Passerande mängd, vikt-%1009080706050403020100Tvättsiktade granulat0,074 0,125 0,25 0,5 1 2 4 5,6 8 11,2 16 22,4 31,5Kornstorlek, mmFigur 7 Sammanställning över kornkurvan på tvättsiktat asfaltgranulat.I de flesta fall uppfyller asfaltgranulat<strong>en</strong> (krossade massor eller fräsgranulat) degränskurvor som satts upp i Vägverkets anvisningar. Materialet får bryta <strong>en</strong> av deinre gränslinjerna. Kornkurvan liknar bärlagergrus m<strong>en</strong> finmaterialhalt<strong>en</strong> är lågoch i regel under 2 %. Det innebär att material<strong>en</strong> är förhållandevis välgraderadevilket är viktigt vid t ex packning<strong>en</strong> av massan.Asfaltgranulat<strong>en</strong> i d<strong>en</strong>na undersökning utgörs av samkrossprodukter där partiklarstörre än 16 eller 22 mm siktats bort. Ibland brukar granulatet delas upp i <strong>en</strong> finresp.grovfraktion som sedan vid återvinning blandas ihop till lämpligtsammansättning.Tabell 1 Vatt<strong>en</strong>innehåll i asfaltgranulat.Granulat Vatt<strong>en</strong>halt, % Väderlek, tidpunktUnderås 5,4 Regn, septemberBommersvik 5,1 Regn, septemberSaxån 1,0-1,6 Värmebölja, juniLinköping (0-18 mm) 5,2-7,5 DecemberLinköping (0-32 mm) 5,0-6,1 DecemberProverna på vatt<strong>en</strong>halt<strong>en</strong> är tagna i upplaget vid mellanlagring. I de flesta fallbrukar vatt<strong>en</strong>halt<strong>en</strong> ligga mellan 2-3 % under sommarhalvåret. De prov somerhöll drygt 5 % vatt<strong>en</strong> togs efter ett kraftigt regn. Vid nederbörd så är det ytlagretsom får det högsta fuktinnehållet m<strong>en</strong> med tid<strong>en</strong> kan vatt<strong>en</strong> tränga ig<strong>en</strong>omupplaget vilket fullskaliga lakförsök visat (Thors<strong>en</strong>ius, 1996). Proverna som togsunder vintern 2000/01 erhöll högst vatt<strong>en</strong>innehåll, 5,0-7,5 % med de högstavärd<strong>en</strong>a för finsortering<strong>en</strong> (0-18 mm).20 VTI notat 1-2001
Eg<strong>en</strong>skaper hos bindemedel i returasfaltDe bindemedel som förekommer i returasfalt är i regel bitum<strong>en</strong>baserade. Tilld<strong>en</strong>na grupp räknas p<strong>en</strong>etrationsbitum<strong>en</strong>, mjukbitum<strong>en</strong>, emulsioner ochbitum<strong>en</strong>lösning. Vägolja, som är det mjukaste bituminösa bindemedlet somanvänts i modern tid, förekommer också. En annan typ av bituminöst bindemedelsom användes fram till 1973 är st<strong>en</strong>kolstjära. Användning<strong>en</strong> upphörde g<strong>en</strong>om <strong>en</strong>frivillig över<strong>en</strong>skommelse inom asfaltindustrin i Sverige. St<strong>en</strong>kolstjäran användesibland som självständigt bindemedel och ibland utblandad med bitum<strong>en</strong>.De bituminösa bindemedel som återfinns i <strong>en</strong> returasfalt har förändrats iförhållande till sina ursprungliga eg<strong>en</strong>skaper. Process<strong>en</strong> vid framställning, t exuppvärmning och blandning i ett asfaltverk, transport och utläggning, görbindemedlet hårdare. Under d<strong>en</strong> efterföljande brukstid<strong>en</strong> hårdnar bindemedletytterligare g<strong>en</strong>om olika delprocesser som går under d<strong>en</strong> gem<strong>en</strong>sammab<strong>en</strong>ämning<strong>en</strong> ”åldring”. Processerna är:• oxidation g<strong>en</strong>om inverkan av syret i atmosfär<strong>en</strong>• avdunstning av lättare beståndsdelar• fysikalisk hårdnande• hårdnande g<strong>en</strong>om utsöndring.Det är inte fel att påstå att varje beläggningslager utfört vid <strong>en</strong> viss tidpunkt harunika bindemedelseg<strong>en</strong>skaper. Det beror på att olika bindemedel har använts vidframställning<strong>en</strong> och att åldringsprocess<strong>en</strong> därefter varit olika. Vid upptagningg<strong>en</strong>om rivning eller fräsning blandas dessutom i regel lager av olika ursprung ochsammansättning i d<strong>en</strong> borttagna returasfalt<strong>en</strong>.I följande figurer redovisas eg<strong>en</strong>skaper på återvunnet bindemedel från olikareturasfalter med varierande ursprung och ålder. Det handlar huvudsaklig<strong>en</strong> omursprunglig<strong>en</strong> varma beläggningstyper (ABT, ABS, AG) m<strong>en</strong> inslag av kallmassafinns i några fall (IM, AEBÖ, IM). De analyser som utförts är p<strong>en</strong>etration,mjukpunkt, duktilitet och Fraass brytpunkt.VTI notat 1-2001 21
- Page 3 and 4: INNEHÅLLSFÖRTECKNINGSAMMANFATTNIN
- Page 6 and 7: • Granulatkurva• Bindemedelshal
- Page 8 and 9: Inledning och syfteFör att belägg
- Page 10 and 11: Asfaltåtervinning - allmäntAsfalt
- Page 12 and 13: Halvvarm återvinning vid verkVid h
- Page 14 and 15: AsfaltgranulatAsfaltgranulat är be
- Page 16 and 17: Karakterisering av returasfalt elle
- Page 18 and 19: Faktorer som påverkar bindemedelsh
- Page 22 and 23: Penetration (0,1 mm vid 25°C)12010
- Page 24 and 25: Fraass brytpunkt, °C0-5-10-15-20y
- Page 26 and 27: konsisten och hanterbarhet. Metoden
- Page 29 and 30: Passerande mängd, vikt-%1009080706
- Page 31 and 32: Skrymdensitet, g/cm 32,52,42,32,22,
- Page 33 and 34: Skjuvmotstånd, kN/m 2Skjuvmotstån
- Page 35 and 36: Skjuvmotståndet (G) i massan påve
- Page 37 and 38: Proportionering, mekaniska egenskap
- Page 39 and 40: aka ihop och bli hårt. Klumpar av
- Page 41 and 42: Tillverkningen av prov i marshallut
- Page 43 and 44: Vidhäftningstal, %1601401201008060
- Page 45 and 46: Bild 9Provpreparering genom statisk
- Page 47 and 48: Vidhäftningstal, %1601401201008060
- Page 49 and 50: Packningsinsats• 4, 5, 5,6, 6, 7
- Page 51 and 52: 12Hålrumshalt, %1086420Figur 427 d
- Page 53 and 54: Hålrumshalt, %14,012,010,08,06,04,
- Page 55 and 56: Ett metodförfarande för kalla och
- Page 57 and 58: KommentarerHålrumshalten påverkad
- Page 59 and 60: KommentarerSom det framgår av figu
- Page 61 and 62: Försöken visar att 7 dygns lagrin
- Page 63 and 64: moduler på 3500-6000 och pressdrag
- Page 65 and 66: Nyrecmassorna erhöll högre stabil
- Page 67 and 68: KommentarerHållfastheterna påverk
- Page 69 and 70: Vällsta) medan det andra granulate
- Page 71 and 72:
vägen bör en försegling eller yt
- Page 73 and 74:
HålrumshaltI detta avsnitt ges en
- Page 75 and 76:
Hålrumshalt, %20181614121086420Nyr
- Page 77 and 78:
Pressdraghållfasthet, kPa900800700
- Page 79 and 80:
StyvhetsmodulProvning vid 10°CI de
- Page 81 and 82:
KommentarerDet finns en svag tenden
- Page 83 and 84:
Styvhetsmodul, MPaStyvhetsmodul, MP
- Page 85 and 86:
Marshallstabilitet, kNMarshallstabi
- Page 87 and 88:
innehållande BE60M/10000 eller Nyr
- Page 89 and 90:
Marshallstabilitet, kN141210864M-st
- Page 91 and 92:
B. Vattenlagring (vacuummättning)
- Page 93 and 94:
Vidhäftningstal, %1009080706050403
- Page 95 and 96:
Inverkan av vattenmättning och vat
- Page 97 and 98:
D. Utvärdering11. Vattenupptagning
- Page 99 and 100:
Pressdraghållfasthet, kPa100090080
- Page 101 and 102:
Pressdraghållfasthet, kPa800700600
- Page 103 and 104:
Sammanfattande kommentarer - kalla
- Page 105 and 106:
vatten) riskerar massan av få vatt
- Page 107 and 108:
ProvprepareringTemperatur på massa
- Page 109 and 110:
Proportionering av halvvarma återv
- Page 111 and 112:
kornstorleksfördelningen. Som vidh
- Page 113 and 114:
Hålrumshalt, %20181614121086420MB
- Page 115 and 116:
Hålrumshalt, %1098765432100,0 0,5
- Page 117 and 118:
står i motsattförhållande till v
- Page 119:
Viman L. Gyratorisk packning. Inled