Missing text /vti/pages/publication/downloadpdf for en

Skjuvmotståndet (G) i massan påverkas på samma sätt som granulatet avtemperaturen men även av den mängd emulsion som inblandades. I de flesta fallerhöll massan som packats vid 60°C lägre värden än de vid 10 och 23°C. Vid lågbindemedelsinblandning var dock denna effekt mindre. Kombinationen högbindemedelshalt och hög temperatur gav efter 10-20 cykler kraftigt minskning avG med fallande kurva som följd. Om låga värden uppnås kan materialet bliinstabilt. Var minvärdet på G för återvinningsmassor ligger är dock okänt ochberor också på om massan skall användas till slit- eller bärlager. I detta fall gavblandningarna med 3-4 % emulsion lägre stabilitet än de med 1-2 % menmassorna erhåller samtidigt bättre bearbetbarhet (lägre G-värde).SlutkommentarResultaten från gyratorisk packning visar att framför allt återvinningsmassa kanha varierande egenskaper beroende på mängden inblandad emulsion ochpackningstemperaturen. Om hålrumshalterna studeras ger packningen vidrumstemperatur de mest realistiska resultaten för kall återvinning. Provning vidförhöjd temperatur, 60°C, ger alltför lågt hålrum. Vid halvvarm återvinning kanprovningen göras vid 60°C. Vid högre temperatur blir initialpackningen bättre,dvs. uppvärmda massor tar packning fortare än kalla massor. Det relativt högaskjuvmotståndet i kalla eller halvvarma massor innebär att massan kan blitröglagd och tungbearbetad. Vid höga bindemedelshalter indikerar det snabbtavtagande G-värdena i massan (vid fortsatt packning efter N design ) att materialetkan bli instabilt vid lägre hålrumshalter och vid högre temperaturer.Undersökningarna på laboratoriet skall ses som relativa provningar mellan olikamaterial eller recept där syftet kan vara att studera packningsbehov eller massanskonsistens. Vid utläggning och packning på vägen påverkas emulsionsmassornaav brytningstiden på emulsionen som i sin tur bland annat påverkas av tidenmellan blandning och utläggning, fuktinnehållet och väderleken. Massor somenligt laboratorieresultat visat sig vara förhållandevis smidiga kan bli mertröglagda om betingelserna är ogynnsamma. I viss mån kan detta styras uppgenom inblandning av vatten eller genom tillsatser (t.ex. brytadditiv).Återvinningsmassorna uppvisar i jämförelse med de norska undersökningarna avnytillverkade massor något högre skrymdensitet och därmed högre skjuvmotstånd.I VTI notat 70-1998 (Viman Leif) beskrivs försök med varma massor i gyratoriskpackningsutrustning. Vid 6 bars tryck som är förslaget i CEN-harmoniseringenrekommenderas en vinkel på 1,5° och 150 varv för att tillverka provkroppar förstudier av mekaniska egenskaper och beständighet. Provkropparna bör ej varahögre än 100 mm. Vid större format riskerar densiteten att variera allt för mycketinom provkroppen. Skrymdensiteten kan också behövas korrigeras om jämförelsergörs med vattenmetoden (FAS metod 427, vägning under vatten). I gyratorn mätsavståndet mellan bottenplattan och stampfoten, dvs. ungefär på samma sätt somvid mätning med skjutmått utan klackar (FAS metod 448). En korrigeringstabellför skrymdensitet finns i VTI notat 70-1998.VTI notat 1-2001 35