Provmaterial, bindemedel, tillsatser och receptDe asfaltgranulat som ingått i laboratorieundersökningarna framgår av tabell 3.Tabell 3 Asfaltgranulat som ingått i undersökning<strong>en</strong>.Lokal Bindemedelshalt,%P<strong>en</strong>etrationvid 25°CTyp av ursprungligamassorBommersvik 1 5,9 - ABTBommersvik 3 5,8 - ABTUnderås 6,2 - ABTEskilstuna 4,3 28 ABT, AG, inslag avgrusSaxån 4,9 58 ABTLjusne 5,5-6,1 41 ABT, inslag av ABDoch ABSE4, Ångermanland 5,1 59 ABT, AG, IM, AEBÖVällsta 6,0 - ABTVikan 6,1 - ABSAsfaltgranulat<strong>en</strong> kommer från Göteborg, Södermanland, Uppland, Värmland,Gästrikland och Ångermanland.Receptur:• Vatt<strong>en</strong>kvot: 2, 3 och 5 %• Emulsionskvot: 0, 1, 2, 3, 4 %• Cem<strong>en</strong>t: 1, 2 %• St<strong>en</strong>material: 15 % makadamI de inledande testerna testades 2 och 5 % vatt<strong>en</strong>innehåll i granulatet. Vid deprovtagningar som gjordes i fält erhöll granulatet 2 % fukt på sommar<strong>en</strong> undertorr väderlek och 5 % fukt efter <strong>en</strong> regning period. Numera eftersträvas ca 3 %fukt i asfaltgranulatet vid tillverkning av återvinningsmassor. Vid torrare väderlekinblandas, i verket, därför ofta vatt<strong>en</strong> i granulatet.De bitum<strong>en</strong>emulsioner som använts är:• BE60M/2000 eller 2200 (BE60M/V1500 <strong>en</strong>ligt ATB VÄG)• BE60M/5000 (BE60M/V6000)• BE60M/10000 (BE60M/V12000)• Nyrec 240• Nyrec 630ProvprepareringMaterialberedningAsfaltgranulat bör torkas vid rumstemperatur eller g<strong>en</strong>om försiktig uppvärmning itorkskåp. Partiklarna kan annars klumpa ihop sig och materialet kan blisvårbearbetbart. För att påskynda torkning<strong>en</strong> kan materialet läggas på <strong>en</strong> störreplåt. Provmaterialet bör inte lagras i för tunnor eller dylikt eftersom det lätt kan38 VTI notat 1-2001
aka ihop och bli hårt. Klumpar av granulat kan ibland sönderdelas för hand elleri <strong>en</strong> laboratoriekross. Det är lämpligt att handsikta provet över <strong>en</strong> sikt meddiametern av 22 mm. Större partiklar på siktgallret går ofta att sönderdela. Deflesta krossade och siktade granulat innehåller <strong>en</strong>dast ett fåtal större partiklar.Material som inte först krossats och siktats i fält (asfaltkakor, grövre fräsgranulat)kan inte proportioneras g<strong>en</strong>om provning av provkroppar. I de fall<strong>en</strong> fårbindemedelshalt, kornkurva på extraherat material och ev<strong>en</strong>tuellt bindemedelsåldringligga till grund för val av metod eller arbetsrecept. En ord<strong>en</strong>tligförprovning på granulatet bör dock vara målsättning<strong>en</strong>.Bild 7Torkning<strong>en</strong> av granulat bör göras vid högst 50°C för att inte materialetskall klumpa ihop sig.Blandning av massaAsfaltgranulatet (
- Page 3 and 4: INNEHÅLLSFÖRTECKNINGSAMMANFATTNIN
- Page 6 and 7: • Granulatkurva• Bindemedelshal
- Page 8 and 9: Inledning och syfteFör att belägg
- Page 10 and 11: Asfaltåtervinning - allmäntAsfalt
- Page 12 and 13: Halvvarm återvinning vid verkVid h
- Page 14 and 15: AsfaltgranulatAsfaltgranulat är be
- Page 16 and 17: Karakterisering av returasfalt elle
- Page 18 and 19: Faktorer som påverkar bindemedelsh
- Page 20 and 21: Passerande mängd, vikt-%1009080706
- Page 22 and 23: Penetration (0,1 mm vid 25°C)12010
- Page 24 and 25: Fraass brytpunkt, °C0-5-10-15-20y
- Page 26 and 27: konsisten och hanterbarhet. Metoden
- Page 29 and 30: Passerande mängd, vikt-%1009080706
- Page 31 and 32: Skrymdensitet, g/cm 32,52,42,32,22,
- Page 33 and 34: Skjuvmotstånd, kN/m 2Skjuvmotstån
- Page 35 and 36: Skjuvmotståndet (G) i massan påve
- Page 37: Proportionering, mekaniska egenskap
- Page 41 and 42: Tillverkningen av prov i marshallut
- Page 43 and 44: Vidhäftningstal, %1601401201008060
- Page 45 and 46: Bild 9Provpreparering genom statisk
- Page 47 and 48: Vidhäftningstal, %1601401201008060
- Page 49 and 50: Packningsinsats• 4, 5, 5,6, 6, 7
- Page 51 and 52: 12Hålrumshalt, %1086420Figur 427 d
- Page 53 and 54: Hålrumshalt, %14,012,010,08,06,04,
- Page 55 and 56: Ett metodförfarande för kalla och
- Page 57 and 58: KommentarerHålrumshalten påverkad
- Page 59 and 60: KommentarerSom det framgår av figu
- Page 61 and 62: Försöken visar att 7 dygns lagrin
- Page 63 and 64: moduler på 3500-6000 och pressdrag
- Page 65 and 66: Nyrecmassorna erhöll högre stabil
- Page 67 and 68: KommentarerHållfastheterna påverk
- Page 69 and 70: Vällsta) medan det andra granulate
- Page 71 and 72: vägen bör en försegling eller yt
- Page 73 and 74: HålrumshaltI detta avsnitt ges en
- Page 75 and 76: Hålrumshalt, %20181614121086420Nyr
- Page 77 and 78: Pressdraghållfasthet, kPa900800700
- Page 79 and 80: StyvhetsmodulProvning vid 10°CI de
- Page 81 and 82: KommentarerDet finns en svag tenden
- Page 83 and 84: Styvhetsmodul, MPaStyvhetsmodul, MP
- Page 85 and 86: Marshallstabilitet, kNMarshallstabi
- Page 87 and 88: innehållande BE60M/10000 eller Nyr
- Page 89 and 90:
Marshallstabilitet, kN141210864M-st
- Page 91 and 92:
B. Vattenlagring (vacuummättning)
- Page 93 and 94:
Vidhäftningstal, %1009080706050403
- Page 95 and 96:
Inverkan av vattenmättning och vat
- Page 97 and 98:
D. Utvärdering11. Vattenupptagning
- Page 99 and 100:
Pressdraghållfasthet, kPa100090080
- Page 101 and 102:
Pressdraghållfasthet, kPa800700600
- Page 103 and 104:
Sammanfattande kommentarer - kalla
- Page 105 and 106:
vatten) riskerar massan av få vatt
- Page 107 and 108:
ProvprepareringTemperatur på massa
- Page 109 and 110:
Proportionering av halvvarma återv
- Page 111 and 112:
kornstorleksfördelningen. Som vidh
- Page 113 and 114:
Hålrumshalt, %20181614121086420MB
- Page 115 and 116:
Hålrumshalt, %1098765432100,0 0,5
- Page 117 and 118:
står i motsattförhållande till v
- Page 119:
Viman L. Gyratorisk packning. Inled