Förutsättningardare krav för sjukskrivning och sjukersättningpåverkat sjuktalen. Bedömningen är att sjukfrånvaronkommer att fortsätta minska underplanperioden.Kontinuerlig ledarutveckling för samtligachefer, alla medarbetare ska ha årliga medarbetarsamtaloch alla nya medarbetare ska fåen övergripande introduktion av <strong>Karlskrona</strong><strong>kommun</strong> inom sex månader är tre mål som ärformulerade för det inre kvalitetsarbetet underplanperioden och som mäts i samband mednästa medarbetarundersökning som genomförsunder år <strong>2011</strong>.Ekonomisk översiktGenerellt gäller att med 2010 års resultat avsesi denna skrivelse det prognostiserade resultatetper 10-08-31.Skattesats och utdebiteringInnevarande år är skattesatsen i <strong>Karlskrona</strong><strong>kommun</strong> 21,19 %. Denna skattesats har nugällt ända sedan år 1996. Den genomsnittligaskattesatsen för rikets alla <strong>kommun</strong>er uppgårsamtidigt enligt SCB:s statistik till 20:74 %,vilket innebär en blygsam höjning med 0,02%-enheter jämfört med medelutdebiteringen förföregående år.<strong>Karlskrona</strong> har i nuläget den klart lägsta skattesatseni länet. I Ronneby, Sölvesborg, Karlshamnoch Olofström uppgår skattesatsernatill 22,04 –21,95 – 21,89 – respektive – 21,84%. Samtliga fem <strong>kommun</strong>er lyckades därmedbehålla samma skattesats som för föregående år.Skattesatserna i residensstäderna i våra tre angränsadelän – Kalmar, Kristianstad och Växjö– är som jämförelse för år 2010 22,22–20,86respektive –20,76 %. Det är således bara Kalmarsom har en högre skattesats än <strong>Karlskrona</strong>.Vid denna jämförelse bör då också beaktas atti dessa tre län har redan en skatteväxling omi snitt ca 30 öre ägt rum för hemsjukvårdens<strong>kommun</strong>alisering. Ingen av dessa tre <strong>kommun</strong>erhar heller höjt sin skattesats för år 2010.Landstinget i Blekinge har sedan länge enskattesats om 10,71 %, varför den totala <strong>kommun</strong>alautdebiteringen för <strong>Karlskrona</strong>s invånarei nuläget uppgår till 31,90 %. Flertalet avlandets <strong>kommun</strong>er har då fortfarande en totalskattesats som är högre än <strong>Karlskrona</strong>s.Förslaget till budget för år <strong>2011</strong> (och planernaför år 2012 och 2013) bygger även i årpå förutsättningen att <strong>kommun</strong>ens skattesatskan hållas oförändrad om 21,19 % under helatreårsperioden.AvgifterDe olika facknämnderna har själva rätt att fattabeslut om sådana avgiftsförändringar som ären anpassning till allmän prisutveckling ochsom ej berör taxekonstruktionen. Vatten- ochavloppstaxan är dock undantagen liksomrenhållningstaxan.Förslagen till vatten- och avloppstaxa samtrenhållningstaxa avseende <strong>2011</strong> behandlas äveni år som särskilt ärende av <strong>kommun</strong>styrelsentillsammans med andra eventuella avgifter,som införs alternativt kommer att justerasmer än vad som kan rymmas inom en allmänprisutveckling.Årets resultat, <strong>kommun</strong>enÅrets resultat prognostiseras per 100831 för år2010 att uppgå till 86,4 mnkr. I detta resultatfinns två jämförelsestörande poster, reavinstfrån försäljning av aktier <strong>Karlskrona</strong> StuveriAB samt kostnader för rivning av byggnader.Ett balanskravsresultat som är rensat för dessaeffekter ger en prognos på 44,8 mnkr. Därmedär hela det underskott som uppstod 2009(-10 mnkr) återställt. Utöver detta har även återställningav beslutade ”underhålls-timeouter”för 2009 och 2010 gjorts med 28 mnkr, så attunderhållet inte skjuts på framtiden. Denfrämsta orsaken till det kraftigt förbättraderesultatet för 2010 jämfört med ursprungligbudget 2010 är den kraftiga ökningen av skatteintäkteroch statsbidrag, som blev effekten avatt finanskrisen successivt klingar av.18
Årets resultat (mnkr)Diagram 1. Årets resultat (mnkr)100,080,086,460,040,030,223,820,010,54,811,9 8,9-14,1-10,31,9 2,5Resultat 0,0 efter skatteintäkter och finansnetto i % av skatteintäkter och statsbidrag(mnkr)-20,02002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 <strong>2011</strong> 20122,12013Diagram 2. Resultat efter skatteintäkter och finansnetto i % av skatteintäkter och statsbidrag (mnkr)323,310-11,20,5-0,60,21,30,5 0,3-0,40,10,10,1-2-320022003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 <strong>2011</strong> 20122013De ökade finansiella förutsättningarna2010 ger även effekt <strong>2011</strong> och framåt, varförde tidigare beslutade generella sparbetingen”effektivare verksamhet” kan återläggas underplanperioden, vilket därmed undanröjer en storosäkerhetspost i de budgeterade resultaten.Kostnaden för räntor ochantaganden om räntesatserUnder innevarande år (2010) beräknas detexterna finansnettot uppgå till 25,8 mnkr, vilketär 12,4 mnkr högre än i årsbudgeten. Avvikelsenberor dels på extra utdelning från koncernen isyfte att finansiera omställningspaketet dels påatt nettolåneskulden har utvecklats gynnsammareän vad som tidigare antagits kombineratmed en lägre räntenivå. Antagandena för dekommande åren bygger på att de finansiellamålsättningarna uppnås samt en genomsnittligräntenivå år <strong>2011</strong> på 3,26 % och att lånen därefteromsätts i nivå med av Konjunkturinstitutetprognostiserat i sin rapport ”Konjunkturläget”2010-09-01.Med dessa förutsättningar kommer detexterna finansnettot för den kommande treårsperiodenatt uppgå till -0,3, -5,3 respektive -8,3mnkr. I finansnettot ingår då även utdelningfrån koncernen med 17,7, 12,7 samt 9,7 mnkr.Finansnettots utveckling åren 2008–2013visas i diagram nedan.19