Komm<strong>en</strong>tarerPressdraghållfasthet<strong>en</strong> påverkades inte lika markant av emulsionskvot<strong>en</strong> som vidMarshallinstampning. Ett svagt optimum konstaterades vid tillsats av 1 %emulsion om provet vatt<strong>en</strong>mättades före provning<strong>en</strong>. Storleksordning<strong>en</strong> påresultat<strong>en</strong> var överlag något högre vid statisk packning än vid Marshall, troligtvisbero<strong>en</strong>de på att packning<strong>en</strong> blivit effektivare. Följande noteringar kunde görasutifrån provningarna:• Styvhesmodul<strong>en</strong> minskade med ökad mängd emulsion• Prov framställda vid 25°C erhöll lägre hållfasthet och högre hålrumshalt änvid 60°C• Hela, provningsbara provkroppar erhölls både vid 25 och 60°C• Initialvatt<strong>en</strong>kvot<strong>en</strong> påverkade storleksordning<strong>en</strong> på resultat<strong>en</strong> m<strong>en</strong> d<strong>en</strong>inbördes ordning<strong>en</strong> mellan provblandningarna påverkades ej• Markant ökad vatt<strong>en</strong>beständighet med högre mängd emulsion• Hålrumshalt<strong>en</strong> minskade med ökad mängd emulsion• Provkropparna innehöll 0,1-0,6 % vatt<strong>en</strong> efter 7 dygns lagring vid 40°CJämförs resultat<strong>en</strong> med Marshallpackning<strong>en</strong> skiljer sig hålrumshalterna mest.Betydligt lägre hålrum erhölls vid statisk packning trots att belastning<strong>en</strong> varitrelativt måttlig (6,9 MPa). Provkropparna blir därmed mindre ömtåliga vidhantering<strong>en</strong>, vilket är speciellt viktigt vid lägre bindemeddelshalter. Noterbart äratt hållfastheterna inte skiljer sig mer mellan de två packningsmetoderna trots destora skillnaderna i hålrumshalt. Bindemedlets smörjande, viskösa eg<strong>en</strong>skaperverkar har större betydelse än hålrumshalt<strong>en</strong>. När materialet pressas ihop mera(medför mer sammanhängande och tjockare bindemedelshinnor) får bindemedletseg<strong>en</strong>skaper <strong>en</strong> större betydelse, vilket framgår tydligt vid de högrebindemedelshalterna. Det positiva resultatet vid 25°C (hela och fina prov) gör attmassan kan prepareras vid rumstemperatur äv<strong>en</strong> om hållfasthet<strong>en</strong> kan bli lägre vidprovning<strong>en</strong>. Proportionering är <strong>en</strong> relativ provning mellan provblandningar, dockmåste <strong>en</strong> stark relevans till erfar<strong>en</strong>heterna från väg<strong>en</strong> finnas. Provning<strong>en</strong> vid 60°Cbedöms kunna ge alltför höga hållfastheter och låga hålrumshalter för kallamassor.Inverkan av last<strong>en</strong> storlek vid statisk packningI detta avsnitt redovisas <strong>en</strong> test på asfaltgranulat från Byringe. Syftet var attstudera inverkan av det packningsarbete som provet utsätts för vid statiskpackning. Proverna som tillverkades vid olika laster (packningsarbete) lagrades<strong>en</strong>ligt standardförfarandet på VTI för kalla återvinningsmassor.Bindemedel• BE60M/2000Recept• vatt<strong>en</strong>: 3,0 %• granulat: 100 %• emulsionskvot: 3,0 vikt-%48 VTI notat 1-2001
Packningsinsats• 4, 5, 5,6, 6, 7 och 8 tonHålrumshalt, %141210864204,0 5,0 6,0 7,0 8,0Packning, ton3,0 % BE60M/2000Pressdraghållfasthet, kPa80070060050040030020010004,0 5,0 6,0 7,0 8,0Packning, ton3,0 % BE60M/2000Figur 38a-b Inverkan av packningsinsats<strong>en</strong> på hålrumshalt<strong>en</strong> och pressdraghållfasthet<strong>en</strong>.Granulat från Byringe.Komm<strong>en</strong>tarerHålrumshalt<strong>en</strong> påverkas av last<strong>en</strong>s storlek och minskar med ökad belastning. Vid5,6 ton erhölls ca 9 vol-% i hålrumshalt. Pressdraghållfasthet<strong>en</strong> ökade upp till5,6 ton för att sedan plana ut. I d<strong>en</strong> metod som normalt används på VTI är last<strong>en</strong>maximalt 5,6 ton (7,0 MPa) vid tillverkning av provkroppar med diametern100 mm.Cali<strong>for</strong>nia Kneading CompactorHveem-metod<strong>en</strong> (ASTM 1561) används bl. a i USA vid proportionering avasfaltmassor. Metod<strong>en</strong> som eg<strong>en</strong>tlig<strong>en</strong> består av <strong>en</strong> rad olika provningar (liksomMarshall) innebär att provkroppar framställs med hjälp av <strong>en</strong> mekanisk kompaktor(Cali<strong>for</strong>nia Kneading Compactor, CKC) som utövar <strong>en</strong> ”knådande” packning avmaterialet. Provet efterpackas därefter g<strong>en</strong>om statisk belastning. Metod<strong>en</strong>användes tidigare i Sverige m<strong>en</strong> <strong>en</strong> nackdel är att utrustning<strong>en</strong> numera är relativtkomplicerad, dyr och att d<strong>en</strong> <strong>en</strong>dast finns på några laboratorier.Provkropparna tillverkas <strong>en</strong>ligt följande och följer Asphalts Institute metod förkalla massor:1. Ca 1100-1200 g massa delas ned och placeras i packningscylindern.2. Massan stöts 20 ggr i c<strong>en</strong>trum och 20 ggr i kant<strong>en</strong> av <strong>for</strong>m<strong>en</strong> med <strong>en</strong> stav.3. Provet placeras i CKC och packas med stampfot<strong>en</strong> (1,7 MPa) tills ing<strong>en</strong>nedsjunkning sker (10-50 slag).4. Provet lagras 1 tim i cylindern5. Provet efterpackas statiskt i <strong>en</strong> press. Belastning 17,8 ton ochbelastningshastighet 1,3 mm/min. Trycket får ligga kvar i ca 30 sek.6. Provet trycks ut, lagras och testas.Asfaltgranulatet värmdes upp till 60°C innan det blandades med vatt<strong>en</strong> ochemulsion. Prov<strong>en</strong> lagrades efter packning<strong>en</strong> i 7 dygn vid 40°C. Metod<strong>en</strong> förvatt<strong>en</strong>känslighet<strong>en</strong> finns beskriv<strong>en</strong> i avsnittet beständighet. Resultat<strong>en</strong> redovisas ifigurerna nedan.VTI notat 1-2001 49
- Page 3 and 4: INNEHÅLLSFÖRTECKNINGSAMMANFATTNIN
- Page 6 and 7: • Granulatkurva• Bindemedelshal
- Page 8 and 9: Inledning och syfteFör att belägg
- Page 10 and 11: Asfaltåtervinning - allmäntAsfalt
- Page 12 and 13: Halvvarm återvinning vid verkVid h
- Page 14 and 15: AsfaltgranulatAsfaltgranulat är be
- Page 16 and 17: Karakterisering av returasfalt elle
- Page 18 and 19: Faktorer som påverkar bindemedelsh
- Page 20 and 21: Passerande mängd, vikt-%1009080706
- Page 22 and 23: Penetration (0,1 mm vid 25°C)12010
- Page 24 and 25: Fraass brytpunkt, °C0-5-10-15-20y
- Page 26 and 27: konsisten och hanterbarhet. Metoden
- Page 29 and 30: Passerande mängd, vikt-%1009080706
- Page 31 and 32: Skrymdensitet, g/cm 32,52,42,32,22,
- Page 33 and 34: Skjuvmotstånd, kN/m 2Skjuvmotstån
- Page 35 and 36: Skjuvmotståndet (G) i massan påve
- Page 37 and 38: Proportionering, mekaniska egenskap
- Page 39 and 40: aka ihop och bli hårt. Klumpar av
- Page 41 and 42: Tillverkningen av prov i marshallut
- Page 43 and 44: Vidhäftningstal, %1601401201008060
- Page 45 and 46: Bild 9Provpreparering genom statisk
- Page 47: Vidhäftningstal, %1601401201008060
- Page 51 and 52: 12Hålrumshalt, %1086420Figur 427 d
- Page 53 and 54: Hålrumshalt, %14,012,010,08,06,04,
- Page 55 and 56: Ett metodförfarande för kalla och
- Page 57 and 58: KommentarerHålrumshalten påverkad
- Page 59 and 60: KommentarerSom det framgår av figu
- Page 61 and 62: Försöken visar att 7 dygns lagrin
- Page 63 and 64: moduler på 3500-6000 och pressdrag
- Page 65 and 66: Nyrecmassorna erhöll högre stabil
- Page 67 and 68: KommentarerHållfastheterna påverk
- Page 69 and 70: Vällsta) medan det andra granulate
- Page 71 and 72: vägen bör en försegling eller yt
- Page 73 and 74: HålrumshaltI detta avsnitt ges en
- Page 75 and 76: Hålrumshalt, %20181614121086420Nyr
- Page 77 and 78: Pressdraghållfasthet, kPa900800700
- Page 79 and 80: StyvhetsmodulProvning vid 10°CI de
- Page 81 and 82: KommentarerDet finns en svag tenden
- Page 83 and 84: Styvhetsmodul, MPaStyvhetsmodul, MP
- Page 85 and 86: Marshallstabilitet, kNMarshallstabi
- Page 87 and 88: innehållande BE60M/10000 eller Nyr
- Page 89 and 90: Marshallstabilitet, kN141210864M-st
- Page 91 and 92: B. Vattenlagring (vacuummättning)
- Page 93 and 94: Vidhäftningstal, %1009080706050403
- Page 95 and 96: Inverkan av vattenmättning och vat
- Page 97 and 98: D. Utvärdering11. Vattenupptagning
- Page 99 and 100:
Pressdraghållfasthet, kPa100090080
- Page 101 and 102:
Pressdraghållfasthet, kPa800700600
- Page 103 and 104:
Sammanfattande kommentarer - kalla
- Page 105 and 106:
vatten) riskerar massan av få vatt
- Page 107 and 108:
ProvprepareringTemperatur på massa
- Page 109 and 110:
Proportionering av halvvarma återv
- Page 111 and 112:
kornstorleksfördelningen. Som vidh
- Page 113 and 114:
Hålrumshalt, %20181614121086420MB
- Page 115 and 116:
Hålrumshalt, %1098765432100,0 0,5
- Page 117 and 118:
står i motsattförhållande till v
- Page 119:
Viman L. Gyratorisk packning. Inled