Missing text /vti/pages/publication/downloadpdf for en

Anledningen till att provningarna gjordes med formar med varierande storlek(100, 150 mm) beror på att från början endast 150 mm fanns på VTIslaboratorium. Eftersom asfaltgranulat normalt inte har grövre partiklarinförskaffades formar med diametern 100 mm. Provmängden blir då mindre ochprovningen lättare att utföra. Enligt resultaten blev skrymdensiteten lägre vid 150mm. Kurvan som beskriver skjuvmotståndet (G) i massan skiljde sig avsevärtmellan de två diametrarna. Vid 150 mm ökade motståndet kontinuerligt underpackningsförloppet (utom vid slutet på ett prov) medan vid 100 mm kurvanbörjade falla redan vid ca 40-50 cykler. G låg överlag på en betydligt högre nivåför proverna med diametern 100 mm. Packningsarbetet blev också mer intensivtvid 100 mm eftersom belastningen i båda fallen var 6 bar. Vid en relevantjämförelse mellan olika formar bör trycket anpassas efter provets diameter.Typen av asfaltgranulatPackningskurvornas form skiljde sig inte mycket åt mellan de tre provmaterialen.Den mesta packningen skedde redan efter ca 30 cykler. De tre asfaltgranulaten ärockså förhållandevis lika varandra med avseende på kornkurva, bindemedelshaltoch bindemedelsåldring. Skrymdensiteten ökade markant vid högre temperatur.Efter 200 cykler låg hålrumshalterna på 11-13 % vid 10°C. Motsvarande värdenvar vid 23 resp. 60°C var 9-11 resp. 5-8 %. Enligt borrkärnor från utlagt granulatpå vägen har hålrumshalterna legat på 8-12 % efter en tids trafik. Om granulatskall användas som bärlager rekommenderas enligt danska anvisningar utläggningoch packning under sommaren när temperaturen är hög. Vid lägre temperaturerblir packningsgraden lägre.Vid tillsatts av 4 % vatten blev skrymdensiteten något högre än vid 3 %. Optimalvattenkvot ligger enligt packningskurva från tung instampning på ca 6 %. Flerundersökningar rekommenderas för att studera vattenkvotens inverkan påpackningsförloppet.Formen på kurvan som beskriver G var lika mellan de tre granulaten. Efter ca 20cykler minskade motståndet (samtidigt som skrymdensiteten ökar). De högstavärdena (sett över hela packningsförloppet) erhöll proverna med lägsthålrumshalt. Massans täthet verkar således ha stor betydelse för motståndet imaterialet. Vid högre temperatur blir enligt kurvan motståndet större i massan.Överlag uppvisar massorna vid 23°C lägre G (med något undantag) än de vid 10och 60°C. Jämfört med de norska undersökningarna på nytillverkade kalla massoruppvisar asfaltgranulaten större G under packningsförloppet.Återvinningsmassa av granulat, vatten och emulsionEnligt packningskurvorna på prov av asfaltmassa påverkades skrymdensiteten avmängden nytt bindemedel och av temperaturen vid provningen. Framför allt vid60°C blev skrymdensiteten markant högre samtidigt som kurvan planade ut meraefter ca 50 cykler. Skillnaden i skrymdensitet vid olika temperaturer tenderadeockså att minska vid större antal cykler. Skrymdensiteten ökade med mängdenbindemedel som inblandas men skillnaden tenderade att bli mindre vid de högrebindemedelshalterna. Störst skillnad förelåg mellan 1 och 2 % emulsionsinblandning.Det innebär att massor med 1 % emulsion kan ha sämre bearbetningsbarhetän mer bindemedelsrika massor (2-4 %).34 VTI notat 1-2001