13.07.2015 Views

Budget 2011 slutlig - Karlskrona kommun

Budget 2011 slutlig - Karlskrona kommun

Budget 2011 slutlig - Karlskrona kommun

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

<strong>Budget</strong>det om 21,5 miljoner mer än vad den styrandeminoriteten avsätter för att undvika allt förkraftfulla besparingar i verksamheten. Vi väljerockså att avsätta pengar bland annat till enutbyggd skola i Nättraby, en renovering av såvälTullskolan som Holmsjö skola och utbyggdförskola.När det gäller gymnasieskolan avsätter vi32,5 miljoner vilket är 4,5 miljon mer än denstyrande minoriteten. Vi vill använda de pengarnaför att stärka personalen via fortbildningoch handledning. Vi vill öka stödet till elevernavia stöd- och specialundervisning, fler elevassistenter,förstärka biblioteket på Thörnströmskagymnasiet samt förbättrad skolhälsovård. Vivill skapa en bättre skola via bättre läromedelsamt investeringar i bättre IT-stöd, en renareskola via fler tjänster i lokalvården och stärkade <strong>kommun</strong>ala gymnasieskolornas konkurrenskraftgenom ökad marknadsföring.Vi väljer också att avsätta pengar till sommarjobbför våra gymnasieungdomar. Här vill vi att<strong>kommun</strong>en tar ett rejält initiativ för att tillsammansmed näringslivet och övriga samhällssektorerskapa möjlighet för alla gymnasieelever attfå ett sommarjobb. Skälet för detta är att vi vetatt chansen att få ett jobb efter avslutad utbildningökar drastiskt om man haft sommarjobb.Barns möjligheter till ett gott liv innehållerinte bara en bra skola. Det gäller också att detfinns ett rikt förenings- och fritidsliv. Vi vetatt alla de ungdomsledare som på ideell basissliter vecka ut och vecka in för att träna vårabarn i olika idrotter eller kulturliv gör en insatssom sträcker sig långt bortom det man sysslarmed på träningarna. Vårt föreningsliv är enviktig del av vårt demokratiska samhälle ochdess insatser för våra ungdomar är ovärderliga.Därför vill vi stärka stödet till föreningarnamed en miljon redan från år <strong>2011</strong>. Vi vill sedanfortsätta ökningen med en miljon om året närvi får ekonomiskt utrymme för det.För många barn spelar våra fritidsgårdar enviktig roll som samlingsplats men också som enkontaktyta med vuxna utanför skola och hemmet.Vi vill se fler fritidsgårdar och framför alltatt ännu fler barn och ungdomar söker sig tillfritidsgårdarna. Vi budgeterar en halv miljonmer är den styrande minoriteten för att bevaraoch utveckla fritidsgårdsverksamheten.Ett mer hållbart <strong>Karlskrona</strong>Ett mer hållbart <strong>Karlskrona</strong> kräver ett långsiktigtarbete. Vi har idag ett system med ett bramiljöbokslut, men det saknas en miljöbudgetför <strong>kommun</strong>en. På samma sätt som vi gör budgetför användningen av våra finansiella resurserbör vi budgetera hur vi använder natur- ochmiljöresurser. Därför lägger vi förslag om att<strong>Karlskrona</strong> <strong>kommun</strong> ska inrätta en miljöbudgetoch ett uppföljningssystem som ska följa sammacykler som den ekonomiska uppföljningen.Detta bör sedan resultera i handlingsplaner påvarje förvaltning för att skapa en mer hållbarverksamhet. Givetvis ska arbetet med miljöbokslutfortsätta och utvecklas.För att nå våra höga ambitioner gällandeen hållbar <strong>kommun</strong> måste vi söka samarbete ivår omvärld. Vi har idag väldens kanske bästautbildning i hållbar utveckling på BTH. Vi villatt man nyttjar den kunskap som finns där föratt utveckla vår <strong>kommun</strong> ytterligare. Dessutomvill vi stärka samverkan mellan BTH och våraskolor på detta tema med en tydlig målsättningatt stimulera fler ungdomar att söka in påutbildning mot ett mer hållbart samhälle.För att skapa ett mer jämställt och rättvistsamhälle i <strong>Karlskrona</strong> vill vi att alla beslutsom fattas ska prövas utifrån hur de påverkarjämställdhet och rättvisa i en positiv riktning.Vi vill dessutom, för att följa upp och få engemensam bild av utvecklingen, införa ett antalhållbarhetsindikatorer som kanske inte alltid kanspåras till miljödiskussionen utan till en vidaredefinition av hållbarhet. Det kan handla om:• Ekonomisk utsatthet, t.ex. antal barn i fattigafamiljer och antal hushåll som behöverekonomiskt bistånd,• Ekonomisk jämställdhet såsom lönegapmellan män och kvinnor samt medelinkomst,• Kreativitet, antal sysselsatta inom kreativanäringar per 1000 invånare,7

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!