Missing text /vti/pages/publication/downloadpdf for en

More documents

Recommendations

Info

• Vattenkänslighet enligt VTIs förfarande – ej så sträng metod men ändåutslagsgivande för jämförande provningar (bör kunna användas i normalfallet)• FAS 446 –strängare än VTI-metoden – kan användas för vägar i fuktiga lägen• Frys-töförsök – en sträng metod lämpligt för vägar som utsätts för omväxlandemilda och kalla perioder• Osmotisk konditionering – mycket sträng metod – lämplig för vägar medextrema förhållanden, t.ex. kombinationen mycket saltning, hög andel tungafordon, fuktiga lägen och många frys-töperioder.102 VTI notat 1-2001
Sammanfattande kommentarer – kalla massorUndersökningen visar att det är komplicerat men möjligt att testa kallaåtervinningsmassor på ett realistiskt sätt. Ett relevant provningsförfarande måsteta hänsyn till materialets packningsbarhet, härdningsförlopp och inte minstvatteninnehållet i massan. Provkroppar tillverkade enligt statisk packning ochlagrade i 7 dygn vid förhöjd temperatur, 40°, har visat sig erhålla egenskaperlikvärdiga med borrkärnor från ca ett år gammal beläggning. Om gyratoriskpackning används för preparering av provkroppar är det viktigt att ett förfarandeväljs som ger realistiska hålrumshalter. På VTI används i första hand statiskpackning (med förpackning) när kalla och halvvarma massor testas.Ett starkt samband finns mellan bindemedelsmängden i massan och hålrumshaltenpå provkroppar. Magrare granulat/massor får därför högre hålrumshalter änbindemedelsrikare. I de flesta fall erhölls också ett samband mellan hålrumshalteneller bindemedelsinnehållet och de mekaniska egenskaperna som tenderar attförsämras vid lägre hålrumshalter eller vid högre bindemedelsmängder. Ett brasamband erhölls mellan pressdraghållfasthet och styvhetsmodul. Mot denbakgrunden skulle kraven på mekaniska egenskaper kunna begränsas till att enbartomfatta pressdraghållfasthet och stabilitet. Styvhetsmodulen kan beräknas (t.ex.vid dimensionering) från de regressionsekvationer som finns angivna i rapporteneller tas fram på egen hand. Styvhetsmodulen var också den egenskap som hadeden största variationen av samtliga. Skillnaden mellan lägsta och högsta värdeninom provserien (många provblandningar) låg på en faktor 8 jämfört med enfaktor 4 för pressdraghållfastheten och en faktor 2,5 för Marshallstabiliteten. Enorsak till den stora variationen i styvhetsmodul kan vara inverkan från de relativtöppna och skrovliga provkropparna som inte alltid har den kvalitet som metodenförutsätter. Proven kan också innehålla något fukt eller vara alltför inhomogena,vilket har stor betydelse när små töjningar skall mätas. Mjukbitumen påverkarockså styvhetsegenskaperna markant och vid återvinning av gamla asfaltmaterialmed förhårdnat bindemedel kan fördelningen av det nya bindemedlet samtdiffusionen mellan nytt och gammalt bindemedel påverka resultatet.Marshallstabiliteten påverkades av provkroppens höjd och av provningstemperaturen.Kalla återvinningsmassor testas normalt vid 25°C eftersom deinnehåller mjukbitumenbaserad emulsion. Om styvare bindemedel används kanprovningen göras vid 40°C men i så fall måste specifikationerna i ATB VÄGanpassas till denna temperatur vilket inte är fallet idag.Förutom mängden inblandat bindemedel påverkas egenskaperna också avbindemedelstypen. De emulsioner som var baserade på hårdare bitumen har givitasfaltproven relativt höga hållfastheter och markant högre än vad som erhållitsmed mjukbitumenbaserade emulsioner. Kalla återvinningsmassor innehållandeemulsioner baserade på hårdare bindemedel kan således öka prestandan hos kallaåtervinningsbeläggningar och därmed kan den här typen av asfalt användas påvägar med högre trafik. Fältförsök har visat att det tar lång tid (åtminstone ensommar) innan kallproducerad beläggning styvnat till ordentligt. Det innebär attde värden som redovisats i denna undersökning inte bör betraktas somsluthållfastheter. En förutsättning för att kunna använda massor innehållandestyvare bitumen är att de går att lägga ut och packa på ett acceptabelt sätt. EnligtVTI notat 1-2001 103
Page 3 and 4:
INNEHÅLLSFÖRTECKNINGSAMMANFATTNIN
Page 6 and 7:
• Granulatkurva• Bindemedelshal
Page 8 and 9:
Inledning och syfteFör att belägg
Page 10 and 11:
Asfaltåtervinning - allmäntAsfalt
Page 12 and 13:
Halvvarm återvinning vid verkVid h
Page 14 and 15:
AsfaltgranulatAsfaltgranulat är be
Page 16 and 17:
Karakterisering av returasfalt elle
Page 18 and 19:
Faktorer som påverkar bindemedelsh
Page 20 and 21:
Passerande mängd, vikt-%1009080706
Page 22 and 23:
Penetration (0,1 mm vid 25°C)12010
Page 24 and 25:
Fraass brytpunkt, °C0-5-10-15-20y
Page 26 and 27:
konsisten och hanterbarhet. Metoden
Page 29 and 30:
Passerande mängd, vikt-%1009080706
Page 31 and 32:
Skrymdensitet, g/cm 32,52,42,32,22,
Page 33 and 34:
Skjuvmotstånd, kN/m 2Skjuvmotstån
Page 35 and 36:
Skjuvmotståndet (G) i massan påve
Page 37 and 38:
Proportionering, mekaniska egenskap
Page 39 and 40:
aka ihop och bli hårt. Klumpar av
Page 41 and 42:
Tillverkningen av prov i marshallut
Page 43 and 44:
Vidhäftningstal, %1601401201008060
Page 45 and 46:
Bild 9Provpreparering genom statisk
Page 47 and 48:
Vidhäftningstal, %1601401201008060
Page 49 and 50:
Packningsinsats• 4, 5, 5,6, 6, 7
Page 51 and 52: 12Hålrumshalt, %1086420Figur 427 d
Page 53 and 54: Hålrumshalt, %14,012,010,08,06,04,
Page 55 and 56: Ett metodförfarande för kalla och
Page 57 and 58: KommentarerHålrumshalten påverkad
Page 59 and 60: KommentarerSom det framgår av figu
Page 61 and 62: Försöken visar att 7 dygns lagrin
Page 63 and 64: moduler på 3500-6000 och pressdrag
Page 65 and 66: Nyrecmassorna erhöll högre stabil
Page 67 and 68: KommentarerHållfastheterna påverk
Page 69 and 70: Vällsta) medan det andra granulate
Page 71 and 72: vägen bör en försegling eller yt
Page 73 and 74: HålrumshaltI detta avsnitt ges en
Page 75 and 76: Hålrumshalt, %20181614121086420Nyr
Page 77 and 78: Pressdraghållfasthet, kPa900800700
Page 79 and 80: StyvhetsmodulProvning vid 10°CI de
Page 81 and 82: KommentarerDet finns en svag tenden
Page 83 and 84: Styvhetsmodul, MPaStyvhetsmodul, MP
Page 85 and 86: Marshallstabilitet, kNMarshallstabi
Page 87 and 88: innehållande BE60M/10000 eller Nyr
Page 89 and 90: Marshallstabilitet, kN141210864M-st
Page 91 and 92: B. Vattenlagring (vacuummättning)
Page 93 and 94: Vidhäftningstal, %1009080706050403
Page 95 and 96: Inverkan av vattenmättning och vat
Page 97 and 98: D. Utvärdering11. Vattenupptagning
Page 99 and 100: Pressdraghållfasthet, kPa100090080
Page 101: Pressdraghållfasthet, kPa800700600
Page 105 and 106: vatten) riskerar massan av få vatt
Page 107 and 108: ProvprepareringTemperatur på massa
Page 109 and 110: Proportionering av halvvarma återv
Page 111 and 112: kornstorleksfördelningen. Som vidh
Page 113 and 114: Hålrumshalt, %20181614121086420MB
Page 115 and 116: Hålrumshalt, %1098765432100,0 0,5
Page 117 and 118: står i motsattförhållande till v
Page 119: Viman L. Gyratorisk packning. Inled
show all

Missing text /vti/pages/publication/downloadpdf for en

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?