PROGRAMÖVERSYN - Södertörns högskola

D.nr 1228/41/2011PROGRAMÖVERSYNAVKANDIDATPROGRAMFakultetsnämndenSödertörns högskola2011

InnehållsförteckningBakgrund ................................................................................................................................... 3Genomgång av indikatorerna ....................................................................................... 5Basfakta ................................................................................................................................... 5Söktryck till programmen .................................................................................................. 8Genomströmning .................................................................................................................. 9Programspecificitet och lärarnas kvalifikationer..................................................... 10Studenterna .......................................................................................................................... 13Programmen och arbetslivet .......................................................................................... 14Internationalisering............................................................................................................ 15Högskolans profil ................................................................................................................ 16Överlappningar med andra program på SH ............................................................. 16Andra fördelar, vad gör programmet unikt? ............................................................ 16Fakultetsnämndens prioriteringar ................................................................................ 16Bilaga 1, förklaring av indikatorerna ..................................................................... 17Basfakta ................................................................................................................................. 17Söktryck till programmen ................................................................................................ 17Genomströmning ................................................................................................................ 18Programspecificitet och lärarnas kvalifikationer..................................................... 18Studenterna .......................................................................................................................... 18Programmen och arbetslivet .......................................................................................... 19Internationalisering............................................................................................................ 20Högskolans profil ................................................................................................................ 21Överlappningar .................................................................................................................... 21Programmets fördelar ....................................................................................................... 21Bilaga 2 .................................................................................................................................... 222

BakgrundPå fakultetsnämndens möte den 3 februari beslutades att en programöversyn skulle genomförasunder vårterminen 2011, och som samordnare för arbetet utsågs prodekan Ilkka HenrikMäkinen. Handläggaren Linnea Gräll från Utbildnings- och forskningskansliet (UFK) har fungeratsom administrativt stöd. Programöversynen avsåg högskolans samtliga kandidatprogram,lärarutbildningens program undantagna. I texten som följer avses med ”program” enbart deundersökta kandidatprogrammen. Före Bolognaprocessen, som genomfördes på högskolan 2007,var vissa av de undersökta programmen upp till 4,5 år långa. Idag leder samtliga av dem till enkandidatexamen efter 180 godkända högskolepoäng. Väl att märka är att utredarna granskadeutbildningsprogrammen som just program – det betyder t ex att det programspecifika innehålletmättes större betydelse än de i programmet ingående ämneskurserna.Arbetet inleddes med en datainsamling om basinformation om programmen, såsom startår, antalstudenter, antagningssiffror och genomströmning. Dessa har hämtats från högskolan egenstatistik. Därefter följde i regel halvtimmeslånga möten med programansvariga. Inför mötet fickde ta del av tio frågor (se bilaga 2) samt basinformationen för programmet, och de uppmanadesatt kommentera eventuella felaktigheter i materialet. Vid några möten deltog utöver denprogramansvariga även programsekreteraren.Information från dessa intervjuer har vidarebearbetats för att bli en del av datamaterialet. Eftermöten har korrigeringar av datamaterialet gjorts. I vissa fall har ytterligare kontakter tagits medprogramansvariga och/eller programsekreterare för att korrigera felaktigheter och i övrigtdiskutera materialet.I vissa fall har numeriska indikatorer konstruerats av de förhandenvarande värdena för attlättare kunna sammanfatta vissa egenskaper, exempelvis andelen programspecifika kurser perprogram. Dessutom finns data som direkt skattats av intervjuarna på basis av intervjuerna, därt.ex. graden av åtgärder för programmets arbetslivsanknytning har bedömts på en skala från lågtill hög.Läsaren ombedes att vid frågor först ta del av definitioner på begreppen (se bilaga 1).Om datakvalitetDe insamlade indikatorerna kan indelas i tre grupper när det gäller deras tillförlitlighet (och i vissmån validitet). Först, många indikatorer har insamlats av högskolan i olika administrativaprocesser och dessa fanns färdiga i olika statistiska bearbetningar, vars tillförlitlighet förbättrasav att de har karaktär av administrativa rutiner. En andra klass av data utgörs av det sombaseras på intervjuarnas tolkningar av intervjusvaren. Dels kan dessa frågor (eller svar) hamissförståtts, dels har dessa data bearbetats vidare t ex genom numeriska klassifikationer, därexakta gränsdragningar kan alltid vara brydsamma. I de (flesta) fall där intervjuarna har varittvå stycken råder det i alla fall en hög grad av samstämmighet i deras bedömningar om så gottsom alla skattningar av dessa slag.En tredje klass utgörs av student- och alumnenkäten, som är källor för viktiga karakteristikamen som också plågas av låga svarsfrekvenser (och möjligen självselekterade respondenter)som gör deras resultat mer osäkra på ett sätt som låter sig svårligen kontrolleras (se bilaga 1).3

Indikatorer som inte kunnat mätasSärskilt för de nya programmen saknas vissa datauppgifter av naturliga skäl – program som t exännu inte hunnit till sjätte terminen har inga genomströmningssiffror för den, osv.Det finns sedan många tänkbara indikatorer som är åtminstone i princip mätbara men som intekunnat inkluderas i denna översyn. Ett exempel av en sådan egenskap är programmetsforskningsanknytning, om vilket mer senare. En annan potentiellt viktig egenskap ärprogrammets ekonomiska situation. Här har det inte varit möjligt att göra en ekonomiskjämförelse av programmen, då institutionerna redovisar dem olika, och förutsättningarna för deolika programmen skiljer sig åt. Det har inte funnits några centrala riktlinjer för hur ekonomin förprogrammen skall redovisas.4

Genomgång av indikatorernaBasfaktaStartårProgramöversynen bygger på uppgifter om 31 kandidatprogram, varav två ännu inte harpåbörjats. Programmen kan delas i tre klasser efter ålder: gamla program har haft flerastudentkullar som genomfört hela utbildningen, medelgamla program (påbörjade 2006-2007)har enbart haft några få färdiga årskullar, medan nya program ännu inte haft någon studentkullsom genomfört hela utbildningen. I tabell 1 kan man utöver startåret även utläsa hur mångastudenter som påbörjade sina studier 2010 i respektive program samt hur många studenter somfanns registrerade vårterminen 2011. De numerärt största programmen är märkta med fet stil itabellen.Examen29 av programmen leder efter tre års godkända studier till en filosofie kandidatexamen. Efterprogrammet Socialt arbete kan studenten läsa en påbyggnadsutbildning på Ersta Sköndalshögskola och därigenom få möjlighet att ta ut en socionomexamen. Två av högskolans program,Internationella ekonomprogrammet samt Ekonomiekandidatprogrammet, leder efter fullföljdastudier till en ekonomie kandidatexamen.AntagningstillfällenMerparten av högskolans kandidatprogram har intagning på höstterminen. Journalistik medsamhällsstudier (JMS), Journalistik och multimedia (JMM), Miljö och utveckling samtRetorikkonsultprogrammen har intag på både vår- och höstterminen. Retorikkonsultprogrammethar två olika inriktningar, varav opinionsbildning har intag på vårterminen medan rådgivning ochutbildning har intag på höstterminen. Informations- och systemvetenskap samt Medier, engelskaoch globalisering (MEG) har enbart intag på vårterminen.5

Kandidatprogram Startår Nyantagnastudenter2010TotaltantalstudenterVT11Medicinteknisk ekonom 1996 42 68Europaprogrammet 1996 128 300Förvaltningsprogrammet 1996 75 137Entreprenörskap, innovation och marknad 1997 69 84Internationella ekonomprogrammet 1998 74 190Journalistik med samhällsstudier (JMS) 1998 70 167Journalistik och multimedia (JMM) 1998 83 199Estetikprogrammet 1999 32 53Konst, kultur och ekonomi 1999 26 55Turismprogrammet 1999 117 225Ekonomi, teknik och design 2001 67 158Logistik och ekonomi 2001 50 108Management med IT 2001 42 42Miljö och utveckling 2001 64 157IT, medier och design 2002 64 147Retorikkonsultprogrammet 2002 70 147Journalistik, människa och miljö 2003 45 56Medier, engelska och globalisering (MEG) 2006 37 68Utveckling och internationellt samarbete 2006 94 135Ekonomiekandidatprogrammet 2007 154 387Internationell migration och etniskarelationer (IMER)2007 90 171Medievetarprogrammet 2009 52 77Socialt arbete med storstadsprofil 2009 115 178Informations- och systemvetenskap 2010 25 37Informatörsprogrammet 2010 27 26Kultur och IT 2010 36 26Personalvetarprogrammet 2010 77 72Samtid och kulturarv 2010 17 16Sportmanagement 2010 45 40Politik och aktivt medborgarskap 2011 0 0Spelprogrammet 2011 0 0Tabell 1, Programmets startår, antagna under 2010 och antalet registrerade studenter6

Ämnen som berörs mest av programmen (med hänsyn till ämnets storlek)Det ämne som läses inom flest program är företagsekonomi. Det finns både program som harföretagsekonomi som huvudområde och sådana där ämnet läses i en omfattning av 15 hp ellermer på enskilda kurser. De ämnen som tas upp som ”mest berörda” är sådana som finnsrepresenterade på programmet med 15 hp eller mer eller när det gäller inriktningar på programsom har fler än 10 (små ämnen), 15 (mellanstora ämnen), eller 20 studenter (större ämnen).Mest berörda ämnen (mht ämnets Antalstorlek)programFöretagsekonomi 11Medieteknik 6Offentlig rätt 5Sociologi 5Historia, informatik, journalistik,miljövetenskap, medie- ochkommunikationsvetenskap, psykologi 3Engelska, idéhistoria, nationalekonomi,statsvetenskap, svenska 2Biologi, estetik, etnologi, filosofi,genusvetenskap, geografi,internationella relationer,konstvetenskap, litteraturvetenskap,medieteknik, religionsvetenskap, retorik,socialt arbete, turismvetenskap,utveckling och internationellt samarbete1Tabell 2, Mest berörda ämnen hos programmenProgramansvarig (akademisk grad samt anställningsform)71 procent, eller 22 stycken, av de programansvariga är tillsvidareanställda på Södertörnshögskola. 26 procent, eller åtta stycken, har däremot tidsbegränsade anställningar, och en av deprogramansvariga är anställd på Karolinska institutet. Den akademiska graden varierar mellande programansvariga. En fjärdedel av dem har inte disputerat. Se tabell 3.7

Tillsvidare Tidsbegränsad Ej SH SummaAdjunkt 4 4 8Doktor/lektor 12 4 1 17Docent 4 4Professor 2 2Summa 22 8 1 31Tabell 3, Akademisk grad och anställningsform för programansvarigaSöktryck till programmenSöktryckssiffran baseras på antalet förstahandssökande i förhållande till antalet platser för 2010(planeringstal). I tabell 4 återfinns programmen med störst söktryck, övriga program har färreförstahandssökande än platser. För program med flera inriktningar har ett gemensamt snitträknats fram. I ledning återfinns journalistikprogrammen Journalistik och multimedia (JMM) samtJournalistik med samhällsstudier (JMS).KandidatprogramAntal förstahandssökandeper platsJournalistik och multimedia (JMM) 7,28Journalistik med samhällsstudier (JMS) 3,51IT, medier och design 2,90Entreprenörskap, innovation och marknad 2,88Personalvetarprogrammet 2,84Sport management 2,35Informatörsprogrammet 2,27Logistik och ekonomi 2,10Socialt arbete med storstadsprofil 2,01Ekonomi, teknik och design 1,56Turismprogrammet 1,54Ekonomiekandidatprogrammet 1,51Internationella ekonomprogrammet 1,31Medievetarprogrammet 1,30Miljö och utveckling 1,30Utveckling och internationellt samarbete 1,30Tabell 4, Program med högre söktryck8

GenomströmningGenomströmning – termin två och sexGenomströmningen har undersökts i början och slutet, d.v.s. till andra respektive sista terminen.Det förstnämnda är intressant i sig, men också nyttigt p.g.a. att alla program har ännu integenomfört hela utbildningen. Måttet mäter hur många studenter som är registrerade till en visstermin i förhållande till första terminen. Måttet är oberoende av hur många högskolepoäng somstudenten har tagit, men man kan anta att studenten har genomfört godkända studier för attuppfylla kraven för att få läsa kurser på högre nivåer samt för att erhålla studiemedel.I tabell 5 går det att utläsa programmens genomströmning till termin sex. Flera av programmenhar ganska låg genomströmning. Där kan det finnas olika specifika förklaringar, såsom förEuropaprogrammet där termin sex är valbar och det har tidigare varit möjligt att läsa språk påStockholms universitet. Sådana studenter är inte registrerade på Södertörns högskola ochEuropaprogrammets genomströmning kan påverkas negativt av dem.KandidatprogramGenomströmning,termin sexLogistik och ekonomi 67 %Journalistik och multimedia (JMM) 66 %Miljö och utveckling 65 %Retorikkonsultprogrammet 65 %Journalistik, människa och miljö 60 %Ekonomi, teknik och design 60 %Turismprogrammet 59 %Utveckling och internationellt samarbete 55 %IT, medier och design 54 %Medicinteknisk ekonom 51 %Internationell migration och etniska relationer49 %(IMER)Entreprenörskap, innovation och marknad 48 %Förvaltningsprogrammet 45 %Konst, kultur och ekonomi 44 %Ekonomiekandidatprogrammet 42 %Estetikprogrammet 41 %Internationella ekonomprogrammet 39 %Europaprogrammet 32 %Management med IT 30 %Medier, engelska och globalisering (MEG) 28 %Journalistik med samhällsstudier (JMS) 26 %Tabell 5, Genomströmning till termin sex9

Programspecificitet och lärarnas kvalifikationerProgramspecifika kurserTill programspecifika kurser räknas sådana kurser som enbart kan läsas inom programmet. Ävenom vissa kurser är utarbetade för att passa programmen, men är sökbara som fristående kurser,har de sorterats bort. Europaprogrammet t.ex. inleder sitt program med ett basår, Demos, somäven kan läsas som fristående kurs. På Institutionen för livsvetenskaper har det funnits enprincip om att alla kurser skall vara sökbara även som fristående. Programmen har förmodligenfått en lägre programspecificitet än de hade haft utan denna princip. Å andra sidan harjournalistikprogrammen en hög andel programspecifika kurser, vilket beror på att journalistik A-C inte kan läsas som fristående kurs utan dessa måste läsas inom ett av högskolans program.Inom vissa program finns utöver de obligatoriska programkurserna även valbara sådana. Definns inom Europaprogrammet, Förvaltningsprogrammet, IT, medier och design, Journalistik medsamhällstudier (JMS), Journalistik och multimedia (JMM) samt Utveckling och internationelltsamarbete.Poäng programspecificitetObligatoriska och valbara programspecifika kurser räknas ihop för ett jämförande mått (se bilaga1 för uträkningen). Tabell 6 (nästa sida) redovisar programspecificiteten. I tretton programbestår minst hälften av utbildningen av programspecifika kurser. Ungefär lika många program(elva) innehåller programspecifika kurser mer än en men färre än tre terminer. Dessutom finnsdet åtta program som har programspecifika kurser under kortare tid än en termin.I tabellen på nästa sida finns retorikkonsultprogrammens båda inriktningar redovisade, dåprogramspecificiteten skiljer sig markant mellan dem.10

KandidatprogramPoängprogramspecificitet:Journalistik, människa och miljö 165Journalistik och multimedia (JMM) 145Socialt arbete med storstadsprofil 130Miljö och utveckling 127,5Journalistik med samhällsstudier (JMS) 97,5Ekonomi, teknik och design 90Entreprenörskap, innovation och marknad 90Informatörsprogrammet 90Internationell migration och etniska relationer 90(IMER)Management med IT 90Medicinteknisk ekonom 90Personalvetarprogrammet 90Retorikkonsultprogrammet, inr opinionsbildning 90Samtid och kulturarv 75Spelprogrammet 75Sport management 75Logistik och ekonomi 67,5Politik och aktivt medborgarskap 67,5Förvaltningsprogrammet 65,75Medievetarprogrammet 60Utveckling och internationellt samarbete 45IT, medier och design 43Konst, kultur och ekonomi 37,5Retorikkonsultprogrammet, inr rådgivning ochutbildning37,5Informations- och systemvetenskap 22,5Ekonomiekandidatprogrammet 15Estetikprogrammet 15Europaprogrammet 15Internationella ekonomprogrammet 15Kultur och IT 0Medier, engelska och globalisering (MEG) 0Turismprogrammet 0Tabell 6, Programspecificitet11

Vem undervisar? Programspecifika kurser 2010Programmen frågades om de undervisande lärarna på de programspecifika kurserna. För attkunna jämföra lärarnas kvalifikationer fick varje akademisk grad ett siffervärde som det gick atträkna fram ett medelvärdet av. Ett värde på ett eller högre indikerar en hög närvaro avdisputerade lärare. I vissa fall har programmen dock inte lämnat fullständiga uppgifter.KandidatprogramPoänglärarkvalifikationEuropaprogrammet 1,21Förvaltningsprogrammet 1,10Entreprenörskap, innovation och marknad 1,07Internationell migration och etniska relationer1,04(IMER)Personalvetarprogrammet 1,00Samtid och kulturarv 0,94Konst, kultur och ekonomi 0,90Miljö och utveckling 0,90Medievetarprogrammet 0,88Ekonomi, teknik och design 0,86Medicinteknisk ekonom 0,86Estetikprogrammet 0,83Socialt arbete med storstadsprofil 0,77Logistik och ekonomi 0,75Retorikkonsultprogrammet 0,69Informatörsprogrammet 0,63Sport management 0,63Journalistik, människa och miljö 0,60Utveckling och internationellt samarbete 0,50Journalistik med samhällsstudier (JMS) 0,47Journalistik och multimedia (JMM) 0,47IT, medier och design 0,41Ekonomiekandidatprogrammet 0,00Internationella ekonomprogrammet 0,00Tabell 7, Genomsnittlig lärarkvalifikationspoäng för programspecifika kurser 201012

StudenternaMedelmeritvärdeI stället för betyg räknas från och med höstterminen 2010 ett meritvärde för varje student. Förstudenter antagna under vårterminen 2010 har betygsvärdet justerats upp för att motsvaramedelmeritvärdet. Maximalt meritvärde, d.v.s. betyget inklusive meritvärde är totalt 22,5 poäng.KandidatprogramStudenternasMedelmeritvärde2010Journalistik och multimedia (JMM) 19,88Journalistik med samhällsstudier (JMS) 19,14Informatörsprogrammet 18,34Ekonomi, teknik och design 17,72Personalvetarprogrammet 17,57Estetikprogrammet 17,47Ekonomiekandidatprogrammet 17,33Internationella ekonomprogrammet 17,32Konst, kultur och ekonomi 17,32IT, medier och design 17,25Socialt arbete med storstadsprofil 17,19Sport management 17,15Medier, engelska och globalisering (MEG) 16,77Medievetarprogrammet 16,72Kultur och IT 16,71Miljö och utveckling 16,69Utveckling och internationellt samarbete 16,64Entreprenörskap, innovation och marknad 16,61Retorikkonsultprogrammet 16,59Logistik och ekonomi 16,45Journalistik, människa och miljö 15,93Turismprogrammet 15,75Medicinteknisk ekonom 15,52Förvaltningsprogrammet 15,19Europaprogrammet 15,13Internationell migration och etniskarelationer (IMER)15,06Management med IT 14,44Samtid och kulturarv 14,19Tabell 8, Medelmeritvärde för studenter antagna 201013

StudenternaProgrammen har gett sin ungefärliga bild av studentsammansättningen på programmen utifrånålder, kön, etnicitet (invandrarbakgrund) samt geografiskt upptagningsområde. Skillnadernamellan de olika programmen är påtagligt stora. Generellt finns i de undersökta programmen klartfler kvinnor än män i utbildningen. Vad gäller åldrarna skiljer det sig, men äldre studenter över30 är fortfarande relativt få på Södertörn, desto fler kommer direkt ifrån gymnasiet eller hargjort något annat i några få år. Etnisk sammansättning varierar också stort mellan programmen,liksom studenternas geografiska härkomst inom Stockholms län och Sverige.Programmen och arbetslivetVar får studenterna arbete? SektorbreddUtifrån de programansvarigas svar är arbetsmarknaden för studenterna definierad som smal,medelbred eller bred sektor. Alla utbildningar med företagsekonomi som huvudämne hardefinierats ha en bred arbetsmarknad, liksom de utbildningar som utbildar personalvetare ellersocionomer. Program som definieras utbilda till en smal sektor är Kultur och IT,Retorikkonsultprogrammet, Samtid och kulturarv samt Utveckling och internationellt samarbete.Praktik i programmenPraktik som erbjuds på programmen kan vara obligatorisk eller valbar, och även komma förstefter avslutade programstudier. All form av praktik har vägts samman och utifrån detta har ensummerande praktikpoäng uträknats för varje program.Övrig arbetslivsanknytningProgramansvariga har också lämnat uppgifter om åtgärder för programmensarbetslivsanknytning och utifrån dessa har arbetslivsanknytningen skattats från låg till hög. Allaprogram använder sig av gästföreläsare i någon omfattning, men om detta är programmets endaaktivitet skattas det ha en låg arbetslivsanknytning.KandidatprogramEntreprenörskap, innovation och marknadInternationell migration och etniska relationer(IMER)IT, medier och designManagement med ITMiljö och utvecklingSkattadarbetslivsanknytninghöghöghöghöghögTabell 9, Program med hög arbetslivsanknytning14

InternationaliseringVilka möjligheter till utlandsstudier finns inom programmet? Utifrån programmens svar harinternationaliseringen skattats som låg, medel eller hög, där de sistnämnda omfattar programsom aktivt arbetar med utbytesstudier och uppmanar studenterna att läsa utomlands. Tillprogram med låg grad av internationalisering hör de där det inte alls är möjligt medutlandsstudier inom programmet eller där flera krav måste uppfyllas för att studierna skall kunnatillgodoräknas.KandidatprogramInternationaliseringEkonomiekandidatprogrammetFörvaltningsprogrammetInternationella ekonomprogrammetIT, medier och designJournalistik och multimedia (JMM)Journalistik, människa och miljöMedier, engelska och globalisering (MEG)MedievetarprogrammetTurismprogrammetUtveckling och internationellt samarbeteEkonomi, teknik och designEntreprenörskap, innovation och marknadEstetikprogrammetInformations- och systemvetenskapLogistik och ekonomiMiljö och utvecklingSport managementEuropaprogrammetInternationell migration och etniska relationerJournalistik med samhällsstudier (JMS)Kultur och ITManagement med ITPolitik och aktivt medborgarskapRetorikkonsultprogrammetSamtid och kulturarvSpelprogrammetInformatörsprogrammetKonst, kultur och ekonomiMedicinteknisk ekonomPersonalvetarprogrammetSocialt arbete med storstadsprofilTabell 10, Skattning av internationaliseringhöghöghöghöghöghöghöghöghöghöghögre medelhögre medelhögre medelhögre medelhögre medelhögre medellägre medellägre medellägre medellägre medellägre medellägre medellägre medellägre medellägre medellägre medellåglåglåglåglåg15

Högskolans profilDe tre M:nI intervjuerna hördes de programansvariga också om vilket förhållande deras program hade tillSödertörns gamla ”tre M”.Överlappningar med andra program på SHÄven detta frågades de programansvariga om. Frågan syftar till att kartlägga ev. synergieffektermellan programmen. I vissa fall har programmen svarat med att berätta vilka program som haren gemensam arbetsmarknad. Andra har nämnt existerande samarbeten, medan åter andra harlyft upp framtida samarbetsmöjligheter. Exempelvis Retorikkonsultprogrammets inriktningopinionsbildning ser vissa beröringspunkter med Politik och aktivt medborgarskap.Denna fråga kan med fördel arbetas vidare med.Andra fördelar, vad gör programmet unikt?Har programmen en unik ställning såväl på Södertörns högskola, i Stockholms län, i Sverige inågot avseende? De programansvariga fick svara fritt på intervjufrågan. Till exempel harprogrammet Medicinteknisk ekonom uppgett att programmet är unikt i Sverige.Informatörsprogrammet finns på flertalet lärosäten, däremot uppger programmet att derassärskilda kvalitet består av att huvudämnet är svenska istället för medie- ochkommunikationsvetenskap.Fakultetsnämndens prioriteringarFakultetsnämnden har i sina diskussioner konstaterat värdet av följande karakteristika hosutbildningar vid Södertörns högskola:1. Utbildningens akademiska kvalitet2. Utbildningar som utgör en del av högskolans profil3. Anknytning mellan forskning och utbildning4. Utbildningens arbetsmarknadsorientering5. ”Utbildning för alla” – Södertörns samhällsinsats6. Internationalisering i utbildningen16

Bilaga 1, förklaring av indikatorernaBasfaktaStartårStartåret avser det år som programmet påbörjades. Efter det året kan det ha skett förändringarav/i programmet, t ex namnbyten eller innehållsmässiga förändringar.ExamenVilken typ av examen kan studenten ta ut efter avslutade studier?AntagningstillfälleHär redovisas antagningstillfället till programmet. Det kan vara till vårterminen, till hösttermineneller både och.Ämnen som berörs mest av programmen (med hänsyn till ämnets storlek)De ämnen som tas upp som ”mest berörda” är sådana som finns representerade på programmetmed 15 hp eller mer, samt när det gäller inriktningar på program som har fler än 10 (småämnen), 15 (mellanstora ämnen), eller 20 studenter (större ämnen) i dem.Programansvarig (akademisk grad samt anställningsform)Information om de programansvariga.Söktryck till programmenAntal platser (planeringstal) 2010Uppgifter från antagningen, som bygger på uppgifter från programmen.Nyantagna studenter till programmet 2010Detta antal finns både uppdelat per termin och som totalsumma för antagna till programmet2010. Antalet avser registrerade studenter på programmet efter tre veckor, tidiga avhopp äralltså borträknade.Antal förstahandssökande 2010 (vt och ht)Antalet studenter som sökte till programmet 2010. Här är antalet summerat om programmet harintag till både vår- och hösttermin.Söktryck, ht 2010, antal förstahandssökande per antal platser(planeringstal)Där det finns fler förstahandssökande än platser, är talet ett förhållande mellan antaletförstahandssökande och antalet platser. Vissa program har inte angett ett planeringstal tillantagningen, utan alla behöriga sökande kunde antas till programmet. I dessa fall har andelenförstahandssökande per plats getts ett siffervärde på 0,5. Detsamma gäller program med ettplaneringstal som är mindre än antal förstahandssökande.Totalt antal registrerade studenter på programmet vt 2011Totalt antal registrerade studenter inkl. omregistrerade studenter, gäller såväl aktuella somgamla kurskoder efter hösten 2007. Studenter antagna vt 2007 och tidigare som fortfarande ärkvar i systemet har inte räknats med.17

GenomströmningGenomströmning – termin tvåAntalet registrerade till termin två delat med antalet registrerade studenter termin ett. (Isamtliga fall har antalet studenter justerats för tidiga avhopp från programmet.) För programmed flera inriktningar har en sammanlagd siffra framräknats.Genomströmning – termin sexAntalet registrerade till termin sex delat med antalet registrerade studenter termin ett. (Isamtliga fall har antalet studenter justerats för tidiga avhopp från programmet.) För programmed flera inriktningar har en sammanlagd siffra framräknats.Programspecificitet och lärarnas kvalifikationerProgramspecifika kurser (obligatoriska)Till programspecifika kurser räknas de kurser som enbart kan läsas inom programmet. I vissa fallär programkurser öppna för även fristående studenter, då har de räknats bort. När det gällerjournalistikprogrammen räknas även journalistikkurserna A-C som programspecifika kurser, dåämnet inte går att läsa fristående.Programspecifika kurser (valbara)Dessa kurser riktar sig enbart till programstudenter, men är valbara inom programmet.Poäng programspecificitetAntalet högskolepoäng på de obligatoriska kurserna har multiplicerats med 1, och antalhögskolepoäng på de valbara kurserna med 0,5, varefter siffrorna adderats för att bilda ettsummerande mått för programspecificitet.Vem undervisar? Programspecifika kurser 2010Underlaget med undervisande lärare har lämnats från respektive program. Gästföreläsare harinte inkluderats. Det saknas underlag från vissa program. För andra är underlaget enbart etturval av kurser.Poäng lärarkvalifikationerEtt summerande mått för lärarkvalifikationer, dvs. den akademiska graden på de lärare somundervisar på de programspecifika kurserna 2010, först summerat med vikter som nedan ochsedan dividerat med antalet lärare:Professor * 2Docent * 1,5Lektor * 1Doktorand * 0,5Adjunkt * 0StudenternaMedelmeritvärde, vt 2010 resp. ht 2010Genomsnittet av de antagna studenternas meritvärdespoäng. Avser studenter födda 1986 ellersenare. Utöver studenternas medelbetyg omfattas dessutom s.k. meritvärde, som kan varieraberoende på vilket område som studenten söker. Maximalt meritvärde med 2,5 meritpoäng är22,5.18

Medelbetyg för 2010För program som enbart har intagning på vårterminen har ett tillägg om 2,18 poäng gjorts.Detta motsvarar den genomsnittliga skillnaden mellan intag på vår- och hösttermin 2010.Studenterna, ålder1 = unga studenter2 = något äldre studenterStudenternas ålder har skattats av de programansvariga och i vissa fall av utredarna.Studenter, kön1 = mest kvinnliga2 = ungefär jämnt3 = mest manligaHär har programmen lämnat uppgift av ungefärlig studentsammansättning. Jämvikt anses rådainom gränserna 60-40.Studenter, etnisk bakgrund1 = stor andel med svensk bakgrund2 = som genomsnittet; ca 20 % med icke-svensk bakgrund3 = större andel med invandrarbakgrundI detta fall är detta uppgifter som de programansvariga har lämnat. Det bygger på en skattning.Studenter, geografiskt upptagningsområde1 = mest södra Stockholmsområdet2 = geografiskt sprittUppgiften har lämnats av de programansvariga.Studentavdelningen, mittenkätMittenkäten som skickades i november 2009 till studenter som började sin utbildninghöstterminen 2008. 390 av 765 studenter besvarade enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 50%. Särskilt observeras studenternas utvärdering av programmet som helhet.Programmen och arbetslivetVar får studenterna arbete?Uppgiften har lämnats av de programansvariga om var studenterna avses arbeta efter avslutadestudier.Sektorbredd1 = smal sektor2 = medelstor sektor3 = bred sektorSkattad på basis av programmets information. Avser sektorn på arbetsmarknaden där studenterkan arbeta efter utbildning.19

Praktik, obligatoriskAvser mängden praktik som måste genomföras av studenterna på ett program, mätt ihögskolepoäng.Praktik, valbartAvser mängden valbar praktik hos ett program, mätt i högskolepoäng.Praktik efter avslutade studierEfter vissa program finns det en möjlighet att genomföra praktik.PraktikpoängObligatorisk praktik, högskolepoäng * 1+Valbar praktik, högskolepoäng * 0,5+Praktik efter avslutade studier, högskolepoäng * 0,25= total antal praktikpoängSkattad arbetslivsanknytningHur intensiva är de åtgärder som vidtas för att göra studenter mer bekanta medarbetsmarknaden?0 = litet1 = medel2 = mestAlumnundersökningEnkäten analyseras i förhållande till frågor om hur stor andel av programmets alumner som harfått ett arbete som kräver akademiska kvalifikationer, och hur många som fått det inom sexmånader. Svarsfrekvenserna är relativt låga, genomsnittligt 39 % av alumnerna har besvaratenkäten.InternationaliseringInternationaliseringVilka möjligheter finns det för utlandsstudier inom programmet?Skattad internationaliseringTolkning av svaren på frågan ovan.0 = minst1 = låg medelnivå2 = hög medelnivå3 = mest20

Högskolans profilHögskolans profil, mångvetenskapHär finns enbart de program som har fakultetsöverskridande ämneskombinationer.Högskolans profil, mångkulturMångkultur vad gäller kurs- och programinnehåll.Högskolans profil, medborgerlig bildningHär har programmen själva fått göra sin tolkning.ÖverlappningarÖverlappningar med andra program på SHSyftar till att fånga upp synergieffekter mellan hos programmen.Programmets fördelarAndra fördelar, vad gör programmet unikt?Här redovisas programmens unika ställning mm av den programansvarige.21

Bilaga 2Frågeblad utskickat till de programansvariga inför våra möten.Utöver datainsamlingen vill vi att ni ger oss en bild av programmet utifrån dessa frågor:1) Berörda ämnen på de programspecifika kurserna samt inom programmet.2) Har programmet programspecifika kurser vill vi veta mer om dessa. Vilka undervisade2010?3) Vilka är programmets studenter? Exempelvis ålder, kön, klass, etnicitet.4) Var ska studenterna få arbete? (exempelvis speciell sektor)5) Praktik inom programmet, valbart eller ej? Hur många utnyttjade möjligheten 2010?6) Övrig arbetslivsanknytning? (Gästföreläsningar, uppsatsskrivande etc.)7) Internationalisering? Exempelvis vilka möjligheter till utlandsstudier finns?8) Hur förhåller sig programmet jämfört med högskolans profil, mångvetenskap, mångkulturoch medborgerlig bildning?9) Finns det överlappningar med andra program?10) Vad gör programmet unikt på högskolan och jämfört med andra lärosäten? Vilka andrafördelar finns?22