SprengNytt Nummer 1_2001.pdf - Orica Mining Services

Nils Ola Hoff, AF Spesialprosjekt:”Vi räknar med atthålla tidsplanen”Arbetet i Hjältatunneln, mellan Örnsköldsvik och Husum, går i stortsett enligt planerna. Sprängningarna har nått omkring hälften avjärnvägstunnelns totala 1 260 meter.– Vi räknar med att vara färdiga med tunnelbygget i månadsskiftet juni/juli, säger Nils Ola Hoff, projektchef vid den norska entreprenörenAF Spesialprosjekt.Arbetet med tunneln som liggerefter Botniabanan inleddes i oktoberi fjol, men på grund av dåligbergtäckning och mycket vatteni berget försenades arbetet meddrygt tre veckor i inledningsskedet.En förskjutning som fortfarandehänger kvar.– Men i övrigt går bygget somförväntat. Nu är den svåraste bitengjord, så om allt är enligt prognosenräknar vi med att hinna i kapptidsplanen innan sommaren, sägerNils Ola Hoff.Först gjordes ett mellanpåslag,vilket innebar att man sprängde signed till platsen för huvudtunnelnvia en mindre tunnel ungefär påmitten av Hjältaberget.När man kommit ned till tunneln,sprängdes sedan tunneln åttvå håll.– Den här metoden innebär ettbättre resursutnyttjande och minskadbyggtid, förklarar Nils Ola.helägt dotterbolag till den norskaentreprenörskoncernen AF GruppenASA, har genomfört mångastora och komplicerade anläggningsprojekti Norge. Under senaretid har man arbetat med densvenska anläggningsmarknaden,som en del av sin hemmamarknad.– Hjältatunneln är inte en särskiltlång tunnel mätt med norskamått. Vi är vana att bygga långatunnlar och har lång erfarenhet avdetta, säger Nils Ola.AF Spesialprosjekt ser samarbetetmed Botniabanan som ett provpå sin förmåga att etablera sig påden svenska anläggningsmarknaden.Kontraktet är värt närmare 50miljoner kronor och sysselsätterför tillfället 22 man. Av dessa arbetar15 man i tvåskift med laddningoch sprängning.Erfarenhet av långa tunnlarFör sprängningarna i Hjältatunnelnhar AF Spesialprosjekt valt attsatsa på Dyno Nobels SSE-system(Site Sensitized Emulsion). Systemetär främst utvecklat för sprängningsarbeteunder jord och laddningensker med en laddtruck.Eftersom järnvägstunneln kommeratt bli så pass lång som 1 260 meter,måste dessutom av säkerhetsskäl ensärskild tunnel för räddning och servicebyggas.AF Spesialprosjekt, som är ettNils Ola Hoff, AF Specialprosjekt, tillsammans med Dyno Nobels regionchef StureWiklund, t.v.SprängNytt 1 -2001 7

De nya kontrakten är på SEK 65 miljoner och omfattar leverans av emulsionssprängämne och tändmedeltill Lötschberg huvudtunnel Nord. Tunnelprojektet drivs av konsortiet Arge SATCO bestående avfem europeiska partners, varav den svenska entreprenören Skanska innehar 25%. De nya enkelspårtunnlarnai Lötchberg projektet är 37 km långa och går från Frutigen kanton Bern i norr, till Raronkanton Wallis i söder. Konventionell sprängning kommer att användas för 2/3 av projektet.Efter testladdningar mellan konkurrerande företag valdes Dyno Nobels emulsionssprängämnessystem,SSE-systemet, till denna tunneldrivning efter rekommendationer från anläggningsledningen i SATCOtill konsortiets beslutande myndighet. Detta skedde i samband med firandet av Sankta Barbara den 4december 2000.Sankta Barbara var ursprungligen artilleristernas skyddshelgon, men senare har flera grupperingarsom hanterar eller använder sprängämne tagit henne till sitt hjärta.Legenden säger att Sankta Barbaravar en otroligt vacker dotter till en välbärgadhedning vid namn Dioscorus,som bodde nära Nicomedia i MindreAsien. På grund av hennes enaståendeskönhet fruktade han att hon skulle tasifrån honom genom giftermål. Svartsjukandrev honom att stänga in hennei ett torn för att beskydda henne frånomvärlden.Statyn av Sankta BarbaraStrax innan Dioscorus skulle ge sigut på en resa lät han bygga ett praktfulltbadhus åt henne, och godkändekonstruktionen innan han reste. Barbarahade hört om läran om Kristusoch använde mycket av sin tid medanfadern var borta till meditation. Gradvisbörjade hon att acceptera denkristna tron. Då hennes tro blev fastbad hon om att få ändra på badhuset,som hennes far hade planerat, medatt fälla in ännu att fönster så ett detre fönstren skulle symbolisera denHeliga Treenigheten.Då fadern återvände blev hanmycket arg på förändringen ochrasande då han förstod att Barbaravar kristen. Han förde henne till pro-8SprängNytt 1-2001

vinsherren, som förordar tortyr ochdödsdom genom halshuggning. Dioscorusutförde egenhändigt dödsstraffet.På vägen hem blev han träffad avblixten och dödades.Sankta Barbara levde omkring 300år efter Kristus. Hon dyrkas somhelgon fr o m 600-talet. Legendenom blixten som slog ner och dräptehennes far gjorde att hon blev betraktadsom ett skyddshelgon under periodermed åska och blixt, bränder ochplötslig död.Då svartkrutet började användas ivästvärlden blev Sankta Barbara åkalladsom beskyddare mot olyckor förorsakadeav explosioner. Då de förstaartillerivapnen ofta gick i luften i ställetför att skjuta ut projektiler blevSankta Barbara skyddshelgon för artilleristerna.Sankta Barbara framställs vanligtvisstående med ett torn med tre fönsteri armvecket och bärande en palmkvisti handen. Hon håller ofta ocksåen altarbägare och en sakramental.Några gånger står det en kanon vidhennes sida.Prästen talar om Sankta Barbarasheliga bakgrund och välsignar henneI vår kalender infaller firandet avSankta Barbara den 4 december, ochblir i militära kretsar uppmärksammatmed en formell middag samt utdelandeav den ärorika Sankta BarbaraOrden.Sankta Barbara-ceremonien iLötschberg huvudtunnel, MitholzFirandet av Sankta Barbara är merautbrett i länder, som hör till den katolskatron. I Schweiz tar speciellt involveradei tunneldrivning och sprängämnesanvändningfirningen på allvaroch alla anställda hos SATCO hadeOrkestern ”Die fiedelen Mölltaler” spelar Tyrolermusik under festmiddagen.ledigt denna dag för att ta del i denceremoniella välsignelsen och inplaceringenav Sankta Barbara i tunneln iMitholz.Ceremonien ägde rum under jord,turbussar tog ner de ca 600 deltagarnatill stationsområdet, där tunnelanläggningenhar sin huvudbas. För tilldragelsenhade en platta byggts upp medpredikstol och lysande kors i riktningmot mittpelaren i de två tunnelöppningarna.I berghallen hade ett antallångbord ställts upp som skulle försepubliken med vin och förfriskningarefter ceremonien.Prominenta personer från byggherrenoch offentligheten kom först i elden ochprisade alla som skall vara med i dettagigantiska projekt samt önskade demlycka till. Därefter trädde prästen upp påpodiet och talade varmt och länge omSankta Barbaras religiösa bakgrund frånpredikstolen, som utlånats från Kandegrundpastorat. Därefter välsignadesstatyn av Sankta Barbara, som sedanställdes i en upplyst nisch med galler avsmidesjärn i stationshallens mittpelare.Och vad är då mer naturligt än att denlokala sångkören instämmer ; ”Oh whenthe saints, go marching in …..” .Efter underhållande körsång avslutadesinslaget med en stor SSE-salut,utförd av österrikarnas allestädes närvarandeBauführer. Långbordens förfriskningarvar för länge sedan intaget,och publikens stämning steg i den festpyntadeberghallen. Förfriskningarnatog slut och turbussarna kallades ned.Uppe i dagen väntade en 4-rätters italienskmiddag med tillbehör och alla600 fick plats runt borden i anläggningensmatsal, som dagtid fungerarsom kantin och restaurant med allarättigheter.Orkestern ”Die fiedelen Mölltaler”spelade upp fängslande Tyrolermusikoch stämningen steg, medan det konsumeradesav bordets fröjder. Snarthade flera av gästerna klättrat upp påborden - men precis kl. 22 00 varfesten över. Kl. 06 00 väntade en nyarbetsdag i huvudtunnel Nord.Lötschberg huvudtunnelTunnelprojektet Lötschberg huvudtunnelär uppdelat i fyra storahuvudentreprenader, fördelade på Steg,Raron, Ferden och Mitholz och byggherreär BLS Alptransit. Tunnelsystemetbestår av två parallella enkelspårstunnlarför nästan hela sträckningenFrutigen-Raron, som är 37 km och 2/3kommer att utföras med konventionellsprängning, bl a på grund av riskenför ”squeezing rock” i stora delar avlinjen. Tunneln förväntas tas i drift år2007.Huvudtunnel Nord, MitholzProjekt Mitholz drivs av SATCO(Swiss Alptransit Contractors) som ärett joint venture bestående av Strabagfrån Österrike, Dumez från Frankrike,Walo och Rothpletz från Schweiz samtSprängNytt 1 -2001 9

Skanska från Sverige, som har 25%av konsortiet. Projektet är den nordligsteentreprenaden i tunnelsystemet ochbestår av omkring 25 km huvudtunnlar,tvärsnitt 65-70 m 2 . Projekt Mitholzär ett stort och tungt projekt som skalldrivas i 6 år.Dyno Nobel har kontrakterat leveranserav emulsionssprängämne, SSEsystemet,och tändmedel för hela entreprenaden.Dyno Nobel har från tidigareockså leveranskontrakt i Ferden,medan det återstår förhandlingar omRaron, som också skall drivas konventionellt.TestladdningDyno Nobel måste avlägga en tvåmånaders testladdning så att entreprenörenfick tillfälle att värdera SSEsystemets”performance” jämfört medkonkurrerande företag. Testladdningenblev en stor utmaning för DynoNobels expertis på tunnelsprängning,då sprängämnessystemets prestationvärderades i såväl sprängämnesförbrukningsom indragning och laddtidsåtgång.En hederlig insats från allainvolverade gav ett fruktbart resultat.På skyddshelgonet Sankta Barbara´sdag den 4 december 2000 gick valet avsystem och leverantör i Dyno Nobelsfavör.Påslaget i Mitholtz (Fensterstollen).Krossade bergmassor fraktas ut medhjälp av transportband.Atlas Copcos datarigg fungerar braihop med Dyno Nobels SSE-system.Arve Fauske, Dyno Nobel framförSankta Barbara, tunneldrivarnas ochartilleristernas skyddshelgon.Glück auf !Lötschberg huvudtunnel: 37 km från södra till norra öppningen.10 SprängNytt 1-2001

Ledningen för Dyno Nobels Tändmedelsverksamheti Gyttorp har fastställt en ny kvalitetspolicyEn kvalitetspolicy skall utgöra ledningens beslut i stort för hur kvalitetsledningssystemet skall utformas ochverka. En policy skall också vara så kort att alla kan lära sig den och så tydlig att alla kan förstå den.Den nya kvalitetspolicyn uppfyller självklart också kraven i den nya kravstandarden ISO9001:2000.Till policyn hör fyra definierade målområden på vilka skall fokuseras för att förverkliga policyn.Vi skall uppfylla kunders och myndighetersförväntningar och krav genom ständig förbättring avprodukter och processerDetta skall vi uppnå genom att:- Kunders önskemål skall på ett strukturerat sätt fångas upp och dokumenteras.Marknad sammanställer kundkraven till tydliga kravspecifikationer. Dessa skallutgöra ett av styrmedlen för produktutvecklingen. Krav eller önskemål på färdigprodukt som inte kan tillgodoses eller strider mot legala krav får ej accepteras.- Vi skall upprätthålla ett Kvalitetsledningssystem som säkerställer att vi harkorrekta specifikationer, fortlöpande värderar och förbättrar våra rutiners/processerseffektivitet samt kontinuerligt kompetensutvecklar vår personal i syfte att endastprodukter som uppfyller specificerade krav levereras till kund.- Mätbara förbättringsmål skall definieras och dokumenteras på funktionsnivå isamband med budget/verksamhetsplaneringsarbetet varje höst. Uppföljning skallske av funktionschef och vid ledningens genomgång 2 ggr/år.- Information om kvalitetsrelaterad måluppfyllelse skall ingå i DNE ManufacturingIS & AN:s månadsrapport.Christer KantoVDSprängNytt 1 -2001 11

FÖRBÄTTRING AV NONEL ® UNIDETMED NYA KOPPLINGSBLOCKDyno Nobel lanserar nu ett nyutvecklat kopplingsblock, som skall ersättadagens ”SnapLine”. De nya blocken kommer att bli tillgängligapå marknaden i vår och vi ser fram emot att kunnaerbjuda en bra Nonel-produkt, som kall göralivet lite lättare för våra kunder.Vi är stolta över det nyakonceptet, som har fåttnamnet ”ε-clip”.εclipFlera fördelarDe nya blocken, som är utveckladevid Dyno Nobels forsknings- ochutvecklingscenter i Gyttorp, kommeratt ge användaren en bättre produktjämfört med dagens SnapLine:*****8 Nonel-slangar kan kopplas in.Sortimentet blir utökat från 7 till8 olika fördröjningstider.Tiderna kommer att vara 0, 17,25, 42, 67, 109, 176 och 285 millisekunderoch självfallet med möjlighetertill andra tider vid olikakombinationer av dessa.Enklare inkoppling av slangarna.En mer stabil konstruktion.Innehåller inte primärsprängämne.Det sista tillskottet i fördröjningstidär alltså 285 ms, speciellt förstora borrplaner och stora, avanceradetändplaner. Blockfärg för dennya ytfördröjaren är brun.Nya utvecklingsteknikerVi har samlat mycket erfarenhetfrån våra nuvarande kopplingsblock,men även från dess föregångare ”UB-12 SprängNytt 1-2001blocket” kombinerat med nya metoderför att driva utvecklingsprojekt.Det har använts mycket tid och resurseri startfasen, där kunderna – internasåväl som externa – fått vara med ochprova, testa, komma med förslag ochge synpunkter. På så sätt skall slutproduktenvara accepterad och värderadsom bra i alla led. Detta sätt attarbeta tar något längre tid i början avprojektet, men det ger en vinst närprodukten skall ut på marknaden – dåvet man att produkten fungerar braoch uppfyller alla ställda krav.Utformning av nytt block – enkundstyrd process med försök ochfälttesterProjektet startade med ett antalolika modeller, som utvalda kunderfick bedöma. De som föll bäst ismaken jobbades detvidare med. Ett antal”dummies” tillverkadesoch dessaprovkopplades påfältet av erfarnasprängare, som ficksäga sin mening omvilken av modellernasom uppfattadessom bäst. Utifrånkundtesterna tillver-kades “skarpa” prototyper som testadesinternt och externt.Då de första prototyperna varklara och fungerade tillfredsställandei interna tester gick vi tillbaka tillde kunder som var med och valdemodell. Denna gång fick kundernatesta blocken och komma med synpunkter,som t ex hur lätt eller svårtdet är att trä in Nonel-slangarna,hur användarvänliga blocken är medarbetshandskar etc. Med många synpunkteri bagaget blev blocken tillvad de är idag.För att förvissa oss om att blockenfungerar 100%-igt i fält och underalla realistiska förhållanden har detgjorts ett stort antal fältförsök. Påden svenska och norska marknadenÅke Fjällström och Thomas Brandel, Dyno Nobel, är tvåav dem som har arbetat med sjösättningen av εclip

har det hittills skjutits mer än 10.000block – och alla har fungerat utananmärkning. Kunderna har gettpositiva återkopplingar och visat stortintresse för produkten.Det har skapats förväntningar –kommer produkten snart?Många frågar nu efter de nyablocken, men det kan av och till varförnuftigt att skynda långsamt. Allasynpunkter är analyserade och värderade,flera har medfört justeringar.Vi tycker att det är mycket bättre attjustera i förtid än efteråt när produktenredan finns ute på marknaden.När detta läses testas blocken hos SP-Sveriges Provnings- och Forskningsinstituti Borås – de skall bli CE-certifieradei linje med våra övriga Nonelprodukter.Så snart de är klara ochgodkända börjar vi att sälja εclip!Det borde vara onödigt, men visäger det för säkerhets skull:Gamla och nya blocken kan självfalletanvändas om vart annat i en övergångsperiod,fördröjningstiderna ärinte förändrade.BuntupptändarenEn Nonel-produkt som är godkänd itunnelsprängning är buntupptändaren.Den är baserad på kopplingsblockoch därför bör vi också göra anpassningartill LP-systemet. En ny buntupptändareär under utveckling, mendagens modell baserad på SnapLinekommer därför att finnas på marknadentillsvidare.Lyckat test med εclipBohus Bergsprängning AB har gjort ett skarpt test av det nya kopplingsblocket εclip. Vid sprängningar inför enny uppställningsplats på Landvetters flygplats i Göteborg har de använt cirka 5000 εclip under tung täckning.– Jag måste erkänna att jag var skeptisk när vi började. Men det har fungerat mycket bra. Vi har bara haft etttändavbrott och det hade inget att göra med εclip, berättar Roger Johansson, VD vid Bohus Bergsprängning.I början av januari inledde RogerJohansson och hans mannar sprängningarnapå Landvetter. Här ska detbyggas en ny uppställningsplats förflygplan som omfattar 25 000 kvadratmeter.Dessutom anläggs en nytaxibana. En investering som går losspå omkring 30 miljoner kronor. Totaltarbetar cirka 35 personer med bygget.– Uppställningsplatsen ska stå klarföre den 14 juni då ett EU-toppmötegår av stapeln i Göteborg, berättarLuftfartsverkets byggledare Jan-OlovLundgren.Första etappen för att råda botpå bristen på uppställningsplatser förflygplan avslutades 1999, när 42 000kvadratmeter färdigställdes. Ochbeslutet om att genomföra slutetappenhar påskyndats på grund avEU-mötet.– Under de kommande tio årenräknar vi med att antalet passagerarekommer att öka från dagens fyramiljoner till cirka sex miljoner och dåkrävs även en landningsbana till, sägerJan-Olov Lundgren.SprängNytt 1 -2001 13

företagets utveckling, sägerRoger.Jan-Olof Lundgren vid Luftfartsverketär byggledare för bygget av de nyauppställningsplatserna på Landvetter.Ny fas i utvecklingenOden Anläggning AB är generalentreprenörför bygget av uppställningsplatsernaoch de har i sin tur anlitatBohus Bergsprängning för sprängjobben.Roger Johansson startade BohusBergsprängning för tio år sedan. Sätethar de i Hedkas i norra Bohuslän.Från början handlade det enbart omarbete med grävmaskiner.– Men det krävdes sprängningartill många objekt och vi valde attockså ge oss på den biten. Sedan1994 har vi bara jobbat med sprängningar,berättar Roger.Under de senaste åren har BohusBergsprängning bland annat varit medpå fem etapper på utbyggnaden avE6:an och de har specialiserat sig påstörre objekt.– Vi är bra på volymjobb somkräver hög kapacitet, konstaterarRoger Johansson.För att ytterligare förstärka sinposition på marknaden har de nuockså tagit över Peabs sprängare ivästra Sverige. Idag arbetar åtta manhos Bohus Bergsprängning och de hartillgång till lika många borrvagnar.– Vi är inne i en spännande fas iTung täckning - få avbrottAv en slump fick hansyn på en prototyp till εclipvia sin sprängämnesdistributörGråbo Dynamit som kontaktadeDyno Nobel för fortsattadiskussioner om ett fältprov.- Jag var kritisk till de tidigarekopplingsblocken, somjag aldrig varit riktigt nöjdmed, säger han.Vid sprängningarna påLandvetter ställde byggherrenkrav på att man skulle ha tungtäckning för att ta ut de 70 000 kubikmetrarnafast berg. Roger Johanssonhar genomfört den typen av sprängningarmånga gånger tidigare, mendå aldrig lyckats speciellt bra medicke elektriska tändmedel.– Det är lätt hänt att gummimattornasliter av eller klämmerNonel-slangarna med ett tändavbrottsom följd, säger han.Att spränga på en flygplats är extrakänsligt sett ur flera aspekter. Att detär svårt att få sprängtider ökar viktenav att undvika tändavbrott. Men meddet nyutvecklade εclip har arbetet påKent Bryntesson använder εclip vid sprängningarpå LandvetterLandvetter gått över förväntan bra.Bara vid två tillfällen slets en Nonelslangav.– Med εclip är det enklare attkoppla in slangarna och blocken ärstabilare, säger Roger Johansson.En nyhet som han uppskattar äratt man nu kan koppla in åtta Nonelslangar.–Vi använder oss nämligen ganskaofta av fler än fem slangar, konstaterarhan.Andra fördelar är att man intebehöver stänga eller öppna något lockoch att man har en förstärkt låsring,Åke Fjällström, Dyno Nobel, diskuterar det nya kopplingsblockets fördelar medRoger Johansson (i mitten) och Kent Bryntesson (t.h.)14 SprängNytt 1-2001

som förbättrar kapselns position iblocket. I εclip-konceptet ingår ocksåen egentillverkad sprängkapsel medinitieringselement av NPED-typ, somär fri från primärsprängämne såsomblyazid.Ett eget blockDyno Nobels produktingenjör ÅkeFjällström har på nära håll följtpilotprojektet på Landvetter och hanär mycket nöjd med resultatet.– Det känns bra att ha testat kopplingsblockenordentligt i skarpt lägeinnan de kommer ut på marknaden,säger han och konstaterar att man hittillsprovat drygt 10 000 kopplingsblocki fält.Under våren och sommaren kommerDyno Nobel att leverera εclip motkundorder och efter semestern blirdetta kopplingsblock standard vidNonel-leveranser i Europa, Asien ochAfrika.– Det känns verkligen bra att vihar ett egenutvecklat kopplingsblock.Miljoninvesteringar har gjorts i fabrikeni Gyttorp och vi räknar medatt tillverka cirka tre miljoner εclipvarje år, säger Thomas Brandel, produktchefTändmedel, vid Dyno NobelEurope.Nytt med εclip är att den har en egentillverkadsprängkapsel med NPED-teknik,utan blyazid.εclip är passivt - det innebär i det här fallet att detinte har något lock som ska öppnas och stängas.εclip har en stabilare konstruktionän sin föregångare SnapLineSprängNytt 1 -2001 15

– De första erfarenheterna med pumpbart emulsionssprängämnei den nya tågtunneln genom Gotthardmassivet i Schweiz.Föredrag av Mats Börjesson, Dyno Nobel,BK 2001FaktaDet sedan ett par decennier emotseddaNEAT-projektet (Neue EisenbahnAlpen Tranversalen) kunde förett par år sedan ta sin början. Eninvestering motsvarande CHF 35 miljarder(ca SEK 180 miljarder) investerasi uppgradering av det schweiziskajärnvägsnätet. Önskemålet äratt få bort merparten av den tungatransittrafiken från motorvägsnätet.16 SprängNytt 1-2001Samtidigt tas kampen om passagerareoch styckegods upp med flygetmellan framförallt Tyskland, Schweizoch Norditalien i och med att höghastighetstågkommer att trafikera detnya järnvägsnätet. Restiden Zürich-Milano förkortas från 3 timmar och40 minuter till 2 timmar och 10 minuter.1 timme p g a snabbare tunnelgenomgångarsamt ytterligare 30 minutergenom den allmänna uppgraderingen(Bahn 2000) till höghastighetstrafik.SammanfattningByggnadsarbetenamed de båda schwei-Europeiska järnvägsforbindelserziska NEAT-tunnlarnaGotthard och Lötschbergpågår sedan något år.I denna artikel kommeri främsta hand sprängarbetenai Gotthardtunnelnatt behandlas.Tack vare förnyade ochmodernare förfaringssätthar sprängningsmetodenåterigen kommit attframstå som ett konkurrenskraftigtalternativ tillbl a tunnelborrmaskiner(TBM). En hög effektivitetsamt optimeradbalans mellan datastyrdaborriggar, bergförstärkningsutrustningar,automatiseradeladdutrustningarför sprängmedel samt utlastningsutrustningarhar gjort detta möjligt.Det senaste decenniet har inneburitnågot av en ”industriell revolution”inom det traditionella tunnelbyggandet,där nyutvecklade bergbyggutrustningarmedfört en kapacitetsökningom ca 30 %. Pågående, jämförandetester av olika konkurrerande sprängämnestyperoch system kommer attkunna påvisa deras olika effektivitetoch potential för ytterligare förbättringar.Tågtransiteringen genom alpernahar hittills skett genom GotthardochLötschbergtunnlarna. De byggdes1872-82 (15 km) resp 1906-13 (14,6km) och är belägna ca 1 200 m överhavet. De nya Gotthard- och Lötschbergtunnlarnabyggs på 800-metersnivån,vilket medger genomfart i hastigheterom 200-250 km/tim för persontågoch 100-160 km/tim för godståg.

I tillägg till dessa tunnlar ingåri AlpTransit-projektet även Zimmerbergtunnlarnasöder om Zürich(22 km) samt Ceneritunneln norr omLugano (15 km).Zimmerbergtunneln - delprojekt 1-pågår, medan delprojekt 2 samt Ceneritunnelnligger något fram i tiden.NEAT – Basel / MilanoTrafikintensiteten är mycket hög,redan idag med tät trafik dygnet runt.Den totala kapaciteten om ca 20 miljonerårston förväntas öka till ca52 miljoner. Ur miljösynpunkt ansesdetta som ytterst viktigt, då underperioden 1970-1998 mängden tåggodsökat med endast 37% medanlandsvägstrafiken påvisat 1100 %ökning!Geografiskt sträcker sig Gotthardtunnelngenom tre huvudmassiv beståendeav granit, gnejs och skiffer. Dessaär bitvis genombrutna av sedimentäraformationer (dolomit, grus och gips).Den förmodade ”strösockerformiga”dolomiten i Pioramulde medförde attman 1993 drev en 5,5 km lång undersökningstunnelfrån Faido. Erfarenheternahärifrån innebär ökad kunskapom behovet av kommande dräneringoch injektering.Förprojekteringen har pågått sedanett par decennier och en folkomröstningföregick beslutet att genomföraprojektet. Förutom den traditionellafinansieringsfrågan och marklösenproblematikenhar man gång efterannan stött på en rad mer svårbemästradeproblem. Till dessa hör:- Miljöfrågor kring självabygget samt deponeringsproblematiken.Ca 15 miljoner kubikmetergråberg skall lång- eller korttidslagras.Viss del skall återanvändas ibla betong- och ballastkonstruktionerbåde inom och utom NEAT-projektetsamtidigt som stora mängder går tilllångtidsdeponering i bl a gamla nedlagdagrustag.- Bergkvalitéer i kombinationmed extrema bergtryck är andra. Detförekommer bergtäckning upp till2 300 m.- Längden 57 km samt att temperatureni tunneln, kommer att liggarunt 45° C, innebär behov av mycketkraftiga ventilations- och kylaggregatunder byggtiden.ByggkonceptHuvudtunnlarna består av två parallellaenkelspårstunnlar sammanlänkadegenom två spårväxelställen iSedrun och Faido. Vidare länkasde samman genom tvärgående räddningstunnlarvarje 310:e meter.Såväl för Gotthard- som för Lötschbergtunnelnbaseras tunnelprofilenhuvudsakligen på följande faktorer:- Utrymmesbehov (tågtrafik)- Driftsförhållanden (tågtrafik)- Brytningsmetoder (projektering)- Byggnormer (projektering)Genom att, förutom tunnelportalernaErstfeld i norr och Bodioi söder, även anlägga angreppspunktergenom arbetstunnlar/-schakt iAmsteg, Sedrun och Faido optimaliserasbyggtiden.Brytningsmetoderna i huvudtunnlarnaavses ske både genom konventionellsprängmetod (SPV) ochvia tunnelborrmaskiner (TBM). Brytningsmetodernaär föreskrivna i bygghandlingarnaoch noggrant övervägdabl a beroende på bergkvalitet. I vissadelar kan entreprenören själv väljabrytningsmetod i anbudet. Det slutligavalet i dessa fall bestäms dockgenom pris och byggtid. De tre arbetstunnlarnabryts samtliga med konventionellsprängmetod.ProjektArbetstunnel AmstegDen österrikiska entreprenadfirmanEd. Ast & Co., Feldkirchen, hardrivit detta projekt tillsammans medden schweiziska byggfirman Wüest,Lucern, sedan januari i år och arbetetmed den 1 800 m långa tunnelnär slutförd. Den har ett tvärsnitt på66 m 2 och löper i det närmaste horisontalt.Med ca 110 borrhål (45 mm)och 4,1 m håldjup har dagligen 4-5salvor skjutits. Här har den snabbadrivningen möjliggjorts bl a genomanvändandet av Dyno Nobels SSEochNonel-system.Geologisk längdprofilVertikalschakt SedrunPå våren 1996 startades förberedelsernaför schaktdrivningen av ett800 m djupt vertikalschakt (arbets-,ventilations- och nödutrymningsschakt)med en diameter om 7,90m. Ett ARGE (=Arbeitsgemeinschaft)mellan Zscokke-Locher (CH), ShaftSprängNytt 1 -2001 17

Sinkers (R.S.A.) m fl driver projektet.Schaktdrivningen slutfördes ioktober 2000 efter ca 13 månader.Uppskattningsvis 120 borrhål medett borrdjup på 3,2 m har inneburiten snittförbrukning om ca 6 kgsprängämne/m 3 utsprängt berg. Härhar man nu påbörjat bergarbetena förspårväxel- och huvudtunneln. Bergkvaliténär för närvarande relativtdålig och salvor om ca 2-2,5 mskjuts. På grund av detta och mycketbegränsade utrymmen i schaktetönskar man för närvarande ej påbörja”försök” med pumpbart emulsionssprängämne.Detta kommer förmodligenatt ske först i samband meddrivning av spårväxelsystemet samthuvudtunneln någon gång underhösten 2001.Dessa arbeten är i anbudshandlingarnaföreskrivna att ske genomkonventionell sprängmetod.Arbetstunnel FaidoARGE Pizzarotti/Muttoni (I/CH)driver alltsedan början av år 2000denna 2700 m långa tunnel, somfaller 12% och har ett tvärsnitt på66 m 2 . Ca 110 borrhål (51 mm), 4,4m långa och 2-3 salvor per dag medpatronerad dynamit ger ej önskadindrift. Man önskar snarast påbörjaprov med Dyno Nobels pumpbaraemulsionssprängämne. Efter anbudsgivningi december 2000 påbörjasnågon gång under 2001 arbetenamed det s.k. multifunktionsställetFaido, d v s spårväxel samt nödutrymningsvägaroch de 2 x 14,800 mlånga huvudtunnlarna. Här föreliggerett val mellan TBM och konventionellsprängning.Arbetstunnel BodioDen schweiziska byggfirmanBatigroup driver sedan augusti 2000detta projekt, som omfattar en 1300 mlång kombinerad arbets- och transporttunnelsamt senare även ca 2500 mhuvudtunnel. Denna tunnel drivs föratt man beroende på de svåra geologiskaförhållandena skall kunnabibehålla projektets givna tidsramar.Ca 1200 m av den förstnämnda är nudriven och för närvarande skjuts ca3 salvor per dygn. Med ca 120 borrhåloch 3-4 grovhål med ett borrdjuppå 4,6 m laddas det med DynoNobels pumpbara emulsionssprängämneoch kunden har förklarat sigmycket nöjd med våra sprängmedel.Tunnelportal ErstfeldArbetet med den nordliga portalen,belägen i Erstfeld, avses påbörjasunder 2002. Här ingår även 2 x7400 m huvudtunnel. Även här föreliggerval mellan ”ren” TBM-drivningalternativt att kombinera TBMoch konventionell sprängning.Tunnelportal BodioHär har förarbetet påbörjats redani juli 2000 med det 400 m långatunnelavsnittet i löst berg. Först närarbetstunnel Bodio är färdig kandetta avsnitt färdigställas.Erfarenheter med pumpbart emulsionssprängämneI ett land av Schweiz karaktärmed mycket hög befolkningsdensiteti de beboeliga områdena förelig-18 SprängNytt 1-2001Gotthard tunneln med delprojekt).

ger mycket strama regler gällandelagringsmöjligheter av sprängmedel.Inte sällan ges endast möjlighet attlagra dagsbehovet. Detta innebärstora logistiska problem med bl amycket höga transportkostnader ochsvårigheter med produktionsplaneringenpå entreprenaden.Traditionellt har sprängarbete itunneldrivning i Schweiz skett medpatronerade sprängämnen. Företrädesvishar drivningen även skettmed förhållandevis korta salvlängder,vilket ej påskyndat någonmekanisering i laddningsarbetet.Slutligen har införandetav ”markersubstans”,ett spårbarhetsämne, vilketmedger att även efter detonation,sprängämnets ursprungoch ungefärliga tillverkningsperiodkan fastställas, inneburiten kostnadsökning av ”ifabrik färdigställda sprängämnen”.Lagen om markersubstanstillkom under enperiod av tilltagande terrorverksamheti Central- ochSydeuropa. Endast Schweizhar anammat denna bestämmelsei Europa.Ovan nämnda faktorer isamband med höga lönekostnaderhar påverkat användandetav TBM-utrustningar i positiv riktning.SprängmedelssystemFör att söka återta förlorad terrängavseende sprängmedelsanvändandethar nya system för tändmedeloch sprängämnen utvecklatsoch introducerats. Icke elektriskatändsystem typ Nonel samt pumpbaraemulsionssprängämnesystemhar tillkommit bl a genom DynoNobels försorg. Pumpbara ”ickeexplosiva komponenter” blandasdirekt vid tunnelgaveln för att försti borrhålet omvandlas till sprängämne.Denna typ av sprängämnenhar under de senaste 20 månadernakommit att få allt större betydelsehos samtliga pågående byggentreprenaderinom både Gotthard- ochLötschbergtunnlarna.Dyno Nobels båda system, SSE(Site Sensitized Emulsion) och Nonelsystemethar snabbt blivit begrepp iSchweiz för modern bergsprängning.SSE-systemet har varit i kommersielldrift i bla Sverige, Norge ochHong Kong sedan 7 år.I Schweiz arbetar Societé SuisseExplosifs S.A. sedan något år tillbakamed ett liknande system kallat”Emulga”. I olika delprojekt inomGotthard- och Lötschbergtunnlarnahar båda systemen testats i funktionalitetoch prestanda. Idag användsSSE-System Laddenhet Typ IIendast Dyno Nobels system inomdessa projektFrån augusti 1999 till dags datumhar Dyno Nobel sammanlagt levereratut drygt 1500 ton SSE-sprängämnei Schweiz. Vid halvårsskiftet2001 planeras 8-9 laddenheter varai bruk i Schweiz.Sammanfattning.I Gotthard och Lötschberg haralla arbetstunnlar påbörjats likvälsom ett par segment av huvudtunnlarna.De nyutvecklade metodernainom området borrteknik medhalv- och helautomatiska borriggarhar visat sig konkurrenskraftiga ochlönsamma. Med pumpbara systemför emulsionssprängämnen har ännuett steg i miljö-, automatiseringsocheffektiviseringsprocessen tagits.Förbättringar har även genomförtsvad gäller utlastnings- och bergsäkringsutrustningar.Tillsammans hardessa, satta i system, kunnat ökaeffektiviseringsgraden och därmedskapat nya och förbättrade möjligheterför tunneldrivning genomsprängning.Det teoretiska energiinnehållet förNG-sprängämnen ligger omkring 4,5MJ/kg och för emulsioner omkring3,2 m 3 /kg. Verkningsgraden är dockbetydligt bättre för emulsioner p g aatt de uppvisar ett idealare detonationsförlopp,som möjliggör att merpartenav energin frigörs under bergetssönderbrytningsskede. Pågrund av hålets fyllnadsgradoch bulkemulsionens lägre densitetökar mängden förbrukatsprängämne något jämfört mednär patronerade NG-produkteranvänds vid samma hålsättning.Detta kan användas till att glesaut borrhålen vid introduktion avbulkemulsion.Förutom positiva miljöeffekterfinns besparingar i minskadborrning (ca 20%) samt snabbareladdning med mindre personal.Detta ger en avsevärt snabbarearbetscykel och därmed möjlighettill kortare projekteringstid.Erfarenheter från Schweiz harpåvisat en ökad indrivningshastighetom 20-30%, i enstaka fall ännuhögre.Vidare erhålls en väsentligt förbättradarbetsmiljö utan ”dynamitskalle”och förbättrade värden gällandeCO och NOx har inneburitväsentligt reducerad tid för utvärderingav spränggaserna.Vi får dock inte glömma denmänskliga faktorn, d v s att utanen gedigen fortbildning av involveradpersonal kan inga förändringarske. Det gamla ordspråket gäller fortfarande”Ingen kedja är starkare ändess svagaste länk”. Om så sker harett nytt verktyg tillkommit i ”verktygslådan”för modern bergsprängningsteknik.SprängNytt 1 -2001 19

Påslaget vid Nacka med kringarbeten ger störningar i trafiken på den redan tidigare hårt belastadeHammarby Fabriksväg, men kommer i framtiden att bli en väl fungerande trafikmaskin.I februari skedde ett genomslagi Johanneshovsområdet, i korsningenmellan Skulptörvägen ochBildhuggarvägen.Entreprenörer för tunneldrivningen,som genomförs från tvåhåll var Selmer Anläggning ochNCC.Selmer Anläggning, som idagingår i Skanska-koncernen, utförsin del i projektet. Entreprenadenstartade i februari 1999.NCC påbörjade arbetet i december1998 och har tagit hjälp av sittnorska dotterbolag NCC Eeg-Henriksen.Tillsammans har de bildatKonsortiet Södra Länkenbyggarna(KSLB).– Det har varit vissa problemmed vattenläckage, men i det storahela har sprängningsarbetet i tunnelngått bra, säger Arve Nordnes,arbetsledare vid NCC.För Selmer Anläggning har detvarit många omskjutningar.– Det och hänsynstagandet tillde boende har inneburit att vi hartappat tid, som vi nu håller på attta igen, säger Stellan Arvidsson,20 SprängNytt 1-2001arbetsledare vid Selmer Anläggning.Både NCC och Selmer Anläggninghar använt SSE-konceptet.– SSE-systemet ser ut att varaframtidens lösning, säger ArveNordnes. Det är både hanteringsmässigtsäkrare då det inte blir ettsprängämne förrän i borrhålet, ochdessutom är det mindre miljöstörandeän konventionella sprängämnen.Det har gått väldigt bra.Lärorikt projektDet är en teknisk utmaning attbygga bergtunnlar i en storstad.Södra Länken är Sveriges hittillsstörsta vägtunnelprojekt och förknippatmed en hel del komplikationer.För att minimera störningar förkringboende och trafik måstesprängningar ske under helgfria vardagarmellan klockan sju på morgonenoch tio på kvällen.Selmer Anläggning har haft ettfyrtiotal bergarbetare som jobbat itvåskift. NCC har som mest haftett sextiotal man sysselsatta medsprängning.– Det har varit ett känsligt områdemed en mängd restriktioner att hållasig till. Men det har varit intressantoch lärorikt att vara med vid ettså stort projekt som Södra Länken,säger Arve Nordnes.Förseningar i projektetNu är större delen av Södra Länkensbergtunnlar utsprängda. BådeNCC och Selmer Anläggning räknarmed att vara färdiga med de kvarvarandesprängningsarbetena i sinarespektive entreprenader till semesterni år.Förseningar i Södra Länken-projektethar dock inneburit att bergarbetenkommer ske senare i delarav Årsta- och Globenområdet samtHammarbyhöjden. Selmer kommeratt färdigställa sin entreprenad tilldecember 2001.Hela projektet är beräknat attvara färdigt till år 2003.När allt är klart kommer trafikledenatt vara sex kilometer långoch av dessa går totalt 4,5 kilometerigenom tunnel.Då kommer 60 000 fordon färdaslängs Södra Länken varje dygn.

Dyno NobelsSSE-system(Site SensitizedEmulsion)har totalt levererat ca 2.700 ton sprängämne till projektet Södra Länken i Stockholm. Konsortiet Södra LänkenByggarna (KSLB) och Selmer Anläggning AB har laddat ca 1.350 ton var på var sin etapp av tunnelprojektetmed SSE-systemet. Dyno Nobel har haft 5 st specialbyggda underjordstruckar på plats under projektidenför att klara av detta gigantiska underjordsprojekt, 4 st SSE-truckar byggda på Scania P 93-chassie förhuvudtunnlarna och en PT 61 för de mindre räddningstunnlarna. De fyra större truckarna är utrustade medautomatisk slanghantering för strängladdning på båda laddlinjerna samt datalog för dokumentation av laddadmängd i varje borrhål.Dyno Nobels SSE-system bygger på emulsionsteknologi, där två icke explosiva ämnen blandas och känsliggörstill ett sprängämne på laddtrucken i samma takt som massan pumpas in i borrhålet. Med en patenteradslangmatare laddas hjälpar- och konturhål med s k strängladdning, vilket ger dessa borrhål en frikopplingsgradpå 50–75 %. Detta är en förutsättning för att klara de höga sprickzonskrav Vägverket ställer på kvarståendeberg.SSE-systemet är ett unikt laddsystem, där man på ett rationellt, säkert och miljöanpassat sätt kan ladda hela tunnelsalvormed ett och samma sprängämne, Emulite 1100, som bildas först i samband med laddning. Inga storamängder sprängämne behöver transporteras och lagras i anslutning till tunnelarbetet.Tän(k)t var det här!Jag har tän(k)t på det här med framgång. Nödvändighetenatt alltid vara bäst och vackrast. Så fel han hade, gamlebaron de Coubertin. Det var längesen det räckte att baradelta. Att vinna är förresten inte heller längre än mer ännätt och jämnt godkänt. Man ska vinna överlägset.Vi som är uppvuxna med Rekordmagasinet, uppföddapå Are Waerlands kruska och tränade en kvart om dagenav Arne Tammer – vi kopplar gärna begrepp som framgångoch ära till sportens värld. Våra idoler var tystlåtnamän och kvinnor från de djupa skogarna, som under svåraumbäranden slog sig fram till ära och berömmelse. Menknappast rikedom.Hur annorlunda är det inte idag, med sportstjärnor varsinkomster vida överstiger även den odugligaste koncernchefsavgångsvederlag den dag han äntligen får sparken.Om jag minns rätt började det med boxningen och golfenoch fortsatte med de stora lagsporterna. Sen drogs friidrottenoch den alpina skidåkningen med i karusellen sombara snurrar vidare. Idag har penningcirkusen nått längdskidåkningen– där även de bästa för inte så längesen fickbetala vallan själva.Så har det gått som det gått. Den stolta idrottsnationenFinland har efter sitt eget skid-VM drabbats av en nesasom förefaller oöverkomlig. Plötsligt fick vi klart för ossatt sisu till ungefär lika delar tycks bestå av hemoglobinhöjandeoch blodförtunnande medikamenter. En blandningsom var tänkt att förvandla röda blodkroppar till blåvitamedaljer.Det mest beklämmande tycker jag ändå är vissa av deertappades reaktion när de ställts mot väggen. ”Priset”togs väl av den stora stjärnan som försvarade sig med atthan fått löfte om att det inte skulle synas i blodprovet!Finlands sak är svår. Men dom är fortfarande några jäklarpå att köra bil. Är det nån som kollat (miss)tankarna?Jag tror inte ett ögonblick att detta skulle vara någotsom enbart vårt (närmsta) östra grannland ägnar sig åt.Troligen förekommer det i alla väderstreck, utom möjligennorr om Svalbard. Håll med om att det är sorgligt omidrottsfolket måste indelas på samma sätt som anekdotensdesillusionerade landsfiskal gjorde med ortsbefolkningen:Häktade och ännu inte häktade.SprängNytt 1 -2001 21

Årets Bergsprängare Bo W.H. Persson är en man som gillar utmaningar. Iishockeyrinken var han känd som en av de allra hårdaste. Han följer ErnestHemingway tätt i hälarna. Och hans envishet banade väg för den lyckadeutsprängningen av tunnelmynningen vid Hammarby på Södra Länken.Bo W.H. Persson växte upp i Ställdaleni Västmanland.Han var mycket idrottsintresserad ochishockey blev den självklara favoritsporten.Som back i Ställdalens AIK gav hansig in i leken på wärnblomvis, med segeri sikte och utan att tänka alltför mycketpå konsekvenserna för den egna kroppen.– Jag har brutit foten tre gånger, vilketjag idag har en del känningar av, berättarhan.Hans lag var så framgångsrikt att devid ett tillfälle till och med spelade DMfinalmot Örebro SK som året efteråtgick upp i allsvenskan.Känslan för hembygden har alltidvarit stark för Bo, och i Ställdalen leverhan fortfarande tillsammans med sinfamilj.Men Bo har också haft en orosandevilande över sig. Efter att ha gått ut realskolanville han se världen, liftade runtoch smakade på livets goda. Han träffadeMona och när det 1967 var dagsför dottern Cecilia att komma till världenbestämde de sig för att leva ett merstadgat liv.22 SprängNytt 1-2001En kvinna med vetorättBo fick anställning som bergarbetarevid järnmalmsgruvan i Grängesberg.Där arbetade han fram till 1978.– Det blev en hel del stigortsdrivningoch även sprängjobb. Helst gav jag migpå lite knepiga uppdrag, berättar han.Sedan bar det av till Grönland ochGreenex gruva i Marmorliik. Här stodstigortsdrivning och handhållen ortsdrivningpå programmet.– Vi var tre killar isamma arbetslag i Grängesbergsom lämnadegruvan samtidigt. JohnnyJohansson, känd profilinom Dyno Nobel, åktetill Saudi Arabien och dentredje började på Bergsskolani Filipstad, berättarBo.I slutet av 70-talet kundeman tjäna bra med pengarsom gruvarbetare på Grönland.Då lades ingen skattalls på de intjänade slantarnaför den som stannadei minst ett år.– Jag var där tre till fyra månaderi stöten och jobbade tolv timmar perdag, sju dagar i veckan. Det fanns juinget annat att göra än att jobba!, berättarBo.Under de 18 månader som Bo boddepå Grönland var det många gruvarbetaresom bröt ihop redan efter någonvecka.– Det var kallt och djävligt. Men migpassade det bra eftersom jag är stenhårdmed mig själv och vill testa minegen förmåga. Jag tillhör den kategorimänniskor som aldrig ger sig.Att han till sist sade upp sig beroddepå att Mona ville att han skulle kommahem. Hon hade själv besökt honomunder två veckor och visste hur livet påGrönland tedde sig.Bo menar att principen med Monasvetorätt starkt bidragit till att de fortfarandeär gifta.Regnbågen och fiskrensenMen det blev ingen långvarig hemmavistelseför Bo. Nästa destinationvar Grönlands klimatmässiga motpolMadagaskar, där han tillbringade ett år.Det var ett kraftverksbygge som Skanskastod bakom.– Det blev mest förstärkningsjobb.Men även en del sprängningar, berättarhan.1982 fick han jobb åt ABV somdrev stigorter och genomfördeschaktsänkningar i Zinkgruvan.Han följde med i omstruktureringarnamed JCC och NCC ocharbetade bland annat med NorraLänkenprojektet.Årets Bergsprängare Bo W.H. Persson övervakar attchecken på 60 000 kronor blir attesterad av Jan Norén ochJohan Åkesson, Dyno Nobel.

Skydd mot skadapå omgivningarnaFöreskrifter, råd och anvisningar vid sprängarbeteVid sprängning nära bebyggelse, vägar, järnvägar, elektriska ledningar eller andra liknande inrättningar,skall godkänd användare sörja för att salvan eller enstaka skott före tändning är täckt med tungttäckningsmaterial, t ex mattor av bildäck eller liknande. Dessutom skall salvan säkras med en finmaskigduk för att förhindra splitter.Rådgivande ordInnan arbetet sätts igång bör enriskvärdering utföras gällande:• Vad som kan gå fel• Vad som kan göras för attförhindra detta• Vad som kan göras för attreducera konsekvensernaBegreppet ”nära” skall uppfattassom att sprängsten kan nå fram tillde aktuella objekten. Hur långt stenarnasprutar från en salva är avhängigtbl a av den energi sprängämneti borrhålen representerar. Mer energiger ökad risk för att stenarna kastaslångt. En normal sprängning kan utifrånteori och praktisk erfarenhetmedföra stenkast enligt följandetabell:tum122,534Borrhålsdiametermm25516476102Vad kan gå felSprängämnet följer som regelminsta motståndets lag. Vi vill härpeka på förhållanden som kan geupphov till stenkast. Det kan vara:Geologi genom sprickor, släppor(öppna eller fyllda ) och liknande.Försättningen genom ansättning,riktning, avvikelse under borrning,utfall från stuff.Laddningen genom att man har förliten försättning eller att hålen är borradeför nära varandra.Intervallsättning av hålen så attraderna fungerar som täckning för varandra,dock utan att spärra varandra.Förladdningen bör kunna hållaspränggaserna inne i berget för attförhindra sprut från mynningen.KastlängdmeterDenna tabell är ett hjälpmedel och fritar inte den som har ansvar för sprängningenfrån att själv utföra en yrkesmässig utvärdering av förhållandena.260410480600700Jan Kristiansen, avdelningschefDyno Nobel.GeologiAlla bergarter har flera naturligasprickriktningar. Var och en somspränger i områden där det är faraför sprut bör ha översikt över sprickornaför att bedöma om de kanvara orsak till sprut. Alla struktureri berget i form av öppna sprickor,fyllda sprickor (lera, jord eller vatten)är svagheter i berget. Laddningar inärheten av dessa kommer att mötalitet motstånd och bruka energi påkast i stället för fragmentering.24 SprängNytt 1-2001

FörsättningenFörsättningen är definierat såsomminsta avstånd från laddningen framtill en fri yta. Särskilt vid första radenbör man vara klar över hur långt dettaavstånd är. Om det är skut från förrasalvan kan det hända att man har fåttbakbrytning eller utglidning lokalt.Detta kommer att leda till att försättningenlokalt blir mindre än vadsom är planlagt och man måste dåta hänsyn till detta. En regel här kanvara att planlägga varje enstaka hål iförsta raden var för sig.När man planlagt var hålen skallplaceras måste man vara noggrannmed ansättning och inriktning avbommen på borriggen. Fel ansättningeller inriktning kan ge stora utslagi botten av hålen när borrhålen ärlånga.Borravvikelse är kanske den vanligasteorsaken till sprut. Borravvikelsekan vara förorsakat av för hårdmatning, borrstänger, eller geologiskaförhållanden. De största farorna medsprut vid borravvikelser är när hålenavviker mot pallfronten, då blir försättningenmindre än beräknat, elleratt två hål avviker mot varandra, ochman därmed får en lokal överladdningi berget. Det är också väldigt viktigtatt det är en god dialog och informationmellan borrare och sprängarbasså att basen får upplysningar omde oregelbundenheter som förekommer.LaddningenLaddningen av hålen måste bli enkonsekvens av de observationer ellermätningar man har gjort under borrningen.Har man misstanke om attdet finns partier med liten försättningi området för salvan bör man laddadessa därefter. Det finns sprängämnesom har lägre styrkegrad än det manvanligtvis använder. Det kan vara t. ex.patronerade sprängämnen. I värsta fallkan man ladda över och under dessapartier med sandpropp emellan.IntervallsättningOckså när det gäller intervallsättningav salvan skall man tänka igenom vadsom kan ske. Vid för litet tidsintervallmellan två framförliggande hål kandet uppstå toppsprut p g a att håletframför täcker och spärrar utslaget frånnästa när det detonerar. Å andra sidanskall man inte heller använda för långtmellan hålen. Vid ett sådant tillfällekan hålet före ha detonerat och sattmassorna i rörelse så långt att det integer täckning för hålet bakom. Radnummer två blir därmed en ny förstarad och den har vi inte någon som helstkontroll över när den detonerar.FörladdningNär hålen har borrats, laddats ochintervallsatts fackmässigt, återstårförladdningen. En god regel är attoladdad längd i toppen av hålet skalvara lika lång som försättningen. Ärförsättningen 2,5 m så har man 2,5 moladdat. Det är viktigt att man fyllerden oladdade delen med ett avpassatmaterial för att undgå utblåsning genompipan och därmed fara för toppsprutuppstår. Förladdningen skall varaavpassad för att uppnå en ordentliglåsning mellan fragmenten. Detta ärockså sprängtekniskt fördelaktigt. Manuppnår då att hålla kvar borrhålstrycketså att gaserna kan verka i sprickorna.I litteraturen är det föreslaget materialav storleksordningen 1/20-1/30 avborrhålsdiametern. Det vill sägamaterial i området från 0,03 till 0,05av borrhålsdiametern. För 64 mm till89 mm (2,5” till 3,5”) borrhål rör detsig om material i storleksordningen 2-4mm.Vid 102 mm bör man öka till 4-6 (8)mm. Valet av material i förladdningenbegränsar sig dessvärre ofta till vadsom är tillgängligt och därmed väljerman borrkax som ligger vid sidanav hålet. Detta bör undvikas eftersomtoppsprut innebär en potentiell fara föromgivningen.SprängNytt 1 -2001 25

Dyno Nobel Europedeltar i EU-projektet ”Less Fines”Ett stort problem i många bergtäkter och dagbrott är den mängd finmaterial som produceras. Då denna till största delen ärosäljbar, utgör den både ett resursslöseri och ett miljöproblem. Man har därför inom branschen haft fokus på problemetunder lång tid, i avsikt att hitta metoder för att minska mängden finmaterial.Som ett led i detta startade den 1 mars 2001 ett EU-projekt benämnt ”Less Fines” (Less fines production in aggregateand industrial minerals industry) med målsättningen att minska finandelen från sprängning. Det ingår som en del i EU’sforsknings- och utvecklingsprogram ”Competitive and Sustainable Growth”.Från skandinavisk sida deltar förutom Dyno Nobel också SveBeFo, som koordinerar den skandinaviska delen, samt Nordkalki Storugns på Gotland där fältproven skall äga rum.Projektet löper under 3 år och är budgeterat till ca 4,1 millioner Euro, motsvarande ca 37 millioner SEK. Av detta utgör denskandinaviska delen ca 1,4 millioner Euro, motsvarande närmare 13 millioner SEK, vilket till 50% finansieras av EU.Övriga europeiska deltagare är:- Montanuniversität Leoben, universitet, Österrike, som koordinerar hela projektet- UEE, sprängämnesproducent, Spanien- Cementos Portland, cementproducent, Spanien- Hengl Bitustein, stenbrott, Österrike- ARMINES, forskningsinstitut, Frankrike- Ecole Nationale Supérieure des Mines de Paris, universitet, Frankrike- Universidad Politécnica de Madrid, universitet, SpanienDyno Nobels representant i projektets styrgrupp är Björn Petterson och som projektledare för Dyno Nobels del fungerarIngvar Bergqvist. Sammanhållande för den skandinaviska delen är Finn Ouchterlony, SveBeFo.Projektet är indelat i 9 st s.k. Work Packages:WP1 Determination of the NBC curve of the rock massWP2 Determination of blast fragmentation and blast dataWP3 Blast and fragmentation data monitoringWP4 Analysis of actual rock mass fragmentation versus NBCWP5 Development of strategies for less fines productionWP6 Adaption of explosives and charging techniquesWP7 Adaption of timing and priming methodsWP8 Validation of new blasting conceptsWP9 Dissemination of project resultsDyno Nobel deltar i alla WP förutom WP1 och WP4. Tyngdpunkten ligger på WP6 och WP7 och våra insatserkommer nästan uteslutande att rikta sig mot Nordkalk. Utländska insatser i Sverige består huvudsakligast i attbestämma NBC-kurvan för berget i Storugns, samt installation där av ett system för styckefallsutvärdering medelstbildanalys, Fragscan från Frankrike. I korthet avses med NBC-kurva (Natural Breakage Characteristic) en metod för attbestämma möjlig fragmentering av ett material baserat på sprickkartering av brottet, sprängning av block i labskala samtbestämning av bergparametrar. Genom att sedan jämföra NBC-kurvan med mätningar av verklig styckefallsfördelningfrån sprängsalvor, är tanken att man skall kunna se vilken potential det finns att förändra denna styckefallsfördelning.Om potential finns, kommer man sedan under WP5 – WP7 att utarbeta och testa lämpliga förändringar av sprängämneskompositionoch laddteknik samt tändplaner. Här kommer flexibiliteten hos såväl SME bulkemulsion som elektroniskasprängkapslar väl till pass, kombinerat med den stora noggrannheten hos dessa sprängkapslar.Liksom övriga deltagare i projektet ser vi fram mot en stimulerande uppgift, där förhoppningen är att projektet kommeratt tillföra branschen nya rön och erfarenheter, inte bara vad gäller finandelsproblematiken utan också rent allmänt vadgäller sprängteknik, inte minst kanske vad gäller dokumentering, mätning och analys av sprängtekniska resultat.26 SprängNytt 1-2001

Dyno Nobel Sweden ABGyttorp713 82 NORATel. 0587 850 00Fax 0587 253 45SprängNytt 1 -2001 27

BSverigePORTO BETALTSprängkurser Hösten 2001För kursanmälan och information- kontakta Harrieth JanssonTel. 0587-851 84, Fax 0587-255 35Grundkurs i sprängteknik24-28 september i Gyttorp29 oktober - 2 november i Stockholm/Göteborg3 - 7 december i GyttorpKurs för förnyelse av sprängkort17-18 september i Gyttorp29 - 30 oktober i Stockholm5 - 6 november i Lönsboda19 - 20 november i Göteborg/Örnsköldsvik21 - 22 november i Växjö/Sundsvall10 - 11 december i GyttorpGrundkurs i sprängteknik för jord- och skogsbruk22 - 25 oktober i GyttorpGrundkurs i sprängteknik för linjearbeten22 - 25 oktober i GyttorpGrundkurs i klenhålssprängning16 -18 oktober i GyttorpKurs i sprängteknik för ovanjordsarbeten1-5 oktober i Gyttorp26-30 november i StockholmKurs i sprängteknik för ansvarig arbetsledare8 - 12 oktober i Gyttorp3 - 7 december i StockholmRepetitionskurs för ansvarig arbetsledare23 - 24 oktober i StockholmADR Grundutbildning för förarintyg inklusivespecialkurs för klass 124 - 27 september i GyttorpFörnyelse av ADR-intyg inkl. specialkurs förklass 1 (explosiva varor)15 - 16 oktober i GyttorpSafe-T-Cut och Linskarvsprängning6 - 7 november i GyttorpLinskarvsprängning5 november i GyttorpDatakurs “Blastec”21-22(23) maj i StockholmKurs för föreståndare för sprängämnesförråd/avsändare av farligt gods9 oktober i GyttorpKurs i betongsprängning12 - 14 november i KöpenhamnKurs i sprängteknik för underjordsarbeten12 - 16 november i Gyttorp28 SprängNytt 1-2001Dyno Nobel Sweden ABGyttorp713 82 NORATel. 0587 850 00, Fax 0587 255 35