UV Syd Rapport 2008:23 - Riksantikvarieämbetet, avdelningen för ...

uv syd rapport 2008:23arkeologisk Förundersökning 2007Utbyggnadsområde 174 S RåbylundBoplatslämningar från sten- brons- och järnålder och en brandgrav från bronsålderSkåne, Stora Råby socken, Stora Råby 36:7 m.fl., RAÄ 8 och 28, Lunds kommunDnr 422-1819-2007Anna LagergrenUtbyggnadsområde 174 S Råbylund 1

RiksantikvarieämbetetAvdelningen för arkeologiska undersökningarUV SydOdlarevägen 5226 60 LundTel. 010-480 82 30Fax 010-480 82 67www.arkeologiuv.se© 2008 RiksantikvarieämbetetUV Syd Rapport 2008:23ISSN 1104-7526Kart- och ritmaterial Henrik PihlLayout Anita Esping BodénTryck/Utskrift UV Syd, Lund, 2008Kartor ur allmänt kartmaterial, © Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L 1999/3

InnehållSammanfattning 5Bakgrund 5Naturgeografiska förutsättningar 7Fornlämningsmiljö och tidigare undersökningar 7Utredningsresultat 9Förundersökningens mål och genomförande 9Resultat 11Område B 11Område C 16Makrofossil 22Bevaringsförhållanden 22Utvärdering av lämningarnas bevarandevärde/vetenskapliga värde 23Tidigneolitikum 23Yngre bronsålder 23Förromersk järnålder 24Makrofossil 25Utvärdering av undersökningens genomförande 25Fältarbetet och den kompletterande förundersökningen 25Metalldetektering 25Referenser 26Litteratur 26Otryckta källor 27Muntliga uppgifter 27Administrativa uppgifter 28Tabell 2. Fyndtabell 29Tabell 3. Anläggningar 32Bilaga 1Osteologisk rapport 36Bilaga 2Analysrapport, makrofossil 37

Utbyggnadsområde 174 S RåbylundAnna LagergrenSammanfattningEn förundersökning har utförts i Råbylund öster om Lund på två delområdensom avgränsats efter utredning i slutet av 1990-talet. Lämningarfrån tidigneolitikum, bronsålder och äldre järnålder dokumenteradesinom vad som kallas område B och C (fig. 2).I område B fanns spår av aktiviteter från inledningen av yngrebronsålder på ömse sidor om en liten bäck. Aktiviteterna tolkas somvardagliga, bland annat finns tecken som tyder på mattillredning ocheventuellt keramiktillverkning. De människor som utfört handlingarnahar sannolikt bott strax öster om undersökningsområdet. Platsenhar nyttjats under en relativt kort period.I område C dokumenterades en gård från förromersk järnålder.Resterna av gården utgörs av ett långhus, en hägnad och eventuellt enmindre byggnad. Dessutom fanns en brandgrav från yngre bronsålderpå gårdsplanen.Både på område B och C fanns spår av aktivitet under neolitikum. Iområde C kan lämningarna dateras till förra delen av tidigneolitikum.Lämningarna bedöms inte spegla en boplats, utan representerar enmer kortvarig vistelse.Lämningarna inom område C blev föremål för en utvidgad insatsi samband med förundersökningen, vilket ansågs som tillräckligt föratt lämningen tillfredsställande skulle dokumenteras före exploatering.Lämningarna i område B bedömdes besitta ett sådant värde att bevarandeeller vidare undersökningar ansågs befogade. Länsstyrelsenbeslutade dock att så inte var fallet och skydd eller vidare undersökningarär inte aktuellt.BakgrundLunds kommun avser att bebygga ett 52 ha (520 000 m 2 ) stort områdesydost om Lund (fig. 1 och 2). Inom området finns en registreradfornlämning och arkeologiska utredningar har påvisat bevarade lämningarunder mark. Riksantikvarieämbetet, UV Syd har på Länsstyrelsensuppdrag utfört en arkeologisk förundersökning av lämningarna.Lunds kommun bekostade undersökningen och Anna Lagergren, UVSyd var ansvarig för utförandet.Utbyggnadsområde 174 S Råbylund 5

DalbyvägenGastelyckansindustriområdeEDCBAStora RåbyRegistrerade fornlämningar, punktRegistrerade fornlämningar, ytaExploateringsområde 174 S RåbylundFornlämningsområden avgränsadeefter utredningen 1998-99Fig. 2. Utdrag ur Fastighetskartan, storruta 2C med exploateringsområdet och område A–E.6 Utbyggnadsområde 174 S Råbylund

Vid arkeologiska utredningar 1998 och 1999 påvisades bevaradelämningar på delar av det planerade exploateringsområdet (Olsson1999). Områdena med lämningar avgränsades och benämndes A–E(fig. 2). För fyra ytor, A, B, C och E förordades förundersökning.Område E förundersöktes 2001 (Lagergren-Olsson 2002) och ingaytterligare åtgärder förordades. Område A har omvärderats och ingavidare insatser anses befogade. Föreliggande förundersökning beröralltså de kvarvarande områdena B (20 000 m 2 ) och C (50 000 m 2 ) ochutfördes 20 augusti–13 september 2007.Under förundersökningens fältarbete bedömdes en yta inom områdeC som så intressant att vidare undersökningar var motiverade.Lämningens utbredning bedömdes som begränsad och en insats iform av en utvidgad förundersökning tillräcklig. Efter förhandlingoch överenskommelse med länsstyrelse och Lunds kommun utfördesdenna i direkt anslutning till förundersökningen.Naturgeografiska förutsättningarFörundersökningsområdet är beläget i ett endast mycket svagt kuperatfullåkerslandskap i Höje ås dalgång. Den huvudsakliga sluttningsriktningenär mot söder och Höje å rinner 2,5 km bort i sammariktning. I östra delen av område B finns en markerad svacka, ochpå en karta från 1782 finns en bäck markerad där (fig. 3). Mellerstadelen av område C är på samma karta betecknad som ängs- eller betesmarki ett fuktigare parti. En mindre, idag rätad, bäck finns ocksånågra hundra meter mot sydväst.Området är mycket flackt med undantag för den nordöstra delen,där en för området kraftigare förhöjning finns, på vilken förundersökningsområdeB är beläget. Norr om exploateringsområdet stigerterrängen och upptas idag bland annat av bostadsområdet Linero.Jordarten utgörs huvudsakligen av lera.Fornlämningsmiljö och tidigare undersökningarNärområdet är relativt rikt på registrerade fornlämningar.Inom exploateringsytan fanns före utredningen en registrerad fornlämning,RAÄ 8 i Stora Råby socken. Denna utgjordes av ett områdemed bearbetad flinta i matjorden, är betecknad som ”stenåldersboplats”i fornminnesregistret och har daterats till mellan- och senneolitikum(Wyszomirski 1974). På en gård i direkt anslutning till områdeC finns en gårdssamling registrerad, RAÄ 20 (St Råby sn). Deninnehåller enligt uppgift fynd från gårdens ägor. Samlingen omfattarhuvudsakligen neolitiskt material.I Linero på höjden norr om undersökningsområdet finns högarregistrerade (RAÄ 57 och 58, Lunds stad). RAÄ 58 är ca 9×7 m iomfång och kallas ”Trehögarna”. RAÄ 57 utgör en eventuell platsför en borttagen hög. Här uppe fanns också en inventerad boplats,RAÄ 25 (St Råby sn), vilken till delar tillsammans med omgivandeytor undersöktes vid en utredning 1988 och en förundersökning 1990(Olsson 1991). Härvid framkom ett mindre antal anläggningar i formav härdar och gropar, men inga daterande fynd påträffades.Flera förundersökningar har nyligen utförts i Lunds östra ochsydöstra utkanter. En dryg km norr om Södra Råbylund, uppe påUtbyggnadsområde 174 S Råbylund 7

Fig. 3. Utdrag ur lantmäterikarta 1782 med förundersökningsområdena markerade.8 Utbyggnadsområde 174 S Råbylundsluttningen av Linerohöjden har boplatslämningar undersökts. Härpåträffades bland annat ett långhus från yngre romersk järnålder. Boplatsentolkas som använd vid upprepade tillfällen under brons- ochjärnålder (Ericson 2007b). Ytterligare en km norrut dokumenteradesvad som tolkas som två ensamgårdar från folkvandringstid, menockså spår av aktiviteter under bronsålder och förromersk järnålder(Ericson 2007d). En dryg halvkilometer norr därom påträffades resternaav en boplats med dateringar till äldre och yngre bronsålder,eventuellt äldre järnålder. Inga huslämningar fanns bevarade, menen funktionsindelning av boplatsytan och indikationer på bebyggelsekunde iakttas (Ericson 2007c).Omkring 3 km norr om Södra Råbylund utfördes hösten 2007 ensärskild undersökning på ett område kallat Brunnshög. Vid dennadokumenterades lämningar från tidigneolitikum och äldre järnålder.Från tidigneolitikum stammar bland annat en grav och offergropar,men inga hus-, hyddkonstruktioner eller andra tydliga boplatsläm-

ningar. För den äldre järnåldern rör det sig om boplatsrester i formav stolphus, gropar brunnar, härdar, ett grophus m.m. Under våren2008 kommer den särskilda undersökningen i Brunnshög att fortsättaoch då beröra en mellanneolitisk palissadanläggning och ytterligareboplatslämningar från äldre järnålder.Ett par km mot sydväst har lämningar med bland annat ett litetfyrstolpshus påträffats. Lämningarna tolkas som spår av en tillfälliguppehållsplats, kanske säsongsvis utnyttjad för slåtter/bete/upplag avvinterfoder (Ericson 2007a). Dateringen är osäker, men ligger sannolikti brons- eller järnålder.Nere i Höje ås dalgång dominerar de ytinventerade stenåldersboplatsernafornlämningsbilden. De bevarade neolitiska lämningar sompåträffats finns i sandiga områden i närheten av vattendragen.I dalgången söder om Lund har två gravfält från yngre romerskjärnålder/folkvandringstid undersökts och närmre Råbylund finnshöggravar.Järnåldersplatsen Uppåkra är belägen ca 5 km från S Råbylund, isydvästlig riktning.Sammantaget kan sägas att få större särskilda undersökningar ärutförda kring Lund och att de lämningar som undersökts huvudsakligenär från tidig- och mellanneolitikum och äldre järnålder, medanövriga perioder är endast svagt företrädda. Den totala fornlämningsbilden,såsom den avspeglas i fornminnesregistret, visar dock att landskapetutnyttjats under hela förhistorien.UtredningsresultatInom område B dokumenterades vid utredningen knappt 40 anläggningar.Exploateringsområdets begränsning har ändrats sedan dessoch inom den del som var aktuell för förundersökning påträffades vidutredningen ca 15 anläggningar. Dessa utgjordes huvudsakligen avgropar, men omfattade även en handfull stolphål, ett par gropsystemoch en eventuell brunn. I schaktytan på anläggningarna fanns bearbetadflinta, bränd lera och kol. Lämningarna tolkades som en boplatsmed preliminär datering till brons-/järnålder (Olsson 1999).Inom område C påträffades knappt 20 anläggningar. Tio var gropar,varav fyra angavs som osäkra. Övriga anläggningar bestod av sjustolphål och tre härdar. I anläggningsytorna fanns förutom bearbetadflinta också keramik som daterades till brons-järnålder (Olsson 1999).Den del av område C som låg inom den registrerade fornlämningenRAÄ 8 ytinventerades. Sparsamma mängder flinta iakttogs, bland annaten borr och fem skrapor, vilka daterades till senneolitikum ochyngre bronsålder/järnålder (Olsson 1999). Inom den ytinventeradelämningen drogs inga sökschakt. Öster om RAÄ 8 fanns spår av ”våtmarkssänkor”och eventuellt mindre vattendrag (Olsson 1999).Förundersökningens mål och genomförandeMålsättningen med förundersökningen var att:• bedöma lämningarnas bevarandevärde/vetenskapliga värdegenom att:Utbyggnadsområde 174 S Råbylund 9

• klargöra fornlämningens typ• klargöra fornlämningens datering• klargöra fornlämningens bevarandegrad (anläggningar, fynd,makrofossil)• närmare fastställa de bevarade lämningarnas utbredningMaterialet som tas fram vid förundersökningen ska fungera som ettplanerings- och beslutsunderlag till Länsstyrelsens handläggning avärendet.För att avgöra om anläggningarna bildade tolkningsbara strukturer,vilket bidrar till bedömningen av lämningens typ, banades ytor av där anläggningarnaenligt spridningsbilden i utredningsschakten låg som tätast.Ett urval av anläggningarna undersöktes efter avbaningen, både för attbedöma typ av lämning och för att klargöra dateringen genom fynd.För att bedöma statusen på eventuella bevarade äldre markhorisontermed avseende på fyndinnehåll och -spridning förlades schaktäven i anslutning till dessa. Fynd från lagerytorna tillvaratogs somdateringsunderlag. Där informationsvärdet hos äldre markhorisonterbedömdes som lågt banades dessa delvis av för att synliggöra eventuellanedgrävningar i och under dem.Det har vid flera undersökningar på senare tid visat sig att metalldetekteringav matjordens undre del, anläggningar och ”kulturlager”har gett betydande informationstillskott både vad gäller datering ochverksamhet i förhållande till insatsens storlek. Därför metalldetekteradesden undre delen av matjorden på delar av de ytor som banadesav samt alla anläggningar och äldre markhorisonter.Utgrävningen av anläggningar syftade också till att klargöra bevaringsförhållandenför olika material på platsen, vilket påverkar lämningarnasvetenskapliga värde.För att närmare avgränsa fornlämningen grävdes sökschakt medmaskin.Knappt 6000 m 2 banades av, tillsammans med 420 löpmetersökschakt (fig. 4). Placeringen av schakten styrdes i första hand avanläggningstätheten i utredningsschakten, men lokaliseringen styrdesockså av de resultat som fortlöpande kom fram vid undersökningen.I område B som är ca 2 ha (20 000 m 2 ) stort banades 3 ytor av omtillsammans 2200 m 2 och därtill 220 m sökschakt. Inom område Csom omfattar ca 5 ha (50 000 m2) banades 4 ytor av om tillsammans3600 m 2 tillsammans med drygt 300 m sökschakt. Förundersökningeninleddes på RAÄ 8 med sökschakt, eftersom man vid utredningenbara ytinventerade denna del.Knappt 40 % av anläggningarna undersöktes genom handutgrävning.De grävdes ut till delar eller helt, beroende på frågeställning. Ettstörre gropsystem undersöktes med en kombination av grävmaskinoch handutgrävning.Alla anläggningar mättes in med totalstation och dokumenteradesi det digitala fältdokumentationsprogrammet Intrasis. Fynd tillvaratogsoch registrerades i samma program, liksom all övrig dokumentation.Fotodokumentation skedde med digitalkamera.Material för 14 C-datering tillvaratogs, liksom jordprover för makrofossilanalys.I område C påträffades ett stolpbyggt långhus och en brandgrav.Omfattningen av lämningen, efter schaktutvidgning och sökschakt,bedömdes vara så begränsad att en utvidgad förundersökning skullevara tillräcklig för att dokumentera lämningen tillfredsställande.10 Utbyggnadsområde 174 S Råbylund

C173710834633336B3385504522199852617801243 1212AnläggningarSchakt (med id-nummer)RAÄ8, utbredning före utredningenUndersökningsområdeFig. 4. Område B och C med förundersökningsschakt och anläggningar.ResultatOmråde BInom område B togs tre schaktytor upp, varav två på ömse sidor avdet forna bäckloppet, jämte tre sökschakt. Här påträffades sammanlagt63 anläggningar, främst i form av gropar och härdar, men ocksåstolphål, gropsystem och stenpackningar (fig. 5).Aktivitetsyta från bronsålderLämningarna i område B har karaktäriserats som en aktivitetsyta pågrund av närvaro av gropar av olika typer och härdar, i kombinationmed avsaknad av huslämningar. 13 anläggningar, varav 7 gropar, ettgropsystem och 4 härdar undersöktes. Några av groparna är värdaatt närmare beskrivas.Grop 416 (fig. 5) var alldeles rund i ytan och hade en speciell lagerföljdoch fyndinnehåll. Ett lager mot botten av gropen innehöll enstor mängd kol och skörbränd sten, vilket tyder på att man eldat i gropen.Ovan detta fanns ett lager som nästan helt bestod av bränd lera,blandat med grus. Detta kan vara rester av upplöst keramik där grusetutgjort magringen. Ovanpå detta fanns ett lager som nästan barabestod av keramik. Huvuddelen kommer från ett stort, rabbat kärl.Mängden skärvor och deras placering i gropen angav att det stått iUtbyggnadsområde 174 S Råbylund 11

Kokgrop 1034S1083Sentida urschaktningKeramikgrop 416S3336Gropsystem 336Neolitisk grop 200S3385S463Det forna bäckloppet,ungefärlig sträckningLager 102Stenpackning1092Grop/gropsystemHärdLagerRännaSten/stenpackningStolphålS526Fig. 5. Område B.gropens östra del, mot väggen och kollapsat på plats. Ytterligare tvåkärl kunde identifieras vid utgrävningen. Ett tunnare, mindre kärlsom är ornerat med vad som antagligen är fingerränder i rabbningenoch ett med genomreducerat gods, också det tunnare och mindre ändet största kärlet. Högre upp i stratigrafin fanns ett knappt decimetertjocktlager till stor del bestående av gul "alvlera", vilket tolkas sompåfört. Detta kan ha fungerat som ett lock på gropen, för att förhindrasyretillförsel. Anläggningen tolkades inledningsvis som en ugn förkeramikbränning, men på ett av kärlen finns på insidan matskorpa,vilket talar emot denna tolkning och snarare indikerar hantering avmat. Fynd av ett större antal sädeskorn i makroprov från anläggningenpekar i samma riktning. Sädeskorn påträffades inte i någon av deövriga groparna som provtogs i område B och den rikliga mängden igrop 416 talar för att sädeskornen inte kommit dit av en slump, utanatt de visar på hantering av spannmål. Gropen har alltså sannolikt12 Utbyggnadsområde 174 S Råbylund

använts för matberedning eller -konservering. Födan förvaradesi de påträffade kärlen och lerlagret har påförts för att skapa ensyrefri miljö, t.ex. för syrning eller annan tillredning där värme underifrånkrävts i något steg (antytt genom det kolbemängda lagreti botten). Gropen avviker från övriga undersökta anläggningar påplatsen inte bara genom den stora keramikmängden och lagerföljden,utan också genom förekomsten av obrända ben. Dessa påträffadesi det undre, sotiga lagret och i lagret längst ner i botten pågropen. Två tänder som preliminärt bedöms komma från får/gettogs tillvara. Ett större antal (ca 15) mindre ben, mellan 0,5 och1 cm breda och 3–6 cm långa iakttogs. Dessa var så upplösta attde inte gick att ta tillvara. Förekomsten av ben indikerar att ävenkött hanterats.En annan grop, också den rund i ytan (1034, fig. 5), var full medskärvsten, i avtagande storlek från botten till ytan. Fyra skift dokumenterades.Stenarnas storlek i det övre skiftet var 5–25 cm och ibottenskiftet 25–35 cm. Ovanpå stenarna fanns ett mellan 1 och 3cm tjockt kol- och sotlager i lera och i sydvästra kanten av nedgrävningenett stråk, ca 4×25 cm stort, av värmepåverkad röd lera. Dettaantyder att man inte bara hettat upp stenarna utanför gropen, utanäven eldat i den. Anläggningen tolkas som värmekälla/kokgrop påbas av fyllningen av skörbränd sten och den rikliga kolförekomsten.Att elda enbart ovanpå stenarna bör inte varit tillräckligt för att hettaupp dem så att de bränts sköra så långt ner. Man ska istället tänka sigtvå användningssätt eller faser. Stenarnas minskande storlek uppåt ifyllningen antyder att man hanterat de övre stenarna fler gånger ände undre, som fallet borde vara med en upprepad användning av enkokgrop. Den begränsade fyndmängden bidrar inte till tolkningen.Flintavslag, en kärna, bränd flinta, några fragment brända ben och 30gram keramik tillvaratogs. Keramiken är förhistorisk, men kan intedateras närmare. Fynden låg i fyllningens övre delar. Nedgrävningenhade i den övre delen i plan formen av en "blomma". Sannolikt skadetta tolkas som spår av spadtag. Om så är fallet måste man i denstyva leran haft järnredskap eller åtminstone järnskodd spade.Ett gropsystem (336, fig. 5) undersöktes genom skiktvis borttagningav nordöstra halvan med grävmaskin. Anläggningen befannsvara förhållandevis grund, drygt 0,4 m från schaktytan räknat. Dentycktes vara fördelad på åtminstone två sammanhängande gropar,eventuellt tre. De få fynd som påträffades låg i det övre, med säkerhetsekundära igenfyllnadslagret och består av 50 g keramik, en malstenoch 150 g lerklining. Keramiken är av flera olika godstyper, både rödoch svart. Eventuellt har en härd varit anlagd i gropsystemet, medandet stått halvfyllt och öppet.Flera av groparna och härdarna som låg nära varandra på områdeB, mer eller mindre i grupper, var påfallande lika varandra i form,storlek, fyllningens utseende och fyllningssekvens (fig. 6). Detta gällertill exempel groparna 2803 och 592 som låg sydost om sänkan därbäcken runnit. De hade båda, precis som i 416 (se ovan), ett lagerskärvsten med träkol i nedre delen som anger att man eldat i dem.Lagret ovan detta var grusigt av skärvsten och gav intryck av att manplockat ur skärvsten ur gropen. En tolkning av groparnas funktionär att de använts för att framställa magring för keramiktillverkning,men matberedning är lika sannolikt. Andra anläggningar som liknadevarandra var härdarna 845, 2741, groparna 3094, 3061, 3183, 3210och härdarna 2996, 3019, 262, 289. Att kokgropar och härdar liggerUtbyggnadsområde 174 S Råbylund 13

Gropar som liknar varandraHärdar som liknar varandraFig. 6. Område B med gruppering av anläggningar.14 Utbyggnadsområde 174 S Råbylundgrupperade på boplatser från yngre bronsålder är ett vanligt fenomen(jfr Artursson 2005, s. 146).En grop som avvek från övriga till fyllning och nedgrävningsformvar anläggning 200 (fig. 5). Fyllningen var ljusare och nedgrävningskantenmer diffus. Den innehöll också en del av ett smäckert spånmed smala avspaltningar på ryggen och ett övrigt flintmaterial avstenålderskaraktär.En förmodad grav i form av en stenpackning undersöktes också(1092, fig. 5). Packningen befanns vara lagd i två skift. Förutom någraflintavslag som påträffades vid framrensningen av stenarna efter avbaningen,fanns inga fynd i anläggningen. Inga andra indikationer påatt det skulle vara en grav framkom heller.I terrängsvackan där bäcken runnit och upp på sluttningarna kringden fanns en äldre, fyndförande markhorisont och ett kolluvialt lager(102, fig. 5). Det var mörkt gråfärgat, bestod av sandig lera och innehöllenstaka sten, nere i svackan ”våtmarksvittrade”. Uppe i slänternainnehöll det bitvis rikliga mängder bearbetad flinta, en hel del av neolitiskkaraktär. En del av en skära tillvaratogs, vilken indikerar närvarounder senneolitikum/äldre bronsålder. Flintan är med bara ett parundantag inte våtmarkspatinerad, vilket betyder att platsen inte varitfuktig annat än längst nere vid bäcken. Några få förhistoriska keramikskärvortillvaratogs också. Godset är genomoxiderat och påminnerom keramiken i grop 1034. De anläggningar som låg på sänkanssluttning var grävda genom lagret och bör således vara yngre än dessbildande och huvuddelen av fyndmaterialet. I svackan överlagradeslager 102 av historiska lager, ett fyndtomt som representerar påförda

massor, antagligen för utfyllnad av svackan och ett som innehöll bl.a.tegel och som tolkas som nederoderat i samband med odlingen.Metalldetekteringen av de undre delarna av matjorden gav bararesultat i form av fynd från historisk tid. Ett fynd i schakt 463 tålatt nämnas, en fingerring i kopparlegering graverad på insidan medtexten "Äkta elektrisk giktring. W Sundberg Eskilstuna Smedjegatan9 [?] Etablerad 1849” ”70 m/m".Huvuddelen av anläggningarna i område B ger intryck av att varaanlagda under en fas. Grupperna av anläggningar som liknar varandrager intryck av en kort, men intensiv användningsperiod. Intrycketförstärks av 14 C-resultaten (se nedan). De aktiviteter som avsatt tydligastoch flest spår är utförda under bronsålder, men klart är att manuppehållit sig vid bäcken även under neolitikum och eventuellt mesolitikum.Dateringen till bronsålder baseras på keramiken. En kärlmynningfrån grop 3183 är från ett kärl med rabbning ända upp till mynningen,vilket karaktäriserar keramik från yngre bronsålder, gruppA. Samma kärl har vertikal vulstdekor/hankar vid mynningen ochkan parallelliseras med ett kärl från Säby (utanför Landskrona) ochett från Rya (mellan Helsingborg och Landskrona) som daterats tillsamma period och grupp (Lindahl m.fl. 2002, s. 85, fig. 128, 130).I samma grop fanns en skulderskärva från ett tunnare, orabbat kärlmed slät yta. Skuldran är markerad och formad så att den går att härledatill en lägre skål. Sådana är karaktäristiska för yngre bronsålderoch förekommer i både A- och B-gruppen med endast små formförändringar(Borna-Ahlkvist m.fl. 1998, s. 118f bl.a. med hänvisningtill Jensen 1967).Två av kärlen i grop 416 (F1 och F82) är också rabbade ända upptill mynningen, vilket alltså är typiskt för yngre bronsålder, grupp A.Det stora kärlet har haft en grov rabbning, vilket också karaktäriserarA-gruppen (Björhem & Säfvestad 1993, s. 48, Borna-Ahlkvistm.fl.1998, s. 117). Den leriga jordarten gjorde dock att det var mycketsvårt att få upp den halvt upplösta keramiken i helt skick och mycketav rabbningen blev kvar i leran. I grop 416 fanns också delar av ettkärl med vad som först tycktes vara smala, vertikala vulster, antagligenmed början på skuldran och nedåt. Efter rengöring och närmaretitt verkar det snarare röra sig om formning av rabbningen genom attman dragit fingrarna uppifrån och ner på kärlet. Sådana fingerdragnaränder är i Fosiematerialet ett av A-gruppens ledelement (Björhem& Säfvestad 1993), men har senare menats förekomma både i gruppA och grupp B (Lindahl m.fl. 2002, s. 83, 86). Övrig keramik frånanläggningarna i område B är av obestämd brons- eller järnålderskaraktär.Dateringen utifrån keramiken verifieras av resultaten av 14 C-analyserna.Tre av de fyra dateringarna (grop 2803, 416, och 1034) liggerkring 1000 f. Kr. (tab. 1, fig. 8), det vill säga början av yngre bronsålder.Den fjärde dateringen gav ett sannolikt något äldre resultat(grop 819 där dateringen med 95,2 % sannolikhet ligger i intervallet1290–1050 f. Kr.).Att människor uppehållit sig på platsen även under neolitikum visarflintmaterialet i lager 102 i svackan. Också flintmaterialet i grop200 ger en sannolik datering till neolitikum. Det spånfragment sompåträffades här är av en typ som förekommer under tidig- och mellanmesolitikum,men kan även påträffas i neolitiska sammanhang.Utbyggnadsområde 174 S Råbylund 15

Område CArbetena med område C inleddes med sökschaktning inom den ej tidigarearkeologiskt utredda ytan, RAÄ 8 (fig. 4). Sökschakten korsadeen mindre, flack våtmark, men inga arkeologiska lämningar påträffades.Tre ytor banades sedan av och cirka 90 anläggningar kom i dagen.På den västligaste och mellersta ytan (schakt 1998 respektive 1780)förekom diffusa äldre marklager och sammanlagt endast ett tiotalanläggningar i form av gropar och stolphål (fig. 4).En gård från förromersk järnålderI områdets östligaste schakt (1737) uppdagades spåren av ett stolpbyggtlånghus, hus 2, orienterat i riktning OSO–VNV (fig. 7). Endastspår av de takbärande stolparna fanns bevarade. Den takbärandekonstruktionen har varit minst 26 m lång, troligen längre. Osäkerhetenberor på att ett brett dike i modern tid grävts genom den östradelen av huset. På typologiska grunder kan huset dateras till äldrejärnålder. Kol från två stolphål är 14 C-daterat och har gett dateringartill förromersk järnålder (tab. 1 och fig. 8). Bockbredd och variationeni spannlängd överensstämmer väl med de långhus från undersökningarnaför Västkustbanan (västra Skåne) som daterats till förromerskjärnålder, period I–II, ca 500–150 f. Kr. (Artursson 2005,s. 83f). Överensstämmelsen är sämre med husen från efterföljandeperiod (förromersk järnålder period III–äldre romersk järnålder, 150f. Kr.–150 e. Kr.). En jämförelse med materialet av äldre järnåldernshuslämningar i Malmötrakten ger samma resultat. Här har det storamaterialet efter undersökningarna för Öresundsförbindelsen och Citytunnelndelats in i tre grupper; husfas A, B, C och D där A ochB representerar den äldre järnåldern (Björhem & Magnusson Staaf2006, s. 88ff). Långhuset i S Råbylund överensstämmer när det gällerbockbredd med både husfas A och B, men i fråga om spannlängd ochdess variation i högre grad med A. Husfas A dateras till 500–200 f.Kroch B till 200 f. Kr.–300 e.Kr (Björhem & Magnusson Staaf 2006, s.88f). Typologiska jämförelser ger alltså en datering av långhuset tilläldre delen av förromersk järnålder.Hälften av stolphålen i hus 2 kan grupperas, utifrån likhet i djupoch fyllning (fig. 9). I husets västra del var stolphålen 2218 och 2233mycket lika varandra och avvek från de övriga genom att de var stenskodda,innehöll mer kol i fyllningen och hade synlig stolpfärgning.Avvek gjorde också 2098 och 4153, vilka var de enda som hade lerskoning.1385, 1431 och 2017 hade samma djup (0,1 m) och 1503, 1523,1594, 1582 och 1573 hade samma fyllningstyp och djup, omkring 0,2m. Förutom spåren av takbärarna fanns mycket få stolphål på ytan.Det är därför troligt att de fyra som ligger i anslutning till huset kan haingått i konstruktionen (fig. 9). Stolphål 4134 var till sin karaktär likde takbärande och 1562 hade bränd lera i ytan, viket svagt indikeraratt det har ett tidsmässigt samband med huset. Tre av dem ligger ca 1m från den södra takbärarraden och kan vara spår av väggen.Grupperna av stolphål med olika karaktär i hus 2 avspeglar sannolikten skillnad i funktion och/eller fasindelning av husets olika delar.De avvikande stolphålen i husets västra ände hör samman med ettlängre spann mellan bockarna. Stenskoningen talar för att stolparnainte hållits lika starkt på plats av huskonstruktionen som i övrigadelar, vilket i sin tur stärker antagandet att det i denna del funnits16 Utbyggnadsområde 174 S Råbylund

10339523921Hus 2uppskattad minsta utbredning1031649103103103385038972642 26583876103107231610610922421619103Brandgrav2403 250525811103624377923813794Hägnad1033683 366836462450103248640043978103252410335923606407340901001501034020103Hus 3uppskattad utbredning103BrandgravGrop/gropsystemHärdLagerRännaStolphålFig. 7. Område C, gården från äldre järnålder och andra i texten omtalade anläggningar.ett större öppet rum, utan stödjande konstruktion. Ett 14 C-prov frånväständen (stolphål 2218) och ett från husets mellersta del (stolphål1523) är analyserade (tab. 1 och fig. 8). Resultatet har gett dateringarsom sannolikt ligger kronologiskt åtskilda. Med 91,1 % sannolikhet(2 sigma) ligger dateringen av husets mellersta del i intervallet550–200 f.Kr och väständen med 95,4 % sannolikhet 200–40 f. Kr.Egenåldern hos veden i de två proven ligger sannolikt kring ca 30 år,vilket i sammanhanget inte har någon större betydelse. Kan de tvådateringarna avspegla en tidsskillnad i uppförandet av den mellerstarespektive västra delen av huset? Ja, även om tyngdpunkten i denäldre dateringen kan sägas ligga 100–150 år tidigare än motsvarandehos den yngre, vilket är en lång livstid för ett hus, så finns en möjlighetatt tidsspannet mellan dem är kortare (jfr fig. 8) och västdelen avhuset tolkas som en yngre tillbyggnad.En intressant iakttagelse är att den södra och norra takbärarradenskevar något i förhållande till varandra. Stolphålen i den södra raden

Anl. Prov nr Material Art Anm. Egenålder14C BP Kal BC 1 sigma Kal BC 2 sigmaGrav 2256 Ua-28512 Bränt Människa – – 2840±35 1050 (68,2%) 930 1120 (95,4) 910benGrop 819 Ua-28513 Träkol Al – ca 30 2955±30 1260 (12,0%) 1230 1290 (95,4%) 1050år1220 (56,2%) 1120Grop 2803 Ua-28514 Träkol Ask Stam >30 år 2850±30 1060 (58,0%) 970 1120 (95,4%) 920960 (10,2%) 930Stolphål 1523Hus 2Ua-28515 Träkol Salix sp – ca 30år2335±50 510 (68,2%) 360 750 (4,3%) 650550 (91,1%) 200Grop 416 Ua-28516 Träkol Lönn Maskstungen – 2790±30 995 (3,0%) 985 1010 (95,4%) 840och kraftigtrötad föreförbränning980 (65,2%) 900Grop 1034 Ua-28517 Träkol Ek Stam >30 år 2785±30 980 (68,2%) 895 1010 (95,4%) 840Grop 2581 Ua-28518 Träkol Ek Stam >30 år 5225±40 4055 (68,2%)3965 4230 (6,1%) 42004170 (13,4%) 40904080 (75,9%) 3950Grop 3876 Ua-28519 Träkol Flera lövträdslag– – 5010±40 3940 (29,0%) 3870 3950 (95,4%) 37003810 (39,2%) 3710Stolphål 2218 Ua-28520 Träkol Lönn – ca 30 2105±30 180 (62,7%) 90 200 (95,4%) 40Hus 2år70 (5,5%) 50Stolphål 3551Hus 3Ua 28624 Träkol Ek Kärnved >30 år 3180±70 1530 (68,2%) 1380 1630 (95,4%) 1290Tabell 1. 14 C-resultatAtmospheric data from Reimer et al (2004);OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron]Grop med TN-keramik 2581 (5225±40BP)Grop/härd 3876 (5015±40BP)Förvarings-/täktgrop 819 (2995±30BP)Matberedningsgrop 2803 (2850±30BP)Brandgrav 2556 (2840±35BP)Keramikgrop 416 (2790±30BP)Kokgrop 1034 (2785±30BP)Hus 2 stolphål 1523 (2335±50BP)Hus 2 stolphål 2218 (2105±30BP)Hus 3 Stolphål 3551 (3180±70BP)Fig. 8. 14 C-resultat.4000 3000 2000 1000 Kr. f.Kalibrerat värde f. Kr.18 Utbyggnadsområde 174 S Råbylund

Handrensat områdeStolphål som eventuellt hör till hus 2Fig. 9. Hus 2. Stolphål markerade med samma färg (ej svart) var lika varandra.ligger något längre österut än sitt parstolphål i den norra. Detta skullekunna förklaras med att överliggarna varit placerade ”omlott”, d.v.s.på östra sidan om de norra takbärarna och på den västra om de södra.Fenomenet är inte ovanligt på hus från perioden i Västskåne, vilketresultaten från undersökningarna för Västkustbanan visar (jfr Artursson2005, s. 83, fig. 2; s. 84, fig. 3).Vinkelrätt mot och med början i östra änden av hus 2 fanns spårav en hägnad. Sex anläggningar tolkas som tillhörande hägnaden ochytterligare två ska eventuellt föras dit. Nedgrävningarna var stora,varierande mellan 0,3 och 0,64 m i schaktytan och var 0,13–0,37 mdjupa. Det stolphål öster om hus 2 (och diket) (2174) kan ha ingått ihuskonstruktionen, men kan också varit en del av hägnaden och dåutgöra det nordligaste. Det avviker från både stolphålen i huset och ihägnaden genom rikligt med sten i fyllningen, som också var ljusareän i övriga anläggningar. Eventuellt har hägnaden också en fortsättningi söder, genom anläggning 100150, men det är tveksamt om detvar en nedgrävning.Parallellt med hägnaden fanns spår av ytterligare ett hus, hus 3 (fig.7), drygt 10 m från hus 2. Det var mycket tydligt, har varit litet, uppskattningsvisdrygt 4×3 m och av en ovanlig typ. Spåren som återstodvar stolphål efter fyra bockar, mycket jämnt placerade på ett avståndav 0,8 meter från varandra. Sju av de åtta stolphålen innehöll brändlera, rikligast i den östra raden. Tillvaratagna bitar från stolphål 3541är klining, vilket bör kunna hänföras till rester av väggbeklädnad ihuset. Däremot påträffades inga föremål i stolphålen. Huset har varitorienterat i riktning NNV–SSO, d.v.s. vinkelrätt mot långhuset (fig.7). Den takbärande konstruktionen divergerar något, det inbördesavståndet är i det norra bockparet 1,6 m och i det södra 1,8 m. Lämningensom helhet ger ett kompakt och kraftigt intryck. Den närmastetolkningen är att stolparna burit en bastant konstruktion, såsom ettUtbyggnadsområde 174 S Råbylund 19

tungt tak. Förslagsvis rör det sig om spåren efter en visthusbod avnågot slag, det vill säga en variant av det mer kända fyrstolpshuset.Träkol från ett av stolphålen skickades för 14 C-datering, men visadesig inte vara dugligt för analys. Ett nytt prov, från ett annat stolphål,insändes. Detta vedartsbestämdes som kärnved av ek, d.v.s. med riskför så hög egenålder att det inte är lämpat för 14 C-datering. På grundav ett missförstånd skickades provet ändå för datering. Resultatet är3180±70 BP, d.v.s. äldre bronsålder. Eken kan ha varit flera hundraår gammal, varför dateringen kan vara betydligt yngre. För att daterahus 3 till samma fas som hus 2 skulle eken dock behöva ha varit minst1000 år när den bränts, vilket är mindre sannolikt. Hus 3 kan alltsåinte knytas till gården med hus 2 utifrån 14 C-dateringen. Den rumsligakopplingen mellan hus 2, hus 3 och hägnaden talar å andra sidan föratt de tillhört samma gårdsenhet.Långhuset, hägnaden och eventuellt det lilla stolphuset formar spårenefter en gård. En tänkt gårdsplan avgränsas i norr av huset, i österav hägnaden och i väster av fuktigare mark.En brandgrav från bronsålderCa 5 m söder om husets mittparti (fig. 7) påträffades en brandgrav, iform av bottendelen av en nedgrävd kruka med brända ben. Nedgrävningenvar endast något större än krukan (nedgrävningen 0,4×0,3 m,krukan cirka 0,29×0,22 m i schaktytan). Bara de nedersta 3–4 centimetrarnaav kärlet var bevarat. Knappt två hekto brända ben fannskvar och de var placerade i sydvästra delen av kärlet. En osteologiskanalys är utförd av Caroline Arcini, Uv Syd (bilaga 1). Kvarlevornahärrör från ett barn som vid sin död var ca 5 år gammalt. Benen varfria från kol och sot, vilket betyder att de antagligen är plockade urbålet och lagda i kärlet. Benen är välbrända och sotfria, vilket enligtCaroline Arcini gör att det antagligen är en grav från bronsålder. En14C-datering av ben från graven bekräftade detta. Den ligger kring1000 f. Kr. (Ua-28512, tab. 1 och fig. 8), det vill säga inledningen avyngre bronsålder.På ytan fanns fläckvis en äldre markhorisont (lager 103) undermatjorden. De var endast svagt färgade och innehöll sparsammamängder fynd. Tjockleken uppgick som mest till 0,1 m. Enstaka skärvorkeramik påträffades, alla av förhistoriskt gods. Sådana bevaradehorisonter, i svaga svackor i alven, kan tolkas som spår av intensivareaktivitet, av människor och/eller djur i rörelse. Ett par förhållandenpå den här platsen är värda att uppmärksamma i detta sammanhang.Utbredningen av en del av de äldre markhorisonterna sammanfallermed ett bredare spann i långhusets takbärande konstruktion i ett drygt1,5 m brett ”band” tvärs genom det (110, fig. 7). Bandet mynnar norrom huset i ett större svag försänkning med äldre markhorisont. Vadsom förvånar är att det, på det som tolkas som gårdsplan (där ocksågraven låg), knappt fanns några bevarade äldre markhorisonter. Detomvända resultatet hade varit förväntat, en gårdsplan rör man sigöver dagligen och förmodligen i alla väder. En förklaring till förhållandetskulle kunna vara att det inte är människors rörelse som gettupphov till de svaga svackorna, utan boskapens. Ytan där huset liggerär endast en mycket svag förhöjning i en fuktig omgivning och vid våtväderlek har marken lätt trampats upp av tyngre djur som kor. Hardessa varit stallade i husets östra del är det naturligt att svackornauppkommit när djuren tagits in och ut ur byggnaden och också att ettstörre område utanför dörren trampats upp rejält. Att de inte tagits20 Utbyggnadsområde 174 S Råbylund

över gårdsplanen är också rimligt och hägnaden i öster indikerar attman velat hålla djuren därifrån.Tidigneolitiska groparI schaktet med huset fanns även ett antal gropar, i ytan ibland svåraatt skilja från svackorna med äldre markhorisont. Fyra av dem undersöktesoch tre kan, på bas av fyndmaterialet, daters till neolitikum(109, 2242 och 2581, fig. 7). Groparna låg inom en yta på ca 15×15m. Två innehöll tidigneolitisk keramik, i ena fallet ornerad, och eninnehöll en tvärpil.2581 mätte i schaktytan ca 3×1,5 m. Ett parti centralt i anläggningeninnehöll rikligt med sotfärgat material och träkol. Gropfyllningeninnehöll rikliga mängder sprucken flinta, som inte bar några tydligaspår av eld/värmepåverkan, brända avslag, en liten, fint retuscheradkniv och två eventuella knackstenar. Knackstenarna en karaktäristiskform, men bara svaga krosspår. Kanske har de använts bara en gång,till exempel för att krossa den krackelerade flintan. I anläggningenscentrala, sotiga del fanns en keramikkoncentration. Denna del, omkring20 % av anläggningen, undersöktes. Anläggningen var flackoch grävd till ett djup av ca 0,1 m räknat från schaktytan. Den tillvaratagnakeramiken utgörs av cirka 0,5 kg skärvor. Mynning- hals- ochbukbitar kan identifieras och godset är uppbyggt i tydlig N-teknikoch mynningen är förtjockad på utsidan. Alla skärvor är av sammagodstyp och härrör med stor sannolikhet från samma kärl. Uppbyggnadsteknik,godstyp och kärlform gör att kärlet kan dateras till tidigneolitikum,sannolikt den äldre delen. Ett 14 C-prov har dateratstill övergången mellan mesolitikum och neolitikum. Vedartsanalysenvisade att kolet kom från stam av ek, vilket betyder att träets egenålderkan vara mycket hög, flera hundra år. Å andra sidan förefaller detmer sannolikt att man utnyttjat mindre träd, av inte alltför hög ålder,för bränsle. Keramikens karaktär och 14 C-dateringen från grop/härd3876 (se nedan) gör att gropen med tämligen stor säkerhet kan förastill tidigneolitikums förra del.109 tolkades först som en bevarad äldre markhorisont i en svacka,men efter utgrävning som en grund grop. Den mätte i schaktytan 4×2m och stolphål tillhörande hus 2 var grävda genom fyllningen. Deninnehöll drygt 200 gram keramik, fyra små flintavslag, en bit brändflinta och två bitar flinta med litet retusch. Bland keramiken kan mynning-hals- buk och bottenbitar identifieras. Alla skärvor är av sammagodstyp, svart med bara en tunn oxiderad yta och av en lera somglittrar och det rör sig om ett enda kärl. Några av skärvorna, framförallt från halsen, uppvisar tydlig N-teknik. Mynningen är dekoreradmed minst tre rader små intryck. På några få skärvor finns en tunnmatskorpa på insidan. Godset, N-tekniken och dekoren ger en neolitiskdatering, med största sannolikhet tidigneolitisk.Fyllningen i grop 2242 avvek från de två övriga genom avsaknadav kol och sot. Den var endast svagt humöst färgad, men avtecknadesig tydligt mot den omgivande alven. Nedgrävningen var även härflack och bara en knapp dm djup från schaktytan räknat. Den innehöllinte tillstymmelse till keramik eller bränd lera, däremot en kärnaför små avslag, några bitar flinta med litet retusch, tre små avslag ochen tvärpil. Tvärpilen är antagligen tillverkad av ett avslag, i alla fallinte av ett ryggat spån.En grupp varandra liknande gropar (3921, 3952, 3876, 3897, fig.7) dokumenterades öster om järnålderslånghuset och antogs i fältUtbyggnadsområde 174 S Råbylund 21

vara spår av aktiviteter kring gården. En 14 C-datering på kol från enav dom (3876) gav dock en datering till tidigneolitikums förra del,TNI (tabell 1 och fig. 8) och föranledde en omtolkning. Gropen 3876var grund och innehöll sot och kol, liksom 2581, vilken med keramikoch 14 C-analys daterats till tidigneolitikum (se ovan). Det är därförtroligt att gruppen av gropar härrör från tidigneolitikum.Formen på de tidigneolitiska groparna i område C och spåren aveldning i dem påminner om tidigneolitiska så kallade offergropar, menfyndmängden är mindre. Bara delar av anläggningarna undersöktes,men den (relativt stora) mängd keramik som påträffades i två av demhärrör från bara ett kärl i varje. Detta tyder antingen på kortvariganvändning, till exempel i samband med att man tillfälligt uppehållitsig på platsen och inte velat ta med sig kärlen igen, eller på deponeringdär meningen var att lämna ett kärl efter sig. Var det frågan omgropar eller härdar som använts vid upprepade tillfällen på en boplatsborde skärvmaterialet ha varit mera varierat, även om man tar hänsyntill att hela anläggningarna inte undersöktes. Anläggningsytorna rensadestvå gånger, utan att skärvor från andra kärl påträffades.MakrofossilSju jordprover floterades och analyserades med avseende på makrofossil(bilaga 2). Urvalet gjordes med syfte att belysa bevaringsförhållandeni ett brett spektrum av anläggningstyper och tidsperioder. Femav proverna innehöll bevarade fröer. Resultatet från gropen med denrikliga mängden keramik (416) var av intresse. Här räknades, i tvåprover, 21 st förkolnade sädeskorn, vilket är en stor mängd i relationtill övriga prover. Dessutom fanns gräsfröer och frön av rödmålla.Båda proverna togs från sot- och kolbemängda lager i kanten av nedgrävningenrespektive i botten av den. Däremot påträffades inga fröeri ett mindre prov taget ovanpå keramiken.En bronsåldersgrop (3183) innehöll två fröer av svinmålla och ettav ärt, en av de tidigneolitiska groparna i område C (109) innehöll ettvardera av kålsläkte, svinmålla och hasselnöt och i provet från lager106 öster om hus 2 som innehöll keramik från brons- eller järnålder,påträffades hasselnöt och ett frö av viol.BevaringsförhållandenUndersökningen visar att bevaringsförhållandena när det gäller nedgrävningaroch äldre markhorisonter är normala för fullåkerslandskapetkring Lund. Stolphålen efter väggarna i hus 2 var inte bevarade ochav brandgraven återstod endast ca 5 cm. Topografin har under förhistorisktid varit mer varierad, vilket gör att det i svackor fortfarande finnsäldre markhorisonter bevarade, men endast till ringa djup.Bevaringsgraden för keramik kan anses som medelgoda. Som alltidär det helt avhängigt godsets ursprungliga kvalitet. Det höga lerinslageti alven gör att keramik med porös yta var svår att ta upp utan attden spjälkades.Ett fåtal benfragment observerades och ännu färre kunde tillvaratas,vilket gör att bevaringsförhållandena inte kan bedömas somgynnsamma.Bevaringsförhållanden för makrofossil är svårbedömt. Generelltfanns få bevarade fröer, men i en anläggning fanns ett större antal (sebilaga 2).22 Utbyggnadsområde 174 S Råbylund

Utvärdering av lämningarnas bevarandevärde/vetenskapliga värdeTidigneolitikumAktiviteter under neolitikum har lämnat spår i både område B ochC, även om lämningarna inte är lika tydliga som för de senare perioderna.Det neolitiska källmaterialet i Lundaområdet, liksom det skånskainlandet är fortfarande begränsat. Lämningarna i Råbylund och iBrunnshög (särskild undersökning avslutas under försommaren 2008)drygt 3 km norrut utgör ett betydande tillskott ur den synvinkeln.Den neolitiska närvaron synes påtaglig, trots att trakten inte tillhörvad som betraktas som ett neolitiskt ”kärnområde”. Lämningarna iRåbylund visar, tillsammans med de i Brunnshög, på att den tidigneolitiskaexpansionen inåt land kan antas vara påtaglig redan i ett tidigtskede. En av de undersökta groparna med tidigneolitisk keramik i SRåbylund gav med ett 14 C-prov också en mycket tidig datering, somäven med hänsyn taget till att provet var stamved från ek, med störstasannolikhet ligger i tidigneolitikums äldre del (TNI). En av groparnai Brunnshög innehöll delar av ett kärl som är typiskt för en tidig delav tidigneolitikum, vilket också bekräftas av en 14 C-datering av hasselnötsom ligger i TNI (Ericson m.fl. 2000, Ua-25304).I Brunnshög har hittills en tidigneolitisk grav, fyndrika, tidigneolitiskaoffergropar och eventuellt en tidigneolitisk föregångare till de mellanneolitiskapalissadanläggningarna dokumenterats. Dessutom har en palissadanläggningfrån slutet av mellanneolitikum också förundersökts.Uppfattningen om området kring Lund som glesbefolkat och periferti det neolitiska sociala livet bör alltså modifieras. En sannoliktmer rättvisande bild är den av ett ganska välbefolkat inland, där allade delar av samhället som karaktäriserar kärnområdena finns - boplatser,gravar, offer- och samlingsplatser.Yngre bronsålderLämningarna i område B utgör spår efter ett aktivitetsområde från inledningenav yngre bronsålder och brandgraven på område C är frånsamma tid. I Lundaområdet har några platser med spår av aktivitetfrån yngre bronsålder dokumenterats, men frånvaron av huslämningarfrån perioden är fortfarande påtaglig. I samband med den arkeologiskautredningen observerades flera stolphål inom förhöjningenöster om det nu undersökta området. Detta skulle kunna motsvaraden boplats vartill aktivitetslämningarna kan knytas. Bedömt utifrånlämningarna i förundersökningsschakten kan man anta ett boplatsenomfattar en gård i ett par faser (Artursson muntl.). Råbylund liggeri utkanten av vad som kan betecknas som en centralbygd underbronsålder, med centrum längre norrut och närmare havet. Bebyggelsemönstreti mer perifera delar i bronsålderslandskapet har utifrånundersökningarna längs Västkustbanan och studier av andra skandinaviskamaterial, bedömts som bestående av utspridda byliknandestrukturer och ensamliggande gårdar (Artursson 2005, s. 147). Ytani öster där boplatsen eventuellt har varit lokaliserad kan mycket välkomma att exploateras, varvid en förundersökning bör genomförasför att klargöra vilken typ av boplats lämningarna i Södra Råbylundrepresenterar.Utbyggnadsområde 174 S Råbylund 23

Vilka aktiviteter som lämnat spår i form av gropar är som vanligtsvårtolkade, men tydliga tecken på matberedning föreligger, liksomindikationer på keramiktillverkning. Groparna och härdarna liggeri grupper där anläggningarna inom en grupp liknar varandra. Dettatyder på att uppdelningen av aktiviteter inom ytan varit organiserad ifunktionszoner, vilket ger ett reglerat intryck.Möjligheten att knyta aktivitetsområdet till en boplats, den storavariationen i groparnas uppbyggnad och karaktär i kombination meddet relativt korta tidsspann som de anlagts under öppnar möjligheterför analyser av verksamhet och dess organisation på yngre bronsåldersboplatser.Detta gör att lämningarna i område B bedöms besittabetydande vetenskapligt värde. Vid diskussion med länsstyrelsen stoddock klart att vidare undersökningar inte kommer ifråga.Förromersk järnålderGården från äldre järnålder ska ses som en ensamliggande gård. Anläggningsbildeni utredningsschakten antyder inte att det i områdetfinns spår av fler stolpbyggda hus och på den avbanade förundersökningsytanfanns det definitivt inte. I samband med upprättandet avundersökningsplan för den särskilda undersökningen i Brunnshög, inordöstra Lund gjordes en utvärdering av den äldre järnålderns bebyggelsei Lundaområdet (Carlie 2007). Platser med huslämningarfrån yngre bronsålder/äldre förromersk järnålder är fåtaliga och finnsnordost om Lund, medan yngre förromersk och äldre romersk järnålderbara är svagt företrädd, också här med tyngdpunkt nordost omLund. Lundaområdet framstår alltså, med reservation för de begränsadeundersökningsytorna, som avvikande i förhållande till andraområden i sydvästra Skåne genom det låga antalet boplatser från tidenkring Kristi födelse. Denna period kännetecknas annars av enbebyggelseexpansion. Ett tolkningsförslag som framfördes i sambandmed studierna inför Brunnshögsundersökningen är att etableringenav Uppåkraboplatsen kan skett genom en sammanflytting av gårdar,vilket skulle resultera i en nedgång i antalet boplatser i närområdet(Carlie 2007). Gården i Södra Råbylund utmärker sig i materialet ilundaområdet och i Skåne genom att den etablerats under äldre förromerskjärnålder och sannolikt har funnits kvar på samma plats in iyngre förromersk järnålder. Förutom 14 C-dateringen, indikeras dettaav hägnaden och den lilla extrabyggnaden. I Malmöområdet knytsuppförandet av hägnader kring och i anslutning till gårdarna till husfasB, det vill säga yngre förromersk–romersk järnålder (Björhem &Magnusson Staaf 2006, s. 198) och förekomst av flera byggnader ärockså ett drag som indikerar att gården har en yngre fas.Bebyggelseutvecklingen under förromersk järnålder karaktäriserasi Skåne av en övergång från ensamliggande, spridda gårdar med baraett långhus i en fas på varje plats, till en mer komplex och stationärbebyggelse med ofta flera hus och flera faser på var plats. Förändringenkan förklaras av en förändring i den sociala stratifieringen (Carlie2005) vilken ökar under yngre förromersk järnålder, vilket avspeglasi den förändrade bebyggelsetraditionen. Ett samband finns säkertockså med en övergång till ett annat jordbrukssystem där bland annatinägor och utmarker införs (Carlie 2005, s. 458). Gården i Södra Råbylundnyanserar bilden av Lundaområdet som fattigt på boplatslämningarfrån yngre förromersk järnålder och visar på ännu en aspekt avden variation som en omstrukturering av bebyggelsen kan ta i olika24 Utbyggnadsområde 174 S Råbylund

lokalområden. Förhoppningsvis kan resultaten från Södra Råbylundintegreras i efterarbetet med resultaten från Brunnshög.MakrofossilDen generellt låga mängden tillåter inte att resultatet används förtolkningar kring de provtagna anläggningarnas funktion och knappastheller för miljörekonstruktioner i brett perspektiv. Däremot visarresultatet från grop 416 att riktade insatser mot utvalda anläggningari aktivitetsområdet i område B kunde vara av stort informationsvärde.Utvärdering av undersökningens genomförandeFältarbetet och den kompletterande förundersökningenUndersökningen kunde utföras enligt undersökningsplanen. Huvudmålsättningen,att bedöma lämningarnas bevarandevärde/vetenskapligavärden, är uppfylld. Lämningarnas typ, datering, bevarandegradoch utbredning är klargjorda. Som antagits påträffades lämningarfrån flera förhistoriska perioder, sten- brons- och järnålder.En utvidgad förundersökning av en del av ytan kom också tillstånd. Lämningen som blev föremål för den utvidgade undersökningen,en gård från äldre järnålder och en brandgrav, bedömdesvara av rumsligen begränsad omfattning, varför en kompletterandeförundersökning ansågs tillräcklig för att tillfredsställande dokumenteraden före exploatering. Den kompletterande förundersökningenkunde, efter förhandling och överenskommelse med Länsstyrelsenoch Lunds kommun, genomföras i direkt anslutning till det pågåendefältarbetet, vilket alltid är att föredra. En nackdel är att utarbetandeav undersökningsplan och kostnad för den kompletterande insatsengörs under tidspress under det att fältarbetet fortfarande pågår. I dethär fallet resulterade detta i att de tidigneolitiska lämningarna fick förlitet utrymme.MetalldetekteringMetalldetekteringen av de undre delarna av matjorden gav inga fyndsom kan kopplas till de förhistoriska aktiviteterna. Här bör framhållasatt de som utförde metalldetekteringen besitter en något mer ängrundläggande kunskap om metoden. En specialistkunskap skulle resulterati tillvaratagande av små metaller, vilka eventuellt skulle kunnatge ett annat resultat. Inga andra spår av metallhantering påträffadesdock vid undersökning av anläggningarna. Om lämningarna hadebedömts vara av sådant värde att en slutundersökning var motiveradhade metalldetektering inte medtagits där.Utbyggnadsområde 174 S Råbylund 25

ReferenserLitteraturArtursson, M. 2005. Böndernas hus. I: Carlie, A. (red.) Järnålder vidÖresund band 1. Skånska spår – arkeologi längs Västkustbanan.Riksantikvarieämbetet. Stockholm.Björhem, N. & Magnusson Staaf, B. 2006. Långhuslandskapet. Enstudie av bebyggelse och samhälle från stenålder och järnålder.Öresundsförbindelsen och arkeologin. Malmöfynd nr 8. Malmö.Björhem, N. & Säfvestad, U. 1993. Fosie IV. Bebyggelsen underbrons- och järnålder. Malmöfynd 6. Malmö.Borna-Ahlkvist, H., Lindgren-Hertz, L., Stålbom, U. 1998. Pryssgården.Från stenålder till medeltid. Arkeologisk slutundersökning,RAÄ 166 och 167, Östra Eneby socken, Norrköpings kommun,Östergötland. Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiskaundersökningar, Rapport UV Linköping 1998:13.Carlie, A. 2005. Samhällen och rikedomsmiljöer. I: Carlie, A. (red.)Järnålder vid Öresund band 1. Skånska spår – arkeologi längsVästkustbanan. Riksantikvarieämbetet. Stockholm.Ericson, T. 2007a. Utbyggnadsområde 16 Hasslanda. Boplatslämningarfrån bronsålder/järnålder. Arkeologisk förundersökning2006. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2006:27.- 2007b. Utbyggnadsområde 125, Linero III. Boplatslämningar frånyngre bronsålder och äldre järnålder. Arkeologisk förundersökning2006. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2007:7.- 2007c. Utbyggnadsområde 129 Östra Torn IV. Boplatslämningarfrån bronsålder och äldre järnålder. Arkeologisk förundersökning2006. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2007:11.- 2007d. Utbyggnadsområde 130 Mårtens Fälad. Boplatslämningarfrån brons- och järnålder. Arkeologisk förundersökning 2006.Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2007:15.Ericson, T., Månsson, S., Serlander, D. 2000. Brunnshög. Boplatslämningarfrån neolitikum, brons- och järnålder samt centralplatsfrån mellanneolitikum. Skåne, Lunds stad, Östra Torn 27:2 m.fl.Arkeologisk förundersökning. Riksantikvarieämbetet UV SydRapport 2000:88.Jensen, J. 1967. Voldtofte-fundet. Bopladsprobleme i yngre bronzealderi Danmark. Aarbøger for nordisk Oldkyndighed og Historie.Köpenhamn.Lagergren-Olsson, 2002. Arkeologisk förundersökning. Råbylundnorra. Neolitisk aktivitetsyta vid våtmark. Skåne St. Råby socken,Lunds stad 2050 och 2051. Riksantikvarieämbetet UV SydRapport 2002:9.26 Utbyggnadsområde 174 S Råbylund

Lindahl, A., Olausson, D., Carlie, A. (red.). 2002. Keramik i Sydsverige.En handbok för arkeologer. Lund.Olsson, Margareta. 1991. Rapport, Linero 2:5, St. Råby sn, Fornlämning25, Skåne. 1988 & 1990. Lund.- 1992. Rapport St. Råby 32:1, St. Råby sn, Skåne. Lund.Olsson, Marie. 1999. Arkeologisk utredning inom utbyggnadsområdeRåbylund. Skåne, Stora Råby socken, Råbylund 1998 och1999. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 1999:54.Wyszomirski, M. 1974. Metodiska ytundersökningar av stenåldersboplatservid Stora Råby. Fornvännen 1974, nr 2.Otryckta källorCarlie, A. 2007 i Undersökningsplan brunnshög (Östra Torn 27:2)lst dnr 431-30420-07, RAÄ dnr 423-2149-2007Muntliga uppgifterMagnus Artursson, arkeolog UV SydUtbyggnadsområde 174 S Råbylund 27

Administrativa uppgifterRiksantikvarieämbetets dnr: 422-1819-2007Länsstyrelsens dnr och datum för beslutet: 431-23722-07,2007-06-07.Projektnummer: 1420654/10291 (f.o.m. 2008).Undersökningstid: 20 augusti–13 september 2007Projektgrupp: Ana Lagergren, projektledare, Annika Knarrström,arkeologUnderkonsulter: Sydschakt Ekonomisk föreningExploateringsyta: 520 000 m 2.Undersökt yta: 5776 m2 + 422 löpmeter.Läge: Ekonomiska kartan, blad 2C 5h, edition 1 1970,x 6176500 y 1338600.Koordinatsystem: Lämningarna inmätta i Lunds lokala koordinatsystem.Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiskaarkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: 11 ritfilmer A3 med anläggningsbeskrivningarsamt profil- och planritningar i skala 1:20, 1 ritfilmA3 med anläggningsbeskrivning och planritning i skala 1:10.Foto U nr. 3422:1–24Digital dokumentation: Digital dokumentation förvaras i form avett Intrasisprojekt med nummer S2007:049 på en server på RAÄ,UV Syd i Lund.Fynd: Fynd nr 1–119, inlämnade till Lunds Universitets HistoriskaMuseum med nummer LUHM 31812.28 Utbyggnadsområde 174 S Råbylund

Tabell 2. FyndtabellFynd nr Anläggning Material Sakord Antal Vikt (g) Anmärkning1 416 Keramik Skärvor 90 3550 Ovanpå lager 32 416 Keramik Skärvor 36 517 I lager 2+3. Dekor.3 3183 Keramik Skärvor 24 215 Minst två kärl4 3183 Flinta Avslag/avfall 4 515 3183 Flinta Retuscherad flinta 1 66 3183 Keramik Skärvor 3 93 Fyllning 27 3183 Bränd lera Bränd lera 1 5 Fyllning 28 3183 Flinta Avslag/avfall 1 1 Fyllning 29 2581 Bergart Knacksten 2 945 Osäkra. Kanske malstenar10 3968 Flinta Avslag/avfall 1 111 3541 Bränd lera Bränd lera 7 4012 3210 Keramik Skärvor 1 1013 3183 Keramik Skärvor 4 52 I schaktytan14 3061 Flinta Kärna 1 94 I schaktytan15 2581 Keramik Skärvor 36 314 Ett kärl, neolitiskt, sannolikttrattbägare16 2581 Keramik Skärvor 24 206 Samma kärl som fynd 15. Kol.17 2581 Flinta Retuscherad flinta 1 718 2581 Flinta Avslag/avfall 2 1419 2581 Bränd flinta 4 5 Ett synligt avslag20 2581 Flinta Retuscherad flinta 1 1 "Pyttekniv"21 2242 Flinta Pilspets 1 1 Tvärpil22 2242 Flinta Avslag/avfall 3 423 2242 Flinta Retuscherad flinta 4 352 Knutor med litet retusch.24 2242 Flinta Kärna 1 3425 1986 Ben 2 16 Ett extremitetsben+en tand.Hund?26 1092 Flinta Avslag/avfall 10 60 Rensfynd. Kan tillhöra L10227 1092 Bränd flinta 1 6 Rensfynd. Kan tillhöra L10228 1283 Keramik Skärvor 1 129 1283 Flinta Avslag/avfall 1 130 1619 Flinta Avslag/avfall 1 731 1034 Keramik Skärvor 6 15 I fyllning 432 1034 Flinta Avslag/avfall 6 15 fyllning 133 1034 Bränt ben 1 134 1034 Bränd flinta 2 635 1034 Flinta Kärna 1 131 Stenpackningen, översta skiftet.36 1034 Bränd flinta 1 12 Stenpackningen, översta skiftet37 1503 Flinta Avslag/avfall 1 938 1349 Ben 1 3 Djurtand39 1034 Keramik Skärvor 2 17 Fyllning 3, V delen.40 1034 Bränd flinta 3 10 Fyllning 341 1034 Flinta Avslag/avfall 9 159 Fyllning 342 1034 Bränt ben 3 1 Fyllning 143 819 Bränd lera Bränd lera 1 244 819 Flinta Retuscherad flinta 2 2145 592 Flinta Avslag/avfall 7 38 Fyllning 1 (kan vara L102)46 592 Bränd flinta 4 17 Fyllning 1 (kan vara L102)47 592 Flinta Retuscherad flinta 2 11 Fyllning 1 (kan vara L102)48 592 Bränd lera Bränd lera 1 4 Fyllning 1 (kan vara L102)49 592 Keramik Skärvor 1 2 Fyllning 1 (kan vara L102)50 109 Keramik Skärvor 79 235 Dekor, se textflikUtbyggnadsområde 174 S Råbylund 29

Fynd nr Anläggning Material Sakord Antal Vikt (g) Anmärkning51 109 Flinta Retuscherad flinta 2 2252 109 Flinta Avslag/avfall 4 1053 109 Bränd flinta 1 1754 108 Flinta Avslag/avfall 1 755 105 Bränd flinta 2 556 105 Flinta Avslag/avfall 2 1457 416 Bränd flinta 1 6 i lager 558 416 Flinta Avslag/avfall 2 6 i lager 559 416 Keramik Skärvor 1 11 i lager 660 416 Bränd flinta 1 1 i lager 661 106 Flinta Kärna 1 98 Rensfynd62 106 Keramik Skärvor 6 8 Rensfynd63 106 Bränd lera Bränd lera 4 12 Rensfynd64 106 Flinta Avslag/avfall 2 47 Rensfynd65 416 Bränd flinta 3 14 Fyllning 466 416 Flinta Avslag/avfall 2 2 Lager 467 102 Flinta Skära 1 10 Ytplock efter regn68 102 Flinta Skrapa 1 24 Ytplock efter regn.69 102 Flinta Avslag/avfall 1 1770 104 Flinta Avslag/avfall 1 771 104 Ben 22 2072 102 Flinta Avslag/avfall 1 1673 416 Bränt ben 2 1 I fyllning 274 416 Bränd flinta 2 2 I fyllning 275 416 Flinta Avslag/avfall 7 39 I fyllning 276 416 Ben 3 11 I fyllning 2 Tänder av får/get (?)77 416 Flinta Avslag/avfall 9 84 Ö delen78 416 Bränd flinta 11 16 Ö delen79 416 Keramik Skärvor 9 63 Ö delen80 416 Flinta Knacksten 1 64 Osäker knacksten. Ö delen avanl.81 416 Keramik Skärvor 4 84 I fyllning 2. Tunnare kärl.82 416 Keramik Skärvor 22 339 Rabbad mynning bl.a. V delen83 102 Flinta Kärna 2 165 Ytplock efter regn84 102 Flinta Avslag/avfall 30 189 Ytplock efter regn.85 336 Bergart Malsten 1 401 I anl NV del, intill kärlbott,schaktyta86 102 Keramik Skärvor 5 32 I schaktyta87 102 Flinta Avslag/avfall 2 3688 102 Flinta Retuscherad flinta 2 8989 416 Bränd flinta 2 6 I fyllning 390 102 Flinta Avslag/avfall 16 183 Schaktfynd på ca 150 kvm91 102 Flinta Retuscherad flinta 3 88 I schaktyta på ca 150 kvm92 102 Flinta Skrapa 1 38 Schaktfynd på ca 150 kvm93 102 Bränd flinta 3 22 Schaktfynd på ca 150 kvm94 232 Keramik Skärvor 2 3695 303 Flinta Avslag/avfall 1 996 303 Keramik Skärvor 4 1897 336 Keramik Skärvor 10 50 I fyllning 198 336 Bränd lera Lerklining 15 158 I fyllning 199 100 Flinta Avslag/avfall 1 10 I schakt 526100 100 Flinta Avslag/avfall 1 6101 336 Keramik Skärvor 1 27 I schaktyta. Kloss intill malsten.102 100 Flinta Skrapa 1 16 Udda skrapa103 102 Flinta Avslag/avfall 5 4830 Utbyggnadsområde 174 S Råbylund

Fynd nr Anläggning Material Sakord Antal Vikt (g) nmärkning104 102 Flinta Retuscherad flinta 1 11105 102 Ben 2 5106 102 Bränd flinta 3 6107 200 Flinta Avslag/avfall 4 35108 200 Flinta Skrapa 1 11109 200 Flinta Retuscherad flinta 1 28110 200 Flinta Spån 1 2111 100 Bly 1 46 Smälta112 100 Koppar Mynt 1 6 ..."sveriges och norges konung"113 100 Bly Pistolkula 1 6 med gjuttapp114 100 CU-leg Föremål 1 7 ihålig knopp115 100 Slagg 1 1 Liten, avlång och speciell116 100 Metall Föremål 1 7 Pinne i silverfärgadmetall+järn117 100 CU-leg Ring 1 3 ext i ringen, se textflik118 2556 Bränt ben 0 165 Smulben ej tillvaratagna.119 2556 Keramik Skärvor 90 550 Uppskattat antal skärvor.Utbyggnadsområde 174 S Råbylund 31

Tabell 3. AnläggningarID Typ Undersökt Längd Bredd Djup Tveksam Anmärkning2 Stolphus 0 0 03 Stolphus Ja 2,5 1,7 0100 Lager 0 0 0101 Lager 0 0 0102 Lager 0 0 0103 Lager Ja 0 0 0,1 Svart och röd keramik104 Lager Ja 0 0 0,12 Avslag, djurben105 Lager Ja 0 0 0 Avslag106 Lager 0 0 0 BL, keramik, avslag, kärna107 Lager 0 0 0,1108 Lager 0 0 0 Brunt, homogent109 Grop Ja 4 2 0,1 keramik TN, avslag, se textflik110 Lager Ja 0 0 0200 Grop Ja 1,8 1,17 0,2 Avlsag, annars blek och anonym-neo?232 Grop 2 1,8 0 Forts utanför schaktet, ker bå/jå, BL262 Härd Ja 0,4 0,35 0,07 En del skärvsten, kolfärgadfyllning276 Grop 0,5 0,45 0 Forts utanför schaktet289 Härd Ja 0,45 0,35 0,09 Ingen skärvsten303 Grop Ja 0,83 0,5 0,09 Avslag, skärvsten i ö delen321 Härd Ja 0,45 0,35 0,13 Full av skärvsten, kolfärgadfyllning336 Gropsystem Ja 4,45 3,2 0,43 BL, ker, skärvsten, br flinta396 Grop 1,14 0,7 0 Hasselskal i ytan (trol sentidadjurmatsförråd)416 Grop Ja 1,1 1,06 0,46 se textflik438 Härd 1,69 0,8 0 Yngre än övr anl488 Grop 1,3 1 0 Mycket sandig fyllning592 Grop Ja 1,5 1,26 0,38 Grävd genom L102, lik 2803615 Grop 2,95 2,84 0649 Grop 0,9 0,64 0 Skärvsten, ev härd666 Grop 3,1 2,2 0 Avslag726 Grop 0,8 0,6 0 Ja Ev stenlyft744 Grop 0,57 0,48 0 Full av sten, grävd genom L102760 Härd 0,88 0,76 0 Grävd genom L102, BL, inteskärvsten i779 Härd 0,9 0,89 0 Grävd genom L102797 Härd 1,15 0,95 0 Grävd genom L102819 Grop Ja 0,74 0,73 0,36 Anonym, trol enkel materialtäkt/förvaringsgrop835 Stolphål 0,28 0,23 0 Ja Mycket blekt845 Härd 0,78 0,73 0 Sitter ihop med G862862 Grop 1,58 1,46 0 Sitter ihop med H845893 Grop 0,74 0,56 0 Ker (usel)910 Stolphål 0,44 0,3 0922 Grop 1,68 1,1 0 Stor platt sten i, BL955 Grop 2,3 1,5 01002 Härd 0,6 0,58 0 BL, avslag1020 Härd 0,5 0,5 0 Inte mycket kvar1034 Grop Ja 0,87 0,87 0 BL, ker, avslag, br ben, br flinta32 Utbyggnadsområde 174 S Råbylund

ID Typ Undersökt Längd Bredd Djup Tveksam Anmärkning1054 Härd 0,87 0,81 0 Full av skörbr sten1072 Störning 0 0 01092 Stenpackning Ja 0,95 0,75 0,12 Ursprungligen större1132 Sten 0 0 01142 Sten 0 0 01152 Sten 0 0 01168 Sten 0 0 01182 Stenpackning 1,3 0,9 0 Ja Ev naturlig1283 Grop 1,1 1,04 0 Lik L104, avslag, keramik1299 Stolphål Ja 0,3 0,26 0,16 Homogen fyllning, lik 13211309 Härd Ja 0,38 0,38 0,06 Snarast härdbotten, skärvsten ifyllningen1321 Stolphål Ja 0,4 0,3 0,26 Homogen fyllning, lik 12991334 Grop Ja 0,53 0,45 0,151349 Grop Ja 1,26 0,7 0,08 Djurtand, ev stolphål i ö sidan1385 Stolphål Ja 0,38 0,32 0,111431 Stolphål Ja 0,35 0,3 0,11503 Stolphål Ja 0,34 0,27 0,27 Platt sten i botten, 1 avslag1514 Stolphål Ja 0,17 0,15 0,05 Au-anl 81, mycket lite kvar1523 Stolphål Ja 0,24 0,18 0,2 Lutar något1562 Stolphål Ja 0,25 0,24 0,13 BL och kol, dock endast i ytan1573 Stolphål Ja 0,2 0,17 0,251582 Stolphål Ja 0,32 0,25 0,241594 Stolphål Ja 0,3 0,21 0,191606 Stolphål Ja 0,38 0,25 0,091619 Grop Ja 1,87 0,8 0,19 Avslag1649 Härd Ja 0,4 0,34 0,02 Avviker från andra anl, härdbotten, ej ritad1663 Stolphål 0,44 0,35 01757 Stolphål 0,18 0,15 0 Fyllning som L1041811 Utgår Ja 0 0 0 Del av L1051852 Utgår 0 0 0 Del av L1051889 Stolphål Ja 0,34 0,28 0,221938 Grop 1 0,4 0 Ja Fyllningen lik L1051986 Grop 0,32 0,2 0 Djurgrav2017 Stolphål Ja 0,53 0,5 0,12 Fördjupning för stolpen2032 Stolphål 0,24 0,23 0 Sten i, men trol ej stenskott2042 Stolphål 0,17 0,15 0 Ja Väldigt litet och otydligt2051 Stolphål Ja 0,3 0,26 0,362063 Stolphål Ja 0,25 0,23 0,082075 Stolphål Ja 0,25 0,23 0,232085 Stolphål 0,3 0,26 0 Sten2098 Stolphål 0,4 0,38 02174 Stolphål 0,4 0,26 0 Ja se textflik2187 Stolphål Ja 0,58 0,28 0,2 Ja Blek fyllning, formad som en 8,stolphål i ö delen2205 Stolphål 0,38 0,3 0 BL2218 Stolphål Ja 0,42 0,4 0,3 BL, skörbr sten. Likt 2233. setextflik2233 Stolphål Ja 0,45 0,22 0,28 BL, sten. Avviker från övr sth ihus 2. Lik 2218.2242 Grop Ja 4,62 2,38 0,09 Avslag, tvärpil, skrapa, se texflik2303 Störning 0 0 02316 Grop 1,02 0,65 0 Ja Kan vara del av L103.2338 Störning 0 0 0Utbyggnadsområde 174 S Råbylund 33

ID Typ Undersökt Längd Bredd Djup Tveksam Anmärkning2371 Störning 0 0 02381 Grop 1,85 0,95 0 Tydlig. Skuren av stor sentidanergrävning2403 Grop 1,2 0,5 0 Fyllning lik L1032450 Ränna 3,85 0,4 0 Se textflik2486 Härd 0,6 0,58 0 Proppfull med skärvsten. Endahärden på ytan.2505 Grop 0,6 0,5 0 Fyllning lik 1032524 Grop 1,8 1,7 0 Skuren av täckdike i S.2556 Brandgrav Ja 0,42 0,3 0,05 Tagits in i preparat, keramik, brben2581 Grop Ja 3,2 1,6 0 Keramik, bränd flinta2642 Grop 0,48 0,45 0 Ganska mörk (humös)2658 Grop 0,62 0,36 0 BL, sten2741 Härd 0,76 0,73 0 Skärbr sten, ursprungl större,lik 8452759 Grop 1,96 1,75 0 Ljus, anonym, djup 0,5 (MUK)2790 Grop 0,85 0,61 0 Mörk färg, forts utanf schbegr2803 Grop Ja 1,02 0,97 0,34 BL, rikl skörbr sten i botten, lik5922825 Ränna 1,54 0,4 0 Ja Blek, otydlig, forts utanförsch begränsn.2843 Grop 1,43 0,78 02882 Grop 1,06 0,85 0 1 avslag2903 Grop 1,3 0,54 0 Utskott i ö kan vara sep stphl2937 Ränna 1,19 0,32 02955 Härd 0,5 0,36 0 Rutten sten, 1 avslag2970 Härd 0,58 0,43 0 Rutten sten, ursprungligenstörre2996 Härd Ja 1,04 0,85 0,12 Otydlig nedgr kant, lik 3019,262, 2893019 Härd 1,23 0,88 03061 Grop 3,5 2,05 0 1 kärna, djup 0,5 (MUK)3094 Gropsystem 2,64 1,7 0 BL, lik 3161, i ö trol sep grop,djup 0,2 (MUK)3161 Grop 1,25 1,04 0 BL, mörk fylln, lik 30943183 Grop Ja 1,78 1,34 0,42 BL, keramik, lik övr groparintill3210 Grop 3,19 1,76 0 BL, keramik, djup 0,2 (MUK)3252 Grop 1,62 0,94 0 BL, lik övr gropar intill, fortsutanf sch begränsn.3264 Stolphål 0,27 0,28 0 Ja Mycket blekt3275 Härd 0,82 0,48 0 Skörbr sten, lik övr härdar iomr3346 Grop 1,58 1,23 0 Olik andra i fylln, flammig,sandig3363 Härd 0,6 0,21 0 Skörbr sten, forts utanf sch begränsn.3371 Grop 0,74 0,52 03401 Grop 0,4 0,24 0 Ja Mycket blek, endast mindre delinom sch begränsn3409 Grop 1,34 1,02 0 BL (prickar)3433 Grop 0,72 0,42 0 Evt härd, skörbr sten i s, fortsutanf sch begränsn.3443 Härd 1,16 0,56 0 Skörbr sten3498 Stolphål Ja 0,29 0,28 0,23 BL, likt 5322, 3511, 3532,40603511 Stolphål Ja 0,3 0,3 0,22 Bl, likt 3522, 3498, 3532, 406034 Utbyggnadsområde 174 S Råbylund

ID Typ Undersökt Längd Bredd Djup Tveksam Anmärkning3522 Stolphål Ja 0,28 0,27 0,24 Likt 3511, 3498, 3532, 40603532 Stolphål Ja 0,21 0,18 0,24 BL, likt 3522, 3511, 3498,40603541 Stolphål Ja 0,23 0,22 0,2 Rikl BL, likt 3551 och evt 35623551 Stolphål Ja 0,24 0,21 0,2 Rikl BL, likt 3541 och evt 35623562 Stolphål Ja 0,24 0,24 0,25 BL, lite likt 35323579 Stolphål 0,35 0,35 0 Tre stenar i n kanten, evt stenskott3592 Grop 0,36 0,28 0 Ja Mörk men oformlig, evt djurgångar3606 Grop 0,82 0,52 03624 Grop 0,88 0,36 0 Oformlig men tydlig3646 Grop 1,24 0,49 0 Blek, mycket sten och flinta, likL1033668 Grop 0,53 0,29 03683 Grop Ja 0,84 0,3 03701 Stolphål Ja 0,49 0,38 0,37 Stenskott, skuret av dike, svagtkol3742 Stolphål 0,13 0,13 0 Litet, tydligt, likt 37503750 Stolphål 0,15 0,14 0 Litet, tydligt, likt 37423758 Stolphål Ja 0,34 0,31 0,133770 Stolphål 0,2 0,19 0 Blek men tydlig, svagt kol3779 Grop Ja 0,64 0,33 0,223794 Grop 0,96 0,57 0 Fyllningen lite sotgrå3850 Grop 0,56 0,27 0 Ja Konturlös, bara mörka fläckar3865 Stolphål 0,27 0,27 0 Tydligt3876 Grop 1,15 1,03 0 BL, sten, flinta, lik 3952, 3921och 38973897 Grop 1,7 1,04 0 BL, sten, flinta, lik 3952, 3921och 38763921 Grop 2,9 0,82 0 Sten, flinta, lik 3952, 3876 och3897, härdbotten?3952 Grop 1,5 0,71 0 Sten, flinta, lik 3921, 3876 och38973968 Stolphål 0,22 0,21 03978 Grop 1,42 1,04 04004 Grop 0,53 0,53 0 Lika gärna en härdbotten4020 Grop 1,65 0,78 0 Otydl nedgr kant, grå fylln, 5stenar, grus4060 Stolphål Ja 0,33 0,26 0,24 BL, likt 3522, 3511, 3532,34984073 Grop Ja 0,58 0,5 0,374090 Grop 1,45 1,14 04134 Stolphål 0,36 0,29 0 Prickar av kol, lik takbärare ihus 24153 Stolphål 0,43 0,35 0 Gul lerskoning, vittrad sten iytan, genom L1094185 Stolphål 0,26 0,23 0 Svag men fin färgning, lik 40604372 Störning 0 0 04384 Störning 0 0 04403 Stolphål 0 0 0100149 Hägnad 19 0 0100150 Grop 0,62 0,26 0 Ja Blek "fyllning" och några stenarBL = Bränd leraUtbyggnadsområde 174 S Råbylund 35

Bilaga 1Osteologisk rapportCaroline ArciniA 2256I samband med undersökningen togs en sammanpressad gravurna insom preparat. Urnan innehöll mycket välbrända och sotfria ben, vilketär typiskt för kremationer från bronsåldern. Sammanlagt fannsdär ca 195 gram brända ben varav 54,6 gram kunde identifieras tillbenslag. Av dessa kom inte mindre än 50,7 gram från kraniet. Utifrånsammansättningen på kraniefragmenten d.v.s. förhållandet mellan deolika skikten, de yttre och inre mer kompakta och det porösa mellanskiktetbedömdes individen vara ett barn. En bevarad tandkronafrån en icke frambruten falsk kindtand (premolar) indikerar att dengravlagda var omkring fem år vid sin död.Identifierade fragment: 156 kranietaksfragment, 1 fragment avklippdelen från tinningbenet (pars petrosa), en tandkrona från ett anlagtill en falsk kindtand (premolar) och två fragment från lårben.36 Utbyggnadsområde 174 S Råbylund

Bilaga 2Utbyggnadsområde 174 S Råbylund 37

38 Utbyggnadsområde 174 S Råbylund

UV Syds rapportserie 20081. Västervång 2:25 m. fl. Trelleborg och Västra Tommarps snr. AUBengt Jacobsson2. Ett härdområde i Påarp, Välluvs sn. AUSven Hellerström3. Kyrkheddinge, Nordanå och Grevie–Beden. Kyrkheddenge, Burlöv, Görslöv ochNevishögs snr. AU steg 1Tyra Ericson4. I utkanten av S:t Jörgens Hospital. Landskrona. FUBengt Jacobsson5. Förhistoriska boplatslämningar vid Dalabadet. Dalköpinge sn. FU och SUHåkan Aspeborg6. Vattenledning från Norje till Pukavik. Ysane sn. AU och FUHåkan Aspeborg7. Hunnerup. Lund. FUHåkan Aspeborg8. Strövelstorp 9:3 m. fl. Strövelstorps sn. AUThomas Andersson9. Köpingebro 8. St. Köpinge sn. AUTyra Ericson10. Östra Ramlösa, framtida utbyggnadsområde. Helsingborgs stad och Välluv sn. AUThomas Andersson11. Maglarp 24:2 Maglarps sn. AUBengt Jacobsson12. Utbyggnadsområde Vintrie. Bunkeflo sn. AU steg 2Bengt Söderberg13. Döserygg – område 11:2. Håslövs sn. FUMagnus Andersson & Björn Nilsson14. Östra Grevie, Östra Grevie sn. AUTyra Ericson15. Trafikplats Österleden–Fältarpsvägen. Helsingborg. FU & SUHåkan Aspeborg16. Väster om Tygelsjö. Tygelsjö sn. AUBo Strömberg17. Väg E6 Trelleborg–Vellinge. Förhistoriska gravar samt medeltida by. FUBengtJacobsson med bidrag av Per Lagerås och Mats Riddersporre18. Överföringslednig till Bjuv. Ekeby m.fl. socknar AU steg 1Thomas Andersson19. Utredning vid Karlslundsgården i Rebbelberga bytomt.Rebbelberga sn. AUKatalin Schmidt Sabo20. Hjärup 9:8 inom Hjärups gamla bytomt. Uppåkra sn. FUKatalin Schmidt Sabo21. Västra Ingelstad 6:1. Västar Ingelstad sn. AUHåkan Aspeborg22. Del av Västervång 2:25 m. fl. Trelleborg FUHåkan Aspeborg23. Utbyggnadsområde 174 S Råbylund. Stora Råby sn. FUAnna Lagergren