Missing text /vti/pages/publication/downloadpdf for en

moduler på 3500-6000 och pressdraghållfastheter på 600-750 kPa beroende påprovblandning. Vid 4,0 % inblandning av Nyrec fick massan flytande egenskaperoch provkroppar gick ej att tillverka.Studeras stabiliteten erhölls också höga värden, speciellt för Nyrec-massorna.Nyrec 240 gav ungefär samma resultat som Nyrec 630 med värden på 18-22 kN.BE60M/5000 erhöll lägre stabilitet men värdena var ändå förhållandevis bra,12-18 kN.Beständigheten låg på bra nivåer med vidhäftningstal för Nyrec-blandningarna på72-87 % och för BE60M/5000 på 66-83 %. I två fall av tre ökade vidhäftningstaletmed ökad mängd bindemedel. Även draghållfastheterna bestämda påvattenlagrade prov gav förhållandevis höga värden, i allmänhet över 500 kPa.Provningen gav överlag höga hållfastheter och acceptabel beständighet församtliga provblandningar. Hålrumshalterna låg på normala nivåer för kallåtervinning men var oväntat höga för Nyrec-massorna (högre än för konventionellemulsion) med tanke på att massorna vid blandningen visade tendenser tillflytande egenskaper. Vid blandningen användes en degblandare (Hobart, dockmed kortare blandningstid) och det är möjligt att den bearbetade massan för hårt.En kompletterande provning bör göras med så skonsam blandning som möjligt(lägre blandningstid och varvtal på blandararmarna).Provvägsförsök på väg 90, Lunde – Gustavsvik, Ångermanland (1998)I samband med ombyggnaden av E4 och väg 90 i Ångermanland har gamlabeläggningsmassor använts till återvinning i bär- och bindlager på väg 90, etappenLunde - Gustavsvik. Återvinningsmassorna kom från gamla E4:an, söder och norrom Höga Kustenbron. Den teknik som valdes för ordinarie beläggning varhalvvarm återvinning i verk. Cirka 2 % bindemedel blandades in i granulatet.I syfte att följa upp återvinningsbeläggningarna på väg 90, men även studeraalternativa metoder, såsom kall återvinning och nytillverkad varm massa, lades ettantal provsträckor in i vägobjektet.För att bedöma de gamla asfaltmassornas lämplighet och även ta framarbetsrecept till de olika sträckorna gjordes i flera steg, relativt omfattandelabprovningar.Förprovningen visade att det på ett tidigt stadium kan vara svårt att erhållarepresenativa prov på returasfalt som behövs både för karakterisering av de gamlaasfaltmassorna och för proportionering av ny återvinningsmassa. De gamlaasfaltmassorna bestod av en rad olika asfaltlager (även grus) som gav ett materialmed varierande sammansättning, vilket naturligtvis försvårade förutsättningarnaför både labprovningen och tillverkningen av massor. Trots detta har en braöverensstämmelse erhållits mellan de olika förundersökningarna (två stycken).Förprovningen på laboratoriet omfattade tester av returasfalt (både borrkärnor ochframkrossat granulat), proportionering av återvinningsmassa genom tester avVTI notat 1-2001 63