Missing text /vti/pages/publication/downloadpdf for en
Missing text /vti/pages/publication/downloadpdf for en
Missing text /vti/pages/publication/downloadpdf for en
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Sammanfattande komm<strong>en</strong>tarer – halvvarma massorResultat<strong>en</strong> från laboratorieprovning av halvvarma massor liknar mycket de somerhölls vid kall återvinning. I både fall<strong>en</strong> utgörs det nya bindemedlet avmjukbitum<strong>en</strong> äv<strong>en</strong> om det vid kall återvinning är emulgerat. Typ<strong>en</strong> av bindemedeloch bindemedelsmängd<strong>en</strong> är de parametrar som främst påverkar eg<strong>en</strong>skaperna hosasfaltprovkropparna. Kalla och halvvarma beläggningstyper får på grund av demjukare bindemedl<strong>en</strong> lägre hållfasthet än varmtillverkad massa m<strong>en</strong> har samtidigtbättre flexibilitet, vilket är viktigt om de används på vägar med svag bärighet.Hålrumshalterna ligger på motsvarande nivåer som vid kall återvinning äv<strong>en</strong> omlägre hålrumshalter ibland kan förekomma om beläggning<strong>en</strong> har <strong>en</strong> tätaregradering eller högre bindemedelsinnehåll. Asfaltgranulatets ursprung får därförstörre betydelse vid halvvarm återvinning jämfört med kall återvinning. Massanstemperatur har också <strong>en</strong> mycket stor inverkan på packningsbarhet<strong>en</strong> och därmedhålrumshalt<strong>en</strong> vid halvvarm återvinning. Skillnad<strong>en</strong> mellan t ex 50 och 80°C kanvara stor i packningsbarhet och konsist<strong>en</strong>s hos massan, vilket påverkar resultatet. Ivissa fall kan massan bli svårhanterlig och trög att lägga ut vid högre temperaturerm<strong>en</strong> samtidigt lättare att packa till lägre hålrum.Vid förprovning vore det bäst om <strong>en</strong> refer<strong>en</strong>stemperatur sattes för massan, t ex60°C i stället för som idag avsedd temperatur på massan i fält. Det underlättarjämförelser mellan olika massor och ger <strong>en</strong> mer objektiv bild avprovningsresultat<strong>en</strong>, speciellt i förhållande till de krav som finns i Vägverketsanvisningar, ATB VÄG. Fältförsök har visat att temperatur<strong>en</strong> i massan i hög gradkan variera bero<strong>en</strong>de på väderlek, årstid med mera. Om effekt<strong>en</strong> av massanstemperatur skall studeras kan förprovning<strong>en</strong> göras vid flera olika temperaturer.Enligt VTI notat 7-2000 uppvisade borrkärnor från relativt nylagd beläggninghålrumshalter på 6-13 vol-%. Med tid<strong>en</strong> reducerades dock hålrumshalt<strong>en</strong> ochhamnade för slitlager mellan 2-7 vol-% i hjulspår<strong>en</strong>. De resultat som erhålls frånförprovning på laboratoriet återspeglar således eg<strong>en</strong>skaperna på relativt nylagdbeläggning (kanske ett år gammal). Trafik<strong>en</strong>s efterpackning<strong>en</strong> i kombination med<strong>en</strong> viss förhårdning av bindemedlet samt uttorkning av asfalt<strong>en</strong> gör att halvvarmaåtervinningsbeläggningar erhåller <strong>en</strong> hållfasthetsutveckling som kan varabetydande och pågå i flera år. Provvägsförsöket på rv 90 har visat på <strong>en</strong> markantförändring av styvhet och stabilitet i bitum<strong>en</strong>bundet bärlager under de första år<strong>en</strong>och speciellt de massor som hade något lägre bindemedelsinnehåll påverkadesmest.Som försök<strong>en</strong> visar är det stor skillnad i eg<strong>en</strong>skaper mellan bindemedelsfattigaoch bindemedelsrika återvinningsmassor. Vid högt bindemedelsinnehåll harpackningsinsats<strong>en</strong> mindre betydelse (mer flytande eg<strong>en</strong>skaper m<strong>en</strong> massan kanvara klibbig) samtidigt som beläggning<strong>en</strong> blir mindre känslig för vatt<strong>en</strong>, åldringsalt mm. Eftersom bindemedelsinnehållet är <strong>en</strong> av de parameter som påverkarhålrumshalt<strong>en</strong> mest blir asfalt<strong>en</strong> tätare och mycket bitum<strong>en</strong> ger äv<strong>en</strong> tjockarebitum<strong>en</strong>hinnor mellan st<strong>en</strong>materialpartiklarna. Å andra sidan blir främststyvhetsmodul<strong>en</strong> m<strong>en</strong> äv<strong>en</strong> pressdraghållfasthet<strong>en</strong> och stabilitet<strong>en</strong> lägre på grundav bindemedlets viskösa, smörjande eg<strong>en</strong>skaper vid högre innehåll av mjukarebitum<strong>en</strong>. Ett arbetsrecept blir därför <strong>en</strong> kompromiss mellan olika eg<strong>en</strong>skaper som116 VTI notat 1-2001