November (8,1 Mb) - Klippanshopping.se

BRAUNS SIDA…och så nås BraunTfn 0435-71 11 50 mobil 0739-79 34 54E-post: leb.klippan@passagen.seBatalj på kyrkostämmanStrider blossat upp i pastorat, somi Klippan, ofta med personliga förtecken.1921 blev det en batalj mellankyrkliga- och profana makten,med grund från 1917. Då fråntogstämman ordförandens (kyrkoherdens)rätt att själv bestämma stämmodatum.Det blev lördagar ellersöndagar, ”då arbetarna var ledigaoch kunde delta”. 1921 föreslogMartin Persson (s) att anslagen tillolika kyrkliga verksamheter i stortskulle halveras. Protester kom från”kyrkfolket”, omröstning var pågång, som drogs tillbaka då denblivit 70-29 i Martin Perssons favör.Därför genomdrevs samtliga krav.Johannesört ger roHöst, mörker och små depressionersammanknippas. Hjälpare motoro och depressioner är johannesörten.Numera är den klassad somnaturläkemedel. Johannesörtenfinns spridd i stora delar av världen.När den kom till Sverige har inteklarlagts. Tidigt upptäcktes dessläkande effekt mot ”kroppsligaoch själsliga åkommor”. Men dessegenhet att avge blodröd färg dådess gula blommor gnuggas harframkallat sägner. En är att Odenanvände johannesörten för att läkasår. Då kristendomen kom till vårtland ombildades den till kristen sägen;den röda saften är blod frånhalshuggne Johannes Döpare.Märkesdagar1935. För tredje gången ska utredasfrågan om Klippan ska blistad.1945. Klippan blev köping. Gråmanstorpupphörde som huvudortför kommunen.Som sagt...”De svenska tidningarna är utpräglade1800-talsföreteelser.” (ProfessorPer Rydén).”Industriella genombrottet på1800-talet förändrade för alltidsamhälle och dess medlemmar.”(Professor Lars Magnusson).6Kvidinge – spännande och innehållsrikLuffarslöjd – enkla hantverket lockar allt flerTill mer man kan om sin bygd ochsin hemort till intressantare blirdessa. Där det är intressant trivsman. Där man trivs känner mantrygghet. Då måste informationges om allt – som i kvidinge.Kvidinge har hamnat i skuggan avÅstorp och Klippan, antas vara liteav ”innehållslös håla”. Men ingetkan vara mer fel. Det vet en del i Kvidingeoch det vill de sprida till alla.Därför arrangeras dels byavandringarför att belysa historian och dels”Öppen by” för att visa på det somfinns i form av aktiviteter från föreningsliv,affärsliv, kommunal verksamhettill kyrklig verksamhet.Ingela Lindström är något av”spindeln i nätet”. En samverkansgruppfinns. Den ordnar träffar ochgenomför arrangemang som: ”Öppenby” vart tredje år. Årets upplagaär den tredje i ordningen. Målgruppär familjen, speciellt då barnoch ungdomar. Särskild målgruppär de inflyttade.Ingela Lindström kan berätta omhur överraskade nyinflyttade blivitöver hur mycket som finns i Kvislöjdi meningen ”handens arbete”var en viktig kulturell verksamheternai tusentals år. en allmogeslöjdutvecklades. Inom dennaluffarslöjd, som återupptäckts.I forntiden var slöjd i meningen atttillverka allt från redskap, vapen tillkläder nödvändig. Och tidigt skeddeen form av uppdelning – mannentillverkade redskap, vapen, jaktochfiskedon, kvinnan de ”mjuka”hantverken. I antikens kulturer höllförmögna slavar som specialiseratsig på visst hantverk. Med tiden utveckladesstads- och bygdeslöjd.”starka politiker” har ofta funnit,som i riseberga kommun. en varsocialdemokrat, en annan högerman.fokus var inte på partiprogramoch ideologi, utan på ”kommunensbästa”.Högerpartisten – det hette högerpartietdå – var kapten Nils Romander,kallad ”kaptenen”. Hanvar borgerliga gruppens obestridde”hövding”, ordförande i kommunfullmäktigeoch inte rädd för attfrondera mot de egna. Motiveringenvar då: ”Det är för kommunensbästa.”Flera gånger gick han mot enenig borgerlig grupp, som 1938.dinge. Hon berättar om kommunalasektorn med bl a bibliotek,brandkår, familjecentrum, fritidsgård,förskola, skolor, om föreningslivetmed hembygdsföreningen,fotbollen, skytte. Men ävenom Röda Korset, scouterna ochkyrkan samt det rika utbud av affäreroch företag och då inte minst”Helgessons trädtjänst” som lätbarnen prova på verksamheten.Kvidinge har en ovanligt rik historia.Många har sett ”Monumenteti Kvidinge”, där det i år hölls enminnesstund över kronprinsen KarlAugust som stupade här 1810.Men Kvidinge har firat 700-årsminne2007, efter det första dokumentdär Kvidinge finns med. ThomarpsKungsgård finns, som haftstor betydelse för bygden. Mendet finns mycket annat, som t ex1800-talshistorian, med det framväxandesamhället med affärer, företagoch service. Detta visas på ettföredömligt sätt genom vandringaroch med att ”öppna upp sig” förbybor och övriga samt bli förebildför andra ”byar”.Gustaf Vasas regeringstid var förstmed att sätta in kraft för att koncentrerahantverket till städerna,regler kom, hantverksskrå uppstod.Storhantverk utvecklades i manufakturer– manuell produktion – under1700-talet. Det blev industrier,maskiner tog över, massproduktionskedde.Men vid sidan av detta kom hemslöjdigång. Allmogeslöjd utvecklades.Inom denna uppstod ”luffarslöjd”(metalltrådslöjd). Det var ettsätt för de kringvandrande människorsom kallades luffare att betalaStarka politiker – med kommunen bästa i fokusDå gällde frågan att sänka skattenmed en krona – från sex tillfem kronor. ”Sänk med en krona”ansåg borgerliga gruppen. 50 öretyckte socialdemokraterna ochfondera resten för framtiden. Ikommunfullmäktige deklareradeNils Romander att han stödde (s).Det blev omröstningen, som slöt12-8 i s-favör, med fyra borgerligasom avstod. 1939 gällde det krisnämndsdistrikt,en betydelsefullfråga. S ville att Riseberga bleveget distrikt. De borgerliga attFäringtofta och Riseberga bildadedistrikt. Nils Romander stödde socialdemokraterna.OmröstningenI familjecentrum kunde barnen se sig på film.Jonas Helgesson håller i linan vid barnensklättring.kommunen visade brandkårens utrustning.en grupp som visade luffarslöjd i kvidinge.för sig för mat och annat. Men ävenatt tjäna sig en och annan slant. Attha med sig metalltrådar var enkeltoch bara enkla verktyg behövdes.Det tillverkades allt från bruksföremål,leksaker till prydnadsföremål.Några blev riktiga mästare i attforma metalltråden. Men mest vardet bruksföremål som tillverkades.Enklast var att göra en visp. Nu hardenna slöjdform återupptäcktesoch kurser ges.slöt 11-11. Romanders utslagsröst ikommunfullmäktige, som ordförande,avgjorde. Trots en rad ”Romanderbeslut”förblev han ”hövding”.Hos socialdemokraterna fannsjägmästaren – som han kallades– Carl Gustaf Enecrantz. Han kommed 1929, flyttade från Skåne sjuår senare, var kunnig, hade pondusoch styrde upp arbetarkommunen.Blev arbetarkommunens ordförande,Åsbokretsens ordförande ochkom med i partidistriktets styrelse.Vad jägmästare sade det blevdet majoritet för. Även han hade”kommunens bästa” som sin ledstjärna.Boktipset: Ingvar Erikssons bok ”Karolinen Magnus Stenbock” belyser Stenbocks insats för Skåne.