Missing text /vti/pages/publication/downloadpdf for en

Sammanfattande kommentarer – kalla massorUndersökningen visar att det är komplicerat men möjligt att testa kallaåtervinningsmassor på ett realistiskt sätt. Ett relevant provningsförfarande måsteta hänsyn till materialets packningsbarhet, härdningsförlopp och inte minstvatteninnehållet i massan. Provkroppar tillverkade enligt statisk packning ochlagrade i 7 dygn vid förhöjd temperatur, 40°, har visat sig erhålla egenskaperlikvärdiga med borrkärnor från ca ett år gammal beläggning. Om gyratoriskpackning används för preparering av provkroppar är det viktigt att ett förfarandeväljs som ger realistiska hålrumshalter. På VTI används i första hand statiskpackning (med förpackning) när kalla och halvvarma massor testas.Ett starkt samband finns mellan bindemedelsmängden i massan och hålrumshaltenpå provkroppar. Magrare granulat/massor får därför högre hålrumshalter änbindemedelsrikare. I de flesta fall erhölls också ett samband mellan hålrumshalteneller bindemedelsinnehållet och de mekaniska egenskaperna som tenderar attförsämras vid lägre hålrumshalter eller vid högre bindemedelsmängder. Ett brasamband erhölls mellan pressdraghållfasthet och styvhetsmodul. Mot denbakgrunden skulle kraven på mekaniska egenskaper kunna begränsas till att enbartomfatta pressdraghållfasthet och stabilitet. Styvhetsmodulen kan beräknas (t.ex.vid dimensionering) från de regressionsekvationer som finns angivna i rapporteneller tas fram på egen hand. Styvhetsmodulen var också den egenskap som hadeden största variationen av samtliga. Skillnaden mellan lägsta och högsta värdeninom provserien (många provblandningar) låg på en faktor 8 jämfört med enfaktor 4 för pressdraghållfastheten och en faktor 2,5 för Marshallstabiliteten. Enorsak till den stora variationen i styvhetsmodul kan vara inverkan från de relativtöppna och skrovliga provkropparna som inte alltid har den kvalitet som metodenförutsätter. Proven kan också innehålla något fukt eller vara alltför inhomogena,vilket har stor betydelse när små töjningar skall mätas. Mjukbitumen påverkarockså styvhetsegenskaperna markant och vid återvinning av gamla asfaltmaterialmed förhårdnat bindemedel kan fördelningen av det nya bindemedlet samtdiffusionen mellan nytt och gammalt bindemedel påverka resultatet.Marshallstabiliteten påverkades av provkroppens höjd och av provningstemperaturen.Kalla återvinningsmassor testas normalt vid 25°C eftersom deinnehåller mjukbitumenbaserad emulsion. Om styvare bindemedel används kanprovningen göras vid 40°C men i så fall måste specifikationerna i ATB VÄGanpassas till denna temperatur vilket inte är fallet idag.Förutom mängden inblandat bindemedel påverkas egenskaperna också avbindemedelstypen. De emulsioner som var baserade på hårdare bitumen har givitasfaltproven relativt höga hållfastheter och markant högre än vad som erhållitsmed mjukbitumenbaserade emulsioner. Kalla återvinningsmassor innehållandeemulsioner baserade på hårdare bindemedel kan således öka prestandan hos kallaåtervinningsbeläggningar och därmed kan den här typen av asfalt användas påvägar med högre trafik. Fältförsök har visat att det tar lång tid (åtminstone ensommar) innan kallproducerad beläggning styvnat till ordentligt. Det innebär attde värden som redovisats i denna undersökning inte bör betraktas somsluthållfastheter. En förutsättning för att kunna använda massor innehållandestyvare bitumen är att de går att lägga ut och packa på ett acceptabelt sätt. EnligtVTI notat 1-2001 103