Missing text /vti/pages/publication/downloadpdf for en

More documents

Recommendations

Info

BeständighetAllmäntBristande beständig är sannolik den vanligaste skadeorsaken för kalla ochhalvvarma återvinningsmassor. Skadorna kan vara av typen sten- ochmaterialsläpp eller potthål. Kalla och halvvarma återvinningsmassor ger relativtöppna beläggningstyper vilket medför att vatten kan tränga in i lagren. Vidtillverkningen av massan innehåller också materialen fukt som med tidenavdunstar och medför att beläggningen hårdnar men den här typen avasfaltmaterial kommer, i varierande grad, att innehålla fukt under hela sinlivslängd.Om beständigheten inte är fullgod hos ett asfaltlager försämras i princip de flestaegenskaperna och beläggningen riskerar att få en förkortad livslängd. Egenskapersom påverkas är framför allt resistensen mot vatten/salt och utmattningshållfasthetenmen även stabiliteten och bärförmågan kan försämras. I svårare fallbrukar en kombination av brister hos själva materialet/massan, dåligt utförandeoch fuktiga lägen föreligga. Svagheter i underliggande lager, hög andel tung trafikoch riklig saltning kan också bidra till en alltför snabb nedbrytning av asfaltlageroch framför allt vägsalt har visat sig kunna vara skadligt för beläggningar av kallaåtervinningsmassor, speciellt om de innehåller för liten mängd nytt bindemedel.Mot denna bakgrund är det viktigt att återvinningsmassor får en bra beständighetoch proportioneringssystem för kalla eller halvvarma massor måste innehållatester som beskriver materialets resistens mot vatten. Om förhållandena är svårabör även frys-töresistensen och saltbeständigheten undersökas. Separerade ytor ärsärskilt utsatta för tidiga skador vilket måste beaktas vid utförandet. Förseglingbör utföras i ett tidigt skede om beläggningen uppvisar tendenser till dåligbeständighet.Vattenkänslighet – vidhäftningstalI detta avsnitt ges en sammanställning över vattenkänsligheten hos kallaåtervinningsmassor tillverkade enligt VTIs standardförfarande. En särskildmetodik för bestämning av vidhäftningstal har tagits fram och liknar FAS-metod446-95 men provkropparna vattenmättas och lagras vid undertryck under kortaretid jämfört med FAS-metoden.Vattenkänsligheten hos kalltillverkade prov undersöktes enligt följande :A. Förbehandling1. Provet torrlagras i 7 dygn vid 40°C2. Provet vägs3. Pressdraghållfastheten bestäms vid 10°C (i samband med den våta gruppen)90 VTI notat 1-2001
B. Vattenlagring (vacuummättning) – Våta gruppen4. Provet vacuummättas i 1 tim vid 40 mbars undertryck följt av 23 timmarsvattenlagring vid atmosfäriskt tryck vid rumstemperatur5. Provet vägdes6. Pressdraghållfastheten bestäms vid 10°CC. Utvärdering7. Vattenupptagningen (absorption) och vattenmättnadsgraden beräknas8. Vidhäftningstalet beräknas som förhållandet mellan vattenlagrat ochtorrlagrat prov i procent (bibehållen hållfasthet efter vattenlagring)Undersökningarna avser provblandningar med varierande mängd emulsion ochflera olika typer av emulsioner samt ett stort antal granulat. Resultaten har delatsupp efter mängden emulsion som inblandats i granulatet och efter det totalabindemedelsinnehållet. I de flesta fall har 3,0 % vatten inblandats i granulatet.Bild 13Vacuummättning och vattenlagring av provkroppar för bestämning avvattenkänslighet.VTI notat 1-2001 91
Page 3 and 4:
INNEHÅLLSFÖRTECKNINGSAMMANFATTNIN
Page 6 and 7:
• Granulatkurva• Bindemedelshal
Page 8 and 9:
Inledning och syfteFör att belägg
Page 10 and 11:
Asfaltåtervinning - allmäntAsfalt
Page 12 and 13:
Halvvarm återvinning vid verkVid h
Page 14 and 15:
AsfaltgranulatAsfaltgranulat är be
Page 16 and 17:
Karakterisering av returasfalt elle
Page 18 and 19:
Faktorer som påverkar bindemedelsh
Page 20 and 21:
Passerande mängd, vikt-%1009080706
Page 22 and 23:
Penetration (0,1 mm vid 25°C)12010
Page 24 and 25:
Fraass brytpunkt, °C0-5-10-15-20y
Page 26 and 27:
konsisten och hanterbarhet. Metoden
Page 29 and 30:
Passerande mängd, vikt-%1009080706
Page 31 and 32:
Skrymdensitet, g/cm 32,52,42,32,22,
Page 33 and 34:
Skjuvmotstånd, kN/m 2Skjuvmotstån
Page 35 and 36:
Skjuvmotståndet (G) i massan påve
Page 37 and 38:
Proportionering, mekaniska egenskap
Page 39 and 40: aka ihop och bli hårt. Klumpar av
Page 41 and 42: Tillverkningen av prov i marshallut
Page 43 and 44: Vidhäftningstal, %1601401201008060
Page 45 and 46: Bild 9Provpreparering genom statisk
Page 49 and 50: Packningsinsats• 4, 5, 5,6, 6, 7
Page 51 and 52: 12Hålrumshalt, %1086420Figur 427 d
Page 53 and 54: Hålrumshalt, %14,012,010,08,06,04,
Page 55 and 56: Ett metodförfarande för kalla och
Page 57 and 58: KommentarerHålrumshalten påverkad
Page 59 and 60: KommentarerSom det framgår av figu
Page 61 and 62: Försöken visar att 7 dygns lagrin
Page 63 and 64: moduler på 3500-6000 och pressdrag
Page 65 and 66: Nyrecmassorna erhöll högre stabil
Page 67 and 68: KommentarerHållfastheterna påverk
Page 69 and 70: Vällsta) medan det andra granulate
Page 71 and 72: vägen bör en försegling eller yt
Page 73 and 74: HålrumshaltI detta avsnitt ges en
Page 75 and 76: Hålrumshalt, %20181614121086420Nyr
Page 77 and 78: Pressdraghållfasthet, kPa900800700
Page 79 and 80: StyvhetsmodulProvning vid 10°CI de
Page 81 and 82: KommentarerDet finns en svag tenden
Page 83 and 84: Styvhetsmodul, MPaStyvhetsmodul, MP
Page 85 and 86: Marshallstabilitet, kNMarshallstabi
Page 87 and 88: innehållande BE60M/10000 eller Nyr
Page 89: Marshallstabilitet, kN141210864M-st
Page 95 and 96: Inverkan av vattenmättning och vat
Page 97 and 98: D. Utvärdering11. Vattenupptagning
Page 103 and 104: Sammanfattande kommentarer - kalla
Page 105 and 106: vatten) riskerar massan av få vatt
Page 107 and 108: ProvprepareringTemperatur på massa
Page 109 and 110: Proportionering av halvvarma återv
Page 111 and 112: kornstorleksfördelningen. Som vidh
Page 113 and 114: Hålrumshalt, %20181614121086420MB
Page 115 and 116: Hålrumshalt, %1098765432100,0 0,5
Page 117 and 118: står i motsattförhållande till v
Page 119: Viman L. Gyratorisk packning. Inled
show all

Missing text /vti/pages/publication/downloadpdf for en

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?