Budget 2011 slutlig - Karlskrona kommun

Budget 2011 ochplaner för 2012–2013Antagen av kommunfullmäktige 2010-12-15www.karlskrona.se

LäshänvisningBudget 2011/Plan 2012–2013 – läsanvisningBudgeten innehåller mycket information. För att underlätta för läsaren lämnas följandeläsanvisningar.Inledande delBudgeten inleds med det politiska förord som låg till grund för kommunfullmäktiges beslut.Finansiell delAvsnittet börjar med en sammanfattning av förslaget, och åtföljs av information om deförutsättningar som budgeten baseras på.Resultat-, balans- och finansieringsbudget återfinns i slutet av detta avsnitt.NämnderHär ges en kort information om vilket ansvarsområde respektive nämnd har, samt deverksamhetsmål som kommunfullmäktige fastställer för nämnden i enlighet med godekonomisk hushållning. Vidare framgår driftbudget för 2011 samt planerna för åren2012 och 2013 med viktigare förändringar i jämförelse med innevarande års budget.Under varje nämnd redovisas eventuella justeringar/tillägg.Vill Du veta mer?Tag kontakt med kommunledningsförvaltningensavdelning för styrning och ledning!Postadress:Karlskrona kommunAvdelningen för styrning och ledningKommunledningsförvaltningen371 83 KARLSKRONABesöksadress: Östra Hamngatan 7BTelefon: 0455-30 30 00E-post: kommunledningsforvaltningen@karlskrona.seHemsida: www.karlskrona.se2

InnehållVI TROR PÅ KARLSKRONA,BUDGET 2011 OCHPLAN ÅREN 2012-2013................................5SAMMANFATTNING AVBUDGETFÖRSLAGET.......................................9FÖRUTSÄTTNINGAR.....................................10God ekonomisk hushållning...............................10Finansiella mål.................................................10Verksamhetsmål...............................................10Kommunövergripande verksamhetsmål..........10Den samhällsekonomiska utvecklingen................11Förändringar i den globala ekonomin...........11Skatter och statsbidrag......................................12Skatteutjämning och Generella statsbidrag.....13Övriga statsbidrag......................................15Demografi.......................................................16Personalförändringar........................................17Medarbetarperspektivet...............................17EKONOMISK ÖVERSIKT...............................18Skattesats och utdebitering................................18Avgifter...........................................................18Årets resultat, kommunen..................................18Kostnaden för räntor och antagandenom räntesatser.................................................19Förändring av kommunens nettolåneskuld...........20Soliditet.....................................................21Löne- och prisstegring.......................................21Pensioner.........................................................22Pensionerna idag och i framtiden..................22Finansiell analys och nyckeltal............................23Analystal...................................................23Känslighetsanalys.......................................23Förändringar i samband med antagnabudgetramar....................................................24Finansiella förändringar...............................24Förändrade resurser till nämnderna...............25Förändringar i samband med finansiellavstämning hösten 2011.............................26Ytterligare utökade resurser till nämnderna.....27Sammanfattning av såväl beslutaderamar i juni som förändringar efterbeslut om budgetramarna............................28Sammanfattning av antagandeni budgetförslaget.........................................29RESULTAT- BALANS OCHINVESTERINGSBUDGET................................30Nettokostnadernas fördelning.......................31Resultatbudget och balansbudget........................32INVESTERINGSBUDGET................................36Sammanfattning 2011–2015.......................36NÄMNDER OCH STYRELSER.........................38Kommunfullmäktige..........................................38Valnämnden.....................................................38Överförmyndarnämnden...................................38Revisionen.......................................................38Kommunstyrelsen/Kommunledningsförvaltningen...........................40Kommunstyrelsen/Serviceförvaltningen...............43Barn- och ungdomsnämnden..............................47Handikappnämnden.........................................52Idrotts- och fritidsnämnden................................57Kulturnämnden.................................................61Miljö- och byggnadsnämnden............................64Socialnämnden.................................................66Tekniska nämnden............................................70Utbildningsnämnden.........................................77Äldrenämnden.................................................82

FörordEtt Karlskrona för allaFemklövern har påbörjat en förändring ochförnyelse av Karlskrona. Vi vill fortsätta på deninslagna vägen och skapa möjligheter för attmöta framtidens utmaningar.När vi nu bygger ett hållbart samhälle iKarlskrona är några av de stora utmaningarnaenergiförsörjning och rent vatten. I omställningentill förnyelsebar energi ser vi storautvecklingsmöjligheter som ger förutsättningarför lokala företag att profilera sig, särskilt inomklimat- och miljöteknikområdet.Barn och unga i Karlskrona ska få de bästaförutsättningarna i skolan för att kunna byggasig en trygg framtid i livet. Vi vill ha en skolamed krav och positiva förväntningar. Stödoch förstärkning måste sättas in i ett tidigtstadium för barn med särskilda behov. Allaelever i Karlskronas skolor ska få bästa möjligaförutsättningar för att kunna gå ut skolan medgodkända betyg. Modern teknik måste vara ensjälvklarhet i våra skolor.För ungdomar är jobben en viktig framtidsfråga.En stor förändring för Karlskronasgymnasieungdomar blir att den nya gymnasiereformeninförs under hösten 2011 viket innebärfler lärlingsutbildningar.För 2011 har kommunen nästan tre miljarderi skatteintäkter och statsbidrag som vi på bästasätt ska använda för att ge medborgarna en sågod service som möjligt.Vi vill ha ett samhälle där alla kännerframtidstro, självtillit och delaktighet.Det ska vara tryggt att leva i Karlskrona.Karlskrona 2011-03-05För Femklövern i KarlskronaCamilla BrunsbergKommunstyrelsens ordförande4

BudgetVi tror på Karlskrona – Budget 2011och plan åren 2012–2013Karlskrona har goda möjligheterVi som bor i Karlskrona har goda förutsättningartill ett rikt och bra liv. Vi har en positivbefolkningsutveckling. Vi har en bra miljö ochen fantastisk natur. Vi har många bra bostadsområdenmed närhet till arbetsplatser och vihar ett varierande näringsliv. Vi har också godamöjligheter till idrotts- och friluftsliv samt ettspännande kulturliv. Kort sagt finns det godaförutsättningar för ett bra liv i Karlskrona,men vi tycker att det i vissa delar behövs en meraktiv politik för att ta vara på de möjlighetervi har på ett bättre sätt.Våra prioriterade områden:JobbenVår möjlighet att driva en bra välfärdspolitikbygger på att många arbetar. Vi kan glädjaoss över att antalet jobb nu växer igen, men vimåste göra mer för att ännu fler ska komma ijobb. Vår vision bygger på att skapa en arbetsmarknaddär alla ska kunna arbeta till 100 procentav sin förmåga. Det är genom de mångasarbete som resurser skapas för att bygga enstark välfärd, därför kommer jobben först föross. Särskilt viktigt är att stärka arbetsmarknadenför de unga. Här krävs en kraftsamling frånhela samhället för att bryta ungdomsarbetslösheten.Vidare ska ett nära samarbete mellanKarlskrona kommun och näringslivet bidra tillett positivt näringslivsklimat som leder till flerföretag och nya jobb.Barnen och ungdomarnaVi brukar säga att våra barn är vår framtid.Men vi får inte glömma att framtiden är nu.Det är vår skyldighet att satsa på våra barnoch ungdomar. Vår vision bygger på en vilja attskapa bättre uppväxtvillkor för våra barn ochunga, än vi själva hade. För att klara det måstevi sätta barnen i centrum och faktiskt ge dem debästa förutsättningarna för detta.Det hållbara KarlskronaVi har egentligen aldrig haft större möjligheterän idag att rädda vår jord. Vi har kunskaperna,vi har tekniken och vi har resurserna. Det ärdyrare att inte göra klimatomställningen änatt göra den. Mer än någonsin finns också denfolkliga viljan – inte minst hos de yngre generationerna.Men det handlar inte bara om klimatoch miljö. Det handlar lika mycket om rättvisa,jämställdhet och social integration. För att nåett mer hållbart Karlskrona krävs ett politisktledarskap där långsiktighet och hållbarhet ärledord.Vi har för lite resurserI valet den 19 september 2010 fick den moderatleddaregeringen förnyat förtroende. Den hartydligt aviserat en vilja att fortsätta med denpolitiska inriktning som drevs förra mandatperioden.Huvudnumret för den var att sänkaskatten för alla som jobbar. Resultatet av denpolitiken är att många har fått mer i sin egenplånbok, en del väldigt mycket mer än andra.Ett annat resultat av den förda politiken är attden offentliga sektorns resurser har begränsats.Istället för att investera i vår gemensammavälfärd har man valt att sänkta skatten. Tillsammansmed det faktum att arbetslösheten5

Budgetverkar bita sig fast på en hög nivå innebär dettaatt resurserna för vår gemensamma välfärd interäcker till för att vi ska kunna nå våra högaambitioner.När vi nu presenterar vårt budgetförslag för2011 ser vi tydligt att effekten för våra verksamheterblir att pengarna inte räcker till. Det finnsinte möjlighet att utveckla skolan, vården ochomsorgen i den utsträckning vi egentligen vill,ej heller vårt kultur-, fritids- och föreningsliv. Viskulle även vilja stärka vårt arbete med tillväxtskapandeåtgärder ytterligare samt inte minstskapa ett bättre resultat så vi inte alltid måsteskära i våra verksamheter vid tillfälliga ekonomiskaförändringar. Vi tycker att den nuvarandepolitiken är felaktig och på sikt kommer den attleda till att Karlskronas och Sveriges möjligheteratt hävda sig i konkurrensen minskar kraftigt.Karlskronas möjlighet att fortsätta utvecklasoch klara de stora välfärdsbehoven, inte minstinom skolan och handikappomsorgen, byggerpå att inkomsterna i kommunen måste öka.Det bästa sättet för detta är att fler får jobb ochskattekraften därmed ökar. Regeringen böräven prioritera höjda statsbidrag till kommunernaoch tillämpa finansieringsprincipenfullt ut. Om inget av detta räcker måste vigemensamt, över blockgränsen, föra en diskussionom hur vi ska åstadkomma ökade intäkterså att mål och medel går ihop. Alternativet blirannars fortsatta besparingar, vilket leder tillsämre skola, färre händer i vården och sämreförutsättningar för Karlskrona att utvecklas väl.Vi menar att det är oansvarigt att passivt ståoch se på hur kommunens invånare får klä skottför den moderatledda regeringens kommunalautarmningspolitik.Fler i utbildning för fler jobbAntalet nya jobb växer nu i rask takt, det ärbra. Men redan vid dagens höga arbetslöshethar företagen problem att rekrytera personalmed rätt kompetens. Mycket av detta hängerihop med den förda arbetsmarknadspolitikenpå nationell nivå, men även vi i kommunen harett ansvar.Vårt bästa redskap i detta sammanhang ärden kommunala vuxenutbildningen. Vi harunder hösten fått utstå kritik från Skolverketnär det gäller såväl utbud som den fysiska placeringengällande Komvux. Vi avsätter resurserför att skapa ett bättre Komvux i centralaKarlskrona. Vi vill också successivt, när vi harresurser, öka antalet platser på Komvux. Men vivill mer än så, vi vill koncentrera våra resurserför rådgivning och våra kommunala insatser påarbetsmarknadsområdet till ett vägledningscentrum.Här ser vi gärna att arbetsförmedlingenoch även det privata näringslivet också deltar.Vi tror att nya utmaningar på arbetsmarknadenkräver att vi tänker nytt även på hur vi hanterardessa. En avgörande faktor om vi ska lyckasmed det är att vi kan erbjuda goda möjlighetertill omskolning och vidareutbildning.Green development cityKarlskronas arbete med Telecom city har varitextremt framgångsrikt och det har varit ettmycket bra exempel på vad man kan åstadkommagenom samverkan mellan högskolan,kommunen och näringslivet. Samtidigt somTelecom city fortsätter att utvecklas vill vi arbetaför att skapa nästa stora utvecklingsområde.Vi är övertygade om att den gröna sektornmed klimatomställning och hållbar utvecklingär nästa stora tillväxtbransch. Därför vill vi nulansera ett nytt begrepp som vi kallar Greendevelopment city. Tanken med detta är attåter samordna de möjligheter som finns påBTH med kommunen och näringslivet. Vi trordessutom att det finns goda möjligheter attsamverka med såväl Växjö som Kalmar i dettaarbete för att skapa ett nytt kunskapsklusterinom hållbar utveckling i sydöstra Sverige.Barnen och ungdomarna i centrumTrots att vi har väldigt begränsat utrymme förnya utgifter vill vi ändå peka på några områdendär vi väljer att satsa mer än den styrande minoriteten.Vi tillskjuter 105 miljoner till barn ochungdomar för att så bra som möjligt möta debehov som föreligger. För grundskolan handlar6

Budgetdet om 21,5 miljoner mer än vad den styrandeminoriteten avsätter för att undvika allt förkraftfulla besparingar i verksamheten. Vi väljerockså att avsätta pengar bland annat till enutbyggd skola i Nättraby, en renovering av såvälTullskolan som Holmsjö skola och utbyggdförskola.När det gäller gymnasieskolan avsätter vi32,5 miljoner vilket är 4,5 miljon mer än denstyrande minoriteten. Vi vill använda de pengarnaför att stärka personalen via fortbildningoch handledning. Vi vill öka stödet till elevernavia stöd- och specialundervisning, fler elevassistenter,förstärka biblioteket på Thörnströmskagymnasiet samt förbättrad skolhälsovård. Vivill skapa en bättre skola via bättre läromedelsamt investeringar i bättre IT-stöd, en renareskola via fler tjänster i lokalvården och stärkade kommunala gymnasieskolornas konkurrenskraftgenom ökad marknadsföring.Vi väljer också att avsätta pengar till sommarjobbför våra gymnasieungdomar. Här vill vi attkommunen tar ett rejält initiativ för att tillsammansmed näringslivet och övriga samhällssektorerskapa möjlighet för alla gymnasieelever attfå ett sommarjobb. Skälet för detta är att vi vetatt chansen att få ett jobb efter avslutad utbildningökar drastiskt om man haft sommarjobb.Barns möjligheter till ett gott liv innehållerinte bara en bra skola. Det gäller också att detfinns ett rikt förenings- och fritidsliv. Vi vetatt alla de ungdomsledare som på ideell basissliter vecka ut och vecka in för att träna vårabarn i olika idrotter eller kulturliv gör en insatssom sträcker sig långt bortom det man sysslarmed på träningarna. Vårt föreningsliv är enviktig del av vårt demokratiska samhälle ochdess insatser för våra ungdomar är ovärderliga.Därför vill vi stärka stödet till föreningarnamed en miljon redan från år 2011. Vi vill sedanfortsätta ökningen med en miljon om året närvi får ekonomiskt utrymme för det.För många barn spelar våra fritidsgårdar enviktig roll som samlingsplats men också som enkontaktyta med vuxna utanför skola och hemmet.Vi vill se fler fritidsgårdar och framför alltatt ännu fler barn och ungdomar söker sig tillfritidsgårdarna. Vi budgeterar en halv miljonmer är den styrande minoriteten för att bevaraoch utveckla fritidsgårdsverksamheten.Ett mer hållbart KarlskronaEtt mer hållbart Karlskrona kräver ett långsiktigtarbete. Vi har idag ett system med ett bramiljöbokslut, men det saknas en miljöbudgetför kommunen. På samma sätt som vi gör budgetför användningen av våra finansiella resurserbör vi budgetera hur vi använder natur- ochmiljöresurser. Därför lägger vi förslag om attKarlskrona kommun ska inrätta en miljöbudgetoch ett uppföljningssystem som ska följa sammacykler som den ekonomiska uppföljningen.Detta bör sedan resultera i handlingsplaner påvarje förvaltning för att skapa en mer hållbarverksamhet. Givetvis ska arbetet med miljöbokslutfortsätta och utvecklas.För att nå våra höga ambitioner gällandeen hållbar kommun måste vi söka samarbete ivår omvärld. Vi har idag väldens kanske bästautbildning i hållbar utveckling på BTH. Vi villatt man nyttjar den kunskap som finns där föratt utveckla vår kommun ytterligare. Dessutomvill vi stärka samverkan mellan BTH och våraskolor på detta tema med en tydlig målsättningatt stimulera fler ungdomar att söka in påutbildning mot ett mer hållbart samhälle.För att skapa ett mer jämställt och rättvistsamhälle i Karlskrona vill vi att alla beslutsom fattas ska prövas utifrån hur de påverkarjämställdhet och rättvisa i en positiv riktning.Vi vill dessutom, för att följa upp och få engemensam bild av utvecklingen, införa ett antalhållbarhetsindikatorer som kanske inte alltid kanspåras till miljödiskussionen utan till en vidaredefinition av hållbarhet. Det kan handla om:• Ekonomisk utsatthet, t.ex. antal barn i fattigafamiljer och antal hushåll som behöverekonomiskt bistånd,• Ekonomisk jämställdhet såsom lönegapmellan män och kvinnor samt medelinkomst,• Kreativitet, antal sysselsatta inom kreativanäringar per 1000 invånare,7

Budget• Sysselsättning, arbetslöshet ochförvärvsfrekvens.Listan kan säkert göras längre. Detta är baraexempel på indikatorer för en hållbar utvecklingsom vi kan utveckla ytterligare.För att skapa ett mer hållbart Karlskronakrävs att vi börjar jobba med barns attityder itidiga åldrar. Vi välkomnar att allt fler skolorgenomför miljöprojekt men vill gärna se fler.Därför vill vi införa ett mål om att fler skolorska genomföra miljöarbete enligt Grön flagg.Vi vill också skriva in arbetet med hållbarheti den nya skolplan som ska skrivas.En attraktiv och jämställd arbetsgivareDen offentliga sektorn står inför storautmaningar i framtiden. Allt pekar på attbehoven hos karlskronaborna kommer att öka,konkurrensen om arbetskraften blir hårdare ochkraven på högre kompetens hos alla anställdakommer att skärpas.För att möta denna utveckling på bästa sättutgör personalen i kommunen dess viktigasteresurs. Det är genom trygga anställda med rättkompetens som vi kan säkerställa den högstamöjliga kvalitén i våra verksamheter. För attskapa bästa förutsättningar för våra välfärdsarbetarevill vi skapa mönsterarbetsplatser iKarlskrona kommun. Mönsterarbetsplatsenbygger på ökat inflytande och lärande för deanställda. Det ökar inte bara trivseln för deanställda utan också effektiviteten i verksamhetensamtidigt som brukarnas kvalitetförbättras.Karlskrona kommun ska bli en attraktivarbetsgivare som erbjuder utvecklande arbetendär arbetsglädje, hälsa och effektivitet står ifokus. Vi ska ha en nolltolerans mot alla formerav diskriminering och kränkande särbehandling.Vårt personalpolitiska arbete ska bidra tillen mer jämställd kommun. För att komma ditvill vi även utveckla chefsrollen i våra verksamheter.Chefsrollen ska bygga på en ledarskapspolicysom utarbetas i nära samverkan med deanställda och dess företrädare.En god ekonomi är att ta ansvar för framtidenDet budgetförslag som den styrande minoritetenlagt fram visar inte en resultatutvecklingsom man kan säga är ansvarsfull för framtiden.Men med de förutsättningar som vi har förstårvi att det inte går att skapa ett starkare resultat.Vår inriktning är dock att vi måste kommatillbaka till ett läge där vi både stärker vår ekonomiskaställning och samtidigt investerar mer ivår gemensamma välfärd. Det är inte rimligt attanvända vår verksamhet som konjunkturregulatorså som vi nu tvingas göra. Men det kräveren annan politisk inriktning även på nationellnivå.Under de senaste åren har vi sett att alltmer verksamhet köps upp av andra aktörer änkommunen själv. Många gånger är det bådebra och rationellt men det finns också exempeldär kommunen avvecklat en förmåga för attsedan handla upp samma tjänst i princip påheltid. Vi vill att det görs en rejäl genomgångav de ekonomiska konsekvenserna av detta.Visar det sig att det innebär lägre kostnaderför skattebetalarna att återföra verksamhetentill kommunen ska så ske. Att ta ansvar för vårekonomi är att se till att skattebetalarnas pengaranvänds på bästa sätt.8

SammanfattningSammanfattning av budgetförslagetFöreliggande budget för 2011 med tillhörande planer för 2012 och 2013 har ienlighet med vår nya budgetprocess (se dokumentet ”Ekonomi- och verksamhetsstyrningi Karlskrona kommun” – fastställt av kommunfullmäktige 2008-12-18, § 176) till stor delbeslutats redan i somras. På grund av ändrade finansiella förutsättningar och förväntadelångsiktiga budgetavvikelser för innevarande år har sedan höstens budgetberedningförslagit ytterligare ett antal justeringar av och tillägg till sommarens beslut. Vidkommunfullmäktiges behandling i december månad av budgeten 2011–2013 antogsdessutom ”oppositionens” (dvs. socialdemokraternas och vänsterpartiets) budgetförslagi stället för den styrande minoritetens (dvs. Femklöverns). Föreliggande budget utgörsåledes en slutlig sammanfattning av de olika budgetbesluten gällande de kommandetre åren.Budgetarbetet har även i år till stor del präglatsav rådande konjunkturläge vilket inneburit attde under året löpande prognoserna avseendeskatteintäkter och statsbidrag från SverigesKommuner och Landsting (SKL) i motsats tillföregående år successivt har justerats uppåt.Budgeten och planen för de kommande tre årenbygger på en oförändrad utdebitering för kommunen(21,19 %) och innebär bl.a. att ytterligaremedel tillförs framför allt handikappomsorgen,ekonomiska biståndet, grundskolan och gymnasieskolan.Med hjälp av ytterligare statsbidragenligt årets höstproposition på ca 14 miljonerkronor kan ett budgeterat resultat på knappt2 miljoner kronor presenteras för år 2011. Detextra statsbidraget för 2011 är precis som för år2010 tyvärr av engångskaraktär, vilket gör attosäkerheten avseende storleken på skatteintäkteroch framför allt statsbidrag för åren 2012 och2013 är extra stor. De budgeterade resultatenför dessa båda år är samtidigt drygt respektiveknappt 2 miljoner kronor, vilket innebär attkommunen inte något år tillnärmelsevis når upptill ett resultat motsvarande åtminstone önskvärda1,0 % av kommunens skatteintäkter ochstatsbidrag (skulle då motsvara ett resultat omknappt 30 miljoner kronor för respektive år.)Resultaten som budgeterats för samtliga årinnebär därför att kommunen är mycket känsligför exempelvis sämre utfall avseende skatteintäktereller pensionskostnader. Budgetförslagetinnehåller inte heller några särskilda och långsiktigareserver för att kunna möta tillkommandevolymökningar inom nämndernas olika verksamheterm.m. Det är därför av allra störstavikt att alla nämnder framöver verkligen lyckasbedriva sin verksamhet inom nu tilldelade ramar.9

FörutsättningarGod ekonomisk hushållningKommunallagen föreskriver att kommunenutöver de rent finansiella målen även skallformulera och fastställa olika verksamhetsmålav stor betydelse för en god ekonomisk hushållning.Genom dessa mål skall det skapasförutsättningar för ett effektivt resursutnyttjandeav kommunens tillgängliga medel och attverksamheterna bedrivs på ett ändamålsenligtsätt. Det skall därvid egentligen finnas ett klartsamband mellan de resurser vi använder och deprestationer som genomförs samt de resultat/effekter som vi uppnår.För att på ett tillfredsställande sätt klara dettakrävs en planering med såväl framförhållningsom en handlingsberedskap i kombination medtydliga och mätbara mål samt dessutom även enbra och löpande uppföljning. Det är härutöverangeläget att de fastställda målen i princip inteär av kostnadsdrivande karaktär. Målsättningenär sedan primärt att samtliga nämnder skallkunna klara av att hålla sig inom sina nettobudgetramarsamtidigt som även de angivnaverksamhetsmålen uppfylls.Verksamhetsmålen skall sedan kommenterasoch utvärderas såväl i samtliga större uppföljningaroch delårsrapporter som i årsredovisningensförvaltningsberättelse samt dessutombli föremål för kommunrevisionens årligagranskning.Det åligger nämnderna att bryta ned de målsom skall uppnås på årsbasis, så att relevantavstämning kan göras löpande för avstämningav hur medel används respektive mål uppnås.För mål som är satta framåt i tiden skall dessabrytas ned till årsvisa delmål. Om en avstämningvisar på ett negativt resultat ska nämndentill fullmäktige föreslå en särskild åtgärdsplan.Några av verksamhetsmålen är av förvaltningsövergripandekaraktär, medan flertalet övrigablir mer nämndsspecifika och nämndsunika.Ett av grundkraven är att budget ska upprättasså att intäkterna överstiger kostnaderna.Motiven till detta är bland annat:– Långsiktig konsolidering av ekonomin– Skapa utrymme för reinvesteringar– Täcka ökningen av hela pensionsåtagandet– Riskexponering och osäkerhetsfaktorerUndantag från grundkravet om att intäkternaska överstiga kostnaderna får bara göras om detfinns synnerliga skäl.Finansiella målDe finansiella målen behövs för att markeraatt ekonomin är en restriktion för att bedrivaverksamhet. Dessutom är syftet att skapa störrestabilitet och mindre ryckighet i planeringen.Följande finansiella mål ligger till grund förbudget 2011 och plan 2012–2013.• Den löpande verksamhetens kostnader skallfinansieras med årets intäkter.• Investeringar ska delas upp i två kategorier,skattefinansierade och avgiftsfinansieradeinvesteringar. Skattefinansierade investeringarfinansieras inom investeringsutrymmet sommotsvarar årets avskrivningar. Extern finansieringkan göras för avgiftsfinansierade och/eller lönsamma investeringar.• Kommunens nettolåneskuld skall amorterasmed ett belopp som motsvarar det positivaresultatet för varje år.VerksamhetsmålVerksamhetsmålen behövs för att klargörauppdraget och nå visionen. Målen ska ange vadsom kan uppnås med befintliga resurser. Viktigautgångspunkter är att säkra kostnadseffektivitetoch god kvalitet i verksamheten.Kommunövergripande verksamhetsmål• Karlskrona kommun skall under perioden2011–2013 öka sin befolkning med i genomsnitt500 personer per år (med utgångspunktfrån ett totalt invånarantal om drygt 64 000 islutet av år 2010).• Den genomsnittliga sjukfrånvaron förKarlskrona kommun ska fortsätta minska.(Långsiktigt mål ska vara 4 %.)10

Förutsättningar• Andelen heltidsbefattningar inom Karlskronakommun ska öka.• Antalet ofrivilligt timanställda i Karlskronakommun ska minska.• Lönesättningen inom de kommunala verksamheternaska bli mer jämställd.• Antalet kollektivtrafikresor per invånare ikommunen ska öka.• Andelen tågresor av de kommunanställdasoch förtroendevaldas resor i tjänsten ska öka.• Andelen flygresor av de kommunanställdasoch förtroendevaldas resor i tjänsten skaminska.Verksamhetsmål för respektive nämnd återfinnsi avsnitt ”Nämnder och styrelser” sid. 38 ochframåt, under rubriken ”Verksamhetsmål”Den samhällsekonomiskautvecklingenDe samhällsekonomiska bedömningar somligger till grund för dels regeringens budgetproposition för år 2011, dels SverigesKommuners och Landstings (SKL) senasteskatteintäktsprognoser kommenteras enligtnedan i SKL:s publikation ”Makronytt03/2010” (daterad 2010-09-30):Tillväxten i den svenska ekonomin har i år, såhär långt, varit mycket stark. Företagens ochhushållens förväntningar inför framtiden är ävenfortsättningsvis ytterligt positiva. Tillväxttalenförväntas därför bli starka även under återstodenav i år. BNP beräknas öka med 4,5 procent 2010samtidigt som sysselsättningen (antal arbetadetimmar) stiger med 1,4 procent. Även nästa årblir BNP-tillväxten hög, närmare 4 procent. Denstarka utvecklingen ska i huvudsak beskrivas somen rekyl – en återhämtning från det omfattanderas i produktion och efterfrågan som skeddevintern 2008/2009. Detta ras var emellertid såstort att det inte räcker med en tillväxt på 4 till4½ procent i två års tid för att förhållandenaska hinna bli fullt ut normala. Vi räknar medatt det tar längre tid än så. Först 2015 beräknasarbetslösheten vara tillbaka på den nivå sområdde före krisen. Att återhämtningen beräknasbli så utdragen beror på förhållanden i omvärlden.Åtskilliga länder brottas med omfattande statsfinansiellaunderskott samtidigt som problemen ide finansiella systemen ännu inte övervunnits helt.Förutsättningarna i Sverige är i dessa avseendenbetydligt bättre. Statsfinanserna är i god ordningoch svenska hushåll har under en rad av år haftett högt sparande. De inhemska förutsättningarnaför en fortsatt snabb tillväxt och återhämtning ärpå flera sätt ypperliga men problemen i omvärldenbromsar denna återgång. Mot den bakgrundenberäknas svensk export växa långsammare än vadsom brukar vara normalt i en konjunkturuppgång.I sin tur innebär detta att industriproduktionoch investeringar hålls tillbaka. Utvecklingen påarbetsmarknaden har förvånat med ett betydligtmindre fall än förväntat under krisen och en tidigvändning till det bättre. Redan under fjolåret komvändpunkten, antalet sysselsatta vände uppåt ochantalet arbetade timmar slutade minska. Frånårsskiftet sjunker också arbetslösheten. De närmasteåren sker en relativt långsam återhämtningoch gapet till potentiell sysselsättning sluts 2015.Lönesumman ökar mycket långsamt i år, betydligtlångsammare än vad ökningen av arbetadetimmar och avtalade löneökningar egentligenmotiverar. Det innebär att skatteunderlagetväntas bli oförändrat i år när prisökningarnarensats bort. Från och med nästa år ökar detreala skatteunderlaget igen. Relativt beskedligakostnadsökningar, den betydligt mörkare bildenav ekonomin för ett år sedan när budgetarna för2010 beslutades och ökade statsbidrag leder tillatt kommuner respektive landsting sammantageti år förväntas redovisa stora positiva resultat.Bortfallet av det tillfälliga konjunkturstödet ochrelativt stora demografiskt betingade behovsökningarger markant sämre förutsättningar redan2011. Det är en viktig förklaring till återhållsamheteni sektorn i år trots de stora intäkterna.Förändringar i den globala ekonominVärldsekonomins uppgång ur den djupastekonjunkturnedgången sedan andra världskrigetfortsätter. Under första halvåret 2010 skedde11

Förutsättningaren för åren 2008–2012. Regeringens bedömningför samma tidsperiod hamnar denna gång påen något lägre nivå. Det som då främst skiljerprognoserna åt är att SKLräknar med en högre skatteunderlagsutvecklingunderår 2011 än vad regeringen inuläget gör. Regeringens prognosutgår samtidigt från ennågot lägre löneökningstaktunder åren 2011–2013 jämförtmed SKL. SKL:s senasteprognoser (presenterade eftersommaren) visar samtidigt påen något högre ökningstakt (0,9 procent) än vadsom antogs i den tidigare prognosen från aprilmånad som låg till grund för fullmäktiges beslutom budgetramar för åren 2011–2013. Tillväxttalenför skatteunderlaget har då räknats uppför åren 2010 och 2011 samtidigt som en vissnedräkning har gjorts av motsvarande tal föråren 2012 och 2013. Detta är då en effekt av attsysselsättningen inte sjunkit så mycket som mantidigare befarat samtidigt som sysselsättningsökningentagit fart något tidigare än beräknat.SKL:s uppräkning föranleds således mer av entidsförskjutning än av en reell nivåhöjning.Såväl SKL:s senaste prognos som Budgetpropositionenhar således beaktat konsekvensen avregeringens förslag om ett från år 2011 ytterligareförhöjt grundavdrag för pensionärer.Detta förslag beräknas minska kommunernasskatteunderlag detta år med 1,4 procentenheter.Effekten på kommunernas och landstingensskatteinkomster av denna förändring regleras/neutraliseras däremot enligt de fastställda spelreglernafullt ut genom en motsvarande höjningav bidraget till kommunalekonomisk utjämning.Kommunens finansiella planering utgår såledessom ovan nämnts i princip från de bedömningarsom SKL gör. Den viktigaste avvikelsenhärifrån är att invånarantalet per den 1 november2010, som ligger till grund för intäktsberäkningarnaför år 2011, har räknats upp medytterligare drygt 200 personer (motsvarande enårlig befolkningsökning om totalt 633) jämförtmed SKL:s beräkningar till sammanlagt 64 000.Den faktiska utvecklingen hittills under dettaår talar för att denna uppräkning är realistiskTabell 1. Olika skatteunderlagsprognoser, procentuell förändring2009 2010 2011 2012 2013 2009–2013SKL, okt 2010* 1,5 1,8 1,6 3,9 4,4 14,0BP11, okt 2010* 1,5 1,9 1,1 4,0 4,5 13,6ESV, aug 2010 1,2 1,6 3,3 3,7 4,0 14,6SKL, aug 2010 1,5 1,8 2,8 3,9 4,3 15,1*Förslaget om höjt grundavdrag för pensionärer även för år 2011 i Budgetpropositionenför år 2011 har kunnat beaktas i denna prognos. Detta beräknasminska skatteunderlaget med 1,4 procent.och väl motiverad. För de resterande årenunder planeringsperioden ligger däremot SKL:sbefolkningsantaganden utifrån SCB:s gällanderiksprognos väl i nivå med kommunens gällandebefolkningsprognos.SKL:s nästa skatteunderlagsprognos, där denintressanta fortsatta globala och inhemska ekonomiskautvecklingen beaktas, kommer att presenterasförst i mitten av december och hinnerdärmed inte beaktas i detta budgetdokument.Skatteutjämning och Generella statsbidragUnder innevarande budgetår erhåller kommuneroch landsting ett omfattande tillfälligtkonjunkturrelaterat finansiellt stöd från statenmotsvarande totalt 17 miljarder kronor. FörKarlskronas del innebär detta ett tillfälligt finansiellttillskott om hela 80 miljoner kronor förenbart år 2010. Ca 28 miljoner kronor av dessautbetalades för övrigt som ett engångsbelopptill kommunen redan i december månad 2009,medan resterande del utbetalas månadsvis samtidigtmed de ordinarie skatteintäktslikviderna.Redan i vårpropositionen 2009 presenteraderegeringen också ett förslag om en från år 2011permanent och långsiktig höjning av statsbidragentill kommuner och landsting med 5 miljarderkronor. Med den sedvanliga fördelningenmellan kommuner och landsting om 70/30 innebärdetta ett långsiktigt tillskott till kommunenom ungefär 24 miljoner kronor.I den nyligen presenterade budgetproposi-13

Förutsättningarden nivå som gällde för år 2009. Kostnadsutvecklingenför kommunens handikappomsorgunder åren 2010 och 2011 lär bibehållas påen hög nivå. Med hänsyn till att en hel delav kostnadsökningen hänför sig till insatsersom inte beaktas i utjämningssystemet och attosäkerheten är stor kring utvecklingen i övrigakommuner antas denna gång försiktigtvis enjämfört med år 2011 oförändrad utjämningsavgiftför såväl år 2012 som 2013.Övriga statsbidragI budgetpropositionen för år 2011 presenterarregeringen till slut det tidigare utlovade förslagetom att nuvarande riktade statsbidragtill anhörigstöd inom äldre- och handikappomsorgenfrån år 2011 ska upphöra och attmotsvarande medel i stället tillförs det generellastatsbidraget. Det aktuella beloppet motsvararför Karlskronas del en höjning av det årligabidraget med drygt 2 miljoner kronor.Inom utbildningsområdet föreslår regeringenför de närmaste åren flera nya reformer, därden ekonomiska regleringen ska ske genomen justering av de generella statsbidragen tillkommunerna. Statsbidragsramen kommersåledes att utökas som kompensation för bl.a.den nya skollagen, införandet av såväl betygfrån (tidigast) årskurs sex som fler nationellaprov i grundskolan och utökad undervisningstidi matematik (i grundskolan). I gengäld villregeringen med början från år 2012 kraftigtreducera bidragsramen med hänvisning tillförväntade besparingar och rationaliseringartill följd av den från höstterminen 2011 gällandenya gymnasiereformen. I nuläget har däremotinte motsvarande reducering gjorts av budgetramarnaför utbildningsnämnden, eftersomnämndens beräkningar avseende denna reformsekonomiska effekter visar på helt andra resultatän vad regeringen har kommit fram till.Inom utbildningsområdet föreslår regeringensamtidigt ett flertal ytterligare satsningar somska finansieras med särskilda riktade statsbidrag.Som en del i detta förlängs t.ex. de nuvarandesatsningarna på ”läsa/skriva/räkna” och”matematik/naturvetenskap/teknik” i grundskolantill att gälla även under åren 2011 och 2012.För Karlskronas del handlar detta om årligabidrag i storleksordningen 3–5 miljoner kronor.Även de nuvarande kompetenshöjande insatsernaför lärare och förskollärare ska fortsätta.Lärarlyftet föreslås således pågå till och medår 2014, medan Förskolelyftet i nuläget baraförlängs ett år till och med år 2011. Regeringenvill också förlänga de nuvarande satsningarnapå vuxenutbildning och lärlingsutbildning underytterligare något år med hänvisning till detrådande läget på arbetsmarknaden. En tillfälligsatsning på en förstärkt elevhälsa är dessutomtänkt att göras under åren 2012 och 2013.Inom äldreomsorgen förlängs och utökas detnuvarande stimulansbidraget. Den ursprungliga”äldremiljarden” kommer då från år 2011 attvara uppe i nästan det dubbla eller närmarebestämt 1,9 miljarder kronor. Samtidigt villregeringen ändra inriktningen på bidragetmot en större fokusering på och premieringav resultat. Regeringen vill därför satsa på etteffektivare resursutnyttjande inom vård ochomsorg, där resurser och bemanning i störregrad utgår från patienternas behov. Regeringenefterlyser nya lokala samverkansformer mellanäldreomsorg, hemsjukvård, vårdcentraler ochsjukhus, där tyngdpunkten ska ligga på omhändertagandetav de mest sjuka äldre. I denna nyaprogramförklaring inryms då även en särskildutbildningssatsning för äldreomsorgens medarbetare.Detta s.k. omvårdnadslyft ska genomförasunder åren 2011–2014. I stimulanspaketetavsätts också särskilda medel för genomförandetav den nationella värdegrunden och lokalavärdighetsgarantier samt en breddad satsningpå anpassade bostäder för äldre inkluderandenya lösningar på behovet av parboende.Regeringen föreslår härutöver att den hittillsvarandesärskilda psykiatrisatsningen fortsätterunder hela den kommande mandatperioden.Regeringen är däremot inte beredd att i nulägetöverföra även dessa medel till det generellastatsbidraget, vilket varit den bästa lösningenur kommunernas synvinkel. En sådan för-15

Förutsättningarändring har annars tidigare aviserats frånregeringens sida.Bland övriga satsningar kan nämnas ett antalytterligare mer begränsade satsningar inom arbetsmarknadsområdet.Till följd av den förväntadepositiva utvecklingen på arbetsmarknadenunder de närmaste åren föreslås i nuläget ingastörre satsningar specifikt inom detta område.Ungdomspolitiken och idrottslivet får däremotökade resurser för fortsatta satsningar på främstföreningslivet riktat till barn och ungdomar(t.ex. det s.k. Idrottslyftet).DemografiEn övervägande del av kommunens kostnaderhar ett nära samband med antalet invånare ivissa åldersgrupper (främst barn och ungdomaroch äldre pensionärer) och förändringar i dessaåldersgruppers storlek. Nedanstående prognosvärdenär hämtade ur kommunens antagnabefolkningsprognos för perioden 2010–2019.I genomsnitt antas kommunens folkmängdväxa med mer än 565 personer per år under perioden2010–2013, med ett positivt födelsenettopå i genomsnitt + 65 per år och ett flyttnetto påi genomsnitt + 500 per år. Antal födda förväntasligga över 700 per år och antalet inflyttadepå ca 3 000 per år. Flyttsiffrorna antas liggahögst i början av prognosperioden bland annatbaserat på att Blekinge Tekniska Högskolaförlägger sitt huvudcampus till Karlskronafrån och med år 2010. Folkmängden kommer,enligt denna prognos, att passera Karlskronakommuns ”all time high” från år 1951 (64 140)i början av 2011. Det är stora skillnader mellande enskilda åldersklasserna, vilket ställer kravpå flexibilitet såväl inom som mellan olikaverksamheter.Det kan redan nu också konstateras att kommunensbefolkningsutveckling under det förstaplaneringsåret år 2010 blir påtagligt positivare– innebärande ca 100 personer fler – än vad somanges i ovanstående prognos. Prognosen liggerändå tills vidare kvar oförändrat för återstodenav perioden.Tabell 2. Demografiska förändringar2010 2011 2012 2013Totala antalet invånare 63 990 64 550 65 120 65 600förändring +648 +560 +570 +480Antal barn i åldern 0–5 år 4 565 4 580 4 575 4 600förändring +17 +10 -5 +25Antal barn och ungdomar i åldern 6–15 år 6 860 6 990 7 175 7 395förändring +78 +130 +190 +220Antal ungdomar i åldern 16–19 år 3 320 3 180 3 050 2 895förändring -80 -145 -130 -155Antal pensionärer 80–89 år 2 990 2 935 2 915 2 865förändring -48 -55 -20 -50Antal pensionären 90 år och äldre 655 675 675 680förändring +50 +20 +/-0 +10Prognosvärden är hämtade ur kommunens antagna befolkningsprognos för perioden 2010–2019.16

FörutsättningarSammanfattande kommentarer:Förskolan 0–5 årAntalet barn i förskoleåldern förväntas ökamed ca 200 i en relativt jämn takt ända framtill slutet av prognosperioden, år 2019. Förändringenär ett resultat av antaganden om denåldersstruktur i familjebildande åldrar vi antar ikommunen som en följd av inflyttningsöverskottsnarare än en ökning av fruktsam hetstalen.Grundskolan 6–9 årAntalet barn i åldern 6–9 år förväntas öka medca 445 fram till slutet av perioden, men medvissa fluktuationer i de mellanliggande åren.Det ökade antalet födda barn under de senasteåren får effekt för denna åldersklass.10–12 årAntalet barn i åldern 10–12 år förväntas ökamed ca 545 barn fram till år 2016 varefterantalet ligger på en relativt jämn nivå fram tillslutet av prognosperioden.13–15 årAntalet barn i åldern 13–15 år förväntas minskafram till år 2011 med ca 170 för att därefter ökamed ca 530 till år 2019.Gymnasiet 16–19 årAntalet ungdomar 16–19 år förväntas minskamed ca 625 personer fram till år 2015 när delåga födelsetalen i slutet av 90-talet blir märkbaraför denna åldersklass. Fram till slutet avprognosperioden, 2019, förväntas sedan enviss återhämtning med en ökning på ca 230ungdomar.Äldreomsorgen 80–89 årAntalet personer i åldern 80–89 år förväntasunder prognosperioden ligga på en relativtkonstant nivå, men totalt minska med ca 165inledningsvis fram till år 2015 för att därefteröka med ca 245 personer fram till år 2019.90 år och äldreAntalet personer i åldern 90 år och äldre kommeratt öka med ca 75 personer fram till år 2013,vilket motsvarar en ökning med ca 12 % från år2009. Mot slutet av prognosperioden, fram tillår 2019, förväntas sedan folkmängden i dennaåldersklass ligga på en relativt konstant nivå.PersonalförändringarMedarbetarperspektivet”Varje medborgare i Karlskrona kommun sommöter någon av oss när vi utför vårt arbete skauppleva det mötet så bra att de gärna vill mötaoss igen” – det är visionen för inre kvalitetsarbetei Karlskrona kommun. Personalpolitisktfokuserar vi tre områden i arbetet med att förverkligavisionen – Ledarskap/medarbetarskap,Hälsa/arbetsmiljö och Löner/arbetsrätt.Övergripande kommer vi under planperiodenmed början år 2011 att utveckla vidare detvärdegrundsbaserade personalprogram somstartades under 2006 och som utvärderats under2010. Resultatet av utvärderingen kommer attvara vägledande i arbetet som kommer att ske isamverkan med de fackliga organisationerna.Karlskrona kommun är Blekinges störstaarbetsgivare med ca 5 300 anställda (årsarbetare).Antalet årsarbetare har minskat underföregående planperiod bl. a. som en följd avomställningsprogram, eget val i hemtjänstenoch minskat behov av visstidsanställningar.Bedömningen är att antal årsarbetare kommeratt ligga på ungefär samma nivå som ovanunder kommande planperiod.Sjukfrånvaron fortsätter att minska inomsamtliga nämnder och mätområden (kön, ålderoch intervaller av sjukdagar). Det är bl a eneffekt av ett medvetet arbete som kommunenbedrivit de senaste åren inom område Hälsa/arbetsmiljö med tydliga processer för rehabilitering,tidiga kontakter från arbetsledningen,Kommunhälsans arbete och Möjligheternashus. Det är också troligt att de nya regler somtillämpas inom Försäkringskassan med hår-17

Förutsättningardare krav för sjukskrivning och sjukersättningpåverkat sjuktalen. Bedömningen är att sjukfrånvaronkommer att fortsätta minska underplanperioden.Kontinuerlig ledarutveckling för samtligachefer, alla medarbetare ska ha årliga medarbetarsamtaloch alla nya medarbetare ska fåen övergripande introduktion av Karlskronakommun inom sex månader är tre mål som ärformulerade för det inre kvalitetsarbetet underplanperioden och som mäts i samband mednästa medarbetarundersökning som genomförsunder år 2011.Ekonomisk översiktGenerellt gäller att med 2010 års resultat avsesi denna skrivelse det prognostiserade resultatetper 10-08-31.Skattesats och utdebiteringInnevarande år är skattesatsen i Karlskronakommun 21,19 %. Denna skattesats har nugällt ända sedan år 1996. Den genomsnittligaskattesatsen för rikets alla kommuner uppgårsamtidigt enligt SCB:s statistik till 20:74 %,vilket innebär en blygsam höjning med 0,02%-enheter jämfört med medelutdebiteringen förföregående år.Karlskrona har i nuläget den klart lägsta skattesatseni länet. I Ronneby, Sölvesborg, Karlshamnoch Olofström uppgår skattesatsernatill 22,04 –21,95 – 21,89 – respektive – 21,84%. Samtliga fem kommuner lyckades därmedbehålla samma skattesats som för föregående år.Skattesatserna i residensstäderna i våra tre angränsadelän – Kalmar, Kristianstad och Växjö– är som jämförelse för år 2010 22,22–20,86respektive –20,76 %. Det är således bara Kalmarsom har en högre skattesats än Karlskrona.Vid denna jämförelse bör då också beaktas atti dessa tre län har redan en skatteväxling omi snitt ca 30 öre ägt rum för hemsjukvårdenskommunalisering. Ingen av dessa tre kommunerhar heller höjt sin skattesats för år 2010.Landstinget i Blekinge har sedan länge enskattesats om 10,71 %, varför den totala kommunalautdebiteringen för Karlskronas invånarei nuläget uppgår till 31,90 %. Flertalet avlandets kommuner har då fortfarande en totalskattesats som är högre än Karlskronas.Förslaget till budget för år 2011 (och planernaför år 2012 och 2013) bygger även i årpå förutsättningen att kommunens skattesatskan hållas oförändrad om 21,19 % under helatreårsperioden.AvgifterDe olika facknämnderna har själva rätt att fattabeslut om sådana avgiftsförändringar som ären anpassning till allmän prisutveckling ochsom ej berör taxekonstruktionen. Vatten- ochavloppstaxan är dock undantagen liksomrenhållningstaxan.Förslagen till vatten- och avloppstaxa samtrenhållningstaxa avseende 2011 behandlas äveni år som särskilt ärende av kommunstyrelsentillsammans med andra eventuella avgifter,som införs alternativt kommer att justerasmer än vad som kan rymmas inom en allmänprisutveckling.Årets resultat, kommunenÅrets resultat prognostiseras per 100831 för år2010 att uppgå till 86,4 mnkr. I detta resultatfinns två jämförelsestörande poster, reavinstfrån försäljning av aktier Karlskrona StuveriAB samt kostnader för rivning av byggnader.Ett balanskravsresultat som är rensat för dessaeffekter ger en prognos på 44,8 mnkr. Därmedär hela det underskott som uppstod 2009(-10 mnkr) återställt. Utöver detta har även återställningav beslutade ”underhålls-timeouter”för 2009 och 2010 gjorts med 28 mnkr, så attunderhållet inte skjuts på framtiden. Denfrämsta orsaken till det kraftigt förbättraderesultatet för 2010 jämfört med ursprungligbudget 2010 är den kraftiga ökningen av skatteintäkteroch statsbidrag, som blev effekten avatt finanskrisen successivt klingar av.18

Årets resultat (mnkr)Diagram 1. Årets resultat (mnkr)100,080,086,460,040,030,223,820,010,54,811,9 8,9-14,1-10,31,9 2,5Resultat 0,0 efter skatteintäkter och finansnetto i % av skatteintäkter och statsbidrag(mnkr)-20,02002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 20122,12013Diagram 2. Resultat efter skatteintäkter och finansnetto i % av skatteintäkter och statsbidrag (mnkr)323,310-11,20,5-0,60,21,30,5 0,3-0,40,10,10,1-2-320022003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 20122013De ökade finansiella förutsättningarna2010 ger även effekt 2011 och framåt, varförde tidigare beslutade generella sparbetingen”effektivare verksamhet” kan återläggas underplanperioden, vilket därmed undanröjer en storosäkerhetspost i de budgeterade resultaten.Kostnaden för räntor ochantaganden om räntesatserUnder innevarande år (2010) beräknas detexterna finansnettot uppgå till 25,8 mnkr, vilketär 12,4 mnkr högre än i årsbudgeten. Avvikelsenberor dels på extra utdelning från koncernen isyfte att finansiera omställningspaketet dels påatt nettolåneskulden har utvecklats gynnsammareän vad som tidigare antagits kombineratmed en lägre räntenivå. Antagandena för dekommande åren bygger på att de finansiellamålsättningarna uppnås samt en genomsnittligräntenivå år 2011 på 3,26 % och att lånen därefteromsätts i nivå med av Konjunkturinstitutetprognostiserat i sin rapport ”Konjunkturläget”2010-09-01.Med dessa förutsättningar kommer detexterna finansnettot för den kommande treårsperiodenatt uppgå till -0,3, -5,3 respektive -8,3mnkr. I finansnettot ingår då även utdelningfrån koncernen med 17,7, 12,7 samt 9,7 mnkr.Finansnettots utveckling åren 2008–2013visas i diagram nedan.19

Ekonomisk översiktDiagram 3. Utveckling av kommunens finansnettoMkr5045403530252015105FINANSNETTO0Bokslut 2008Utfall 2009Prognos 2010Budget 2011Plan 2012 Plan 2013Förändring av kommunensnettolåneskuldfrån 568 till 685 mnkr. Orsaken till ökning avnettolåneskulden är behov av lånefinansieringVid ingången av år 2011 beräknas nettolåneskuldenatt uppgå till ca Långfristig 568 mnkr (470 låneskuld mnkr (mnkr) Johannishusåsen i syfte att förbättra dricks-för omfattande investeringar och då främst iett år tidigare), vilket motsvarar cirka 8 868 kr vattenkvaliteten samt trygga säkerheten förper invånare.framtida vattenförsörjning.Nettolåneskulden beräknas öka med sammanlagt117 mnkr under perioden 2011–2013, av kommunensSe nedanstående diagram över utvecklingennettolåneskuld.Diagram 4. Kommunens nettolåneskuld 2003–2013 (mnkr)1000800600400590 549654523 534 515470568643 67368520002003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012Beloppet år 2010 avser beräknat årsresultat enligt prognos i augusti 2010.201320

Ekonomisk översiktSoliditetSoliditeten visar hur stor del av30 %kommunens tillgångar som ärfinansierad med eget kapital. 25 %Kommunens soliditet vid 20 %ingången av år 2011 är beräknadtill 20,5 % för att under15 %planeringsperioden sjunka med 10 %1,7 procentenheter. Soliditetensutveckling under åren5 %0 %2004–2013 visas nedan.Soliditeten är ett måttpå kommunens långsiktigafinansiella utrymme. Den visarhur stor del av kommunens tillgångar som harfinansierats med egna medel.Att kommunens soliditet är låg i jämförelsemed andra kommuner beror på att vi har en internbanksutlåningtill de kommunala bolagen, istället för att kommunen ikläder sig ett borgensansvar.Fördelen med detta är att de finansiellakostnaderna för hela kommunkoncernen blirlägre än om respektive bolag skött sin egenupplåning. Om vi skulle ersätta detta systemmed borgensförbindelser skulle soliditeten höjastill cirka 46 %.Löne- och prisstegringBudgetens reserver för löne- och prisstegringär beräknade så att nämnderna i princip skallkunna få dels (som tidigare år) full kompensationför sina avtalsenliga löneökningar, delsbegränsad (för åren 2011–2013) kompensationför de generella prisstegringarna i övrigt.Reserven för löneökningar för den kommandetreårsperioden motsvarar således en årlig löneökningom 2,3–3,0 och –3,5 % för respektive årunder perioden 2011–2013 helt i enlighet medSKL:s beräkningar i senaste budgetcirkuläret.Flertalet löneavtal på arbetsmarknaden är inuläget tvåårsavtal, varför bedömningen avökningstakten för år 2011 är något säkrare änden för de två efterföljande avtalslösa planereringsåren.Löneökningarna för åren 2012Diagram 5. Kommunens soliditet år 2004–20132004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013och 2013 lär till stor del bli beroende av bådeden kommande (samhälls)ekonomiska utvecklingensåväl i Sverige som i världen i övrigt ochutvecklingen av den inhemska sysselsättningen.Nivåhöjningarna förutsätts för övrigt i likhetmed de senaste åren genomgående ske från den1 april respektive år.Prisstegringarna (”inflationen”) under denärmaste tre åren förväntas enligt flertaletekonomiska bedömare att uppgå till mellan1,0 och knappa 2,0 %. Den nu budgeteradereserven för prisstegring på kommunens inköpav materiel och tjänster samt olika bidrag etc.inrymmer medel motsvarande en ökning om1,0 % för såväl år 2012 som 2013. För år 2011finns däremot inget ekonomiskt utrymme allsför en sådan reserv, utan nämnderna åläggs istället ett motsvarande besparings- och effektiviseringskrav.Enligt såväl SKL som andraekonomiska bedömare beräknas för övrigtinflationen under år 2011 komma att uppgå tillenbart dryga 1,0 %. I prisstegringsreserven skaegentligen också finnas ett visst utrymme för enrättvis (motsvarande) kompensation för prisstegringarnapå olika köpta tjänster som utgöralternativ till verksamhet i egen-regi (såsomfriskolor, enskild barnomsorg, olika vårdinstitutionerm.m.). För år 2011 tillskapas då dettautrymme i stället genom dels att kommunensolika intäkter (på samma sätt som tidigare år)förutsätts i genomsnitt räknas upp med i21

Ekonomisk översiktutgångsläget ca 2,0 %, dels ianspråktagande avvissa från åren 2009 och 2010 kvarvarandeoutnyttjade medel.Personalomkostnaderna kommer sedan förår 2011 att reduceras jämfört med nivåerna iden fastställda budgeten för år 2010. Jämförtmed den faktiska nivån, som tillfälligt gälltunder år 2010, kommer det däremot i stället attvara en smärre höjning. Sänkningen av dessakostnader sammanhänger då till största delenmed de kraftigt minskade sjukskrivningstalen(främst långtidssjukskrivna) till följd av försäkringskassansreformerade regelverk och ändradarbetsmarknadssituation.PensionerPensionerna idag och i framtidenSedan 2006 trädde ett nytt pensionsavtal i kraftför kommunen, KAP-KL. Avtalet innebär ettsteg framåt mot en mer avgiftsbestämd pension.Den avgiftsbestämda delen ökar och denförmånsbestämda delen minskar.Från och med år 2007 har pensionsavgiftenför den avgiftsbestämda ålderspensionen successivthöjts för att år 2010 uppgå till 4,5 procentav lönen. Avgiften betalas på hela lönen upp till30 inkomstbasbelopp. Pensionsavgiften betalaspå detta sätt på hela lönen och med sammaprocentsats för alla avtalsområden. Kostnadenberäknas stabilisera sig kring 5,0–5,5 procent.I och med detta kommer kostnaderna för allnyintjänad pension nu att begränsas.Som en effekt av det nya avtalet togs även enny modell för beräkning av pensionsskuldenfram, RIPS07, som nu fullt ut beaktar finansinspektionenskrav beträffande de beräkningsgrundersom ligger till grund för beräkning avpensionsskulden.Den stora pensionsskuld som har byggts uppunder gångna årtionden minskar däremot inte.Pensionsutbetalningarna kommer att vara somhögst kring år 2028. Utbetalningarna hänförligatill ansvarsförbindelsen uppgår 2010 till ca60 mnkr. Räknat i fasta priser kommer utbetalningarnaatt öka med 40 mnkr till ca 100 mnkrfram till 2028. Detta betyder att andra kostnadermåste reduceras för att kommunen skakunna bibehålla önskad resultatnivå.Enligt lagen om kommunal redovisning skapensioner redovisas efter den så kallade blandmodellen.Detta innebär att pensionsförmånerintjänade från och med 1998 ska redovisas somen avsättning i balansräkningen. Pensionerintjänade före 1998 ska redovisas som enansvarsförbindelse. För 2010 beräknas ansvarsförbindelsenatt uppgå till ca 1 126 mnkr, ochvi har här nått en nivå där ansvarsförbindelsensakta men säkert årligen minskar i reala termer.För 2011 beräknas ansvarsförbindelsen attuppgå till ca 1 119 mnkr, och beräknas 2015uppgå till 1 083 mnkr, vilket speglar denlångsiktliga utvecklingen. Detta som en följd avatt fler gått i pension, och att pensionsutbetalningarnaökar.Det omställningspaket som kommunfullmäktigebeslutade om 2009 innebär att 109 personerbeviljades avtalspension, vilket kortsiktigthöjer pensionsutbetalningarna. De ekonomiskaeffekterna av omställningsprogrammet ärreserverade i balansräkningen som en ökadpensionsskuld motsvarande ökade åtagandetkommunen tillfälligt fått, och som finansierarde tidigarelagda utbetalningarna.Då blandmodellen innebär att vissa kostnaderinte redovisas i resultatet, måste iställetresultatet vara så bra att vi klarar att hantera deförändringar av de årliga kostnadsökningar somuppstår.Detta kan göras genom reservering avöverskott i resultatet vilket ställer krav på starkatydliga finansiella mål. Om de finansiella målensätts på en rimlig nivå spelar vald redovisningsmodellav pensioner ingen roll för ekonomin.Det viktigaste är då att det långsiktiga perspektivetfinns med i planeringen.Trots de löpande förändringar som tidigaregjorts i inom pensionsområdet, är det troligt attanta att dessa blir föremål för nya förändringar,eftersom det är stora utgiftsökningar som kommerde närmsta 20 åren för hela den offentligasektorn.22

Ekonomisk översiktFinansiell analys och nyckeltalTabell 3. Analystal2010 2011 2012 2013Ökning av:– skatteintäkter och generella statsbidrag (%) 6,4 1,6 2,7 3,8– verksamhetens nettokostnader (%) 3,8 2,4 3,9Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna (%) 97,5 99,6 99,3 99,4Finansnettots andel av skatteintäkterna (%) 0,9 0,0 -0,2 -0,3Årsresultat av skatteintäkterna (%) 3,3 0,1 0,1 0,1Kommunens skatteintäkter och statsbidragberäknas öka med enbart 1,6 % under detförsta planeringsåret år 2011 att jämföra meden ökningstakt om hela 6,4 % för innevarandeår 2010. Denna blygsamma ökning förklaras dåav bortfallet av de omfattande statsbidrag somkommunerna erhöll som tillfälligt konjunkturstödunder enbart år 2010 i kombination medfortsatt relativt måttliga löneökningar. Dennalåga ökningstakt är därmed inte ens tillräckligför att täcka den förväntade genomsnittligaårliga pris- och löneökningen för kommunenom ca 1,9 %. För år 2012 sker sedan en återgångtill en något mer normal nivå om 2,7 %, vilketsamtidigt skapar ett smärre (0,4 %) expansionsutrymmeför de kommunala verksamheterna.För år 2013 förväntas sedan en ökningstakt om3,8 %, vilket är mer i nivå med den tillväxt vivande oss vid i början av 2000-talet. Ökningenunder det sista planeringsåret skapar då ocksåett utrymme för en ytterligare expansionstaktför verksamheten om närmare 1,0 %.Budgetförslaget för åren 2011–2013 innebärsamtidigt att kommunens nettokostnader ökarmed 3,8 % år 2011, med 2,4 % år 2012 samtmed 3,9 % år 2013.KänslighetsanalysVid beräkningen av skatteintäkter och statsbidragför den kommande treårsperioden har detantagits att kommunens invånarantal i genomsnittkommer att öka med drygt 545 personerper år. Skulle denna förändring ett visst år bli100 personer större eller mindre motsvarardetta en ökning respektive minskning av deberäknade årliga skatteintäkterna och statsbidragenmed drygt 3,9 miljoner kronor.Kommunens skatteunderlag har samtidigtförutsatts öka med 1,64–3,9 och –4,4 % (efterbeaktande av beslutade skattetekniska omläggningar)under de tre aktuella planeringsåren.Om ökningen av såväl kommunens eget somrikets totala skatteunderlag något år skulle avvikafrån dessa antagna nivåer med en procentenhet,innebär detta ökade eller minskade årligaintäkter för kommunen om ungefär 27 miljonerkronor.Budgeten och planerna bygger också på förutsättningenatt de kommunalanställdas lönerstiger med i genomsnitt ca 2,9 % per år. Skullelöneökningarna ett visst år däremot bli en procentenhethögre eller lägre än dessa antagandenmedför det en ökad eller minskad årlig kostnadför kommunen om 20–21,5 miljoner kronor.I planeringen förutsätts dessutom att inflationenuppgår till 1,0–1,5 % per år under planeringsperioden(kompensationen till nämndernauppgår dock bara till 1,0 % för de båda åren2012 och 2013). Om prisökningarna ett visst årskulle avvika med en procentenhet från dennanivå, innebär detta en ökad eller minskad årligkostnad för kommunen med ca 8,5 miljonerkronor ”netto” (dvs. efter avdrag för i motsvarandegrad ökade intäkter).En procentenhets förändring av räntenivån23

Ekonomisk översiktår 2011 innebär en påverkan på kommunenskostnader med 3,4 miljoner kronor.Självfallet finns det också ett sampel mellanflera av de ovan angivna ”riskfaktorerna”:Om exempelvis löneökningarna för kommunensanställda ett enskilt år blir högre änberäknat, kan det vara i samklang med arbetsmarknadeni övrigt och då leder detta samtidigttill att också kommunens skatteintäkter ökarmer än vad som ursprungligen antagits.Om i stället kommunens befolkningsökningett enskilt år eller varje år blir högre än beräknat,medför detta inte bara ökade skatteintäkterutan sannolikt också ökade kostnader på korteller lång sikt (för exempelvis barnomsorg och/eller grundskola).Kommunens utdebitering för 2011 skall enligtnu föreliggande förslag vara oförändrad ochförutsätts samtidigt vara oförändrad (21,19 %)även under de återstående två åren av treårsperioden.Om skattesatsen i stället ett visst årskulle höjas eller sänkas med en procentenhet,så skulle detta innebära ett tillskott eller enförlust av årliga intäkter för kommunen motsvarande108 till 117 miljoner kronor.En ökning eller minskning av personalstyrkanmotsvarande 10 befattningar motsvarar förnärvarande ca 3,5–4,5 miljoner årliga kronori förändrad kostnad för kommunen.Förändringar i samband medantagna budgetramarFinansiella förändringarI samband med beslut om budgetramar förbudget 2011 och plan 2012 och 2013, som fullmäktigefastställde 2010-06-23 § 110, beaktadesde då kända förändringarna av kommunensfinansiella poster, samt de bedömda långsiktigaeffekterna av delårsrapporten som upprättadesper 2010-04-30. Sammantaget innebar detta attkommunen återigen har en positiv skattetillväxt,som tillsammans med sänkta arbetsgivaravgifteri stort kan balansera de behov av förstärkningarsom finns. Sammantaget blir det för 2011+62,9 mnkr, samt +75,0 mnkr för 2012respektive +71,7 mnkr för 2013, jämfört medden ursprungliga planen för aktuell period.Tabell 4. Förändring finansiella förutsättningar2011 2012 2013Förändring av eget kapital (enligt gällande treårsbudget 10–13) 0,6 1,8 1,8Förändringar av planeringsförutsättningarTillkommande skattintäkter/statsbidrag 2013 111,8Tillkommande pris- och lönestegring 2012 => 2013 -85,0Revidering av skatteintäkter/statsbidrag enl cirkulär 10:12 31,1 39,7 39,7Revidering av skatteintäkter/statsbidrag enl cirkulär 10:24 18,2 22,7 20,7(förändrad LSS/kostnadsutjämning är beaktad ovan)inflation (2 % i komp. för 2012) 0,0 -2,0 -2,0Högre löneökning år 2012 (3,0 % ) 0,0 -11,0 -15,0Justerade ränteantaganden 1,0 1,0 1,0Nya pensionsberäkningar -1,4 -3,4 -7,0Sänkta arbetsgivaravgifter 14,0 14,0 14,0Återställande underhåll 14,0Reserv nytt stadsbibliotek -2,5Reserv ny brandstation -4,0Resultat 63,5 76,8 73,524

Ekonomisk översiktFörändrade resurser till nämndernaDet utrymme som uppstått har sedan legat tillgrund för förändring av nämndernas ramar, ochi samband med att kommunfullmäktige fastställderamarna för år 2011, och plan för åren2012 och 2013 kan ytterligare resurser tillförasnämnderna. Summan av dessa tillskott uppgårtill 59,0 mnkr för år 2011, 66,6 mnkr för år 2012samt 63,8 mnkr för år 2013.Tabell 5. Budgetramar budget 2011 och plan 2012 och 20132011 2012 2013Förändring av eget kapital (enligt gällande treårsbudget 10–13) 0,6 1,8 1,8Förändringar av planeringsförutsättningarSumma förändringar enl tabell 4 62,9 75 71,7Resultat 63,5 76,8 73,5FÖRSLAG TILL FÖRÄNDRINGAR:Effektivare verksamhet, borttag av beting 2011 & 2012 -15,0 -17,0 0,0LP-Stiftelsen -0,2 -0,2 -0,2Handikappnämnden, kompensation volymökning -20,0 -25,0 -30,0Socialnämnden, kompensation volymökning ekonomiskt bistånd -15,0 -10,0 -5,0Upplösen del av reserv nytt Äldreboende, senareläggning 0,0 3,5 0,0KS strategisk IT utveckling -0,6 -1,5 -2,2KS, Kollektivtrafik -1,0 -2,0 -10,0BUN, ökade kostnader Tullskolan -1,0 -2,0 -2,0BUN, ökade kostnader Holmsjö 0,0 -1,5 -1,5BUN, förskola Vörta -1,0 -1,0 -1,0BUN, en till en, data -0,5 -2,0 -4,0BUN, Vårdsnadsbidrag -0,9 -1,8 -1,8IFN, driftskostnader Allhallen -0,25 -0,50 -0,50UN, fortbildinng, hållbar skola -2,0 -4,0 -4,0MBN, kommunekolog -0,5 -0,5 -0,5MBN, miljöinspektör -0,25 -0,25 -0,25KN, världsavsamordnare -0,5 -0,5 -0,5KN, arbetsmiljö -0,3 -0,3 -0,3FÖRSLAG BUDGETERAT RESULTAT 2011–13 4,4 10,3 9,725

Ekonomisk översiktFörändringar i samband med finansiellavstämning hösten 2011I enlighet med kommunens styrprinciper görsen avstämning under september och huvudinriktningenska vara att endast göra nödvändigajusteringar orsakade av förändrade finansiellaförutsättningar. Den avstämning som gjordespåvisade som en följd av den förbättrade konjunkturenytterligare tillväxt i ekonomin. En avde viktigaste frågorna har varit att få till stånden ekonomi som kan eliminera de behov avutdelning från Karlskrona Moderbolag. Dettaeftersom de utdelningsbara medlen kommeratt ta slut under planperioden. Vidare har detvarit angeläget att även eliminera de generellasparbeting som finns inarbetade i tidigarebudgetbeslut, då denna typ av besparing inteskapar långsiktiga planeringsförutsättningar.Då verksamheten under ett par år fått ståtillbaka gjordes bedömningen att det dessutomär skäligt att tillföra vissa nämnder ytterligareresurser.Sammantaget innebär de förändringar i desenast erhållna skatteintäktsprognoser ochkostnads- och LSS-utjämningssystemen attintäkterna för 2011 blir 39,7 mnkr högre, samt24,0 mnkr högre både år 2012 resp år 2013jämfört med vad som tidigare beräknats.Tabell 6. Förändrade finansiella förutsättningar butgetproposition samt SKL 09:582011 2012 2013Resultat enligt beslut KF 2010-06-23 4,4 10,3 9,7Förändringar av planeringsförutsättningarFörbättrad LSS-utjämning 3,8 3,8 3,8Större skatteunderlagsökning 14,4 12,7 12,7Utökat tillfälligt konjunkturstöd 14,0 0,0 0,0Ökad befolkning (+200 jmfr med SKL prognos 2010) 7,5 7,5 7,5Utdelning -15,0 -20,0 -23,0Räntor/utlåningsavgifter 2,2 2,2 2,2RESULTAT 31,3 16,5 13,026

Ekonomisk översiktYtterligare utökade resurser till nämndernaI samband med att kommunfullmäktigefastställde nämndernas ramar i juni månad,utökades resurserna till nämnderna motsvarande2,1 % av kommunens skatteintäkter. Dettautöver de resurser som är avsatt till pris- ochlönekompensation.Trots de kraftigt utökade resurserna görsbedömningen att verksamheten under ett par årfått stå tillbaka och att det därmed är skäligt atttillföra vissa nämnder ytterligare resurser.De ytterligare utökade resurserna till nämndernauppgår till 29,5 mnkr för 2011, samt13,9 mnkr för 2012 och 10,9 mnkr för 2013,utöver tidigare beslutade ramar i samband medbudget för 2011.I synnerhet är de medel som tillförs nämndernariktade till såväl Barn- och ungdomsnämndensom utbildningsnämnden. För2011 är det även en ytterligare satsning inomhandikappnämnden.Tabell 7. Sammanställning förändrade reserver2011 2012 2013Resultat enligt beslut KF 2010-06-23 §101 4,4 10,3 9,8Förändringar av planeringsförutsättningarSumma förändringar enl tabell 6 26,9 6,2 3,2Resultat 31,3 16,5 13,0FÖRSLAG TILL FÖRÄNDRINGAR:Barn- och ungdomsnämnden, inkl Nättraby skola -12,0 -14,0 -15,0Handikappnämnden -5,0 0,0 0,0Utbildningsnämnden -7,5 -7,5 -7,5Utbildningsnämnden nya Komvux/särvux-lokaler -0,7 -1,5 -1,5Idrott- och fritidsnämnden, ökat föreningsstöd -1,0 -1,0 -1,0Idrott- och fritidsnämnden, ökat stöd till fritidsgårdar -0,5 -0,5 -0,5Överförmyndarnämnden -0,5 -0,5 -0,5Skärgårdstrafiken -2,3 -2,3 -2,3KS Ökat bidrag Region Blekinge -0,4 -0,4 -0,4KS Sommarjobb gymnasieungdomar -3,0 -3,0 -3,0Lägre prisökn/priskompensation 2012 & 2013 (från 2% => 1%) 0,0 8,5 17,0Ofördelat sparkrav 2013 (effektiviseringskrav) 0,0 0,0 -17,0Ny nämnds- och förvaltningsstuktur -3,0 -1,5 -1,5Senareläggning äldreboende, upplösen reserv 0,0 3,5 7,0Reserv för finansiella poster 5,0 0,0 0,0Reserv stadsbibliotek till 2014 0,0 0,0 2,5Reserv flytt av brandstation till 2014 0,0 0,0 4,0Lokaleffektiviseringar 0,0 3,5 5,0Klimatsmart administration 0,5 1,0 2,0Inte införa vårdsnadsbidrag, Bun 0,9 1,8 1,8FÖRSLAG BUDGETERAT RESULTAT 2011–2013 1,8 2,6 2,127

Ekonomisk översiktSammanfattning av såväl beslutade ramari juni som förändringar efter beslut ombudgetramarnaNedanstående tabell visar totalt hur nämndernasramar förändras med beaktande av dels detidigare antagna ramarna och dels de föreslagnaförändringarna i samband med den finansiellaavstämningen hösten 2010.Tabell 8. Sammanfattning av förändrade resurser till nämnderna under 2011 samt plan för 2012 och 20132011 2012 2013Barn- och ungdomsnämnden, inkl ej vårdnadsbidrag -14,5 -20,5 -23,5Handikappnämnden -25,0 -25,0 -30,0Idrott- och fritidsnämnden -1,8 -2,0 -2,0Kulturnämnden -0,8 -0,8 -0,8Miljö- och byggnadsnämnden -0,75 -0,75 -0,75Socialnämnden -15,0 -10,0 -5,0Utbildningsnämnden -10,2 -13,0 -13,0Överförmyndarnämnden -0,5 -0,5 -0,5KS - Kommunledningsförvaltningen -7,5 -9,4 -18,1Lägre prisökn/priskompensation 2012 & 2013 (från 2% => 1%) 0,0 8,5 17,0Ofördelat sparkrav 2013 (effektiviseringskrav tas bort) -15,0 -17,0 -17,0Ny nämnds- och förvaltningsstuktur -3,0 -1,5 -1,5Senareläggning äldreboende, upplösen reserv 0,0 7,0 7,0Reserv för finansiella poster 5,0 0,0 0,0Reserv stadsbibliotek till 2014 0,0 0,0 2,5Reserv ny brandstation till 2014 0,0 0,0 4,0Lokaleffektiviseringar 0,0 3,5 5,0Klimatsmart administration 0,5 1,0 2,0Totala förändringar till nämnder och styrelser -88,5 -80,5 -74,7utökning av ramar i beslut juni 59 66,6 63,8utökning utöver junibeslut i december 29,5 13,9 10,928

Ekonomisk översiktSammanfattning av antagandeni budgetförslagetTabellen nedan ger en sammanfattning av vissaantaganden i budgetförslaget.Tabell 9. Vissa antaganden i budgetförslaget2010 2011 2012 2013Ökning av skatter och statsbidrag 5,9% 1,6 % 2,7 % 3,8 %Inflation* 1,0 % 0,0 % 1,0 % 1,0 %Löneökning 3,7 % 2,3 % 3,0 % 3,5 %Räntenivå (lån fast ränta fyra år) 4,0% 3,11 % 3,74 % 4,62 %Befolkningsökning (enl. skatteintäktsberäkningarna) +495 +633 +519 +480Skattesats (Karlskrona kommun) 21:19% 21:19% 21:19% 21:19%Årsresultat (som andel av skatteintäkterna) 3,3% 0,1% 0,1% 0,1%*Anger den nivå på priskompensationen som nämnderna tilldelas respektive år. Nivån utgår från det inflationsindex sombetecknas KPIx, vilket då är rensat för effekter av årliga ränteförändringar.29

Resultat-, Balans- ochInvesteringsbudgetTabell 10. Budgetsammanställning för Karlskrona kommun, där samtliga anpassningar enligt budgetförslaget är inräknadeBudget och plan för perioden: 2010 2011 2012 2013Barn- och ungdomsnämnden -931,3 -942,8 -948,8 -951,8Handikappnämnden -276,3 -296,6 -296,6 -301,6Idrotts- och fritidsnämnden -69,5 -71,1 -71,3 -71,3Kommunrevisionen -2,1 -2,1 -2,1 -2,1Kulturnämnden -51,9 -51,0 -51,0 -51,0Miljö- och byggnadsnämnden -9,9 -9,9 -9,9 -9,9Miljö- och byggnadsnämnd bostadsanpassning -9,5 -9,5 -9,5 -9,5Socialnämnden, Individ & familjeomsorg -103,4 -96,9 -96,9 -96,9Socialnämnden Ek.Bist -66,9 -69,9 -59,9 -54,9Tekniska nämnden -95,0 -67,0 -75,3 -78,5Tekniska nämnden, Avgiftsfinansierat 1,9 1,9 1,9 1,9Utbildningsnämnden -236,3 -239,8 -242,6 -242,6Valnämnden -1,3 -0,1 -0,1 -0,1Äldrenämnden -652,1 -656,9 -656,9 -656,9Överförmyndarnämnden -3,6 -4,1 -4,1 -4,1Kommunfullmäktige -5,7 -5,7 -5,7 -5,7Kommunstyrelsen -244,2 -244,4 -240,8 -247,0TOTALT Styrelser och nämnder -2 757,1 -2 765,9 -2 769,7 -2 782,1Kapitalkostnader (Internräntor & Avskrivningar) 192,3 189,7 189,7 189,7Pensionskostnader -67,7 -85,0 -87,0 -90,6Realisationsvinster 3,0 3,0 3,0 3,0Reserver:Löne- och prisreserv -25,8 -56,1 -122,2 -213,5KS & KF reserv för oförutsett -0,3 -1,0 -1,0 -1,0Reserv för Tågtrafik och E22 0,0 -1,0 -1,0 -1,0Reserv tillgänglighetsskapande åtgärder -1,0 -2,0 -2,0 -2,0Övriga reserver 0,8 -1,0 -1,0 -1,0Säkerhetsmarginal 0,0 0,0 0,0 0,0Skatteintäkter och statsbidrag 2 777,0 2 835,2 2 912,7 3 022,5Avskrivningar -113,6 -113,6 -113,6 -113,6Utlåningsavgifter 6,7 8,7 8,7 8,7Utdelning 32,7 17,7 12,7 9,7Räntenetto -26,0 -26,7 -26,7 -26,7TOTALT Finansiering 2 778,2 2 767,8 2 772,2 2 784,2Resultat 21,1 1,8 2,6 2,1Resultat efter skatteintäkter och finansnetto i % 0,8% 0,1% 0,1% 0,1%Investeringsbudget 318,1 219,7 150,6 130,630

Resultat-, Balans- och InvesteringsbudgetNettokostnadernas fördelningNedanstående diagram visar hur kommunalskattemedlenenligt budgetförslaget kommer attfördelas på olika nämnder år 2011.Diagram 6. Fördelning av nettokostnaderÖvrigt 2 %Pensioner 3 %Avskrivningar 4 %Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige 8 %Äldrenämnden 22 %30 % Barn- & Ungdomsnänden10 % Handikappnämnden2 % Idrott- och Fritidsnämnden2 % Kulturnämnden1 % Miljö- och Byggnadsnämnden6 % Socialnämnden2 % Tekniska nämnden8 % UtbildningsnämndenSom framgår av diagrammet tar de fyra störstanämnderna – barn- och ungdomsnämnden(BUN), äldrenämnden (ÄN), handikappnämnden(HN) och utbildningsnämnden (UN) –tillsammans i anspråk ca 70 % av de tillgängligaskatteintäkterna och statsbidragsmedlen i kommunen.Detta visar samtidigt med eftertryck attområdena utbildning, vård och omsorg prioriterasi den kommunala verksamheten.Samtliga övriga verksamheter konsumerardärmed tillsammans resterande ca 30 % avkommunens skatteintäkter. I denna siffra ingårdå såväl de ”hårda” nämnderna” (tekniskanämnden och miljö- och byggnadsnämnden)som en del mer ”mjuka” nämnder (socialnämnden,kulturnämnden och idrotts- och fritidsnämnden)samt flera mer kommunövergripandeverksamheter som sysselsättningsåtgärder,kollektivtrafik, politiska funktioner (kommunfullmäktige,kommunstyrelse, valnämnd etc.)och vissa finansiella poster.Fördelningen i diagrammet skulle ha blivitnågot annorlunda om det i stället baserats påde olika nämndernas/verksamheternas bruttokostnader.I en sådan beräkning skulle de fyrastörsta nämndernas andel ha blivit lägre samtidigtsom framför allt tekniska nämndensandel skulle ha blivit högre. Denna nämndsverksamhet genererar nämligen andra betydandeintäkter utöver de rena skattemedlen såsomhyror och olika (upplåtelse)avgifter.31

Resultat-, Balans- och InvesteringsbudgetResultatbudget ochbalansbudgetI samband med uppföljningsrapport 2010-08-31,konstateras att prognosen för 2010 är fortsattpositiv, och vi har därmed säkerställt enåterställning av det negativa resultatet för2009, samt lagt tillbaka de underhållstimeoutersom gjordes 2009, och som det ursprungligenplanerades för 2010. Det finns därmed ingenlångsiktig negativ effekt i form av eftersattunderhåll som finansieringen av budget 2009och budget 2010 kan har orsakat.Tabell 11. Resultatsammanställning budgetKommunen totalt | Enligt budgetläge: 10-11-09 . Senaste prognos: uppföljning per den 31 augusti 2010Senaste UppdateradUtfall Prognos Budget Budget Plan PlanSamtliga belopp i mnkr 2009 2010 2010 2011 2012 2013Verksamhetens intäkter 753,1Verksamhetens kostnader -3 338,4Verksamhetens nettokostnader -2 585,3 -2 616,2 -2 654,2 -2 715,9 -2 787,7 -2 895,0Avskrivningar -106,3 -105,8 -113,6 -113,6 -113,6 -113,6Resultat efter avskrivningar -2 691,6 -2 722,0 -2 767,8 -2 829,5 -2 901,3 -3 008,6Skatteintäkter och generella statsbidrag 2 622,4 2 791,1 2 777,0 2 835,2 2 912,7 3 022,5Finansnetto 62,6 25,8 13,4 -0,3 -5,3 -8,3Ränta på pensionsskulden -3,7 -1,5 -1,5 -3,5 -3,5 -3,5Årsresultat -10,3 93,4 21,1 1,8 2,6 2,1Ej ianspråktagna reserver: 2010 2011 2012 2013Reserv tillgänglighetsskapande åtgärder 1,0 2,0 2,0 2,0Reserv för Tågtrafik och E22 0,0 1,0 1,0 1,0KS & KF reserv för oförutsedda behov 0,3 1,0 1,0 1,0Reserv omläggning stadstrafik 1,0 1,0 1,0 1,0Reserv Nytt stadsbibliotek framflyttad till 2014 0,0 0,0 0,0 0,0Reserv Flytt brandstation framflyttad till 2013 0,0 0,0 0,0 0,0Reserv för finansiella poster -1,8 0,0 0,0 0,032

Resultat-, Balans- och InvesteringsbudgetDiagram 7. Resultat efter skatteintäkter och finansnetto3,5 %2009 2010 2010 2011 2012 20133,0 %2,5 %2,0 %1,5 %1,0 %0,5 %0,0 %-0,5 %Tabell 12. Ökning av: (jämfört med föregående budget, innevarande år mot föregående utfall)Utfall Prognos Budget Budget Plan Plan2009 2010 2010 2011 2012 2013Skatteintäkter och generella statsbidrag i % 6,4% 5,9% 1,6% 2,7% 3,8%Verksamhetens nettokostnader i % 1,1% 2,8% 3,9% 2,5% 3,7%Nettokostandernas andel av skatteintäkterna i % 97,5% 99,7% 99,8% 99,6% 99,5%Finansnettots andel av skatteintäkterna i % 0,9% 0,5% 0,0% -0,2% -0,3%Årsresultat i % av skatteintäkteroch statsbidrag -0,4% 3,3% 0,8% 0,1% 0,1% 0,1%33

Resultat-, Balans- och InvesteringsbudgetTabell 13. Balansräkningsbudget (mnkr) 2011–2013KOMMUNEN TOTALT UTFALL PROGNOS BUDGET PLAN PLAN2009 2010 2011 2012 2013TILLGÅNGAR:Matriella anläggningstillgångarFastigheter 1 447 1 544 1 648 1 685 1 702Pågående nyanläggningar 116 116 116 116 116Inventarier 97 97 97 97 97Finansiella anläggningstillgångarVärdepapper 294 377 377 377 377Långfrist fordr hos koncernföretag 2 451 2 939 3 074 3 347 3 347Summa anläggningstillgångar 4 405 5 073 5 312 5 622 5 639Bidrag till statlig infrastruktur 3 3 3 3OmsättningstillgångarFörråd och exploateringar 92 92 92 93 93Kortfristiga fordringar 251 251 235 230 234Kortfrist fordr hos koncernföretag 133 130 125 125 128Likvida medel 18 20 4 0 0Summa omsättningstillgångar 495 493 456 448 455SUMMA TILLGÅNGAR 4 900 5 569 5 771 6 073 6 097EGET KAPITAL OCH SKULDER:Eget kapitalBalanserat eget kapital 1 065 1 055 1 141 1 143 1 146Årets resultat -10 86 2 3 2Summa eget kapital 1 055 1 141 1 143 1 146 1 148AvsättningarAvsättningar för pensioner 103 102 97 98 103Avsättning för särskild löneskatt 25 25 24 24 25Summa avsättningar 128 127 121 122 128Långfristiga skulderExterna lån 2 886 3 474 3 669 3 967 3 979Långfrist skulder till koncernföretag 52 52 52 52 52Summa långfristiga skulder 2 939 3 527 3 721 4 020 4 032Kortfristiga skulderKortfristiga skulder 736 732 741 740 744Kortfristiga skulder till koncernföretag 42 42 46 46 46Summa kortfristiga skulder 779 774 787 786 790SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 4 900 5 569 5 771 6 073 6 097Borgensförbindelser och ställda panter 194 194 194 194 194Ansvarsförbindelse, pensioner 1 161 1 127 1 119 1 113 1 105Ansvarsförbindelse, löneskatt 282 273 271 270 268SOLIDITET % 21,5 20,5 19,8 18,9 18,834

Resultat-, Balans- och InvesteringsbudgetTabell 14. Betalningsflödesprognos (mnkr) 2011–2013KOMMUNEN TOTALT PROGNOS BUDGET PLAN PLAN2010 2011 2012 2013DEN LÖPANDE VERKSAMHETENÅrets resultat 86 2 3 2Justering för avskrivningar 114 114 114 114Justering avsättningar -1 -6 1 6Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster -1 -1 0 1Betalningsflöde från den löpande verksamhetenföre förändringar av rörelsekapital 198 109 118 123Justering för rörelsekapitalförändringÖkn(-)/minskn(+) lager 0 0 0 0Ökn(-)/minskn(+) kortfristiga fordringar 3 21 5 -7Ökn(+)/minskn(-) kortfristiga skulder -5 13 -1 3Summa rörelsekapitalförändring -2 34 4 -4Betalningsflöde från den löpande verksamheten 196 143 122 119INVESTERINGSVERKSAMHETENInvesteringar av materiella tillgångar (-) -294 -218 -151 -131Investeringar (-), tilläggsbeslutExploateringsutgifterFörsäljning av tomterAvyttrade materiella tillgångar (+)Betalningsflöde från investeringsverksamheten -294 -218 -151 -131FINANSIERINGSVERKSAMHETENÖkn(-)/minskn(+) utlåning -488 -135 -273 0Ökn(+)/minskn(-) upplåning 588 194 298 12Betalningsflöde från finansieringsverksamheten 100 59 26 12Årets kassaflöde 2 -16 -4 0Likvida medel vid årets början 18 20 4 0Likvida medel vid årets slut 20 4 0 0Förändring av likvida medel 2 -16 -4 0Justering för rörelsekapitalförändringÖkn(-)/minskn(+) lager 0 0 0 0Ökn(-)/minskn(+) kortfristiga fordringar 3 21 5 -7Minskning kortfristig fordran 3 21 5 0Ökning kortfristig fordran 0 0 0 -7Ökning kortfristiga fordringar 0 0 0 0Ökn(+)/minskn(-) kortfristiga skulder -5 13 -1 3Ökning kortfristig skuld 0 13 0 3Minskning kortfristig skuld -5 0 -1 0Summa rörelsekapitalförändring -2 34 4 -4-2 34 4 -4AvsättningarÖkning av skuld för pensionsavsättning -1 -6 1 6Försäljningar (mnkr)Övrig försäljning 35,6 3,0 3,0 3,0Summa 35,6 3,0 3,0 3,035

Resultat-, Balans- och InvesteringsbudgetInvesteringsbudgetInvesteringsramar för nämnder och förvaltningar2011 uppgår till 217,7 mnkr, inklavgiftsfinansierade investeringar. För 2012 ärdessa 150,6 mnkr samt 130,6 mnkr vardera åren2013 till 2015.De skattefinansierade investeringarna uppgårtill 113,6 mnkr för år 2011 samt 113,5 varderaåren 2012, 2013 samt 113,2 åren 2014 och 2015.För 2011 är det de planerade investeringarnaför Johannishusåsen som slår igenom.För bolagskoncernen finns inte uppgift ominvesteringar åren 2014 och 2015.För budget 2011 och ekonomisk planering2012–2015, skall följande beaktas:• Lokaler för utbyggnad av LSS-boende och-verk-samhet har tillsammans med förskole- ochskollokaler högsta prioritet.• Gång- och cykelvägar har mycket hög prioritet, ochi synnerhet för att möjliggöra säkrare skolvägar.• Kommunens åtagande i enlighet med denbeviljade MOS-ansökan ska genomföras.• Arbetet med energibesparande åtgärder skallintensifieras.Sammanfattning 2011–2015För 2011–2015 har ett årligt ”samlingsanslag”för investeringar per nämnd/förvaltning beräknats.”Samlingsanslaget” omfattar nämndenshuvudsakliga verksamhet och därmed över tidåterkommande investeringsbehov.Respektive nämnd fördelar själv anslaget perinvesteringsobjekt i samband med fastställandetav sin internbudget.Det bör särskilt betonas att investeringsanslagenför 2014 och 2015 i synnerhet, börbetraktas som planeringsinriktning, ochdärmed kan komma att förändras.36

Resultat-, Balans- och InvesteringsbudgetTabell 15. Årligt investeringsanslag (mnkr)Budget Plan Plan Plan Plan2011 2012 2013 2014 2015SkattefinansieratFastighetsverksamhet 57 400 64 300 56 500 65 500 65 500Gata/trafikverksamhet 18 400 12 400 19 900 5 500 5 500Gata/parkverksamhet 3 800 2 800 2 600 2 600 2 600Hamnverksamhet 1 400 1 000 1 500 6 500 6 500Gata/parkverksamhet utrustning 3 000 1 000 1 000 1 000 1 000Summa skattefinansierat 84 000 81 500 81 500 81 100 81 100Skattefinansierat från avgift 1 000 0 0 0 0Investeringsreserv under kommunstyrelsen 6 950 7 700 12 000 12 000 12 000Netto skattefinansierade investeringar 91 950 89 200 93 500 93 100 93 100Övriga förvaltningar 21 650 24 350 20 050 20 050 20 050Investeringsram Skattefinansierad total 113 600 113 550 113 550 113 150 113 150AvgiftsfinansieratAvgiftsfinansierat 24 100 17 000 17 000 17 000 17 000(exkl del som måste skattefinansieras)Johannishusås 80 000 20 000Summa avgiftsfinansierad total 104 100 37 000 17 000 17 000 17 000Fördelning övr förvaltningarInventarier och utrustning, BUN ¹) ²) 6 650 5 400 5 400 5 400 5 400Inventarier och utrustning, HN 600 600 600 600 600Inventarier och utrustning, IFN 250 250 250 250 250Inventarier och utrustning, KN 450 700 400 400 400Inventarier och utrustning, SN 200 200 200 200 200Inventarier och utrustning, UN 4 250 4 250 4 250 4 250 4 250Inventarier och utrustning, ÄN 3 200 7 200 3 200 3 200 3 200Inventarier och utrustning, KS/KLF ³) 2 600 2 600 2 600 2 600 2 600Inventarier och utrustning, KS/SEF ²) 3 450 3 150 3 150 3 150 3 150Summa förvaltningar 21 650 24 350 20 050 20 050 20 050Investeringsramar bolagskoncernen 2011 2012 2013 2014 2015Affärsverken 391 000 183 000 90 000Karlskronahem 41 000 26 500 18 500Kruthusen 6 000 2 000 2 000Stuveriet 500 3 000 1 000Arena Rosenholm 0 0 0 0 0438 500 214 500 111 500 0 0I investeringsramarna ovan ingår investeringar för Affärsverkens Kraftvärmeverk samt Kruthusens nybyggnation vid campus Gräsvik.¹) inkl nämndens investeringsreserv för inventarier utbyggd barnomsorg²) inkl anslag för investeringar till Tullskolan samt Förskola i Nättraby³) inkl anslag för centrala IT-investeringar37

Nämnder ochStyrelserKommunfullmäktigeKommunfullmäktige, KF, är Karlskronakommuns högsta beslutande organ med75 ledamöter. Här avgörs bland annat:• hur kommunens pengar ska fördelas• hur hög skatten ska vara• hur den kommunala organisationen ska se ut• vilka avgifter som ska tas utKommunfullmäktige lägger fast ekonomiskaramar, väljer revisorer, utser ledamöter inämnderna och ställer upp verksamhets- ochkvalitetsmål för varje nämnd.Kommunfullmäktige sammanträder en gångi månaden, utom i juli, oftast sista torsdageni månaden. Sammanträdena är offentliga ochäger rum på Wämö Center på Blekingesjukhuseti Karlskrona.Kommunen har enligt kommunallagenstor frihet att bestämma om sin organisation.Dock är följande organ obligatoriska i denkommunala organisationen nämligen fullmäktige,styrelse, valnämnd och överförmyndare/överförmyndarnämnd.ValnämndenI varje kommun skall sålunda finnas en valnämnd(Vallag 1 kap. 17 §), som ansvarar förvalens genomförande. Valnämnden skall hatillgång till den personal och de resurser, sombehövs. Valförrättarna genomför preliminärrösträkning i vallokalen och valnämndengranskar underkända röster för eventuelltgodkännande under den s.k. onsdagsräkningen.Slutlig sammanräkning och mandatfördelningverkställs av länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslutkan överklagas hos Valprövningsnämnden.Valnämndens uppdrag är att administreraoch genomföra valen i kommunen enligt vallagensamt valmyndighetens och länsstyrelsensdirektiv.ÖverförmyndarnämndenVerksamheten är lagstadgad och obligatoriski samtliga Sveriges kommuner. Nämnden skallverka för att skapa förutsättningar och hjälp förbehövande personer utifrån Föräldrabalken.Nämnden ska vara ett skydd mot rättsförlusterför omyndiga barn och dem som på grundav sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillståndeller liknande inte själva kan tillvaratasina intressen.RevisionenKommunrevisorerna granskar all verksamhetinom kommunkoncernen varje år och skabedöma om nämnder, styrelser och bolag hartillräcklig styrning och kontroll över verksamhetensekonomi, prestationer och kvalitet.Vid granskningen utgår man från de mål somkommunfullmäktige bestämt för de olikaverksamheterna. Andra viktiga utgångspunkterär kommunallagen, olika speciallagar ochförordningar samt kommunens egna regler ochreglementen.Revisionen genomför årligen övergripandegranskning av alla nämnder, styrelser och bolagsamt ett antal fördjupade granskningar inomutvalda verksamheter. Därutöver granskastillförlitligheten i kommunens ekonomiskaredovisning, en granskning som avslutas medgranskning av kommunens årsredovisning. Sombiträden i arbetet anlitas sakkunniga experter.Genom kommunikation och revisionsskrivelseråterkopplas resultatet av granskningen till deaktuella verksamheterna och till fullmäktige.Enligt gällande reglemente för kommunensrevisorer är det fullmäktiges presidium som ärbudgetberedning för revisorernas budget.Planerade förändringarÖverförmyndarnämnden får utökad budgetrammed 0,5 mkr för att klara den kraftiga volymökningsom skett. Valnämnden får en sänktram med 1,2 miljoner kronor tillfälligt för åren2011–2013, eftersom det inte hålls några valdessa tre år.38

Nämnder och styrelserDriftsanslag (tkr)2010 2011 2012 2013Kommunfullmäktige -5 692,0 -5 692,0 -5 692,0 -5 692,0Kommunfullmäktiges reserv för oförutsett 95,0 -725,0 -725,0 -725,0Valnämnd -1 285,1 -75,0 -75,0 -75,0Överförmyndarnämnd -4 483,0 -4 083,0 -4 083,0 -4 083,0Revisorer -2 118,0 -2 117,0 -2 117,0 -2 117,0Nettokostnad/Budgetram -13 578,1 -11 967,0 -11 967,0 -11 967,0Jämfört med budget 2010 och ekonomiskplanering 2011–2012, justeras ramen förbudget 2011 och ekonomisk planering2012–2013 enligt följande:• Överförmyndarnämndens budgetramar utökas frånår 2011 med 0,5 miljoner kronor med hänvisningtill följd av fortsatt ökad ärendemängd och allt flertunga ärenden.• Övriga budgetramar är oförändrade förutom förvalnämnden m h t frånvaron av val de aktuellaåren.39

Nämnder och styrelserKommunstyrelsen/KommunledningsförvaltningenUppdrag/AnsvarsområdeKommunstyrelsen är kommunfullmäktigesverkställande organ och ansvarar för att ledaoch samordna kommunens verksamhet. Kommunstyrelsenska enligt lag också ha uppsiktöver nämnderna och deras verksamhet. Frågorsom avgörs av kommunfullmäktige ska beredasav kommunstyrelsen som lämnar förslag tillbeslut i flertalet ärenden,Kommunledningsförvaltningen ansvararfrämst för styrning, samordning, utveckling ochuppföljning av kommunens verksamhet samt föratt de politiska besluten i kommunfullmäktigeoch kommunstyrelsen genomförs.VerksamhetsbeskrivningKommunstyrelsen/kommunledningsförvaltningenHär ingår förutom kommunstyrelsen och dessallmänna utskott, beredningar och kommittéeräven kommunledningsförvaltningens verksamhet.Avdelningen för tillväxt har i huvudsak iuppdrag att tillsammans med externa aktörerskapa förutsättningar för en positiv utvecklingav Karlskrona. Till denna avdelning hörstrategisk utveckling, näringslivsenheten,arbetsmarknadsenheten, mark och exploatering,miljöstrateger och besöksnäring. Avdelningenför styrning och ledning har i uppdrag att styra,leda, utveckla och samordna den kommunalaverksamheten. Dessutom finns i förvaltningenstabsfunktioner i form av informationsavdelningenoch avdelning för sekretariatoch överförmyndarnämndens kansli.MålangivelserVerksamhetsmålFöljande verksamhetsmål är antagna av fullmäktigeoch riktar sig till kommunledningsförvaltningenår 2011 och framåt.• Minst 250 nya företag skall startas årligen iKarlskrona• Antalet jobb i Karlskrona ska öka• Besöksnäringen i kommunen skall öka medårliga 5 % uttryckt i antalet gästnätter(jämfört med 144 889 st för helår 2007)• Antalet kooperativa företag i Karlskronaska ökaPlanerade förändringarUnder 2011 ska ytterligare 3,0 mnkr satsas föratt skapa fler sommarjobb för gymnasieeleversom ett led i att minska ungdomsarbetslösheten.Möjligheten att inrätta ett vägledningscentrumgenom en koncentration av de kommunalainsatserna/funktionerna ska dessutom utredasunder året.Under planperioden avsätts vissa årligabelopp för att fullfölja satsningen på Blekingeskärgård med kust som nytt biosfärområde. Ettbiosfärområde är ett modellområde med syftetatt naturen, den biologiska mångfalden ochkulturarvet kan bevaras, samtidigt som socialoch ekonomisk utveckling med lokal förankringgynnas.För 2011 kommer besparingar på 0,3 Mnkratt verkställas, varav största delen som ett sistaled i omställningsprogrammet.År 2006 togs ett nytt personalprogram framför att tydliggöra arbetsgivarens värderingar40

Nämnder och styrelseroch skapa förståelse för dessa hos varje enskildmedarbetare. En utvärdering av detta programär genomförd under 2010 och ett fortsatt arbetemed att utveckla programmet utifrån resultat iutvärderingen kommer att ske under 2011.En ny medarbetarenkät kommer också attgenomföras 2011.Arbetet med att omvandlingen till Dethållbara kontoret fortsätter. Under 2010 harnya trådlösa nät installerats som ett led i atthöja funktionaliteten i lokalerna och samtidigtminska förbrukningen av kontorspapper.Inom förvaltningen fullföljs under åren2011–2013 också EU-projektet ”Motorways ofthe Seas”.Från och med 2011 satsas 2 miljoner kronorårligen på investeringar inom IT. Detta kommer2011 bland annat att finansiera arbetet med engemensam plattform för e-tjänster i regionen,vilket kommer att leda till fler nya e-tjänsterframöver. En bredbandsstrategi för utbyggnadav bredband för Karlskrona kommun kommerockså att tas fram under året.Kollektivtrafikens budgetram utökas medtotalt 4,2 miljoner kronor 2011. Kostnadernaökar dels i enlighet med den antagna marknadsplanen,dels med anledning av upprustningenav kust-till-kust banan. Ett försök med omläggningav stadsbusstrafiken pågår men har ännuinte utvärderats. En reserv om 1,0 mnkr finnsavsatt för att täcka eventuella ökade driftkostnaderför en sådan långsiktig omläggning.Ombyggnaden av Blekingegatan vid järnvägsstationenär också igång. Denna omläggningav busstrafiken bör samtidigt kunna ge vissabesparingar genom något kortare körsträckor.Kommunen betalar idag hyran för studentkårenmen lokalbehovet och lokalhyran förår 2011 (efter BTH:s utbyggnad) är ännu inteklarlagd.Arbetsmarknadsenheten kommer under 2011att fokusera på två verksamheter, vilka bådafinns på Bubbetorps Gård:• Arbetscenter – arbetar med att handleda ocherbjuder deltagare bland annat yrkesträninginom verkstäder, service och produktion• Ameca – alla deltagare som passerar viaarbetsmarknadsenheten får en personlig vägledaresom lotsar dem på väg ut i egen försörjning.Vägledaren har ansvar för deltagarensväg till arbete.Deltagare till båda verksamheten anvisasprimärt från Socialförvaltningen men även frånHandikappförvaltningen, Arbetsförmedlingenoch Försäkringskassan.41

Nämnder och styrelserKommunstyrelsen Ekonomiskt sammandrag (mnkr)Utfall Prognos Budget Plan Plan2009 2010 2011 2012 2013Intäkter 81,7 69,7 69,7 69,7 69,7Kostnader– Personalkostnader -68,6 -63,6 -65,1 -65,1 -65,1– Övriga kostnader -153,0 -134,1 -141,3 -143,2 -151,9– Kapitalkostnader -2,8 -1,2 -1,2 -1,2 -1,2Summa kostnader -224,4 -198,9 -207,6 -209,5 -218,2Nettokostnad/Budgetram -142,7 -129,2 -137,9 -139,8 -148,5PersonalredovisningUtfall Prognos Budget Plan Plan2009 2010 2011 2012 2013Antal anställda 112,0 99 87 87 87Antal årsarbetare 110,0 96,6 85 85 85Andel kvinnor (%) 58,9 60,6 55 55 55Personalens medelålder 48,8 49,7 51,8 51,8 51,8Sjukfrånvaro (antal dgr/anställd) 18,0 14,5 14,5 14,5 14,5Frisknärvaro (%) 65,0 67 70 70 70Investeringsbudget (tkr)Utfall Prognos Budget Plan Plan2009 2010 2011 2012 2013Inventarier och utrustning 1 832 1 200 600 600 600Central It-investering 0 0 2 000 2 000 2 000Totalt 1 832 1 200 2 600 2 600 2 60042

Nämnder och styrelserKommunstyrelsen/ServiceförvaltningenUppdrag/AnsvarsområdeServiceförvaltningen har tre övergripande uppdrag,vilka är beslutade av kommunfullmäktige:• Ge stöd och service i olika former till kommunensförvaltningar och bolag, men ocksåatt erbjuda gemensamma tjänster direkt tillkommuninvånarna• Producera administrativa stödprocessertill kommunens olika verksamheter på ettmaximalt effektivt sätt• Effektivisera kommunens kostproduktionmed bibehållen kvalitetVerksamhetsbeskrivningServiceförvaltningens verksamhet består i atterbjuda såväl service och konsultativt stödenligt givet uppdrag som direkt operativt arbeteinom områdena redovisning, ekonomistyrning,personaladministration, löneadministration,systemunderhåll och systemutveckling, företagshälsovård,kompetensutveckling, upphandling,IT, telefoni, växel, reception, internpost,tryckeri, billeasing och måltidsservice. Serviceförvaltningenär därmed både leverantör ochsamarbetspart till samtliga förvaltningar ochbolag inom något eller flera områden.Verksamhetsmål• 25 % av kostenhetens livsmedelsbudget skaanvändas till ekologiska livsmedel år 2013Övriga målI samband med att kommunstyrelsen godkändeserviceförvaltningens jämställdhetsplan fastställdesett antal mål som förvaltningen kommeratt arbeta med under planperioden. Målär kategoriserade inom fyra områden, vilka är:tillväxt, sysselsättning, jämställdhetsperspektivoch makt. Under slutet av 2010 beslutade ocksåkommunstyrelsen att godkänna serviceförvaltningensmåldokument. Med utgångspunkt frånfokusområdena kund, medarbetare, ekonomi,utveckling och miljö har förvaltningen utarbetatföljande gemensamma strategier:• Utveckla kundrelationerna• Vara en attraktiv arbetsgivare• Arbeta med tydligt och gemensamt fokus påekonomi• Effektivisera och optimera tillhandahållnatjänster• Arbeta för en hållbar utvecklingMålen avseende en lägre sjukfrånvaro, hållbartval vid resor i tjänsten och en klimatsmartareadministration kommer förvaltningen att arbetamed under år 2011.Planerade förändringarServiceförvaltningen arbetar för en centraliseringav kommunens samlade transporter, vilketberäknas medföra samordningsvinster somminskad extern korttidshyra av bil, minskaddrivmedelsförbrukning, minskning av skador påfordonen, minskning av antal bilar och minskadekostnader vid över- och undermil.I syfte att minska övertiden kommer ITenhetenatt se över rutinerna för hantering avden tid som behövs för att göra nödvändigauppdateringar i kommunens system. I syfte attsänka elförbrukningen kommer enheten ocksåatt titta på hur man med bibehållen kvalité kanminska antalet servrar i kommunens drifthall.Enheten kommer dessutom att studera hur manska kunna införa en centraliserad strömförbrukningsregleringpå klientnivå för att på så sättminska strömförbrukningen ytterligare.Kostenheten har i uppdrag att effektiviserakostverksamheten med bibehållen kvalité, ochunder 2011 kommer verksamheten genomföraett antal förändringar gällande gemensambemanning, införande av ett kostdatasystemoch olika kvalitetsfrågor. Enheten kommerockså aktivt arbeta med att söka uppfylla måletom ökad användning av ekologiska livsmedel.Kostverksamheten har dessutom tagit fram enkostpolicy för skolornas kök, vilken kommer att43

Nämnder och styrelserfastställas i början av 2011. Inom äldreförvaltningenpågår samtidigt ett gemensamt projektgällande ett tvårätterssystem, vilket sedan skautvärderas under 2011.Sedan serviceförvaltningen bildades och denförsta stora omorganisationen gjordes inomekonomi- och personaladministrationen, harplaner funnits på att få till samarbete/utbyte avresurser mellan system- och utvecklingsenhetenoch de andra enheterna. Målsättningen är attsystem- och utvecklingsenheten ska hjälpa deandra administrativa enheterna att få en ändamålsenligoch optimerad systemanvändning.Viktigt är att rätt kompetens finns i utvecklingsprojekten.Därför kommer ett samarbetsprojektmellan de olika administrativa enheterna attpåbörjas, där målet är att effektivisera deadministrativa processerna.Arbetet med att införa även e-lönebesked harpåbörjats, vilket kan medföra en positiv effektgenom minskade portokostnader och minskadmiljöpåverkan. En marknadsföringskampanjpågår och med december månads lön 2010skickas ett informationsblad ut kring detta medpapperslönebeskedet.Som ett resultat av att kommunen frånhalvårsskiftet 2010 köper extern hantering avleverantörsfakturorna har kostnaderna förfakturahanteringen minskat med 1,2 mnkr.Kommunen hanterar därmed nu alla typer avinkommande fakturor elektroniskt.Kommunen kommer under år 2011 också attgå in i en ny telefonilösning, som är införskaffadgenom en för Blekinge länsgemensamupphandling.Verksamhetsmått och nyckeltalMed utgångspunkt från fullmäktiges beslutadeuppdrag har serviceförvaltningens ledningsgrupptagit fram följande övergripande måldokument:Verksamhetsrelaterade mål och mått för åren 2011–2013Fokusområde Mål Metod MåttKund Nöjda kunder Kundenkät Andel nöjda kunder ska ökaMedarbetare Nöjda medarbetare Medarbetarenkät Andel nöjda medarbetare ska ökaEkonomi Ekonomi i balans Del- och helårsbokslut Budgetavvikelse/resultatUtveckling Bedriva utvecklingsinsatser Verksamhetsberättelse Minst en genomfördinom varje verksamhetsområdeutvecklingsinsats per årMiljö Minska miljöpåverkan Verksamhetsberättelse Minst en definierad miljöinsats per årEkonomiskt sammandrag (mnkr)Utfall Prognos Budget Plan Plan2009 2010 2011 2012 2013Intäkter 139,7 178,0 178,0 178,0 178,0Kostnader– Personalkostnader -107,0 -123,7 -119,7 -119,7 -119,7– Övriga kostnader -108,2 -127,0 -125,7 -125,7 -125,7– Kapitalkostnader -1,4 -2,1 -2,1 -2,1 -2,1Summa kostnader -216,6 -252,8 -247,5 -247,5 -247,5Nettokostnad/Budgetram -76,9 -74,8 -69,5 -69,5 -69,544

Nämnder och styrelserPersonalredovisningUtfall Prognos Budget Plan Plan2009 2010 2011 2012 2013Antal anställda 350 350 350 350 303Antal årsarbetare 320,8 319,5 319,5 319,5 319,5Andel kvinnor (%) 77 76 76 76 76Personalens medelålder 47,2 47,0 47,0 47,0 47,0Sjukfrånvaro (antal dgr/anställd) 14,1 12,7 12,7 12,7 12,7Frisknärvaro (%) 63,0 62,7 62,7 62,7 62,7Investeringsbudget (tkr)Utfall Prognos Budget Plan Plan2009 2010 2011 2012 2013Inventarier och utrustning 2 047 5 009 3 150 3 150 3 150Totalt 2 047 5 009 3 150 3 150 3 150Driftkostnader för hela kommunstyrelsen, ramanslag (tkr)2010 2011 2012 2013Kommunstyrelsen: -241,3 -244,9 -246,8 -255,5– Kommunledningsförvaltningen -78,8 -81,4 -82,3 -83,0– Högskola -0,6 -0,5 -0,5 -0,5– Kollektivtrafik -49,7 -55,9 -56,9 -64,9– Räddningstjänsten Östra Blekinge -37,3 -37,4 -37,4 -37,4– Serviceförvaltningen -74,8 -69,5 -69,5 -69,5Reserver och effektiviseringskrav 1,7 -3,8 1,7 4,2– KS reserv för oförutsett 0,0 -0,3 -0,3 -0,3– Tågtrafik 0,0 -1,0 -1,0 -1,0– Stadstrafik 0,0 -1,0 -1,0 -1,0– Tillgänglighetsskapande åtgärder 0,0 -2,0 -2,0 -2,0– Finansiella poster 1,7 0,0 0,0 0,0– Nytt stadsbibliotek 2014 0,0 0,0 0,0 0,0– Flytt av brandstation 2014 0,0 0,0 0,0 0,0– Nämnds- och förvaltningsstruktur 0,0 0,0 1,5 1,5– Klimatsmart administration 0,0 0,5 1,0 2,0– Lokaleffektiviseringar 0,0 0,0 3,5 5,045

Nämnder och styrelserJämfört med budget 2010 och ekonomiskplanering 2011–2012, justeras ramen förbudget 2011 och ekonomisk planering2012–2013 enligt följande:• Budgetramen utökas med 0,6 miljoner kronor för år2011, 1,5 miljoner kronor för år 2012 och 2,2 miljonerkronor för år 2013 till följd av planerade kommunövergripandeIT-satsningar.• Budgetramen utökas med 0,4 miljoner kronor från år2011 till följd av tidigare beslutat ökat medlemsbidragtill Region Blekinge.• Budgetramen utökas från år 2011 med 3,0 miljonerkronor för en utökad satsning på att skapa möjligheterför alla gymnasieelever att få ett sommarjobb.• Budgetramen utökas med 2,3 miljoner kronor från år2011 till följd av ökade kostnader för befintlig skärgårdstrafikefter genomförd ny upphandling.• Budgetramen utökas också med 1,0 miljoner kronor år2011, 2,0 miljoner kronor år 2012 och 10,0 miljonerkronor från år 2013 till följd av beslutad ombyggnadav Emmabodabanan och efterföljande ändrad ochutökad tågtrafik på denna järnvägssträckning.• Tidigare reserv om årliga 7,0 miljoner kronor för åren2012 och 2013 för tillkommande drift- och lokalkostnaderför planerat äldreboende i Lyckeby/Vedebylundslopas.• Tidigare särskild generell besparing avseende effektiviseringav verksamheten motsvarande 15,0 miljonerkronor för år 2011 och 17, 0 miljoner kronor vartderaåret 2012 och 2013 slopas helt.• Befintlig reserv år 2013 om 2,5 miljoner kronor förtillkommande drift- och lokalkostnader till följd aveventuellt nytt stadsbibliotek senareläggs minst ett år tilltidigast år 2014.• Befintlig reserv år 2013 om 4,0 miljoner kronor förtillkommande drift- och lokalkostnader till följd avplanerad flyttning av brandstationen från Pottholmensenareläggs minst ett år till tidigast år 2014.• Befintlig finansiell reserv år 2013 om 5, 0 miljonerkronor för eventuella negativa avvikelser inom vissafinansiella poster slopas.• En ny negativ reserv införs motsvarande 0,5 miljonerkronor år 2011, 1,0 miljoner kronor år 2012 och 2,0miljoner kronor år 2013 avseende besparingseffekterav en mer klimatsmart administration i kommunen.• Ytterligare en negativ reserv införs motsvarande3,5 miljoner kronor år 2012 och 5,0 miljoner kronorår 2013 avseende förväntade besparingseffekter avfortsatta lokaleffektiviseringar.• Särskild besparing om 3,0 miljoner kronor för år 2011till följd av ny nämnds- och förvaltningsstruktur slopassamtidigt som beloppen för åren 2012 och 2013 halverastill en kostnadsreducering om 1,5 miljoner kronorvartdera året.46

Nämnder och styrelserBarn- och ungdomsnämndenUppdrag/AnsvarsområdeBarn- och ungdomsnämnden ansvarar förförskoleverksamheten för barn mellan 1 och 5år och skolbarnomsorg för barn och ungdommellan 6 och 12 år som bedrivs i kommunalregi. Nämnden ansvarar också för den verksamhetsom bedrivs i grundskola år F–9 ochgrundsärskola. Härutöver bedrivs också vissastödverksamheter för de åldersgrupper somnämnden har ansvaret för såsom allergiförskola,nattomsorg, resursskolor för elever med behovav särskilt stöd och Säljö barnkoloni (ferievistelseunder sommartid). Barn- och ungdomsnämndenär enligt Hälso- och sjukvårdslagenvårdgivare för den skolhälsovård som ärorganiserad i kommunens skolor.Nämnden har vidare ansvar för beslut omgodkännande för och tillsyn av fristående förskoloroch fritidshem samt beviljande av bidragtill dessa. Även yttranden till Skolverket angåendetillstånd för fristående förskoleklasser/skoloroch beviljande av bidrag till dessa samt rättentill insyn i dessa skolors verksamhet ligger inomnämndens tilldelade ansvarsområde.VerksamhetsbeskrivningKarlskrona kommun har en väl utbyggd förskoleverksamhet,där alla barn i åldern 1–5 år medbehov av plats erbjuds en sådan inom lagstadgadefyra månader. Förskoleverksamheten bedrivsdels i kommunal regi, dels i fristående regi iform av föräldrakooperativ, personalkooperativeller enheter i bolagsform.För närvarande finns drygt 155 kommunalaförskoleavdelningar varav två som är specielltriktade till barn som har behov av allergisanerademiljöer. Det finns även verksamhet somär öppen dygnet runt alla årets dagar och fördenna verksamhet finns en ökad efterfrågan.I kommunen finns närmare 30 avdelningar ifristående regi. Härutöver finns pedagogiskomsorg i form av ca 30 kommunala dagbarnvårdareoch 5 dagbarnvårdare i fristående regi.Grundskolan är uppdelad i fem olika geografiskaområden med trettio kommunala grund-skolor samt därutöver sex fristående grundskolor.I några skolor finns en satsning på s.k. profilklassermed inriktning på främst matematik,idrott och kultur. Sedan flera år tillämpas ett föreleven fritt skolval inom grundskolan. Alla barnges automatiskt plats i en närbelägen så kalladhemskola, men som förälder kan man sökaplats för barnet (och få plats i mån av tillgång)på annan skola inom kommunen, friståendeskola eller kommunal skola.Skolbarnomsorgens uppdrag är att erbjudaomsorg och stimulerande fritidssysselsättning.Samtliga kommunala fritidshem är idag inrymdai grundskolans lokaler. En funktionellsamverkan sker mellan skola och fritid.Barn och ungdomar, som utifrån utvecklingsstörninginte kan delta i undervisningeni grundskolan, bereds plats i grundsärskolan.Eleverna tillhörande grundsärskola har sinskolgång vid någon av särskoleenheterna ellerså kan eleven vara individintegrerad i en grundskoleklass.Beslut om mottagande i särskola hardelegerats till samordnaren för särskolan.Inom enheten för stöd och utveckling finnsstödteamet som en central elevhälsoenhet.Stödteamets uppdrag är dels att utgöra enstödjande funktion till personal och elever inomkommunens samt fristående verksamheters förskolor,skolor, och fritidshem, dels att bedrivautvecklingsarbete. Utvecklingsarbete bedrivs tillstor del genom olika projekt inom exempelvisläs- och skriv, matematik, likabehandling ochtal- och språk. Stödteamet deltar också i samverkansgruppermed andra förvaltningar inomkommunen, landstinget samt externa samarbetspartersom Specialpedagogiska myndigheten.Teamet har även ett tätt samarbete medkommunens särskolesamordnare.MålangivelserVisions- och inriktningsmålI Karlskrona ska all verksamhet som rör barn,ungdomar och studerande kännetecknas avkvalitet, likvärdighet och trygghet. Utbildningenska utformas i överensstämmelse medgrundläggande demokratiska värderingar och47

Nämnder och styrelserfrämja lika rättigheter och möjligheter inomutbildningsområdet.Förskolans uppdrag att komplettera hemmetska uttryckas genom att omvårdnad, omsorg,fostran och lärande bildar en helhet. Förskolanhar liksom skolan också ett kompensatorisktuppdrag som innebär att en strävan ska vara attuppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningaratt tillgodogöra sig undervisningen.För elever i skolan är målet att de minst skanå kursplanemålens lägsta nivå. Alla barn ochelever ska ges den ledning och stimulans somde behöver i sitt lärande och sin personligautveckling.Kunskapsbegreppet ska ges en bred innebördså att utbildningen i förskolan och skolanfrämjar barns och elevers allsidiga personligautveckling. Förskolan och skolan ska ge varjeflicka och pojke lika möjligheter att utveckla sinfulla potential som människa.Det övergripande målet för utbildningen stödjersträvan att entreprenörskap ska löpa som enröd tråd genom hela utbildningssystemet.Verksamhetsmål angivna avKommunfullmäktige:• Alla barn i kön till förskolan ska ha fått enplats sig tilldelad senast fyra månader frånansökningsdatum.Detta mål klarar nämnden att hålla idag.Dock klarar den inte alltid att ge en plats i detområde som familjen önskar. Arbetet med attiordningställa platser i de områden som harstörst efterfrågan pågår och kommer att behövafortsätta framöver för att möta den geografiskaefterfrågan i takt med att nya bostadsområdenbyggs eller stora generationsväxlingar sker. Enny förskola ska starta i Nättraby hösten 2011.• Andel elever i årskurs 9 som är behöriga tillfortsatta studier på gymnasiet ska öka årligen.Långsiktiga målet ska samtidigt vara 100 %.– Redovisningen av utfallet ska göras vid tretillfällen under året och då med utgångspunktfrån elevernas höstterminsbetyg, vårterminsbetygoch vårterminsbetyg efter eventuellgenomförd sommarskolaDetta är ett mål som kräver extraordinärainsatser särskilt med hänsyn till ökade behörighetskravför gymnasiestudier från höstterminen2011. Detta kommer att ta budgetmedel ianspråk för både organisatoriska förändringaroch förstärkt undervisningskompetens.• Antalet förskolor och grundskolor med”Grön Flagg” ska öka.• Andelen elever som känner sig trygga i skolanska öka i de attitydundersökningar somgenomförs.Planerade förändringarHösten 2010 infördes allmän förskola för3-åringar och 2011 kommer helårseffekt avdetta. Då den allmänna förskolan är avgiftsfriså kommer intäkterna från föräldraavgiften attminska. För detta har utgått ett statsbidrag somförväntas täcka intäktsminskningen.Enligt den av Kommunstyrelsen antagna befolkningsprognosenför Karlskrona kommun såkommer antalet barn i förskoleåldern att ökanågot under kommande år. Befolkningsprognosenanger antalet barn vid respektive års slut.Hur barnantalet förändras under årets månaderfinns dock inte i denna prognos. Hur stort behovetav platser blir är mycket svårt att förutse.Faktorer som inverkar är bland annat antaletbarn i behov av hela respektive halva platser48

Nämnder och styrelser(t ex antalet arbetssökande och föräldralediga)samt den totala nyttjandegraden (t ex vid vilkenålder barnen börjar, konsekvenser av ett eventuelltvårdnadsbidrag mm). Utvecklingen underår 2010 pekar på att aktuell prognos för år 2011kan vara för låg jämfört med förväntat utfall förjust år 2010. Platsbehovet ökar i nuläget centralti kommunen (Trossö), medan det samtidigtfinns tomma platser på vissa förskolor utanförtätorterna.Inför 2011 finns det volymökningar inomgrundskolan med 120 elever och inom skolbarnomsorgenmed 100 platser. Likaså finns det envolymökning med 5 elever i särskolan. Eftersomde yngsta skolbarnen ökar, så ser vi också enökning av antalet barn i behov av skolbarnomsorg.Antalet elever i grundskolans senareårskurser fortsätter att minska något underkommande år för att sedan plana ut. Detta sammantagetgör att vi under kommande år ocksåser en total ökning av antalet elever i grundskolan.Elevtillströmningen sker framförallt inomvissa områden. Detta innebär att förvaltningenmåste se över resurser, organisation och upptagningsområden.I Nättraby och Spandelstorp serförvaltningen en kraftig elevökning som gör attdet behöver skapas ytterligare skollokaler redanfrån hösten 2011. Medel har därför reserveratsför ökade lokalkostnader i Nättraby från hösten2011.De kommunala skolorna är på fler håll ibehov av renovering och upprustning. Underhållethar varit mycket begränsat under fleraår och detta sätter sina spår. Samtidigt så lederdetta till ökade lokalkostnader som är svåra attundvika. För att minska lokalkostnaderna krävsde facto strukturella förändringar som leder tillfärre skolenheter.Under 2011 kommer också ett projekt ”Entill en” att starta med inriktningen att på siktinförskaffa en egen dator till varje elev i år 6–9.Syftet med projektet är att stödja ökad måluppfyllelse,d v s att alla elever ska nå målen i allaämnen. Denna satsning ska också i viss månkomma de fristående verksamheterna till godo.Resurserna för barn med särskilda behovkommer att begränsas till 6 miljoner kronor,trots att utfallet för 2010 indikerar drygt 7,5 miljonerkronor. Samtidigt sänks också det internasärskilda SALSA-bidraget med 1 miljon kronor.Detta är annars nämndens största möjlighetatt fördela resurser efter de olika skolornasenskilda behov.Nämnden har i utgångsläget också avsattresurser för en förvaltningsövergripande reservom 8 miljoner kronor, vilket motsvarar ca 0,9 %av den tilldelade budgetramen.ÖvrigtInga avgiftshöjningar planeras. De föräldraavgiftersom tas ut inom barnomsorgen är lagregleradgenom maxtaxan och kan inte ändras.49

Nämnder och styrelserVerksamhetsmåttUtfall Prognos Budget Plan Plan2009 2010 2011 2012 2013Antal inskrivna barn i förskolan 3 442 3 543 3 546 3 539 3 537varav antal inskrivna barn i pedagogisk omsorg 234 157 140 135 130varav antal barn i fristående regi 474 483 493 500 500Andel barn i förskola i enskild regi % 13,8 13,6 13,9 14,1 14,1Antal inskrivna barn i skolbarnomsorg 2 733 2 945 3 077 3 207 3 293varav antal inskrivna barn i skolbarnomsorgfristående regi 509 580 615 641 659Antal barn i förskolan/anställd heltid (kommunala) 5,4 5,4 5,4 5,3 5,3Avgiftstäckningsgraden % 12 12 12 12 12Antal öppna förskolor 5 3 3 3 3Antal barn i förskola, kvällar/nätter/helger 99 110 120 120 120Antal elever i förskoleklass 739 735 775 794 794Varav antal elever i förskoleklass, friskola 114 105 120 125 125Antal elever i grundskolan 1–9 5 992 6 010 6 075 6 214 6 416Varav antal elever i friskolor 1–9 1 123 1 190 1 290 1 355 1 405Andel elever i friskola F–9 % 18 19 21 21 21Antal elever i särskola 83 86 87 87 87Antal asylsökande elever 53 58 0 0 0Antal elever med skolskjuts 1 925 1 950 1 950 1 950 1 950Ekonomiskt sammandrag (mnkr)Utfall Prognos Budget Plan Plan2009 2010 2011 2012 2013Intäkter 115,3 107,0 107,0 107,0 107,0Kostnader– Personalkostnader -645,4 -600,0 -611,7 -613,7 -614,7– Övriga kostnader -398,8 -431,0 -431,1 -435,1 -437,1– Kapitalkostnader -7,7 -7,3 -7,0 -7,0 -7,0Summa kostnader -1 051,9 -1 038,3 -1 049,8 -1 055,8 -1 058,8Nettokostnad/Budgetram -936,6 -931,3 -942,8 -948,8 -951,850

Nämnder och styrelserPersonalredovisningUtfall Prognos Budget Plan Plan2009 2010 2011 2012 2013Antal anställda 1 810 1 750 1 770 1 780 1 780Antal årsarbetare 1 762 1 700 1 720 1 730 1 730Andel kvinnor (%) 85 85 85 85 85Personalens medelålder 45,4 45 45 45 45Andel behöriga lärare/förskollärareSjukfrånvaro i dagar/anställd 22,46 18 16 16 16Frisknärvaro (%) 56,57 65 70 70 70Investeringsbudget (tkr)Utfall Prognos Budget Plan Plan2009 2010 2011 2012 2013Inventarier och utrustning 6 983 5 900 5 900 5 400 5 400Totalt 6 983 5 900 5 900 5 400 5 400Jämfört med budget 2010 och ekonomiskplanering 2011–2012, justeras ramen förbudget 2011 och ekonomisk planering2012–2013 enligt följande:• Budgetramen utökas med 1,0 miljoner kronor från år2011 för ökade drift- och lokalkostnader till följd avpågående byggnation av en ny förskola i Nättraby/Stora Vörta.• Budgetramen utökas med 1,0 miljoner kronor för år2011 och 2,0 miljoner kronor från år 2012 för ökadedrift- och lokalkostnader till följd av planerad ombyggnationav Tullskolan.• Budgetramen utökas med 1,5 miljoner kronor från år2012 för ökade drift- och lokalkostnader till följd avplanerad om- och tillbyggnad av Holmsjö skola.• Budgetramen utökas dessutom med en generell resursförstärkningom ytterligare 12,0 miljoner kronor förår 2011, 14,0 miljoner kronor för år 2012 och 15,0miljoner kronor för år 2013.• Tillkommande drift- och lokalkostnader till följd av planeradtillbyggd respektive nybyggd grundskola i Nättrabyska då inrymmas inom de generellt utökade budgetramarnaenligt ovan.• Några medel för införande av ett kommunalt vårdnadsbidragavsätts inte under den nu aktuella planeringsperioden2011–2013.• Särskilda investeringsmedel om sammanlagt1,05 miljoner kronor tas upp för år 2011 avseendeinventarieanskaffning till dels Tullskolans ombyggnad,dels ny förskola i Nättraby/Stora Vörta.• Budgetramen utökas med 0,5 miljoner kronor för år2011, 2,0 miljoner kronor för år 2012 och 4,0 miljonerkronor för år 2013 för en satsning på ett successivtinförande av datorer till eleverna i grundskolan enligtdet s.k. ”en till en-projektet”.51

Nämnder och styrelserHandikappnämndenUppdrag/AnsvarsområdeHandikappförvaltningens uppdrag är att gestöd, service och omvårdnad till personer somhar en funktionsnedsättning – fysisk, psykiskeller intellektuell.Bistånd ges med beslut enligt Socialtjänstlagen,Lagen om stöd och service till vissafunktionshindrade (LSS), Hälso- och sjukvårdslagenoch Trafikförordningen.Målet med insatserna är att den enskildeska kunna leva ett så gott och normalt liv sommöjligt. Stöd, service och omsorg ska alltidplaneras och genomföras med individens behovoch önskemål som utgångspunkt.Handikappnämnden har ett övergripande ansvaratt arbeta mot samhället och kommunen iövrigt för att säkerställa ökad tillgänglighet ochservice för personer med funktionsnedsättning.Verksamhetsbeskrivning:Team handikappomsorg ger stöd och omvårdnadtill personer med en intellektuell funktionsnedsättning,även till dem som också har fysiskahandikapp eller autism. . Volymmässigt vägerolika former av särskilt boende, samt dagligverksamhet och korttidsverksamhet tyngstbland tillgodosedda insatser.Team socialpsykiatri arbetar med stöd i det dagligalivet och social rehabilitering för personermed omfattande psykisk eller neuropsykiatriskfunktionsnedsättning. Teamet verkställer ocksåinsatser enligt den nya lagstiftningen om tvångi öppenvård/rättspsykiatrisk vård.Huvudsakliga insatser: boendestöd, korttidsboende,kontaktpersonstöd, meningsfullsysselsättning och yrkesrehabilitering.Team assistans erbjuder som kommunal utförareett helhetsansvar för personlig assistansoch insatsen utformas utifrån den enskildesLSS- eller LASS-beslut.Specialistteamet utgörs av arbetsterapeuter,kontaktpersonssamordnare, kuratorer ochfritidskonsulent som erbjuder en samladkompetens till personer med nedsatt funktionsförmågaoch till personalen inom handikappförvaltningen.Till specialister ska också räknassjuksköterskor och sjukgymnast som tjänstgöri HF.MyndighetsavdelningFör en person som har behov av stöd ochservice är myndighetsavdelningen ingången tillhandikappförvaltningens olika verksamheter.Det är det individuella behovet som avgör vilkeninsats man har rätt till. Den enskilde (ellerföreträdare) måste alltid ansöka om insatsen.Med en genomförandeplan kvalitetssäkrasgenomförande och uppföljning av alla insatser.MålangivelserVisions- och inriktningsmål1. Det tillgängliga samhället2. Den funktionshindrade ska kunna Forma sitteget liv3. Den funktionshindrade ska ges möjlighet tillEtt rikare liv4. Den funktionshindrade ska erbjudas enOmsorg med engagemang och kompetensI förvaltningens målarbete används modellenbalanserad styrning.PerspektivBRUKAREPERSONALVERKSAMHETEKONOMIVerksamhetsmålInriktningsmålBrukaren i centrumDen goda arbetsplatsenmed det tydliga uppdragetGöra rätt saker på rätt sättBästa möjliga kvalitetutifrån tilldelade resurser• Samtliga personer som fått ett beslut ombeviljad insats ska ha få sitt beslut verkställtsenast tre månader från beslutsdatum.– Verkställigheten ska utformas så att genomsnittskostnadenför insatsen inte överskrider deriksgenomsnittliga kostnaderna enligt SCB:ssenaste räkenskapssammandrag.52

Nämnder och styrelserPlanerade förändringar2010 har inneburit ett fortsatt arbete för attsäkra kostnadsutvecklingen inom nämndensansvarsområde. Volymtillväxten har varit fortsattkraftig och kostnaderna har också ökat,men det har skett med ett starkt fokus på noggrannuppföljning och stegvisa åtgärder för attsäkra rätt kompetens och effektivisera ytterligarei rutiner avseende bemanning/schemaläggning.Det arbetet kommer att fortsätta ioförminskad takt 2011. Boendeplaneringen2011 innehåller några osäkra områden som kangenerera oönskade kostnader. Nämnden trorsamtidigt att det finns möjlighet att effektiviseraoch påverka en verksamhet och dess kostnaderäven inom ramen för en rättighetslagstiftninggenom t.ex. en utveckling av personalens kompetensoch bemötande och bättre planering/organisering av olika verksamheter.Budgetramen för 2011 bedöms realistisk iförhållande till nuvarande och planerad verksamhet;däremot finns inte utrymme att mötaökade kostnader inom några områden därförvaltningen har bedömt att det föreligger risk.Ny lagstiftning/verksamhetEtt särskilt boende startade den 1 april 2009utifrån ny lagstiftning om tvång i öppenvård/rättspsykiatrisk vård. För målgruppen ochnågra andra individer med närliggande problematikstartar en Daglig verksamhet på Tennvägeni Torskors.Särskilt boende BackaboSärskilt boende med HO-inriktning 2 x 6 platserhar planerats på tomt i Backabo för inflyttning2010. Flera bakslag avseende bygglov har inneburiten kraftig försening som innebär att färdigställandenu anses möjligt tidigast årsskiftet2011/12. Det innebär planerad verkställighet förde (idag) 11 ungdomar som nu söker insatsenfrån först den 1 januari 2012. Driftkostnadenär beräknad till 8,5 mnkr och medel saknas inuläget i planen för 2012. Det finns en viss riskför vitesföreläggande om verkställigheten blirytterligare försenad.Korttidsverksamhet barn och vuxnaKorttidsverksamheten enligt LSS måste flyttatill nya lokaler, orsaken är stora brister i brandskydd.För barn/ungdomar har planering pågåttunder hela 2010 och de nya lokalerna på fastighetenBlåvingen i Bergåsa ska vara klara att tasi anspråk årsskiftet 2011/12. Blåvingen kommeratt rymma både korttidsvistelse och korttidstillsyn(fritids) för barn och ungdomar medautism. Korttidsverksamhet för vuxna måsteflytta till nya lokaler av samma skäl. Tyvärr ärdet stora problem att finna ersättningslokalersom uppfyller verksamhetens krav enligt deninriktningsplan som nämnden har beslutat om.Särskilt boende barnEn del i förvaltningens effektiviseringsåtgärderunder 2009 ledde till beslut om nedläggning avsärskilt boende för barn. Det behov som finnspå individnivå har under 2010 verkställts genomförstärkning inom korttidsverksamheten. Detföreligger risk att utökat behov av insatsenmedför kostnader som inte ryms inom ram ibudget 2011 (externa placeringar).Neuropsykiatrisk verksamhet för ungdomKorttidsverksamheten på Klimatgatan måsteavlastas med de individer som efter hand kommitupp i vistelsebeslut som motsvarar heltid.Förvaltningen planerar nu en verkställighetsom för 2011 kan lösas inom ram. I fråga omplanering/budget för 2012 måste en diskussionföras med nämnden.Särskilt boende socialpsykiatri vuxnaNy verksamhet med 8 boendeplatser och dagligsysselsättning startar årsskiftet 2010/11. Driftkostnadflyttas från Lösen mark. Avyttring avlokal i Lösen mark innebär en reaförlust somnämnden måste bära. Detta ryms inom detextra anslag på 5 mnkr som beviljats i budget2011. Förändringar görs också i särskilt boendeför målgruppen på Torpedbåten/Polhemsgatan.Förändringar i landstingets psykiatriFörvaltningen lyfte i riskanalys i budget 2010det faktum att landstinget gjorde stora neddrag-53

Nämnder och styrelserningar inom psykiatrin. Vi ser nu konsekvensernamed ett ökat flöde av ärenden via den nyamellanvårdsenheten till kommunens verksamheteroch då främst insatser från mobila teamet.Det måste anses som en risk att nya sådanaärenden tillkommer under år 2011.Förändrad nivåbedömningDe individuella nivåbedömningarna vid fleraboenden har ökat påtagligt under 2010. Dettaförklaras främst av ett ökat omvårdnadsbehovför de boende på grund av åldersrelateradesomatiska och psykiska (såsom demens) besvär.Det är svårt att göra en prognos för den framtidautvecklingen, men det kan vara en risk sominte har beaktats.Personlig assistansI och med Försäkringskassans nya riktlinjer förbedömning av grundläggande behov har 2010inneburit stora kostnadsökningar inom området.En indragen LASS-ersättning från Försäkringskassaninnebär i princip att motsvarandekostnad måste bäras av kommunen. Om det ären trend som håller i sig eller t o m ökar innebärdet en väsentlig risk för ett budgetöverskridande2011. Förvaltningen kommer att föreslånämnden en utredning av möjligheten att läggaut den återstående kommunala assistansen påentreprenad. Det skulle i någon mån kunnaminska nämndens kostnadsansvar för insatsenoch kanske också sätta mer fokus på nämndensövriga verksamhetsområden.HemtjänstHemtjänsten redovisar en volymökning okt2009 – okt 2010 med 122 %. Den stora ökningenvisar att trenden håller i sig från 2007och framåt. Det är svårt att uttala en prognosför den fortsatta utvecklingen under 2011.Budgeten räknas inför 2011 upp med 25 % motsvarande3 500 tim/mån jfr nuvarande volym.Instrumenten och rutinerna för uppföljning avdessa insatser behöver snarast förbättras.ResursenhetFörvaltningen har med beslut från personaldelegationenkunnat anställa 20 årsarbetare föratt kunna pröva verksamhet med en förstärktresursenhet. De effekter som förväntades harmed god marginal infriats och förvaltningen seratt tryggheten för anställda och brukare ökatsamtidigt som kostnader minskat.Genom anställning av en bemanningschef2011 kommer förvaltningen att kunna taytterligare ett steg mot rationellare bemanning.Schemaläggning, personalens flexibilitet ochledsagning är tre fokusområden för fortsattaförbättringsåtgärder.ArbetsledningStrategiska förändringar i förvaltningens arbeteutgör grund för beslut om tillsättning av nyatjänster som biståndschef, bemanningschef ochchef för kontaktpersoner.54

Nämnder och styrelserLSS-statistik till SCB 2005–20102005-10-01 2006-10-01 2007-10-01 2008-10-01 2009-10-01 2010-10-01Totalt antal personer 352 337 345 349 378 3842. Personlig assistens (ej LASS) 18 22 18 11 12 173. Ledsagarservice 41 39 20 18 13 144. Kontaktperson 186 192 194 196 186 1805. Avlösarservice i hemmet 38 41 39 37 34 376. Korttidsvistelse utanför det egna 94 87 67 72 64 67hemmet7. Korttidstillsyn för skolungdom 33 34 33 33 35 32över 12 år8. Boende för barn och ungdom §9:8 LSS8a. Familjehem 8 8 7 7 7 58b. Bostad med särskild service 8 8 9 12 11 139. Boende vuxna §9:9 LSS9a. Bostad med särskild service 119 124 131 127 156 1619b. Annan särskild anpassad bostad 0 0 0 0 010. Daglig verksamhet 127 130 126 136 150 164Totalt antal insatser enl LSS 672 685 644 659 668 690Ekonomiskt sammandrag (mnkr)Utfall Prognos Budget Plan Plan2009 2010 2011 2012 2013Intäkter 65,0 65,6 62,5 62,5 62,5Kostnader– Personalkostnader -226,8 -232,7 -233,1 -233,1 -237,1– Övriga kostnader -105,4 -111,6 -125,7 -125,7 -126,7– Kapitalkostnader -0,2 -0,2 -0,3 -0,3 -0,3Summa kostnader -332,4 -344,5 -359,1 -359,1 -364,1Nettokostnad/Budgetram -267,4 -278,9 -296,6 -296,6 -301,6PersonalredovisningUtfall Prognos Budget Plan Plan2009 2010 2011 2012 2013Antal anställda (tillsvidare) 511,0 540 570 600 625Antal årsarbetare (tillsvidare) 465,6 496,2 525 553 576Andel kvinnor (tillsvidare) (%) 82,6 81,7 81,5 81,3 81Personalens medelålder (tillsvidare) 43,7 43,9 44 44 44Andel behöriga (%) 76,0 79,3 80 82 83Sjukfrånvaro (antal dgr/anställd) 25,5 21 20 18 16Frisknärvaro (%) 52,0 53 53 54 5555

Nämnder och styrelserInvesteringarHandikappnämndens behov av medel för utbyteoch förnyelse av inventarier och utrustninguppgår till oförändrat dryga 600 tkr denärmaste åren.Investeringsbudget (tkr)Utfall Prognos Budget Plan Plan2009 2010 2011 2012 2013Inventarier och utrustning 386 640 600 600 600Totalt 386 640 600 600 600Jämfört med budget 2010 och ekonomiskplanering 2011–2012, justeras ramen förbudget 2011 och ekonomisk planering2012–2013 enligt följande:• Budgetramen utökas generellt med 25 miljonerkronor för åren 2011 och 2012 samt med 30miljoner kronor för år 2013 som en anpassning tillkonstaterat utfall och förväntad framtida volymökning.• Vid den långsiktiga ramtilldelningen till handikappnämndenska framtida förändringar i kommunensårliga utfall inom LSS-utjämningen också beaktas.56

Nämnder och styrelserIdrotts- och fritidsnämndenUppdrag/AnsvarsområdeIdrotts- och fritidsnämnden har till uppgiftatt ansvara för idrotts- och fritidsfrågor ochansvarar för den kommunala idrotts- och fritidsverksamhetengenom att tillgodose behovetav anläggningar, samlingslokaler, motionsspår,fritidsgårdar och stöd till föreningslivet. Nämndenhar det samordnande ansvaret för folkhälsaoch ansvarar för registreringar och tillstånd tilllotterier.VerksamhetsbeskrivningNämnden ansvarar i samarbete med landstingetför folkhälsoarbetet i kommunen.För motions- och träningsverksamhet finns42 spår och leder för promenad, löpning, ridning,kanotning eller cykling samt Hälsans Stig.Idrotts- och fritidsförvaltningen disponerar50-talet olika idrottsanläggningar. Utöver dessafinns ett flertal föreningsägda anläggningar ikommunen.På Telenor Arena Karlskrona finns engymnastikhall, två ishallar, 12 badmintonbanor,sex tennisbanor inomhus och åtta utomhus,boulebanor, motionsslingor, konstgräsplan samten idrottshall.Kommunen bedriver fritidsgårdsverksamhetpå fem platser. Samverkan sker med föreningar,andra förvaltningar och organisationer.Enheten har ansvar för lovverksamhet ocharrangemang samt deltar vid nattvandringaroch i drogförebyggande arbete. Nätverket UngDemokrati leds av förvaltningen.Ungdomsverksamhet i föreningsregi bedrivspå Porslinan, Oden och Hasslö samt i mindreomfattning på varierande platser.Bidrag lämnas till föreningar för lokaler/anläggningar, verksamhet, investeringar ochprojekt samt internationellt utbyte.Idrotts- och fritidsnämnden delar ut stipendiertill idrottsutövare och föreningsledare.Registrering, tillstånd och kontroll av lotterierhanteras i enlighet med lotterilagensbestämmelser.Uthyrning av lokaler och anläggningar är enannan uppgift som åvilar förvaltningen.VisionI Karlskrona ska idrotts- och fritidsverksamhetenvara ett naturligt inslag i det dagliga livet.Med ett rikt, varierat och synligt fritidsutbudgör vi vår kommun mer attraktiv att bo i.Öppenhet, valfrihet och förtroende för denenskildes förmåga ska genomsyra och formaverksamheten. Karlskrona kommun ska varaledande inom idrott, hälsa och evenemanginom Östersjöregionen. Livskvalitet och hälsa,möjligheter och handlingskraft ska vara ledordför idrott och fritid i Karlskrona.InriktningsmålI Karlskrona kommun ska vi skapa förutsättningarför att alla invånare ska ha möjlighet attleva ett hälsosamt liv. Folkhälsorådet ska varaen aktiv och känd aktör i frågor som ska främjahälsa och förebygga ohälsa.Stödet till föreningar ska ge förutsättningaroch möjligheter till att självständigt utvecklaen kvalitativ verksamhet och rikt utbud avaktiviteter.Det ska finnas ett varierat utbud avanläggningar och lokaler med god tillgänglighetsom tillgodoser en mångfald av aktiviteter.Friluftsliv hör det dagliga livet till och skakunna utövas spontant.Mötesplatser för ungdomar att träffas på skafinnas där behov finns. Verksamheten ska vändasig till ungdomar i åldern 10 till 18 år Ungdomarsönskemål ska vara vägledande i verksamheten.Alla aktiviteter ska vara drogfria.57

Nämnder och styrelserVerksamhetsmål• Under planperioden 2011–2013 ska nyttjandegradenminst bibehållas på nuvarande nivåför V Mark (dvs. 60–75 %)• För följande större inomhusanläggningar skanyttjandegraden vara minst 75 %: FriidrottshallenSunnadal, Idrottshallen, Östersjöhallenoch Telenor Arena Karlskrona• Avgiftsfinansieringsgraden för Simhall/Varmbadhusska bibehållas minst på dagens nivå,dvs. 44%• Antalet besökare på kommunens fritidsgårdarska ökaPlanerade förändringarFolkhälsoarbetet är viktigt och bör lyftas ikommunen. Rökfri arbetstid finns som ettförslag. En satsning på unga kvinnors fysiskahälsa är redan beslutad. Under 2011 kommerde första insatserna att mätas. För att lösa denekonomiska konsekvensen sker en omfördelningmellan stöd till vuxenföreningar och barnoch ungdomsverksamhet. Vikten av stöd tillföreningslivet och dess ungdomsverksamhetbetonas starkt i årets budget samtidigt somytterligare resurser också tillförs.Nya aktiviteter utan föreningsanknytningtillkommer, t.ex. skejting och biking, som ungavill få anläggningar för. Här pågår arbete föratt finna lösningar på framförda behov. Under2011 satsas också ytterligare resurser på att bevaraoch utveckla fritidsgårdarna i kommunen.Under året kommer dessutom en kommungemensamhandlingsplan baserad på Lokaluppföljning av ungdomspolitiken att fastställas.Planeringen av samhället för fysisk aktivitetär ett område som inte nog kan poängterasoch behöver förstärkas i Karlskrona. Här finnsplanerade insatser som Aktiv Park och utvecklingav Bastasjöområdet.Många föreningar ser möjligheter till attutvecklas. Gemensamt för de flesta projekten äratt föreningarna är beredda att själva göra storainsatser. Under 2011 kommer anläggandet aven konstgräsplan i Jämjö att effektueras liksombyggandet av en Allhall i Holmsjö att påbörjasenligt detta koncept.Ett rikt föreningsliv, många aktiva och socialgemenskap påverkar stämningen i samhället.Synlighet i elitsammanhang ger ekonomiskavinster för samhället. Under 2011 kommer ettförslag till sponsringsbidrag att fastställas.Tillgång till gång- och cykelvägar, mötesplatseroch trygghet i områdena är viktigt ochmåste utvecklas vidare.58

Nämnder och styrelserVerksamhetsmåttUtfall Prognos Budget Plan Plan2009 2010 2011 2012 2013Nöjd kundindexK-na simhall/varmbadhus 3,1 2,9 2,9 2,9 2,9Antalet besökande på fritidsgårdari % av målgruppen 38 38 38 38Öppethållande fritidsgårdartimmar 10 522 10 500 10 500 10 500 10 500Kostnadstäckningsgrad i %K-na simhall/varmbadhus 43 44 44 44 44Sunnahallen 5 4 4 4 4Bowlinghallen 48 60 60 60 60Idrottshallar 20 20 20 20 20Idrottsplatser 6 6 6 6 6Antal besökKarlskrona simhall 83 800Varmbadhuset 21 400Uthyrningar konferens 287Rödebybadet (ute/inne) 20 387FritidsgårdarAntal sålda gårdskort* 1 910kommunala fritidsgårdar 5Föreningsdrivna fritidsgårdar 8* Gårdskorten är avgiftsfria från och med 2008LotterierLotterier, registreringar 4Kontrollantuppdrag 17Ekonomiskt sammandrag (mnkr)Utfall Prognos Budget Plan Plan2009 2010 2011 2012 2013Intäkter 10,6 11,9 11,9 11,9 11,9Kostnader– Personalkostnader -10,8 -11,1 -11,1 -11,1 -11,1– Övriga kostnader -47,8 -69,6 -71,3 -71,5 -71,5– Kapitalkostnader -0,3 -0,7 -0,6 -0,6 -0,6Summa kostnader -58,9 -81,4 -83,0 -83,2 -83,2Nettokostnad/Budgetram -48,3 -69,5 -71,1 -71,3 -71,359

Nämnder och styrelserPersonalredovisningUtfall Prognos Budget Plan Plan2009 2010 2011 2012 2013Antal anställda 26,0 25 25 25 25Antal årsarbetare 23,9 23,8 23,8 23,8 23,8Andel kvinnor (%) 73 72 72 72 72Personalens medelålder 47,1 48 48 48 48Sjukfrånvaro (antal dgr/anställd) 3,9 3 3 3 3Frisknärvaro (%) 85,2 85,2 85,2 85,2 85,2Investeringsbudget (tkr)Utfall Prognos Budget Plan Plan2009 2010 2011 2012 2013Inventarier och utrustning 300 300 250 250 250Totalt 300 300 250 250 250Jämfört med budget 2010 och ekonomiskplanering 2011–2012, justeras ramen förbudget 2011 och ekonomisk planering2012–2013 enligt följande:• Budgetramen utökas med 0,25 miljoner kronorför år 2011 och 0,5 miljoner kronor från år 2012för ett nytt driftbidrag till den planerade Allhallen iHolmsjö.• Budgetramen utökas från år 2011 med 1,0 miljonerkronor för ett fortsatt utökat stöd till föreningslivetför ytterligare insatser riktade till kommunensbarn och ungdomar.• Budgetramen utökas dessutom från år 2011 med0,5 miljoner kronor för en fortsatt satsning på ochutveckling av fritidsgårdsverksamheten i kommunen.• En eventuell fortsättning av det s.k. ”Fridlevstadsprojektet”får däremot prioriteras inom idrotts- ochfritidsnämndens nu tilldelade totala budgetramar.• Under år 2011 ska dessutom en ny konstgräsplani Jämjö anläggas i regi av Jämjö GoIF med ekonomisktstöd från kommunen.60

Nämnder och styrelserKulturnämndenUppdrag/AnsvarsområdeKulturnämnden ansvarar för kommunens folkbibliotek,konsthall och konstinköp, världsarvsfrågor,stöd till kulturföreningar, kultur i skolanoch Kulturskola. Nämnden ansvarar också fördriften av Konserthusteatern, Sparresalen ochSalongen/Konsthallen.VerksamhetsbeskrivningKarlskrona kommun har tolv bibliotek omfattandetio filialbibliotek, ett huvudbibliotek samtLäsesällskapets bibliotek. Av biblioteksfilialernaär sju stycken lokal- och verksamhetsmässigtintegrerade med skolan. Under år 2009 antogfullmäktige en biblioteksplan som ska vara styrandeför den kommunala biblioteksverksamhetenunder åren 2009–2011. Biblioteket bedriveräven biblioteksservice åt kommunens förskolorenligt avtal med Barn- och ungdomsnämnden.Kulturskolan bedriver undervisning inomområdena musik, dans, bild, teater och film.Verksamheten bedrivs dels på Trossö inomkvarteret Psilander (Törnströmska gymnasiet),dels i förhyrda lokaler hos grundskolorna i helakommunen.Kulturenheten ansvarar för Konsthall ochSalong samt kommunens konstinköp. Manansvarar även för konstnärlig utsmyckning isamband med ny- och ombyggnader, då enprocent av byggkostnaden ska avsättas för dettaändamål. En annan uppgift för enheten äradministration av bidrag till studieförbund, kulturföreningaroch kulturarrangemang. Störstabidragsmottagare är Blekinge Museum, som fårett årligt driftsbidrag om för närvarande cirka3,8 miljoner kronor.Kulturnämnden ombesörjer även för drift ochuthyrning av Konserthuset och Sparresalen.Kulturnämnden handlägger dessutom frågorkring samordningen av världsarvsarbetet i kommunen.För detta ändamål finns en tjänst somvärldsarvssamordnare samt särskilda medel förverksamhet.MålangivelserMål för kulturpolitiken i Karlskrona• ge alla som bor i Karlskrona tillgång till ettrikt kulturliv präglat av kvalité och mångfald• tillgodose barns och ungdomars ställning ochbehov av eget skapande inom kulturens allaverksamhetsområden• främja eget skapande och ett livaktigt lokaltkulturliv• stärka kulturell och konstnärlig frihet ochmångfald• synliggöra, vårda och bruka traditioner ochkulturarv med särskilt fokus på Karlskronasställning som världsarv• utveckla en hållbar, estetisk och attraktivlivsmiljö• bidra till tillväxt, förnyelse och dynamik iKarlskrona kommuns utvecklingVerksamhetsmålNedanstående verksamhetsmål har antagitsav Kommunfullmäktige för Kulturnämndensverksamhet:• Besökarnas upplevda kvalitet på bibliotekenskall öka från dagens ca 75 % till minst 80 %2012• Elevernas upplevda kvalitet på kulturskolanskall öka från dagens ca 75 % till minst 80 %2012• Antalet lån på biblioteken av böcker ochannan media ska öka• Antalet låntagare vid biblioteken ska öka• Antalet besökare på kommunens bibliotekska ökaFör att kunna ge en mer rättvisande bild avverksamheten bör en revidering av verksamhetsmålengöras inför år 2012 års budgetberedning.61

Nämnder och styrelserPlanerade förändringarKulturnämndens står inför flera stora förändringarunder de kommande åren. I 2011 årsbudget kommer kulturnämnden att fokusera påföljande tre områden:• Minskning av kulturskolans köer:Kulturskolan har sedan många år kö till fleraav sina olika kurser. Under 2010 uppgickantalet barn och ungdomar som stod i kö tillhela 800. Denna nivå är anmärkningsvärthög, varför en utredning nu tillsats som skaanalysera den uppkomna situationen och sedanutgöra grunden för en fortsatt diskussionkring möjliga åtgärder för att lösa situationen.• Påbörja arbetet enligt antagen biblioteksplanUnder år 2009 antogs en biblioteksplan gällandedels biblioteksverksamheten, dels denfortsatta planeringen för ett nytt stadsbibliotek.Till grund för denna plan låg då en visionför kommunens folkbibliotek innebärandeen utveckling enligt medborgarnas behov.Biblioteken ska således utvecklas i dialog medinvånarna och föreningslivet lokalsamhälletoch i samverkan med övrig kommunal verksamheti syfte att främja den enskilde individenskunskapsutveckling genom hela livet.• Fokusera arbetet med marknadsföring avkulturförvaltningens samtliga verksamheterKulturnämndens olika enheter arbetar allamed ett publikt fokus. Inriktningen är attkunna tillgodose olika behov hos medborgarnaunder olika skeenden i livet. För attkunna nå ännu fler människor och även nyamålgrupper vill nämnden satsa på att vässamarknadsföringen såväl i kanaler som redanfinns som i de som kommer till.VerksamhetsmåttUtfall Prognos Budget Plan Plan2009 2010 2011 2012 2013BibliotekAntal utlån totalt 503 186 496 349 496 300 496 300 496 300Nerladdning av musik och e-bok 9 941 9 310 9 300 9 300 9 300Varav utlån stadsbibliotek 267 626 264 318 264 300 264 300 264 300Varav utlån filialer 225 619 222 721 222 700 222 700 222 700Antal utlån/invånare 7,95 7,75 7,75 7,75 7,75Bruttokostnad/utlån 47 47 48 48 48Nettokostnad/utlån 41 42 43 43 43KulturskolanAntal elever 1 240 1 300 1 300 1 450 1 450Antal elever/lärare 74,7 78,3 78,3 78,3 78,3Kostnadsteckningsgrad 15% 18% 14% 14% 14%KulturenhetenAntal utställningar 10 10 10 10 10Antal skolföreställningar musik/teater 287 250 250 250 250Besökare utställningsverksamhet 27 598 27 500 30 000 30 000 30 00062

Nämnder och styrelserEkonomiskt sammandrag (mnkr)Utfall Prognos Budget Plan Plan2009 2010 2011 2012 2013Intäkter 8,1 7,4 7,0 7,2 7,2Kostnader– Personalkostnader -28,0 -27,8 -28,5 -29,4 -29,4– Övriga kostnader -30,3 -30,7 -28,7 -28,0 -28,0– Kapitalkostnader -0,9 -0,8 -0,8 -0,8 -0,8Summa kostnader -59,2 -59,3 -58,0 -58,2 -58,2Nettokostnad/Budgetram -51,1 -51,9 -51,0 -51,0 -51,0PersonalredovisningUtfall Prognos Budget Plan Plan2009 2010 2011 2012 2013Antal anställda (inkl visstid) 70 70 71 73 73Antal årsarbetare (inkl visstid) 65,1 65,1 66,1 68,1 68,1Andel kvinnor (%) 72,9 70 70 69 69Sjukfrånvaro (%) 7,1 7,5 7,5 7,5 7,5Frisknärvaro (%) 83,1 80,3 80,5 80,5 80,5Investeringsramen är utökad med 385 tkr år2010 för inköp av in- och utlåningsmaskiner ochmed 300 tkr för investering i ny bibliotekswebbför år 2011.Investeringsbudget (tkr)Utfall Prognos Budget Plan Plan2009 2010 2011 2012 2013Inventarier och utrustning 477 450 700 400 400Projekt nytt stadsbibliotek 298Totalt 775 450 700 400 400Jämfört med budget 2010 och ekonomiskplanering 2011–2012, justeras ramen förbudget 2011 och ekonomisk planering2012–2013 enligt följande:• Budgetramen utökas med 0,5 miljoner kronor från år2011 för att långsiktigt finansiera befintlig befattningsom världsarvssamordnare.• Budgetramen utökas dessutom från år 2011 medytterligare 0,3 miljoner kronor till följd av genomfördaarbetsmiljöåtgärder vid Stadsbiblioteket.• Den under kommunstyrelsen upptagna särskildareserven för ett nytt stadsbibliotek senareläggs frånår 2013 till tidigast år 2014.63

Nämnder och styrelserMiljö- och byggnadsnämndenUppdrag och ansvarsområdeMiljö- och byggnadsnämndens ansvar är attinom området samhällsbyggnad, skapa godaförutsättningar för ett långsiktigt hållbartsamhälle med utgångspunkt från ekonomiska,ekologiska och sociala aspekter.VerksamhetsbeskrivningVerksamheten omfattar områdena fysiskplanering, bygglov-/bygganmälansärenden,tillstånds/tillsynsärenden, miljö- och hälsoskyddsverksamhet,bostadsanpassningsbidragsamt tomtköadministration.MålangivelserVisions- och inriktningsmål• Miljö- och byggnadsnämnden och dessförvaltning skall utöva en korrekt myndighetsutövningoch ge bästa möjliga servicetill kommuninvånarna inom de ramar somkommunfullmäktige beslutar.• Förvaltningen skall i sitt arbete så långt möjligarbeta efter de principer som utgår från defyra hörnstenarna.• Förvaltningen skall genom planläggning ochprogramarbetet samt i ärendehanteringenvara lyhörd för och uppmärksam på destrategiska målen i kommunen, särskiltnäringslivsutvecklingen.• Förvaltningen skall i sin verksamhet på ettprofessionellt sätt ta initiativ och lämna förslagtill nämnden inom verksamhetsområdet.• Verksamheten skall utövas med snabbverkställighet och flexibilitet samt grundaspå kompetensutveckling av förvaltningensmedarbetare.• Verksamheten skall bedrivas med ett föredömligtmiljötänkande och präglas av ettpersonligt ansvarstagande hos medarbetarna.Planerade förändringarUnder 2009 och 2010 har miljöbalkstaxanhöjts för att närma sig Sveriges kommuners ochlandstings rekommendationer. Nya taxeförändringarinom miljöbalkens verksamhetsområdehar skapat utrymme för nyanställningar. Ytterligarehöjning föreslås ske under 2011 för atthamna i rätt nivå och skapa förutsättningar attuppfylla lagstiftningens krav på tillsyn.Även plan- och bygglovtaxan har höjts. Under2010 har förändring skett inom lagstiftning förbrandfarliga och explosiva varor och ansvarethar övergått till kommunen från polisen vilketinnebär behov av förstärkning av byggnadsinspektörer.Avsikten är att lösa detta i samarbetemed Ronneby kommun. Under 2010 har ävenstrandskyddshanteringen överförts till kommunenfrån länsstyrelsen vilket kräver utökaderesurser. Under 2011 sker förändringar i planochbygglagen som kommer att ställa ökadekrav på kommunens byggnadsinspektion varfören ny tjänst inrättas vilken taxefinansieras tillsammansmed ärendena om brandfarliga ochexplosiva varor.Förvaltningen avser under 2011 att arbetamed målarbete och kommer att föreslå förändringarav de mål som kommunfullmäktigeantagit för miljö- och byggnadsnämnden.Syftet är att fokusera mer på kvalitetsfaktorer:bemötande, effektivitet, tillgänglighet, information,kompetens och rättsäkerhet. Dessakommer att följas upp i en enkät upprättadav SKL, Sveriges kommuner och landsting.Förvaltningens bedömning är att en administrativförstärkning för att frigöra kvalificeradehandläggarresurser skulle bidra till att bättreuppnå kvalitetsfaktorerna.VerksamhetsmålFöljande handläggningstider gäller från år 2008enligt kommunfullmäktigebeslut, (genomsnittför ett normalt ärende med kompletta handlingar):• Ärenden som beslutas enligt delegation skallhandläggas senast inom 10 arbetsdagar.• Ärenden som behandlas av miljö- och byggnadsnämndenskall vara färdigberedda inom40 arbetsdagar.64

Nämnder och styrelser• Förhandsbesked skall vara färdigbereddaför beslut senast 50 arbetsdagar från detärendet lämnats in till samhällsbyggnadsförvaltningen.• Handläggningstiden för ett detaljplaneärendeskall i genomsnitt uppgå till högst15 månader.• Ett tillsyns- eller anmälningsärende enligtmiljöbalken eller livsmedelslagen skallbehandlas inom 30 arbetsdagar.Ekonomiskt sammandrag (mnkr)Utfall Prognos Budget Plan Plan2009 2010 2011 2012 2013Intäkter 11,7 13,0 13,2 13,2 13,2Kostnader– Personalkostnader -17,1 -18,7 -18,8 -18,8 -18,8– Övriga kostnader -17,5 -13,7 -13,9 -13,9 -13,9– Kapitalkostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0Summa kostnader -34,6 -32,4 -32,7 -32,7 -32,7Nettokostnad/Budgetram -22,9 -19,4 -19,5 -19,5 -19,5PersonalredovisningUtfall Prognos Budget Plan Plan2008 2009 2010 2011 2012Antal anställda 35 37 37 37 37Antal årsarbetare 31,5 34,5 36,5 36,5 36,5Andel kvinnor (%) 56,0 60,0 57,5 57,5 57,5Medelålder 49,8 49,5 45,0 45,0 45,0Sjukfrånvaro (%) 10,6 4,5 4,5 4,6 4,5Frisknärvaro (%) 63,6 72,7 72,7 72,7 72,7Jämfört med budget 2010 och ekonomiskplanering 2011–2012, justeras ramen förbudget 2011 och ekonomisk planering2012–2013 enligt följande:• Budgetramen utökas med sammanlagt0,75 miljoner kronor från år 2011 för atti första hand kunna inrätta nya befattningarsom kommunekolog och miljöinspektör.65

Nämnder och styrelserSocialnämndenUppdrag/AnsvarsområdeSocialnämnden ger via Socialförvaltningenråd, stöd och insatser till barn, ungdomar ochfamiljer, till personer med beroendeproblematiksamt beslutar om ekonomiskt bistånd.Nämnden ansvarar för budget- och skuldsanering,konsumentrådgivning och beslutari ärenden enligt Alkohollagen som t ex serveringstillstånd.Socialchef och Fältgruppenansvarar för kommunens operativa krisgrupp.VerksamhetsbeskrivningSocialnämndens verksamhet är organiserad itre sektioner som var och en är kommunövergripande,funktionsindelad och specialiserad.Familje- och ungdomssektionen innehållerfyra enheter som tillsammans ansvarar förnämndens samlade myndighetsutövande,behandlande och förebyggande arbete i förstahand gentemot barn, ungdomar och familjer.Dessa enheter utgör en helhet som är beroendeav varandras arbetsinsatser för att resultatet avdet sociala arbetet ska bli så bra som möjligt.Sektionen ansvarar också för verksamhetenvid Roslunden, som är ett kombinerat boende(med 8 platser) och behandlingshem för barnoch ungdomar med olika behov av stöd. För ensamkommandeflyktingungdomar, asylsökandeeller kommunplacerade, under 18 år ansvararsektionen för 2 HVB-boenden på Gyllenstjärnasväg och Bokvägen. Kommunen garanterar12 platser.Alkohol- och drogsektionen ansvarar för missbruksvårdför vuxna. Målgruppen är från 18 åroch har varierad beroendeproblematik kopplattill alkohol, narkotika eller spel. Under flera århar den röda tråden varit att få till stånd olikaboendealternativ. En särskild beroendeenhetför de mest utsatta inom målgruppen har underåret startats upp tillsammans med Landstingetoch övriga Blekingekommuner. Under 2010har sektionen även startat upp Rosenbom, ettstödboende, samt tillsammans med handikappförvaltningenett boende till stöd för personermed samsjuklighet (dubbeldiagnos) på Ringö.Till sektionen hör också Karlskrona behandlingshempå Gullberna-området med totalt18 platser för män (över 18 år) som missbrukaralkohol och droger.Ekonomisektionen ansvarar för handläggning avekonomiskt bistånd. Uppdraget består av myndighetsutövningsåsom utredning/bedömningmen också av att kartlägga och finna lösningarför personer som har någon form av hinder föratt nå egen försörjning. Sektionen ansvararockså för boendefrågor i samarbete med Karlskronahem,dödsboanmälningar, budget- ochskuldrådgivning. Från den 1 december 2010ansvarar sektionen för kommunens flyktingintroduktion.MålangivelserVisions- och inriktningsmålInom socialnämndens alla verksamheter skamänniskor mötas med respekt, värdighet ochmedmänsklighet. Tillsammans med gällandelagar och förordningar skall detta utgöra basenför medborgarens kontakt med socialtjänsten.Alla invånare i Karlskrona kommun garanterasen social och ekonomisk grundtrygghet.Eftersom alla människor har lika värde skaindivid- och familjeomsorgen bygga på grundsynenatt alla människor kan utvecklas, blisjälvständiga och leva socialt acceptabla liv.Den enskildes eget ansvar och förmåga skaalltid tillvaratas och utvecklas. Hjälp och stödska alltid ges i samarbete med den enskilde.Människor som söker kontakt med socialnämndensverksamheter ska behandlas medrespekt, erbjudas snabb handläggning av sinaärenden med god service. Respekt för individenska känneteckna agerandet också vid ingripandemed tvång.Socialnämndens och socialförvaltningensverksamhet ska präglas av lättillgänglighetoch allmänheten ska ges god information.Lagstiftningens intentioner ska följas.66

Nämnder och styrelserVerksamhetsmål• Mer än 95 % av barn och ungdomar som fåren insats av socialtjänsten i Karlskronakommun skall erhålla hjälp inom kommunen• Mer än 90 % av vuxna personer med missbruksproblemsom får en insats av socialtjänsteni Karlskrona kommun skall erhållahjälp inom kommunen• Andelen invånare i Karlskrona kommun somär beroende av ekonomiskt bistånd enligtsocialtjänstlagen ska minskaPlanerade förändringarFamilje- och ungdomssektionenI mars månad 2010 stod det om- och tillbyggdaRoslunden färdigt. Denna förbättring innebärbättre förutsättningar att klara den ekonomiskaramen när det gäller externa placeringar förbarn och ungdomar. Familje- och ungdomssektionensöppenvårdsarbete kommer härmedatt få avsevärt utökade möjligheter att på etttidigt stadium hjälpa familjer och enskildabarn och ungdomar i behov av insatser frånsocialtjänsten. Detta innebär också att färrebarn och ungdomar behöver externplaceras.Det är viktigt att notera att detta inte förstärkerpersonalsidan utan istället skapar förutsättningarför flexibla lösningar på hemmaplan.Det sociala arbetet vid Familjestödsgruppenutvecklas och med hjälp av nya metoder når vifler inom målgruppen.Under året har det blivit nödvändigt attförstärka myndighetsutövningen till följd avdels stora volymer, dels ny tvingande lagstiftningnär det gäller dokumentationsskyldighet.3,0 socialsekreterartjänsterkommer att tillföras sektionen tillfälligtunder åren 2011–2012.Alkohol- och drogsektionenI mars 2010 startade ett nytt stödboende,Rosenbom, med 20 lägenheter. Detta är ettmycket välkommet tillskott i nämndens ansträngningaratt lösa den akuta bostadssituationenför utsatta individer. I samarbete medhandikappförvaltningen startade under hösten2010 även ett boende för personer med samsjuklighetsdiagnoser(dvs. psykiskt sjukdom/missbruk). Under hösten 2010 startades ocksåden länsgemensamma beroendeenheten upp ifull skala. Denna är en avgörande pusselbit i attskapa en obruten vårdkedja för personer meddrogrelaterade beroenden.Dessa olika insatser på hemmaplan har redanår 2010 lett till färre externa placeringar avvuxna missbrukare. Full positiv effekt kommeratt uppnås under 2011–2012. I april 2011ska ensamutredaren Gerald Larsson lägga sittförslag om hur ansvaret för missbruksvårdenskall organiseras i landet. Den stora frågangäller huruvida ansvaret för behandling skallöverflyttas till landstingen.EkonomisektionenDet som oroar inför framförallt det kommandeåret är prognosen när det gäller det ekonomiskabiståndet. De senaste årens ekonomiskautveckling med ökad arbetslöshet som följdpåverkar denna utveckling vilken kan ses i helalandet. Det finns en risk att kostnaderna förförsörjningsstödet kommer att fortsätta ökaäven under de närmaste åren men dock inte isamma omfattning som under 2009 och 2010.Ökat behov av försörjningsstöd förklaras av delshög arbetslöshet, dels av förändringar i olikaregelverk som a-kassa och sjukförsäkring. Enligtregeringens budgetproposition för år 2011görs bedömningen att det ekonomiska biståndetäven detta år kommer att öka (med 2 %) i förhållandetill 2010. Detta betyder att år 2011kommer det ekonomiska biståndet att nå sinhögsta nivå, men förvaltningens bedömningär att det ekonomiska biståndet i kommunenunder senare delen av 2011 kommer att plana utoch därefter minska.Ekonomisektionen har de senaste två årenökat volymen av sökande med cirka 45 %.För att sektionen skulle kunna sköta sittuppdrag med bibehållen kvalitet samt förbättraarbetsmiljön förstärktes sektionen med 4,0tillfälliga socialsekreterartjänster under 2010.Eftersom behovet bedömdes kvarstår även år67

Nämnder och styrelser2011 beslutade socialnämnden att förstärkningenkvarstår även nästa år.1 december 2010 överfördes flyktingintroduktionentill socialförvaltningens ekonomisektion.Denna nygamla uppgift kommer att bli sektionensviktigaste utvecklingsområde under 2011.De ekonomiska konsekvenserna är i dagslägetsvåra att förutse. Ett förslag på ny organisationmed konsekvensbeskrivning kommer attpresenteras under året.VerksamhetsmåttUtfall Prognos Budget Plan Plan2009 2010 2011 2012 2013Ekonomiskt bistånd/försörjningsstödGenomsnittligt antal hushåll per månadmed ek bistånd 680 751 684 571 525Totalt antal hushåll 1 342 1 543 1 400 1 100 1 070Totalt antal personer med ekonomiskt bistånd 2 315 2 575 2 350 2 000 1 900varav Vuxna 1 642 1 791 1 650 1 400 1 400varav Barn under 18 år 673 784 700 600 500Totalt antal hjälpmånader 8 160 9 012 8 208 6 852 6 300Genomsnittligt antal hjälpmånanader 6 7 6 5 5Barn och UngdomAntal barn/unga med kontaktfam/person 98 104 104 104 104Totalt antal årsplaceradei familjehem 40 38 40 40 40på institution (externt) 16 21 8 8 8på institution (internt) 8 7 6 6 6Totalt antal vårddygn 23 461 23 700 20 000 20 500 20 500i familjehem 14 617 13 100 15 000 15 000 15 000på institution (externt) 6 020 7 700 3 000 3 000 3 000på institution (internt) 2 824 2 900 2 000 2 000 2 000Kostnad per vårddygn 1 975 2 230 2 230 2 230 2 230i familjehem 667 870 725 725 725på institution (externt) 3 167 4 172 3 650 3 650 3 650på institution (internt) 2 091 3 197 3 050 3 050 3 050Missbrukare vuxnaTotalt antal placerade på institution (externt) 46 34 30 30 30Totalt antal placerade KBH (internt) 29 25 30 30 30Antal placerade (årsplaceringar) externt 13 7 7 7 7Antal placerade (årsplaceringar) KBH 15 13 13 13 13Antal vårddygn externt 4 795 3 000 3 000 3 000 3 000Antal vårddygn KBH (internt) 5 960 5 000 5 000 5 000 5 000Kostnad per vårddygn externt 1 651 2 520 2 520 2 520 2 520Kostnad per vårddygn KBH (internt) 1 153 1 665 1 665 1 665 1 66568

Nämnder och styrelserEkonomiskt sammandrag (mnkr)Utfall Prognos Budget Plan Plan2009 2010 2011 2012 2013Intäkter 24,4 21,5 23,8 23,8 23,8Kostnader– Personalkostnader -78,2 -79,1 -86,6 -87,2 -87,2– Övriga kostnader -108,7 -115,6 -103,9 -93,3 -88,3– Kapitalkostnader -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1Summa kostnader -187,0 -194,8 -190,6 -180,6 -175,6Nettokostnad/Budgetram -162,6 -173,3 -166,8 -156,8 -151,8PersonalredovisningUtfall Prognos Budget Plan Plan2009 2010 2011 2012 2013Antal tillsvidareanställda 147 149 149 149 149Antal tillsvidareanställda årsarbetare 144,2 147 147 147 147Andel kvinnor av tillsvidareanställd personal (%) 70,7 70 70 69 68Tillsvidareanställd personals medelålder 45,7 45,5 45 44,5 44Andel tillsvidareanst. med formell utbildning (%) 83 83 85 86 87Sjukfrånvaro, samtlig personal dgr/anst 11,68 13,11 14 13 13Frisknärvaro, samtlig personal (%) 68,06 71,24 68 68 68Investeringsbudget (tkr)Utfall Prognos Budget Plan Plan2009 2010 2011 2012 2013Inventarier och utrustning 230 300 200 200 200Totalt 230 300 200 200 200Jämfört med budget 2010 och ekonomiskplanering 2011–2012, justeras ramen förbudget 2011 och ekonomisk planering2012–2013 enligt följande:• Budgetramen för Ekonomiskt Bistånd utökas med15 miljoner kronor för år 2011, 10 miljonerkronor för år 2012 och 5 miljoner kronor förår 2013 (med hänsyn till förväntat utfall underår 2010 och fortsatt relativt hög arbetslöshet ävenunder de kommande tre åren).69

Nämnder och styrelserTekniska nämndenUppdrag/AnsvarsområdeTekniska nämnden ansvarar för att kommunensinvånare, besökare och näringsliv ska ha en välfungerande teknisk försörjning och en attraktivoffentlig miljö med helhetssyn på ekonomi,kvalitet och ekologi. Detta finns närmre reglerati det uppdrag nämnden har fått av kommunfullmäktige.VerksamhetsbeskrivningTekniska förvaltningen består av projekteringsverksamhetoch gata/hamn/parkverksamhetersom är skattefinansierade. Fastighetsverksamhetfinansieras av hyresintäkter och vatten/avloppsochrenhållningsverksamhet finansieras fullt utav konsumtionsavgifter.Tekniska förvaltningen är miljöcertifieradsedan sex år. Arbetet har varit speciellt framgångsriktinom miljöaspekterna energi i fastaanläggningar, kemikalianvändning och avfallshantering.Gata/hamn/parkavdelningen gata/trafikverksamhetansvarar för drift och underhållav gator/vägar, gång- och cykelvägar, broar,trafikbelysning och trafikanordningar inomKarlskrona kommuns vägnät. Inom parkverksamhetenansvarar avdelningen för lekplatser,parker, grönytor och badplatser. Hamnenhetenansvar för fritidsbåtplatser, gästhamnar,fiske- och skärgårdshamnar och övrigaverksamhetshamnar.Fastighetsavdelningens huvuduppgift är attförsörja de kommunala verksamheterna medändamålsenliga lokaler. Detta sker dels genomegna lokaler i fastigheter som kommunenäger och dels genom inhyrda lokaler som ägsav externa fastighetsägare. Mycket kraft ochresurser läggs på att energieffektivisera de egnafastigheterna, vilket gett mycket goda resultatde senaste åren.VA-verksamheten ansvarar för produktionoch distribution av dricksvatten från 11 vattenverk,4 vattentorn, 20 tryckstegringsstationeroch 610 km vattenledningar.Avdelningen ansvarar även för avloppsvattensom avleds och renas via 590 km avloppsvattenledningar,165 stycken avloppspumpstationeroch 12 avloppsreningsverk.Dagvatten avleds via 310 km dagvattenledningaroch 2 dagvattenpumpstationer somavleds obehandlat till recipienter.Renhållningsverksamheten ansvarar förinsamling och behandling av hushållsavfall(brännbart, komposterbart, deponirest) samtslamhantering från enskilda avlopp. Drift av10 stycken återvinningscentraler inklusive dennya återvinningscentralen i Bubbetorp.Civilförsvarsverksamheten är skattefinansierad.Omfattningen är kommunens ledningscentrali Allatorp, 4 befolkningsskyddsrumi berg och 5 krigsbranddammar.MålangivelserVisions- och inriktningsmålTekniska nämndens verksamhetsidé fastställdav tekniska nämnden 26 juni 2007:”vi arbetar aktivt med förnyelse och utvecklingoch erbjuder kommunens invånare, besökareoch näringsliv en effektiv och väl fungerandeteknisk försörjning med god service och enattraktiv offentlig miljö med helhetssyn påekonomi, kvalitet och ekologi”.Tekniska nämnden ska under våren 2011utarbeta ett målprogram för mandatperioden2011–2015.Mål antagna av kommunfullmäktigeSkattefinansierad verksamhet• Andelen planerat fastighetsunderhåll ska ökai förhållande till det oplanerade• Under 2011 ska minst tre fastigheter utanförfjärrvärmeområdet ställas om till uppvärmninggenom alternativ förnyelsebar energi• 2011 ska Karlskrona kommuns fastighetsbeståndvara oberoende av fossila bränslen• Energiförbrukningen i kWh per kvm i kommunensfastigheter och anläggningar skaminska• Energiförbrukningen per belysningspunktinom trafikbelysning gata/trafik ska minska70

Nämnder och styrelser• Antalet stränder / hamnar med ”Blå Flagg”ska ökaAvgiftsfinansierad verksamhet• Andelen dricksvattenprov inom egenkontrollen,som bedöms med anmärkning, skaminska• Antalet flerfamiljshus med möjlighet tillsortering av hushållsavfall ska öka• Andelen hushåll som valt sortering avhushållsavfall ska ökaPlanerade förändringarUnder 2011 kommer 544 ton kalk att spridasi Karlskrona kommun. Kommunen och länsstyrelsensamråder kring frågan om biologiskåterställning av Lyckebyån, för att förbättra denbiologiska mångfalden.Gata/hamn/parkavdelningens största utmaningär det eftersatta underhållet inom gata-, hamnochparkverksamheten. Uppskattningsvis är deteftersatta underhållet minst 100 mnkr fördelatpå gata 40 mnkr, hamn 40 mnkr och park 20mnkr. Det eftersatta underhållet växer varje åroch av avdelningens totala omsättning på 118mnkr är endast 8 mnkr underhållsåtgärder,22 mnkr är kapitalkostnader och 88 mnkr ärdriftskostnader. Underhållsbudgeten ska täckaunderhållsbehovet av 22 mil väg, 6 mil gång ochcykelväg och 63 broar, 92 lekplatser, 31 badplatseroch 2 000 stadsträd samt Karlskronassamtliga kajer och bryggor.Under 2011 ska en parkeringsstrategi tas framför Karlskrona. Denna strategi skall främjahandeln, öka kollektivtrafiken, öka servicegradensamt ge ökade parkeringsintäkter.Offentligt skyddat arbete (OSA) kommer attomlokaliseras från Vedeby till Oskarsvärn.Arbetet med upprustning av lekplatserfortgår. Målet är att inom en treårsperiod haminskat antalet lekplatser från 103 till 85 ochsamtidigt skapa en stor handikappanpassadlekplats inom varje kommundel.Parkenhetens strategi är att koncentreraverksamheten till Oscarsvärn. Målsättningenär att öka självförvaltningsuppdragen för attkunna minska transportavstånden.Fastighetsavdelningen behåller internhyresnivåntill de olika förvaltningarna oförändrade 2011.Lägre avskrivningskostnader (fullt avskrivnaobjekt 2010), energieffektiviseringar, lägre prisökningarpå elkostnaderna 2010 än budgeterat,effekter av omställningsprogrammet med merahar möjliggjort detta.För närvarande pågår en diskussion/förhandlingmed serviceförvaltningen om eventuelltövertagande av hela städavdelningen under2011. En samlad städenhet under en organisatoriskförvaltning skulle få flera fördelar jämförtmed dagens spridda organisation.I början av 2010 gjordes en omorganisationav fastighetsskötarna, som delades upp i tregeografiska områden – Väst/Norr, Trossö/Mellanstaden samt Öst. Syftet med omorganisationenvar att sammanföra fastighetsskötarnatill grupper, vilket skulle innebära en störretrygghet och en mer effektiv yrkesutövning.Fastighetsavdelningens larm-/skydd-/ och låsorganisationkommer att uppdatera i stort settsamtliga våra brandlarmsanläggningar samtpassage- och inbrottsanläggningar under 2011.Detta arbete innebär en ökad säkerhetsfunktion,minskad arbetstid för daglig hanteringsamt ökat tillträdesskydd (dörrmiljöer).Arbetet med det systematiska brandskyddsarbetet(Lagen om Skydd mot olyckor) fortskriderenligt plan och kommer under 2011 inkluderaansvar för framtagande av evenemangsdokumenti de fastigheter som inrymmer störresamlingslokaler.2005 inleddes arbetet med att ta fram energiåtgärderi fem av våra fastigheter. Detta arbeteskedde med två huvudsyften – att spara pengaroch att spara miljön (minskad miljöbelastning).2006 utökades arbetet att omfatta ytterligare sjufastigheter och i dagsläget omfattar arbetet medenergiåtgärder/energieffektivisering totalt52 fastigheter, vilket är samtliga fastigheter(byggnader) i kommunens bestånd överstigande1 000 kvm. Det framgångsrika arbetet har resul-71

Nämnder och styrelserterat i att kunnat stå emot kostnadsökningarnainom mediaområdet (värme, el och vatten).En fortsatt utbyggnad av driftlarm pågår ochkommer att utvecklas framöver, bland annatkan nämnas vattenlarm, temperaturlarm, tryckfallslarm,som i ett tidigt skede indikerar störningari driften, t ex om en toalett står ochrinner eller en vattenledning springer läck pånatten.VA/renhållningsavdelningen kommer under2011 att framförallt fokusera på underhålletav Karlskrona vattenverk. Dock kommer ävennödvändigt underhåll att utföras på övrigaanläggningar. Ett program för energieffektiviseringhar startats som prioriterar värmepumparför uppvärmning av lokalerna för i första handKoholmen, Jämjö vattenverk och RamdalaavloppsreningsverkUnderhållsbudgeten för rörnät satsas påhydrauliskt feldimensionerade ledningarför att undvika källaröversvämningar, ombyggnadav VA-ledningar i samband medfjärrvärmeutbyggnaden på framförallt Saltö,byte av galv-ledningar i Spjutsbygd, tv-filmningaroch identifiering av tillskottsvatten tillavloppsreningsverken.Kommunfullmäktige beslutade i novemberom VA- och renhållningstaxor för 2011.Ekonomiskt sammandrag (mnkr)Utfall Prognos Budget Plan Plan2009 2010 2011 2012 2013Intäkter 688,6 701,0 715,0Kostnader– Personalkostnader -120,6 -123,0 -126,0– Övriga kostnader -484,2 -498,6 -502,8– Kapitalkostnader -149,1 -153,0 -163,0Summa kostnader -753,8 -774,6 -791,8Nettokostnad/Budgetram -65,257 -73,557 -76,757Fördelat på de två ramprogramen blir det:Tekniska Nämnden– skattefinansierat -67 115 -75 415 -78 615– avgiftsfinansierat 1 858 1 858 1 858Totalt -65 257 -73 557 -76 75772

Nämnder och styrelserPersonalFörvaltningen har 231 tillsvidareanställda medarbetare,47 kvinnor och 184 män, fördelade påstabsavdelning 9, fastighetsavdelning 88, gata/hamn/parkavdelning 65 och VA/renhållningsavdelning69. Medelåldern i förvaltningen är49,7 år. Sysselsättningsgraden är för kvinnor94,3 % och för män 98,4 %.PersonalredovisningUtfall Prognos Budget Plan Plan2009 2010 2011 2012 2013Antal anställda 235 235 235Antal årsarbetare 230 230,0 230,0Andel kvinnor (%) 20 20 20Sjukfrånvaro dagar/anställd 11,5 11,5 11,5Frisknärvaro (%) 62 62 62Genomsnittlig sysselsättningsgrad % 97,86 97,86 97,86VerksamhetsmåttUtfall Prognos Budget Plan Plan2009 2010 2011 2012 2013Fastighetsförvaltning (1000 kvm)Total lokalyta 474 475 476Därav kommunägda 330 331 332Därav förhyrda 144 144 144Outhyrda lokaler 2,5 2,5 2,5Andel outhyrda i % av total lokalyta 0,5 0,5 0,5Bokfört värde mkrPlanerat underhåll tkr, egna lokaler 26 730 27 473 28 220Planerat underhåll i förhållande till totalt underhåll i % 68 66 66Planerat utfört underhåll kr/m² egna lokaler 81 83 85Antal anläggningar som försörjs med olja 0 0 0Oljeförbrukning, totalt i m3 0 0 0Gator o vägförvaltningAntal tusen m² gatuyta 1 795 1 800 1 805Antal km gata 220 220 220Drift och underhåll kr per invånare, exkl ensk vägar o belysningBruttokostnad i kr per m2 9,25 9,25 9,25varav underhållsbeläggning 2,3 2,3 2,3varav vinterväghållning 3,58 3,58 3,58varav barmarksrenhållning 1,64 1,64 1,64varav övrigt underhåll 1,73 1,73 1,73Energiförbrukning / ljuspunkt kWhAntal ljuspunkter 14 750 14 800 14 800varav kvicksilverarmaturer 5 050 3 550 2 550varav högtrycksarmaturer 9 433 10 983 11 983varav glödlampor 126 126 126varav lysrör 141 141 14173

Nämnder och styrelserVerksamhetsmåttUtfall Prognos Budget Plan Plan2009 2010 2011 2012 2013HamnverksamhetFritidsbåtsplatser, kommunal förvaltning 1 600 1 700 1 800Fritidsbåtsplatser, självförvaltning 950 950 950Fritidsbåtplatser, båtklubbsarrende 188 188 188VAKostnader i kr per kbm inkl momsför hushåll med förbrukning 200 m 3 /år 43,75 45,00 46,25Konsumtionsavgifter i tkr 131 400 134 500 138 000Anläggningsavgifter i tkr 5 000 5 000 5 000Antal tm 3 debiterad vattenmängd 3 900 3 900 3 900Antal tm³ egen förbrukning 400 400 400Antal tm³ förlust vatten 600 600 600Antal tm 3 producerat vatten 4 900 4 900 4 900Antal tm 3 renat avloppsvatten 6 415 6 415 6 415Renhållning, abonnemangsfördelningVillor, osorterat 450 430 420Villor, sorterat 8 900 9 000 9 100Fritidshus, osorterat 200 180 170Fritidshus, sorterat 1 420 1 440 1 450Slamtömning 6 560 6 500 6 450Latrin, Sommartömning 100 75 5074

Nämnder och styrelserInvesteringar 2011–2015Investeringsprojekt inom ramen för MOSprojektet(Motorways of the sea) kommer attstartas 2011, bland annat upprustning ochelektrifiering av Verköbanan, rangerspår påVerkö, ITS-system (trafikledningssystem) förinfartsleden, bullerskyddsåtgärder på Verköoch Ringö.I samverkan med fastighetsägare planerastrappa att byggas i Ristorgsbacken.Utbyte av belysning till högtrycksnatriumlamporfortgår enligt plan. Gata/hamn/parkavdelningenhar fått 15 % KLIMP-bidrag om2,3 mnkr t o m 2012. Investeringen kommer attanvändas till att utbyte av kvicksilverarmaturermot högtrycksnatriumarmaturer samt att nattetiddimra gatubelysningen för att uppnå störreenergibesparing. Detta är även avdelningenshögst prioriterade miljömål för att minskaenergiförbrukningen.Avslutning av pågående stadsmiljöprojekt.Ytterliggare en etapp av trädutbyte söderutpå Drottninggatan genomförs 2011.Arbetet med upprustning av lekplatser fortgår.Målet är att inom en treårsperiod minskaantalet lekplatser från 103 till 85 och samtidigtskapa en stor handikappanpassad lekplats inomvarje kommundel.Fastighetsverksamhetens investeringsram är ejtillräcklig för att täcka det behov som finns frånförvaltningarna, varför det är en hård prioriteringbland projekten. Investeringsbudgetenmåste ta höjd för en ny brandstation som planerasbyggas då Pottholmsprojektet påbörjas.I den femåriga investeringsplanen startar dettaprojekt 2013 med en investering på 12 mnkr, föratt sedan öka de följande åren.Myndigheter och sakägare skall senast3 december 2010 ha yttrat sig över kommunenskomplettering till miljödomstolen för Johannishusåsen.Dom förväntas i början av 2011.När domen har vunnit laga kraft startar3 entreprenader. En första entreprenadenomfattar 20 km vattenledningar och 2 stycken560 mm ledningar PE mellan Karlskronavattenverk och Johannishus. Den andra entreprenadenomfattar servicehus vid Johannishusoch tryckstegringsstation vid Nättrabyån. Dentredje och sista entreprenaden omfattar infiltrationsdammarmm i Johannishus. Byggnadstidenför entreprenaderna är ca 2 år.Ombyggnaden av Karlskrona vattenverketapp 4, som omfattar nya kol- och sandfilterhar precis startat och beräknas klar hösten2011. Etapp 5 omfattar ny pumpstation tillJohannishusåsen och ombyggnad av oxidationsbassängoch beräknas klar hösten 2012.Därefter återstår viss ytbehandling mm på delokaler som inte omfattats av ombyggnaderna.Hela vattenverksombyggnaden beräknas klarsommaren 2013.75

Nämnder och styrelserInvesteringsbudget (tkr)Utfall Prognos Budget Plan Plan2009 2010 2011 2012 2013Skattefinasierad verksamhet 84 000 82 900 81 000 81 100 81 100Fastighetsverksamhet 57 400 64 300 56 500 65 500 65 500Gata/trafikverksamhet 18 400 12 400 19 900 5 500 5 500Gata/parkverksamhet 3 800 2 800 2 600 2 600 2 600Hamnverksamhet 2 000 1 400 1 000 6 500 6 500Hata/parkverksamhet utrustning 1 400 1 000 1 000 1 000 1 000Från den avgiftsfinasierade verksamheten 1 000 1 000 0 0 0Avgiftsfinansierad verksamhet 104 100 37 000 17 000 17 000 17 000Totalt 188 100 119 900 98 000 98 100 98 100Jämfört med budget 2010 och ekonomiskplanering 2011–2012, justeras ramen förbudget 2010 och ekonomisk planering2012–2013 enligt följande:• Budgetramarna behålls oförändrade för de närmastetre åren, med beaktande av den ombudgetering somgjordes våren 2010 med återställande av underhållstimeout.• Nämnden ska prioritera underhållsbudgeten, som i sistahand kan komma ifråga vid ev besparingar.• Ianspråktagande av eget kapital inom VA-verksamhetenska vara 1 000 000 kronor 2011, och planeras förianspråktagande av 1 000 000 kronor såväl år 2012som år 2013.• Arbete med energibesparingar i kommunens anläggningarska vara fortsatt prioriterat.76

Nämnder och styrelserUtbildningsnämndenUppdrag/AnsvarsområdeUtbildningsnämnden ansvarar för utbildning igymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunalvuxenutbildning, uppdragsutbildning ochsvenskundervisning för invandrare. Nämndenhar även ansvar för länets AV-central. Dennaska dock upphandlas under år 2011.Nämnden har dessutom ansvar för yttrandenöver tillstånd för enskilda friskolor och beviljandeav bidrag till dessa.VerksamhetsbeskrivningVerksamheterna inom utbildningsnämnden stårinför stora förändringar under kommande år.Gymnasieverksamheten ska avveckla den äldregymnasiereformen och införa en ny reform ochskollag samtidigt som elevunderlaget minskar.Gymnasiesärskolan och vuxenutbildningeninväntar också beslut från regeringen om nyareformer under 2011.Gymnasieskolan är i nuläget uppdelad i femskolenheter; gymnasiesärskolan, af Chapman,Ehrensvärska, Fischerströmska och Törnströmskagymnasiet. Den nya gymnasiereformenträder således i kraft hösten 2011 och frånden 1 juli gäller en ny skollag. Reformen ger enhelt ny gymnasieskola, uppdelad i högskoleförberedandeutbildningar och yrkesutbildningaroch med nya behörighetsregler. Program ochinriktningsnamn kan vara snarlika de somerbjuds idag men kommer att ha helt nya kurseroch examensmål. Valmöjligheter av lokalakurser och specialutformade program hartagits bort. Den kommunala skolan kommeratt erbjuda sexton nationella program (av artonprogram), två spetsutbildningar, en nationellspecialutbildning, introduktionsprogram ochlärlingsprogram. Inom ramen för de nationellaprogrammen erbjuds ett drygt trettiotal nationellainriktningar. Fischerströmska gymnasietkommer att få karaktären av en specialistenhetoch erbjuda fyra av fem introduktionsprogram.Verksamheten Carpe Diem som är en specialistenhetför elever med högfungerande autismkommer att finnas kvar på skolan.Elever som började i årskurs 1 hösten 2010kommer att studera efter den nuvarandeläroplanen fram till examen våren 2013, vilketställer krav på två parallella organisationer. Dennuvarande gymnasieverksamheten består somjämförelse av tretton nationella program, individuelltprogram och specialutformade program.Under våren 2010 fattade utbildningsnämndenbeslut om att avveckla energiprogrammet ochIB-programmet på grund av för få sökande tilldessa bägge utbildningar.Barn och ungdomar som inte uppnår grundskolansutbildningsmål på grund av utvecklingsstörningoch/eller autism bereds plats i denfrivilliga gymnasiesärskolan som omfattar fyraår i stället för den vanliga skolans tre år. Gymnasiesärskolabestår av Kihlströmska gymnasietmed sex olika program och Arenaskolan somvänder sig till ungdomar med autism.Elever kan fritt välja skola inom samverkansområdetoch till alla fristående skolor. Inomsydostregionen har Karlskrona kommun samverkansavtalmed tretton kommuner. Med fleraav dessa finns ett fördjupat samverkansavtal isyfte att bättre samordna olika utbildningar. Ikommunen finns fem fristående gymnasieskoloroch ytterligare en fristående skola skall startatill höstterminen 2011.Elevernas valmöjligheter och etableringarav fristående skolor medför att konkurrensenom eleverna ökar samtidigt som antalet eleverminskar under kommande år. Denna utvecklinginnebär att det blir än viktigare att dels marknadsföratill eleverna vad just den kommunalaskolan kan erbjuda, dels förbättra de kommunalaskolornas måluppfyllelse.Den kommunala vuxenutbildningen bedriverutbildning på grundskole- och gymnasienivå,särvux, Sfi-undervisning och uppdragsutbildning.Verksamheten är förlagd till Verkö,vilket innebär en del komplikationer medtillgänglighet och samverkan. Den traditionellagymnasiala vuxenutbildningen övergår alltmer77

Nämnder och styrelsertill yrkesinriktade utbildningar. Under 2009startade nätverket ”Gränslöst” tillsammans medBlekingekommunerna, Tingsryd och Bromölla.Syftet är att samordna och utveckla gemensammaverksamheter. Nätverket har gemensamtsökt och beviljats statliga medel för att finansierayrkesvuxutbildningar.Varje kommun har ansvar för att vuxnasom har rätt till Sfi-undervisning och bor ikommunen också får utbildning. Tidigare harSfi-undervisningen för nyanlända flyktingarbedrivits på uppdrag av Karlskrona kommunsarbetsmarknadsenhet. Från den 1 december2010 tar arbetsförmedlingen över det samordnandeansvaret för insatserna till flyktingaroch deras anhöriga, som är i arbetsförålder(20–64 år). Undervisning i Sfi är dock fortfarandekommunens ansvar liksom ansvaretför de flyktingar, som anlänt innan den1 december 2010.MålangivelserVisioner och inriktningsmålUtbildningsnämndens verksamheter ska präglasav att elever och personal upplever glädje,gemenskap, engagemang och motivation i enstimulerande miljö. Alla elever ska få minstgodkänt i alla kurser som finns i den individuellastudieplanen.Detta ska uppnås genom att:– skolan ska utgå från var och ens förutsättningaroch förmågor att lära och utvecklas– särskilt stöd ges när behov föreligger– skolan ska arbeta med de demokratiskavärdena i en öppen och respektfull dialog– nolltolerans vad gäller kränkningar (OKskola)– skolan ska stimulera till nytänkande, ansvarstagandeoch ett kritiskt förhållningssätt föratt ge eleverna trygghet och handlingsmöjligheteri en föränderlig värld (entreprenörielltarbetssätt)– skolan ska uppmuntra till ökat elevinflytandeöver utbildningens innehåll och formerVerksamhetsmål• Andelen elever som fullföljer en påbörjadgymnasieutbildning ska öka årligen fråndagens nivå för att under denna planeringsperiodnå minst 90 %• Andelen elever som går ut gymnasiet medgodkända betyg ska öka. Det långsiktigamålet ska vara 100 %. Målet under dennaplaneringsperiod ska vara minst 95 %• Andelen kursdeltagare inom vuxenutbildningensom slutför sina kurser under läsåretska åka årligen för att år 2013 vara minst80 %• Samtliga elever i gymnasieskolan med behovav stöd ska få erforderlig hjälpPlanerade förändringarI samband med det negativa utfallet i förhållandetill budget 2009 fattade utbildningsnämndenbeslut om neddragningar motsvarande 3,2mnkr. Besparingarna har gett en positiv ekonomiskeffekt för 2010 men har påverkat kvaliténi verksamheten negativt. För att höja kvalitén iverksamheten har utbildningsnämndens budgetramför år 2011 sammantaget utökats med 10,2mnkr, vilket i praktiken innebär en utökningmed netto 6,2 mnkr i förhållande till år 2010.Utbildningsförvaltningen har redovisat förbåde utbildningsnämnd och kommunstyrelseatt den nya gymnasiereformen hösten 2011kommer att medföra extra kostnader. Dockhar finansdepartementet aviserat att reformeni stället ska minska kostnaderna för gymnasieskolan,vilket SKL (Sveriges kommuner ochlandsting) motsätter sig. Därmed är i dagslägetosäkerheten stor kring om utbildningsnämndenkommer att tillföras extra medel för den nyagymnasiereformen.Den nu utökade budgetramen skapar utrymmeför flera nya satsningar inom nämndensverksamhetsområden. Målen i skolplanen förpersonalens fortbildning och kompetensutvecklinguppgår till 1,5 % av personalkostnaderna.Målet kunde inte uppnås under 2010, då 0,7 %78

Nämnder och styrelseravsattes till fortbildning, men genom att ramennu förstärks kommer målet att kunna uppnås.Östersjöskolan arbetar med att utvecklaarbetet kring hållbar utveckling. Skolan får nuökade resurser som bl.a. ska användas för enökad satsning på att använda kravmärkta produkteroch en optimering av sophanteringen.Antalet elever med behov av olika formerav stödinsatser har ökat under flera år. Underde närmsta åren kommer nu extra resurser atttillföras, för att fler elever ska kunna få det stödde är i behov av. En extra specialpedagog skatillföras respektive gymnasieskola och fler elevassistenterska tillsättas. Dessutom kommerplatsantalet vid Carpe Diem på Rosenholmatt öka.Elever som kommer från ett annat land harrätt att få handledning på sitt eget modersmål.Idag har inte alla elever tillgång till detta itillräcklig utsträckning, varför extra resurserkommer att tillföras även denna verksamhet.I samband med besparingarna 2009 skeddeneddragningar inom bl.a. skolbibliotek, skolhälsovårdoch lokalvård. Resultatet av detta har föreleverna blivit både en försämrad skolmiljö ochen minskad service samtidigt som personalensarbetsmiljö också försämrats. Delar av de ökaderesurserna kommer nu därför att återföras tilldessa verksamheter.En ytterligare satsning kommer också attgöras på marknadsföring av kommunens gymnasieskolorför att klara den hårdnande konkurrensenfrån andra aktörer på marknaden. Föratt locka fler elever från andra kommuner skagymnasieskolorna också tillsammans med ABKarlskronahem söka erbjuda dessa elever ettattraktivt och tryggt boende.Höstterminen 2010 har Skolinspektionengenomfört en tillsyn av samtliga gymnasieskolori kommunen och resultaten av denna kommeratt presenteras i februari 2011. De brister somframkommer i denna inspektion ska enligtregelverket åtgärdas redan inom tre månader.I avvaktan på denna rapport avsätter nämndenvissa resurser härför i en särskild reserv.Till följd av ramförstärkningen från år 2011måste också enligt nu gällande regelverk ävenelevbidraget till fristående skolor justeras/räknas upp.I Budget 2011 finns också upptaget särskildamedel för att snarast möjligt kunna flytta denkommunala vuxenutbildningen från nuvarandelokaler på Verkö till mer centralt belägnalokaler. På sikt ska också antalet platser iverksamheten utökas. Verksamheten ska ocksåtillföras ytterligare en befattning som studieochyrkesvägledare för att kunna öka denuppsökande verksamheten.79

Nämnder och styrelserVerksamhetsmåttUtfall Prognos Budget Plan Plan2009 2010 2011 2012 2013GymnasieskolanAntal elever genomsnitt av vår och höst 2 396 2 240 2 207 2 106 2 020– därav från andra kommuner 326 311 308 295 280Antal lärare (heltidstjänst) per 100 elever 8,0 8,0 8,1 8,1 8,1Elever från Karlskrona kommun som studerarpå gymnasieskolor hos andra huvudmängenomsnitt vår/höstKommuner och landsting 151 155 148 135 120Fristående skolor 380 431 412 355 305Totalt (medeltal vt/ht) 531 586 560 490 425Antal elever betalningsansvar 2 601 2 515 2 459 2 301 2 165Antal elever i gymnasiesärskola 54 54 54 54Verksamhetsmått per låsär2009/2010 2010/2011 2011/2012 2012/2013 2013/2014Andel elever som fullföljer påbörjad 72 76 80 85 90gymnasieutbildningAndel elever som går ut gymnasiet med 82 85 88 92 95godkända betygAndel kursdeltagare inom vuxenutbildningen 70 75 80 80som slutför sina kurser under läsåretSamtliga elever i behov av stöd ska få 100 100 100 100erforderlig hjälpStudieresultat; Elever vid Karlskronakommuns gymnasieskolorGenomsnittlig betygspoäng 14,1Andel nybörjare som fullföljde utbildningen 74inom 4 år (%)D:o exkl IV (%) 81Vuxenutbildning (exkl SFI )Totalt producerade verksamhetspoäng 247 232– andel gymnasie (%) 84,0– andel grundvux (%) 16,0Antal lärare (heltidstjänster) 4,2per 100 heltidsstuderandeBruttokostnad per verksamhetspoäng 45– därav undervisning 23– därav läroböcker 1– därav lokaler inkl lokalvård 3Nettokostnad per invånare (kr) 17480

Nämnder och styrelserEkonomiskt sammandrag (mnkr)Utfall Prognos Budget Plan Plan2009 2010 2011 2012 2013Intäkter 71,1 72,1 73,1 73,4 73,4Kostnader– Personalkostnader -150,4 -158,2 -159,9 -162,0 -162,0– Övriga kostnader -132,1 -146,7 -148,6 -149,6 -149,6– Kapitalkostnader -4,4 -4,4 -4,4 -4,4 -4,4Summa kostnader -286,9 -309,3 -312,9 -316,0 -316,0Nettokostnad/Budgetram -215,8 -237,2 -239,8 -242,6 -242,6PersonalredovisningUtfall Prognos Budget Plan Plan2009 2010 2011 2012 2013Antal anställda 398,0 400 405 404 403Antal årsarbetare 378,2 380 384 383 382Andel kvinnor (%) 57 57 57 57 57Personalens medelålder 49 49 49 48 48Andel lärare som har pedagogisk högskoleexamen 80 80 80 80 80Sjukfrånvaro (antal dgr/anställd) 14,9 10 11 11 11Frisknärvaro (%) 75 83 83 83 83Investeringsbudget (tkr)Utfall Prognos Budget Plan Plan2009 2010 2011 2012 2013Inventarier och utrustning 3 400 4 250 4 250 4 250 4 250Totalt 3 400 4 250 4 250 4 250 4 250Jämfört med budget 2010 och ekonomiskplanering 2011–2012, justeras ramen förbudget 2011 och ekonomisk planering2012–2013 enligt följande:• Budgetramen utökas med 2,0 miljoner kronor för år2011 och 4,0 miljoner kronor från år 2012 för ensatsning på främst fortbildning av lärarpersonalen.• Budgetramen utökas dessutom med ytterligare7,5 miljoner kronor från år 2011 för en satsningi olika former på ökad kvalité och förbättrade resultati gymnasieskolan.• Budgetramen behålls även oförändrad för de närmastetre åren trots att elevantalet i gymnasieskolan successivtkommer att minska från år 2011.• Budgetramen justeras tills vidare inte heller för förväntadeeffekter av den nya gymnasiereformen frånhöstterminen 2011. Resultaten av pågående överläggningarmellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)och regeringen/riksdagen ska först avvaktas.• Budgetramen utökas dessutom med 0,7 miljoner kronorför år 2011 och med 1,5 miljoner kronor från år 2012för en flyttning av Komvux till andra lokaler i centralaKarlskrona med syfte att på sikt kunna såväl utöka somförbättra verksamheten.• Inriktningen är samtidigt att försöka koncentrerakommunens resurser för rådgivning och insatser inomarbetsmarknadsområdet till ett vägledningscentrum.81

Nämnder och styrelserÄldrenämndenUppdrag/AnsvarsområdeÄldreomsorgens verksamhet styrs till störstadel av lagar och förordningar, företrädelsevissocialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen.Detta innebär att förvaltningen endast till vissdel själv kan bestämma vilka medborgerligatjänster som bör prioriteras framför andra.Äldrenämnden ansvarar för sociala insatserenligt socialtjänstlagen till personer som är65 år och äldre samt för sjukvårdsinsatservid särskilda boenden enligt hälso- ochsjukvårdslagen.Från och med 2011 införs flera förändringari Socialtjänstlagen som äldrenämnden kommeratt behöva förhålla sig till. Det införs bl.a. ennationell värdegrund för äldreomsorg.De nationella mål för äldreomsorgen somSocialstyrelsen satt upp i enlighet med Socialtjänstlagenär formulerade som att äldrepersoner skall kunna leva ett aktivt liv, kunnaåldras i trygghet och med bibehållet oberoende,mötas med respekt samt ha tillgång till god vårdoch omsorg.Alla äldre ska ha möjlighet att delta i samhällslivet.Det ska finnas meningsfulla dagligaaktiviteter med varierande innehåll och somstärker den enskildes egna resurser. Alla äldreska, så långt som möjligt, kunna leva ett självständigtliv i den egna bostaden. När en personinte längre kan få sin omsorg tillgodosedd i denegna bostaden, ska särskilda boendeformer medindividuell omsorg och vård erbjudas. Arbetetska utgå från den enskildes behov.VerksamhetsbeskrivningStrategiskt område Dagliga aktiviteterMöjligheten att ta del av dagliga aktiviteter ärav stor betydelse för psykiskt och fysiskt välmående.En viktig uppgift inom verksamhetsområdetblir därför att tillsammans med de resursersom finns inom såväl hemtjänstverksamhetensom det särskilda boendet skapa den meningsfullaoch aktiva dagen för den enskilde individen,vilket alltid ska ske med utgångspunkt idennes behov och förutsättningar. Tillgångentill sådana aktiviteter kan för den enskilde individenha betydelse för om det finns möjlighetatt bo kvar i det hittillsvarande egna, ordinära,boendet eller om det finns skäl att överväga attflytta till särskilt boende. Verksamheten harkaraktären av att vara såväl förebyggande somrehabiliterande. Förutom att utveckla redanbefintliga träffpunkter ingår även utveckling avanhörigstödet i detta strategiska område. I nulägetfinns det 14 olika träffpunkter i kommunen.Strategiskt område HemtjänstMed hjälp av det kommunala ansvaret atttillhandahålla hemtjänst tryggas möjligheten förden enskilde individen att bo kvar i den egnabostaden i invand miljö. Hemtjänstinsatser gesdygnet runt. Inom verksamhetsområdet Hemtjänstingår även äldrenämndens resurser förkorttidsvård. Antalet beviljade hemtjänsttimmaruppgår till knappt 700 000 och ungefär1 100 personer får någon form av hemtjänstinsatsunder ett år.Strategiskt område Särskilt boendeNär den äldre inte längre kan bo hemmaerbjuds dessutom olika former av Särskiltboende. Från och med maj månad 2008 ingåräven hälso- och sjukvårdsresurserna i verksamhetsområdetsärskilt boende. I nuläget uppgårantalet platser inom särskilt boende till ca 825varav flertalet inom kategorin gruppboende.Härtill kommer också ca 50 platser för s.k.korttidsboende.Strategiskt område Resurs- ochKompetensförsörjningDet resursorienterade strategiska områdetKompetensförsörjning består av två delar, delsdet lite mer kortsiktiga arbetet med att försörjadagens verksamhet med personalresurser (medsåväl rätt som tillräcklig kompetens), dels detmer långsdiktiga med att definiera och utvecklakraven på kompetens hos morgondagens medarbetare.82

Nämnder och styrelserMålangivelserVisions- och inriktningsmålFöljande inriktningsmål är fastställda aväldrenämndenVerksamhet• Brukarnas behov skall tillgodoses genom aktuellakommunicerade individuella genomförandeplaner utifrån gällande biståndsbeslut.• Brukarna erbjuds möjligheter till meningsfulltillvaro i gemenskap med andra.• Tillgänglighet, kontinuitet och flexibilitetskall tillgodoses i relation mellan brukare ochmedarbetare.• Enskilda som söker kontakt med äldrenämndensverksamhet ska bemötas med respektoch erbjudas skyndsam handläggning av sittärende.• Brukarna skall ha tillgång till informationom sina rättigheter och om nämndensverksamhet.• Den tillagade, och distribuerade och serveradematen inom verksamheten ska ge varjebrukare en god och närringsriktig sammansattkost av god kvalité. Maten skall serverasjämnt över fördelat över dagen. Matenserveras i en miljö som uppmuntrar till godaptit i gemenskap.• Hälso- och sjukvård, som är kommunenansvar i särskilt boende, ska utformas ochligga på en nivå som garanterar god vård ochmedicinsk säkerhet.Personal• Äldrenämndens verksamhet ska ha en godarbetsmiljö, såväl fysiskt som psykosocialt.• Medarbetarna möter brukarna med rätt kompetens.Kontinuerlig kompetensutveckling skaske för att säkerställa en god service och vård.Jämställdhet• Jämställdhetsperspektivet ska vara en naturligdel i verksamheten. Perspektivet ska finnasmed i beslutsunderlag och kontinuerligt varaen del i den dialog som förs på olika nivåer iförvaltningen.Verksamhetsmål• Personer som beviljats bistånd i form avbostad i särskilt boende ska få ett realistiskterbjudande om lägenhet inom tre månader.• De individuella genomförandeplanerna skallalltid vara aktuella med utgångspunkt i hurden enskilde individens behov och förutsättningarförändras över tiden.Planerade förändringarUnder inledningen av 2011 verkställs de förändringarinom särskilt boende som härrör frånbeslut under 2010. Det innebär att verksamhetenvid Storören på Gullberna kommer attinriktas mot mer specialiserad äldreomsorg.Äldrenämnden har tidigare gett äldreförvaltningeni uppdrag att studera förutsättningaratt utöka individens möjlighet till att påverkainsatsernas utformning och innehåll inom hemtjänsten.Med förändringarna i Socialtjänstlagenblir behovet av en sådan förändring änmer påtagligt. Under 2011 införs ett system medförenklad biståndsbedömning av serviceinsatseri hemtjänsten. Förändringen innebär att personersom är 75 år och äldre genom ett enklareförfaringssätt kan bli beviljade serviceinsatser.En sannolik utveckling inom hemtjänstverksamhetenär att den under 2011 delas itvå huvudsakliga inriktningar – omvårdnadrespektive service.Projektet med införskaffande av planeringssystemförskjuts framåt i tiden. System fördigital hantering av lås och nycklar hos brukareinom hemtjänst kommer däremot att införasunder 2011. Merkostnaderna för detta underdet första året kommer långsiktigt mer än välatt kompenseras av de årliga rationaliseringsvinsterförändringen medför.Under 2010 har prov påbörjats med attbrukare inom särskilt boende ges möjlighet attvälja mellan flera rätter vad avser det dagligahuvudmålet. Om provet faller väl ut kommeräldrenämnden att verka för att möjligheten attvälja utökas till alla särskilda boenden.Planeringen för utvecklingen inom det sär-83

Nämnder och styrelserskilda boendet sker med utgångspunkt i att enny boendeenhet kan etableras vid Vedebylund iLyckeby från och med år 2013.Verksamheten med dagliga aktiviteterkommer att tillföras ytterligare resurser, sombl.a. ska användas för att under 2011 påbörjauppsökande och förebyggande verksamhet.I en särskild reserv också avsätts 3,0 mnkrför att täcka behovet av extra personalresurserunder främst nattetid vid de särskilda boendena.Inom särskilt boende avsätts dessutomfrån det fjärde kvartalet 2011 särskilda resurserför 10 befintliga bostäder, som fram tills dessfrämst finansieras med tillfälliga statligastimulansmedel.Från och med år 2011 gör äldrenämndenockså en satsning på vissa personalbefrämjandeåtgärder som t.ex. ökade resurserför inköp av arbetskläder och insatser förkompetensutveckling.VerksamhetsmåttUtfall Prognos Budget Plan Plan2009 2010 2011 2012 2013Hemtjänst och/eller anhörigvårdare 993 1 133 1 159 1 185 1 207– därav åldersfördelat 65–79 år 272 301 308 315 32180–89 år 526 610 624 638 65090–äldre 195 222 227 232 236Boende 821 801 806 806 806– därav åldersfördelat 65–79 år 144 140 143 146 14980–89 år 425 369 362 360 35490–äldre 252 292 300 300 303Endast matdistribution 57 48 52 50 50– därav åldersfördelat 65–79 år 26 25 25 25 2580–89 år 24 18 20 20 2090–äldre 7 5 7 5 5Endast trygghetslarm 510 457 450 450 450– därav åldersfördelat 65–79 år 136 126 125 125 12580–89 år 310 275 275 275 27590–äldre 64 56 50 50 50Beviljade hemtjänsttimmar 669 000 680 000 680 000 680 000 680 000SÄRSKILT BOENDEGruppboendeAntal platser 31/12 683 683 662 662 662Bruttokostnad/plats 565 281 561 841 562 000 562 000 562 000Bruttokostnad/vårddygn (/genomsnitt platser) 1 549 1 539 1 540 1 540 1 540Korttidsboende (inkl Rosengården 20 pl)Antal platser 31/12 52 52 50 50 50Bruttokostnad/plats 561 214 557 699 557 700 557 700 557 700Bruttokostnad/vårddygn (/genomsnitt platser) 1 574 1 528 1 528 1 528 1 528Servicelägenheter/ServicehusAntal platser 31/12 144 144 144 144 144Totalt antal platser/lägenheter 31/12 879 879 856 856 85684

Nämnder och styrelserVerksamhetsmåttUtfall Prognos Budget Plan Plan2009 2010 2011 2012 2013ÖVRIG VERKSAMHETDagcentralerAntal enheter inkl Gamlegården¹ 11 12 12 12 12DagverksamhetAntal enheter 3 3 3 3 3Antal platser 22 22 22 22 22Bruttokostnad per plats 208 055 223 282 223 300 223 300 223 300TrygghetslarmAntal larm 1 393 1 442 1 450 1 450 1 450Övriga köpta platserUtbetalt till Landstinget under året– akutklinik 2 208 860 1 815 000 1 481 000 1 481 000 1 481 000– rehab 0 0 798 000 798 000 798 000– psykogeriatrik 249 249 74 459 413 000 413 000 413 000Antal betalda dagar– akutklinik 571 378 425 425 425– rehab 0 0 228 228 228– psykogeriatrik 53 23 105 105 105Genomsnittlig kvarliggning(person per dygn)– akutklinik 1,6 1,2 1,1 1,1 1,1– rehab 0,0 0,0 1,0 1,0 1,0– psykogeriatrik 0,1 0,0 1,0 1,0 1,0¹ Gamlegården drivs ideellt85

Nämnder och styrelserEkonomiskt sammandrag (mnkr)Utfall Prognos Budget Plan Plan2009 2010 2011 2012 2013Intäkter 126,8 127,9 126,6 123,6 123,8Kostnader– Personalkostnader -574,9 -562,2 -565,3 -564,9 -560,7– Övriga kostnader -211,3 -213,1 -217,8 -215,2 -219,6– Kapitalkostnader -0,2 -0,4 -0,4 -0,4 -0,4Summa kostnader -786,4 -785,5 -783,7 -787,0 -799,1Nettokostnad/Budgetram -659,6 -647,8 -656,9 -656,9 -656,9PersonalredovisningUtfall Prognos Budget Plan Plan2009 2010 2011 2012 2013Antal anställda 1 615 1 626 1 621 1 615 1 615Antal årsarbetare 1 393 1 398 1 394 1 389 1 389Andel kvinnor (%) 93,5 93,5 93,4 93,3 93,2Personalens medelålder 43,6 43,8 43,7 43,6 43,5Andel behöriga (%) 54,0 64,0 67,0 68,0 69,0Sjukfrånvaro (%) 27,9 25,9 24,9 24,7 24,6Frisknärvaro (%) 40,0 41,0 41,2 41,3 41,4Investeringsbudget (tkr)Utfall Prognos Budget Plan Plan2008 2009 2010 2011 2012Inventarier och utrustning 3 900 6 470 3 200 3 200 5 200Totalt 3 900 6 470 3 200 3 200 5 200Jämfört med budget 2010 och ekonomiskplanering 2011–2012, justeras ramen förbudget 2011 och ekonomisk planering2012–2013 enligt följande:• Budgetramarna behålls oförändrade för de närmastetre åren.• Inom dessa budgetramar ska också de tillkommandedrift- och lokalkostnaderna för ett nytt äldreboendei Lyckeby/Vedebylund – som planeras tas i bruk vidårsskiftet 2012/2013 samtidigt som ett antal befintligaäldreboenden då avvecklas – kunna inrymmas.• Inom dessa budgetramar ska med början under år2011 genomföras ett projekt för införande av digitalnyckel- och låshantering inom kommunens hemtjänstverksamhet.86

UTGIVARE: Karlskrona Kommun, Kommunledningsförvaltningen, Avd för styrning och ledning i samarbete med Informationsavdelningen | PRODUKTION: Lennandia Advertising AB | TRYCK: Printfabriken | Foto: Matz ArnströmÖstra Hamngatan 7B, 371 83 Karlskrona | Telefon: 0455-30 30 00 | Fax: 0455-30 30 30E-post: kommunledningsforvaltningen@karlskrona.se | Hemsida: www.karlskrona.se