioriterades under utbildningenpå universitetet. Dessa resultat, tillsammansekonomstudenternas inställningtill engelska språket, bör vara incitamentnog för företagsekonomiska institutionen(som ansvarar för ekonomprogrammet) attfundera över en alternativ programutformning– en programutformning som tidigtser till att utveckla studenternas kunskaperi engelska. Bättre kunskap i engelska tidigti utbildningen kommer att möjliggöra förstudenterna att ta till sig litteraturen bådesnabbare och med en djupare förståelse. Undervisningi engelska kommer dessutom attmedföra att diskussioner på seminariernakommer att hålla en högre nivå samtidigtsom studenterna kommer att förstå mer avföreläsningarna.I dagsläget är det redan problem för ekonomersom vill ha inriktning mot redovisningeller språk att hinna ta alla kurser somkrävs inom ramen för programmet. Det blirdärför svårt att införa obligatoriska kurseri engelska inom ekonomprogrammet. Menföretagsekonomiska institutionen bör seöver möjligheten att erbjuda studenternafrivilliga kurser i engelska på ett tidigt stadiumi programmet.Exempelvis skulle engelskaundervisning,7,5 högskolepoäng per termin, kunna erbjudasparallellt med programmets första år.Undervisningen skulle kunna vara nära koppladtill det övriga kursutbudet på programmetoch på så sätt både ge stöd till kurslitteraturenpå A-nivån och ge en förebyggande grundkunskapi engelska för högre nivåers språkkravnär det gäller hörförståelse och muntlig ochskriftlig framställning.Hur än företagsekonomiska institutionenväljer att tackla språkproblemetär det viktigt att detgörs ett val. Om valet är att integöra någonting, att låta studenternafortsätta välja till kurser i engelska utanförprogrammet, är det i alla fall ett val – ettaktivt val grundat på aktivt tagna beslut. Detsom däremot inte får hända är att vi fortsätteratt blunda för språkproblemet och låtsasatt svenska studenter har lika bra kunskap iengelska som studenter med engelska sommodersmål.REFERENSERJosephson , Olle, 2004a: Engelskan i 2000-taletsSverige. I: Engelskan i Sverige. Språkval i utbildning,arbete och kulturliv. Svenska språknämnden.Stockholm.Mål i mun. Förslag till handlingsprogram för svenskaspråket. SOU: 2002. Stockholm. (SUHF:s undersökningsida 85 – 86)Söderlundh, Hedda, 2004: Svårare på engelska. Enstudie om svenska högskolestuderandes förståelseav kurslitteratur på svenska respektive engelska.Opublicerad D-uppsats. Uppsala universitet. Uppsala.SKRIV TILL ERGOSESSÄSIDA!Skriv en essä med din uppsats eller dittexamensarbete som underlag och skickain till oss på Ergo!Textlängden bör inte överstiga8 000 tecken inklusive mellanslag.Redaktionen förbehåller sigrätten att korta i och språk granska manus.E-posta till cred@ergo.us.uu.se.

24 / RECENSIONER Ergo #10 / 2008Betygen sätts i skala 0–5BÖCKERFint men gruntJessika BerglundSimtagAlbert Bonniers FörlagJessika Berglundsroman ”Simtag”handlar om närAnnika, som leverensam på landet,inser att hon förälskatsig i sin bästavän, Cecilia – atthon kanske alltidvarit kär i henne.Annika vet inte hurhon ska handlautan att förstöraderas vänskap menhon står inte utmed att bara varavänner. De kännerredan varandrautan och innan sådet är en väldigt fysiskinsikt när Annikamärker att hon dras till Cecilia sexuellt och vill inte barakänna henne utan känna på henne och bli hållen av henne.Skildringen av Annikas naturnära liv är lite enkel ibland.Årstidernas gång fungerar som en bild av rening och läkande,sjögräs mot huden är en smekning och simningen, som återkommersom tema genom hela boken, motsvarar nedkylandeav känslorna samtidigt som det är något sensuellt avklätt.Annika ska nog vara lite häftigare än vad som märks i texten.Hon ska vara tuff utåt och skygg inåt. Men man får aldrig sehenne agera gentemot någon annan – bara höra hennes skyggatankar. Och ibland får läsaren inte ens höra dem. Det står tillexempel att det spelas en låt som Annika minns från när honvar yngre och hon får en oemotståndlig lust att dansa. Mensom läsare får man inte veta vilken sång det är. Man får inte tadel av hennes musikminne och man ser henne inte framför sigpå dansgolvet eftersom sådana små konkreta detaljer saknas.Det finns väldigt fina kapitel om Annikas liv i samklangmed naturen omkring henne, vilket är vackert och känslofylltbeskrivet. Men så fort det är flera personer i handlingenså tycker jag att berättelsen faller. Texten innehållernästan inga repliker, så trots att karaktärerna interagerarkänns de passiva för läsaren. Man vet inte hur de formulerarsig eller vad de pratar om, och man får inte lärakänna dem riktigt. Det finns ju en regel som säger ”show– don’t tell”, ”visa, berätta inte” och den här berättelsenskulle ha blivit bättre om författaren visat mer och berättatmindre.MUSIKRebelliskt upprepandeSophie ZelmaniThe Ocean and Me(Sony BMG)KLARA JOHANSSONDet känns logiskt att Sophie Zelmanis album släpps justsom höstrusket känns som mest kompakt. Den musiksom skulle passa bättre till en kopp het choklad när vindenrycker och sliter i fönsterblecken är svår att tänka sig.Precis som tidigare handlar det alltså om viskande sång,nedslipade countryinfluenser och små nyanser som på istort sett alla andra rockplattor inte ens skulle höras, mensom här kan få en att upphetsat rycka till. En del recensenteranser att Sophie Zelmani måste börja ta risker iställetför att enträget jobba vidare på exakt samma koncept somhon startade med för mer än tio år sedan.Jag håller inte med. Att upprepa sig är inte bara ett sättatt blidka den stora lyssnarskara som troget köper hennesskivor och inte vill ha några överraskningar. I ett musik-Sophie Zelmani gör sig bäst i kallt väder.klimat där experimenterande är en dygd blir det snarareen rebellisk handling.Låt oss hoppas att det blåser riktigt kallt och duggregnarnär hon spelar på Katalin i slutet av månaden.Välgörande kluvenhetNordpolenPÅ Nordpolen(Sincerely yours)ANDREAS JAKOBSSONNyligen gjorde jag en intervju med Pelle Hellström, somär mannen bakom artistnamnet Nordpolen. Han intygadeatt det inte fanns någon ironi i hans mörka texter, de var på“blodigt allvar”. Anledningen att jag ens frågade får nogtillskrivas The Tough Alliances (TTA) medproduktion.Sedan Uppsalaartisten blev kompis med TTA har textradersom “de våldtar allt det fina med sin billiga underhållning”klätts i en klart popigare musikdräkt. Det är fortfarandemörk och tung electropop det handlar om, menmed ett ständigt närvarande stråk av ljus.Det gör musiken mer lättlyssnad, men betyder framföralltatt den gått från kompakt mörker till en välgörandekluvenhet där helheten skaver och skevar. Allra bäst fungerarmetoden i avslutande låten PÅ Nordpolen som bordebli nästa singel.ANDREAS JAKOBSSONRetro som griper tagMother & Sun”Time To Vertigo”/”I’m History”(egen utgivning)Foto: Anton CorbijnFör första gången under mina nio år som skivrecensentstöter jag på patrull för att jag inte är i besittningav en hederlig grammofon! Nu löser sig visserligendilemmat, men samtidigt går jag miste om det vinylskrapsom nog gör Uppsalas Mother And Sun allramest rättvisa. Det här är ju retro så det dammar om’et,med influenser och musikaliska ideal som hämtadefrån en tid då medlemmarnas föräldrar var unga.Tippar jag på, för bandet låter ungt, mitt i alla sinahyllningar till de Stooges, Hawkwind och för allan deltidigare hemstadskvintetten Mother Superior.Det här är rock ’n’ roll som griper tag, som kräversin lyssnares uppmärksamhet, men som i gengäldbjuder en lyssnarupplevelse med flertaliga bottnar.Recensionsdeadline möjliggör endast ett tretalsvängar; det är väl ”skrapa på ytan” det brukar kallas,med en underdrift.Verkar mina lovord inte stämma överens med betygssiffran?Du kan ha rätt. Men jag tycker det kännsgalet att ge högre åt två ynka låtar. Lyckas Mother AndSun bibehålla den här kvaliteten över ett album, dåstår de högre siffrorna för dörren.DANIEL REICHBERG