Budget 2011 slutlig - Karlskrona kommun
Budget 2011 slutlig - Karlskrona kommun Budget 2011 slutlig - Karlskrona kommun
Ekonomisk översiktDiagram 3. Utveckling av kommunens finansnettoMkr5045403530252015105FINANSNETTO0Bokslut 2008Utfall 2009Prognos 2010Budget 2011Plan 2012 Plan 2013Förändring av kommunensnettolåneskuldfrån 568 till 685 mnkr. Orsaken till ökning avnettolåneskulden är behov av lånefinansieringVid ingången av år 2011 beräknas nettolåneskuldenatt uppgå till ca Långfristig 568 mnkr (470 låneskuld mnkr (mnkr) Johannishusåsen i syfte att förbättra dricks-för omfattande investeringar och då främst iett år tidigare), vilket motsvarar cirka 8 868 kr vattenkvaliteten samt trygga säkerheten förper invånare.framtida vattenförsörjning.Nettolåneskulden beräknas öka med sammanlagt117 mnkr under perioden 2011–2013, av kommunensSe nedanstående diagram över utvecklingennettolåneskuld.Diagram 4. Kommunens nettolåneskuld 2003–2013 (mnkr)1000800600400590 549654523 534 515470568643 67368520002003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012Beloppet år 2010 avser beräknat årsresultat enligt prognos i augusti 2010.201320
Ekonomisk översiktSoliditetSoliditeten visar hur stor del av30 %kommunens tillgångar som ärfinansierad med eget kapital. 25 %Kommunens soliditet vid 20 %ingången av år 2011 är beräknadtill 20,5 % för att under15 %planeringsperioden sjunka med 10 %1,7 procentenheter. Soliditetensutveckling under åren5 %0 %2004–2013 visas nedan.Soliditeten är ett måttpå kommunens långsiktigafinansiella utrymme. Den visarhur stor del av kommunens tillgångar som harfinansierats med egna medel.Att kommunens soliditet är låg i jämförelsemed andra kommuner beror på att vi har en internbanksutlåningtill de kommunala bolagen, istället för att kommunen ikläder sig ett borgensansvar.Fördelen med detta är att de finansiellakostnaderna för hela kommunkoncernen blirlägre än om respektive bolag skött sin egenupplåning. Om vi skulle ersätta detta systemmed borgensförbindelser skulle soliditeten höjastill cirka 46 %.Löne- och prisstegringBudgetens reserver för löne- och prisstegringär beräknade så att nämnderna i princip skallkunna få dels (som tidigare år) full kompensationför sina avtalsenliga löneökningar, delsbegränsad (för åren 2011–2013) kompensationför de generella prisstegringarna i övrigt.Reserven för löneökningar för den kommandetreårsperioden motsvarar således en årlig löneökningom 2,3–3,0 och –3,5 % för respektive årunder perioden 2011–2013 helt i enlighet medSKL:s beräkningar i senaste budgetcirkuläret.Flertalet löneavtal på arbetsmarknaden är inuläget tvåårsavtal, varför bedömningen avökningstakten för år 2011 är något säkrare änden för de två efterföljande avtalslösa planereringsåren.Löneökningarna för åren 2012Diagram 5. Kommunens soliditet år 2004–20132004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013och 2013 lär till stor del bli beroende av bådeden kommande (samhälls)ekonomiska utvecklingensåväl i Sverige som i världen i övrigt ochutvecklingen av den inhemska sysselsättningen.Nivåhöjningarna förutsätts för övrigt i likhetmed de senaste åren genomgående ske från den1 april respektive år.Prisstegringarna (”inflationen”) under denärmaste tre åren förväntas enligt flertaletekonomiska bedömare att uppgå till mellan1,0 och knappa 2,0 %. Den nu budgeteradereserven för prisstegring på kommunens inköpav materiel och tjänster samt olika bidrag etc.inrymmer medel motsvarande en ökning om1,0 % för såväl år 2012 som 2013. För år 2011finns däremot inget ekonomiskt utrymme allsför en sådan reserv, utan nämnderna åläggs istället ett motsvarande besparings- och effektiviseringskrav.Enligt såväl SKL som andraekonomiska bedömare beräknas för övrigtinflationen under år 2011 komma att uppgå tillenbart dryga 1,0 %. I prisstegringsreserven skaegentligen också finnas ett visst utrymme för enrättvis (motsvarande) kompensation för prisstegringarnapå olika köpta tjänster som utgöralternativ till verksamhet i egen-regi (såsomfriskolor, enskild barnomsorg, olika vårdinstitutionerm.m.). För år 2011 tillskapas då dettautrymme i stället genom dels att kommunensolika intäkter (på samma sätt som tidigare år)förutsätts i genomsnitt räknas upp med i21
- Page 1 and 2: Budget 2011 ochplaner för 2012-201
- Page 3 and 4: InnehållVI TROR PÅ KARLSKRONA,BUD
- Page 5 and 6: BudgetVi tror på Karlskrona - Budg
- Page 7 and 8: Budgetdet om 21,5 miljoner mer än
- Page 9 and 10: SammanfattningSammanfattning av bud
- Page 11: Förutsättningar• Andelen heltid
- Page 15 and 16: Förutsättningarden nivå som gäl
- Page 17 and 18: FörutsättningarSammanfattande kom
- Page 19: Årets resultat (mnkr)Diagram 1. Å
- Page 23 and 24: Ekonomisk översiktFinansiell analy
- Page 25 and 26: Ekonomisk översiktFörändrade res
- Page 27 and 28: Ekonomisk översiktYtterligare utö
- Page 29 and 30: Ekonomisk översiktSammanfattning a
- Page 31 and 32: Resultat-, Balans- och Investerings
- Page 33 and 34: Resultat-, Balans- och Investerings
- Page 35 and 36: Resultat-, Balans- och Investerings
- Page 37 and 38: Resultat-, Balans- och Investerings
- Page 39 and 40: Nämnder och styrelserDriftsanslag
- Page 41 and 42: Nämnder och styrelseroch skapa fö
- Page 43 and 44: Nämnder och styrelserKommunstyrels
- Page 45 and 46: Nämnder och styrelserPersonalredov
- Page 47 and 48: Nämnder och styrelserBarn- och ung
- Page 49 and 50: Nämnder och styrelser(t ex antalet
- Page 51 and 52: Nämnder och styrelserPersonalredov
- Page 53 and 54: Nämnder och styrelserPlanerade fö
- Page 55 and 56: Nämnder och styrelserLSS-statistik
- Page 57 and 58: Nämnder och styrelserIdrotts- och
- Page 59 and 60: Nämnder och styrelserVerksamhetsm
- Page 61 and 62: Nämnder och styrelserKulturnämnde
- Page 63 and 64: Nämnder och styrelserEkonomiskt sa
- Page 65 and 66: Nämnder och styrelser• Förhands
- Page 67 and 68: Nämnder och styrelserVerksamhetsm
- Page 69 and 70: Nämnder och styrelserEkonomiskt sa
Ekonomisk översiktSoliditetSoliditeten visar hur stor del av30 %<strong>kommun</strong>ens tillgångar som ärfinansierad med eget kapital. 25 %Kommunens soliditet vid 20 %ingången av år <strong>2011</strong> är beräknadtill 20,5 % för att under15 %planeringsperioden sjunka med 10 %1,7 procentenheter. Soliditetensutveckling under åren5 %0 %2004–2013 visas nedan.Soliditeten är ett måttpå <strong>kommun</strong>ens långsiktigafinansiella utrymme. Den visarhur stor del av <strong>kommun</strong>ens tillgångar som harfinansierats med egna medel.Att <strong>kommun</strong>ens soliditet är låg i jämförelsemed andra <strong>kommun</strong>er beror på att vi har en internbanksutlåningtill de <strong>kommun</strong>ala bolagen, istället för att <strong>kommun</strong>en ikläder sig ett borgensansvar.Fördelen med detta är att de finansiellakostnaderna för hela <strong>kommun</strong>koncernen blirlägre än om respektive bolag skött sin egenupplåning. Om vi skulle ersätta detta systemmed borgensförbindelser skulle soliditeten höjastill cirka 46 %.Löne- och prisstegring<strong>Budget</strong>ens reserver för löne- och prisstegringär beräknade så att nämnderna i princip skallkunna få dels (som tidigare år) full kompensationför sina avtalsenliga löneökningar, delsbegränsad (för åren <strong>2011</strong>–2013) kompensationför de generella prisstegringarna i övrigt.Reserven för löneökningar för den kommandetreårsperioden motsvarar således en årlig löneökningom 2,3–3,0 och –3,5 % för respektive årunder perioden <strong>2011</strong>–2013 helt i enlighet medSKL:s beräkningar i senaste budgetcirkuläret.Flertalet löneavtal på arbetsmarknaden är inuläget tvåårsavtal, varför bedömningen avökningstakten för år <strong>2011</strong> är något säkrare änden för de två efterföljande avtalslösa planereringsåren.Löneökningarna för åren 2012Diagram 5. Kommunens soliditet år 2004–20132004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 <strong>2011</strong> 2012 2013och 2013 lär till stor del bli beroende av bådeden kommande (samhälls)ekonomiska utvecklingensåväl i Sverige som i världen i övrigt ochutvecklingen av den inhemska sysselsättningen.Nivåhöjningarna förutsätts för övrigt i likhetmed de senaste åren genomgående ske från den1 april respektive år.Prisstegringarna (”inflationen”) under denärmaste tre åren förväntas enligt flertaletekonomiska bedömare att uppgå till mellan1,0 och knappa 2,0 %. Den nu budgeteradereserven för prisstegring på <strong>kommun</strong>ens inköpav materiel och tjänster samt olika bidrag etc.inrymmer medel motsvarande en ökning om1,0 % för såväl år 2012 som 2013. För år <strong>2011</strong>finns däremot inget ekonomiskt utrymme allsför en sådan reserv, utan nämnderna åläggs istället ett motsvarande besparings- och effektiviseringskrav.Enligt såväl SKL som andraekonomiska bedömare beräknas för övrigtinflationen under år <strong>2011</strong> komma att uppgå tillenbart dryga 1,0 %. I prisstegringsreserven skaegentligen också finnas ett visst utrymme för enrättvis (motsvarande) kompensation för prisstegringarnapå olika köpta tjänster som utgöralternativ till verksamhet i egen-regi (såsomfriskolor, enskild barnomsorg, olika vårdinstitutionerm.m.). För år <strong>2011</strong> tillskapas då dettautrymme i stället genom dels att <strong>kommun</strong>ensolika intäkter (på samma sätt som tidigare år)förutsätts i genomsnitt räknas upp med i21