SVAvet nr 2 2012 Tema: One health

GD har ordetFoto: Göran EkebergHur många kan idag tänka sig ett liv där vi intelängre har tillgång till kylskåp, telefoner ellerdatorer? Eller färska grönsaker och frukt? Ellerfungerande läkemedel? Kontakten med omvärldenger oss fantastiska möjligheter att få ta del av andraländers varor och tjänster, samtidigt som svenskaprodukter återfinns på nya marknader. Men denglobaliserade handeln med djur och livsmedel gertyvärr också förutsättningar för att smittor kanspridas med historiskt sett hissnande hastigheter.Avstånd och landsgränser är inget skydd motinfektionssjukdomar. Vår nationella sydostgränsexempelvis ligger någonstans kring vattnen utanförBlekingekusten men i mångt och mycket ärThrakien mellan Bulgarien-Grekland-Turkiet enviktigare gräns. I globaliseringens spår ökar ocksåvälfärden i många länder, människor reser allt meroch efterfrågan på animalieproteiner växer, medpåföljande utmaningar för ett effektivt smittskydd.Kravet på ökad produktivitet inom animalieproduktioneni kombination med olika former avantibiotikaresistens gör att säkerhetsmarginalernainom internationell livsmedelsproduktion minskar.På samma sätt som vi har en värld där vi öppnargränser för ökad handel och kommunikation, medtillhörande infektionsrisker, så är öppenhet mellanolika vetenskapsdiscipliner nödvändig för atthantera den sistnämnda utmaningen. I dettanummer av SVAvet gläntar vi på dörren till ett, imitt tycke, viktigare utvecklingsområdena undersenare år: One Health. Begreppet myntades fördrygt fem år sedan i samverkan mellan human- ochveterinärmedicinen och har sedan dess kommit attetableras som en väg framåt för att tackla våragemensamma sjukdomsutmaningar. Genom attdelvis riva murarna mellan de båda disciplinerna såökar vår förmåga att bemästra och bekämpa olikaallvarliga sjukdomar som sprids mellan djur ochmänniskor. Vi kan också göra snabbare framsteginom såväl djur- som folkhälsa när vi samarbetarinom forskning och utveckling kring sjukdomsövervakning,diagnostika, läkemedel och vaccinerför infektioner som korsar artbarriärer. Men deträcker inte hela vägen fram. Andra experter krävsför att få grepp om biologin och evolutionen kringsmittor, inte minst kunskap om ekologi och miljömåste vägas in, eftersom många infektioner spridsvia vektorer eller via miljön. Likaså måste politikenfinnas med och glädjande nog ger också statssekreterareMagnus Kindbom vid Landsbygdsdepartementet,sin syn på One Health i detta nummer.Jämviktslägen rubbas snabbare än någonannan gång under historien och frågan är inte omvi ska samarbete utan varför vi väntat så länge. SVAhar i samverkan med SLU, Uppsala universitet ochLinnéuniversitet valt att satsa på One Health. Jaganser att vi på SVA på så sätt förstärker våramöjligheter att göra verklighet av vår vision: FriskaDjur – Trygga Människor.Jens Mattsson, generaldirektör,Statens veterinärmedicinska anstalt3

One HealthFoto: RegeringskanslietNära samarbetekrävsVi hör allt oftareom nya infektionssjukdomarmedkopplingar tilldjurvärlden ochom växandeproblem medantibiotikaresistens,där användningenav antibiotikatill djur inte sällan nämns som enbakomliggande faktor. Kunskapen om attsmittämnen kan överföras mellan djur ochmänniskor är ingalunda ny. Bekämpningenav tuberkulos hos kor under första hälften avförra seklet var en viktig åtgärd för attförbättra folkhälsan. Vi lever dock i enföränderlig värld där det idag är helt andrasmittämnen som hotar. Tvärvetenskapligforskning och gemensamma satsningarkommer att behövas för att bedriva etteffektivt preventivt arbete mot infektioneroch för att bemästra resistensproblemen. Detkommer att krävas ett nära samarbete mellandem som arbetar med djurhållning, djurhälsa,sjukvård för människor m.fl. för att säkradjurhälsa och folkhälsa i framtiden. Mot denbakgrunden är satsningen på ett Centrum förinfektionsekologi och epidemiologi, i samarbetemellan SVA, Sveriges lantbruksuniversitet,Uppsala universitet och Linnéuniversitetet,mycket glädjande – en satsning som välryms inom parollen ”One Health”.Magnus Kindbom, statssekreterare,LandsbygdsdepartementetVad ärOne Health?Rabies i Mexiko, denguefeber i Thailand,malaria i Grekland, West Nile-feber i Italien– detta är några exempel på zoonoser,sjukdomar som kan spridas mellan djur ochmänniskor. Men det finns också mångazoonoser vi stöter på i Sverige t.ex. borrelia,salmonella, influensa och rävensdvärgbandmask.Begreppet One Health syftar just på attmånga smittämnen cirkulerar mellan djur,människor och i naturen. Inte sällan överförssmittan via vatten, livsmedel eller medvektorer såsom myggor och fästingar. Därförmåste läkare, veterinärer och ekologersamverka för att förstå hur olika smittämnensprids och hur nya smittor uppstår. Dettasynsätt kallas One Health.One Health SwedenFör att underlätta för forskare i Sverige attträffas bildade forskare vid Uppsala universitet,Statens veterinärmedicinska anstalt,Sveriges lantbruksuniversitet, och Linnéuniversitetetår 2010 ”Nätverket för infektionsekologioch epidemiologi”, ”IEE”. Underparollen One Health Sweden samlarnätverket forskare inom infektions- ochantibiotikaområdet. Antibiotikaresistenssprids nämligen också mellan djur ochmänniskor när resistenta bakterier växlarmellan olika värdar.I detta nummer av SVAvet ges lite olikaexempel på vad One Health står för.Karin Artursson,forskningskoordinator, SVA4

One HealthInfektionssjukdomar i enföränderlig världLungsjukdomen SARS är ettbra exempel på hur ett harmlöstfladdermusvirus via en serieöverföringar mellan olikadjurslag förändrades och ökadesin aggressivitet innan detnådde sitt slutliga mål. Undervåren 2003 infekteradesmänniskor i 37 länder. Totaltsmittades över 8 000 personervarav cirka 800 dog.Omkring 70 procent av deinfektioner som drabbarmänniskor är zoonotiska, d.v.s.de finns huvudsakligen hosdjur. En ökande befolkning,monokulturer av husdjur ochen minskad biologisk mångfald kommer oundvikligenatt orsaka fler överföringar av mikroorganismerfrån det vilda till det tama och slutligenorsaka den ultimata händelsen – smitta tillmänniska. I de flesta fall blir resultatet enstaka falleller små utbrott men i värsta fall världsomfattandepandemier.Tvärvetenskapligt synsätt nödvändigtSituationen blir mer komplicerad om man inser attflera av de smittämnen som kan orsaka allvarligasjukdomsutbrott flyter fram och tillbaka mellanolika ekologiska nischer som människor, husdjuroch vilda djur. För att förstå hur och kunnaförhindra framtida katastrofer behövs ett tvärvetenskapligtsynsätt som omfattar humanmedicin,veterinärmedicin och inte minst ekologi ochsamhällsvetenskap; One Health.Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar,Uppsala universitetDjur och människor har mycket gemensamtUr ett veterinärmedicinskt perspektiv är zoonosernaintressanta på flera sätt. Frågor kring säkralivsmedel är viktiga i djurhållningen – mångasmittor sprids ju från djur till människa via livsmedeleller dricksvatten, och i utsatta regioner kanomfattande sjukdomsutbrott bland tamdjur leda tillkonkreta problem med livsmedelsförsörjningen förmänniskor i närområdet. Sjukdomarna i siginnebär också ett omfattande lidande för de djursom drabbas, ekonomiska problem för djurägarnaoch stundom mycket stora kostnader för samhället.Man bör slutligen komma ihåg att smittspridninginte bara sker från djur till människa, utan ävenmellan olika djurarter, eller från människor tilldjur.Lotta Berg,vicedekan, VH-fakulteten, SLUKomposition: David Stephansson5

One HealthFakta om West Nile-feber• Att undvika myggbett vid besök i länder somär drabbade, skyddar mot vektorburna sjukdomar,inte bara West Nile.• Arter inom myggsläktet Culex sprider WestNile-virus. En del av dessa myggor förekommeri Sverige. Huruvida de skulle kunna spridasmittan och om virus skulle klara att övervintrai vårt klimat är i dagsläget inte klarlagt.• Virus cirkulerar mellan mygg och fåglar. Omen infekterad mygga biter och överför virustill en människa eller häst kan denna bli sjuk,men kan inte sprida smittan vidare via myggeller vid direktkontakt. Människa och hästbetraktas därför som sk. dead end hosts.• Störst risk för att smittan introduceras tillSverige är via infekterade flyttfåglar ellerinfekterade myggor som följt med transportereller förts med vinden.• West Nile-infektioner rapporteras frånflera Europeiska länder: Italien, Grekland,Rumänien, Ungern och Serbien. Handlarårligen om fler än 100 fall.• West Nile-virus har aldrig hittats i Sverige.Linda Ernholmepidemiolog och veterinär, SVAInte bara härliga resminnenmed hemNär höstens mörker och kyla kommer surfar dulängtansfullt och allt ivrigare bland olika resmål.Ju mer exotiskt desto bättre, men det är intesäkert att ivern skulle vara lika stor om du insågalla risker.När du planerar din efterlängtade semester stirrardig istället blind på de oändliga stränderna medvajande palmer i en smekande tropisk natt ochdrömmer dig bort. Vem bryr sig då om att paretsom går på stranden på bilden kan vara nyblivnabärare av meticillinresistenta Staphylococcus aureus,MRSA, efter bara någon dags solande och badandepå samma strand (1)?Små små dropparDu tar steget, men väl på plats inser du att även omstranden är härlig måste du få dig något till livs. Dukastar sig därför in i duschen för att spola av sandenoch byta om till den romantiska middagen medlevande ljus och havsbrus. Du låter det ljummavattnet från duschmunstycket svepa över kroppenmedan spegeln immar igen av vattenångorna. Dåvattnet har stått still i det undermåliga vattensystemet,har legionellan kunnat tillväxa i lugn och ro(2). Med hjälp av de små dropparna tar sig bakteriernasmärtfritt och snabbt förbi de viktigasteförsvarssystem i dina luftvägar och landar djupt neri lungorna. De enorma mängderna bakterier gördet svårt även för en så frisk person som du attavvärja attacken. Det första fröet till en svårlunginflammation har därmed börjat gro.Tyvärr, så stannar det inte vid detta frö. Du hardessutom startat en koloniseringsprocess i dintjocktarm genom att gurgla och svälja duschvattnet.Denna gång rör det sig om en multiresistenttarmbakterie för vilken vi i stort sett saknarbehandlingsmöjligheter (3). För säkerhets skullspär du under middagen på med lite andra enzymproducerandetarmbakterier dolda i samosas, satayayam eller något annat spännande (4).7

One HealthVad fick du med dig hem?Välbehållen hemma packar du nöjt upp dinresväska. Någon vecka senare vaknar du med flerakliande insektsbett på halsen och tilltagande hosta.Vad var det nu nattportiern sa när du släntrade upptill ditt rum efter middagen? ”Sleep tight, don’t letthe bed bugs bite”. Du lyfter på madrassen ochkonstaterar att den söta lilla ramsan inte var ettskämt, vilket ytterligare sjunker in när du noterarAnticimexmannens bistra min och mumlande omresistens. Det är inte utan anledning vägglusen,Cimex, har gett firman dess namn.Alltmer andfådd stapplar du hostande in påakuten kliandes din hals. ”Haft en bra semester? ”hör du den mottagande sjuksköterskan glatt fråga.Du nickar medan du effektivt screenas för multire-sistenta bakterier och tackar din lyckliga stjärna föratt du i alla fall använde kådis.Det är lätt att le åt ovanstående lilla överdrivnaberättelse. Tyvärr, är den bild som målas upp intehelt tagen ur luften. Snarare är denna patient tillviss del en sammanfattning av några arbetspass påakuten sommartid. Hur snabbt utvecklingen hargått, och då gäller det framför allt de multiresistentabakterierna, inser man när vi läkare intelängre nöjer oss med att fråga patienterna om dehar vårdats utomlands på något sjukhus det senastehalvåret. Nu frågar vi om de överhuvudtaget harvarit utomlands.Åsa Melhus,överläkare, Akademiska sjukhusetREFERENSER1. Soge OO, et al. Characterization of methicillin-resistant Staphylococcusaureus and methicillin-resistant coagulase-negativeStaphylococcus spp. isolated from US West Coast public marinebeaches. J Antimicrob Chemother. 2009;64:1148-55.2. Vanaclocha H, et al. Preliminary report: outbreak of Legionnairesdisease in a hotel in Calp, Spain, update on 22 February2012. Euro Surveill. 2012;17. pii: 20093.3. Walsh TR, et al. Dissemination of NDM-1 positive bacteriain the New Delhi environment and its implications for humanhealth: an environmental point prevalence study. Lancet InfectDis. 2011;11:355-62.4. Tängdén T, et al. Foreign travel is a major risk factor for colonizationwith Escherichia coli producing CTX-M-type extendedspectrumbeta-lactamases: a prospective study with Swedishvolunteers. Antimicrob Agents Chemother. 2010;54:3564-8.Vad fick du med dig hem?Har du tittat i väskan?Foto: Eva Haxton8

One HealthInfektionskontroll och god hygienär nycklar till friska djurBättre att förebygga än att bota, säger Karin Bergström, biträdande statsveterinär på SVA, ochdoktorand på SLU vid vårt samtal om djurhållning och hygien. I Sverige finns väl utvecklade systemför profylaktiskt arbete med regelbundna kontroller av djurbestånd.Basala hygienrutiner är viktiga. Karin berättar attdessa varierar mellan olika djurstallar, gårdar ochveterinärstationer och djurkliniker. Exempel påproducenter som ofta är väldigt noga är t exgrisbönder och fjäderfäproducenter. Här kanbesökare få sätta på sig ”rymddräkt” för att släppasin på anläggningarna.Vid djursjukhusen och kliniker varierar rutinernamen man är medveten om problematiken.De som jobbar vet att de har hand om medtagnaoch infekterade djur och att smittorisken är stor.Problem med antibiotikaresistenta bakterier t exMRSA förekommer.Lokaler en begränsning– Ofta kan lokalerna och logistiken utgörabegränsningarna. Det kan vara svårighet att isolerapatienterna och genomgångsytor måste passeras avalla. Djursjukhus som varit proaktiva har tagit hjälpav vårdhygienexperter från humanvården. Det är jui grunden samma hygienrutiner som gäller för djur"Det är ju i grunden samma hygienrutinersom gäller för djur och människor."och människor. Vi är nu i ett uppbyggnadsskede,fortsätter Karin, och vi söker efter ett hanterbartsystem.En manual, ”Sveriges Veterinärförbundsriktlinjer för infektionskontroll inom smådjurssjukvård”publicerad 2011 är ett steg på vägen. Härfinns råd och rön om smittvägar, hygienrutiner,tvätt och utbildning av personal etc. Målet medarbetet är förstås friska djur.Eva Haxton,projektkoordinator One Health, SVASVARM|2011Swedish Veterinary AntimicrobialResistance MonitoringAntibiotikaresistensEtt hot mot både människa och djur. Världensforskare slåss mot förekomst av allt fler antibiotikaresistentabakterier. Resistens mot olika läkemedelförekommer även hos virus och parasiter.Friska djur i en sund djurhållning kräver mindreanvändning av antibiotika och minskar riskernaför resistensutveckling.SVARM-rapport 2011 kan laddasner på www.sva.se.9

One HealthTransport av livdjur– risk för smittspridningFoto: Lotta BergObligatorisk registrering av djurförflyttningar är viktigt för att kunna spåra smitta.Även om djur förstås kan smittas genom dåliginfektionskontroll i besättningar så är djurförflyttningaravgörande för smittspridning bådenationellt och internationellt.En som tidigt insåg detta var Giovanni MariaLancisis 1654–1720. Boskapspesten härjade iEuropa och folk svalt. Giovanni som var läkare inuvarande Italien insåg faran med djurförflyttningaroch såg vikten av att isolera djur, avliva sjukadjur och införa karantän. Han hade rätt. Strukturernaär viktiga. Hur förflyttas djuren och hurmånga led är inblandade?Idag finns reglerIdag har vi ett regelverk i EU för obligatoriskregistrering av djurförflyttningar för att kunnaspåra smitta vid sjukdomsutbrott. Stora utbrott avgalna kosjukan, klassisk svinpest och mul- ochklövsjuka var utlösande faktorer för införande avdenna lagstiftning. Även om en djurägare endasthandlat från en enda djurägare finns ju ingengaranti för att inte denna i sin tur har köpt djurfrån flera olika ställen. Ytterst handlar det om attminimera risken för smittspridning. Att inte handladjur från flera olika ställen skänker trygghet, påsamma sätt som hälsodeklarationer och permanentaavtal.Kontaktmönster undersöksGenom arbete på SVA undersöker vi hur kontaktmönstrenmellan gårdar ser ut, hur vi snabbt kansmittspåra vid utbrott och hur vi kan användakunskapen om djurförflyttningar när vi övervakarsjukdomar. I EU gäller fri rörlighet av varor ochtjänster och djuren är handelsvaror. Sverige hartraditionellt jobbat med att bekämpa sjukdomaroch i dagsläget är svenska lantbrukare mycketförsiktiga med att importera djur för att undvika attfå in sjukdomarMaria Nöremark,veterinär och epidemiolog, SVA10

Husdjur på resaFler och fler djurägare vill ha med sina djur påutlandsresan. Relationen till djuren fördjupasoch man ser ett ökat förmänskligande av djur isamhället. Att ha sitt husdjur med somres kamrat blir därför alltmer självklart förmånga.– Och har du fått arbete utomlands vill duförstås ha med dig ditt husdjur, berättar JenniferStrandman, veterinär på Universitetsdjursjukhuset,SLU. Men innan du som hundägare tar detta stegbör du tänka på vart du är på väg, vad finns det förfaror, fästingar eller parasiter och andra risker fördjuret på resmålet. Vissa åkommor kan manförebygga rent medicinskt t ex rabies. Men detkrävs god framförhållning, rabiesvaccin måste tastre månader före avresa.Leishmania är en vektorburen smitta som finnspå många ställen i Europa. Den smittar genommyggbett. Sjukdomen, som kan ge många olikasymptom t ex från hud och ögon, kan bryta ut fleraår efter smittillfället, och det finns inget sätt attsäkerställa att djuret inte är smittat. De råd mankan ge är att man som djurägare alltid ska undvikarisksituationer och att djuren helst inte har direktkontaktmed andra djur på resmålet. Det ser kanskehärligt ut att hundarna springer och leker tillsammanspå stranden men det är inte utan risker somman släpper sin hund fritt i nya miljöer. Avmaskningvar tidigare ett krav vid återresa, det är detinte längre, men det rekommenderas av de flestaveterinärer, säger Jennifer Strandman.Adopterade djur är en växande grupp av djur påresa. Framför allt är det hundar vi adopterar. Deflesta hundarna hämtas ifrån Spanien, Rumänienoch Irland. Vissa saker kan man förstås kolla innanman tar hem sin skyddsling. Det är därför viktigtatt man gör en veterinärundersökning i värdlandet,men allt kan man tyvärr inte testa för. JenniferStrandman betonar att det kan vara svårt attupptäcka mera ovanliga sjukdomar utan fullständiginformation. Kommer man som djurägare till enklinik i Sverige med ett adopterat djur är det viktigtatt man är ärlig för att ge veterinären en vettigchans att kunna ställa rätt diagnos. Inte minst ärdetta viktigt för att undvika problem med försäkringsbolag.Det ligger ju i alla djurägares intresseatt smitta inte sprids vidare.Det finns ett mörkertal med insmugglade djuroch gränskontroll vad gäller resande djur är ettkapitel för sig. Att skaffa ett djur är ett känslomässigtoch ekonomiskt åtagande därför bör man ha såmycket bakgrundskontroll som man bara kan omsitt djur. Vill man göra något för utsatta djur kanman även stödja projekt i Sverige, se Hundskyddföreningenshemsida www.hundstallet.se. Det finnsmånga hemlösa hundar i Sverige som behöver nyahem.Eva Haxton,projektkoordinator One Health, SVAFoto: Helana Ohlsson, SVA11

One HealthÖkande fästingpopulation spriderinfektioner till människor och djurFästingsmittan borrelios drabbar 10 000personer årligen. Ett mildare klimat undervinterhalvåret förbättrar fästingens möjligheteratt reproducera sig.Fästingpopulationen i Sverige har ökat under desenaste årtiondena. Ett ökande antal värddjur, sområdjur, fåglar och små gnagare bidrar också till ettökat antal.Fästingar kan överföra ett antal infektioner tillmänniska. I Sverige är det främst bakterieinfektionenborrelia och virusinfektionen TBE som ärav intresse men även andra mikroorganismer somrickettsier, Anaplasma-arter och protozoer kanöverföras och ge sjukdomssymptom.Mest sprids BorreliaBorrelia (Lyme Disease) är i dag den mest spriddafästingsmittan och enbart i Sverige drabbas 10 000personer varje år. Bakterien överförs vid bettetefter ett halvt till två dygn och risken att blismittad har beräknats till en av 150 fästingbitna.De som oftast insjuknar är barn och äldre. Detklassiska symptomet är en ringformad hudrodnadkring bettstället men även allvarliga infektionersom drabbar leder, hjärta och nervsystem förekommer.I dagsläget finns inget vaccin motBorrelia och förebyggande behandling medantibiotika rekommenderas inte.TBE orsakar hjärninflammationTBE-viruset orsakar fästingburen hjärninflammation.Viruset överförs snabbt i samband med bettoch vid sjukdom uppstår ett influensaliknandetillstånd där cirka en fjärdedel av patienternasenare i förloppet även får huvudvärk, nackstelhetoch koncentrationsstörningar som tecken påhjärnhinne- och hjärninflammation. Viruset har ifästing påvisats från Kalmar och norrut efterkusten till Stockholms skärgård, samt centralaFullmatad fästing (Ixodes ricinus).Kort om fästingarFästingar tillhör gruppen spindeldjur.I Norden finns det drygt tio arter men vår vanligahårdskaliga fästing Ixodes ricinus står för >95%av alla angrepp på människa. Den finns i Sverigei hela Götaland, nästan hela Svealand och i färreantal längs Norrlandskusten upp till Umeå ochantalet ökar.Fästingen har i sin livscykel fyra stadier, ägg,larv, nymf och fullbildad fästing.Ett blodmål är en förutsättning för de tre senarestadierna att utvecklas vidare.Mälaren, Öland och Gotland. Mellan 100–150 nyafall rapporteras varje år. Mot detta virus finnsskyddande vaccin och många vaccinerar sig också.Den i veterinärmedicinska sammanhang merkända Anaplasma/Ehrlichia-gruppen av bakterierkan även hos människa efter fästingbett ge febertillstånddär enstaka infektioner ibland uppvisar ettallvarligare förlopp. Infektionen behandlas medantibiotika.Kenneth Nilsson,överläkare, Akademiska sjukhusetFoto: Anders Lindström, SVA12

One HealthFoto: Åsa IsacsonVattenburen smittaDet nätverkas kring vattenDe senaste åren har intresset för vattenfrågorökat och det finns flera initiativ till att samlaaktörer som jobbar med dessa frågor i olikanätverk. Nätverken har olika syften men gemensamtär att man reder ut ansvarsfördelningaroch kartlägger vad som görs inom vattenområdeti Sverige idag. Målet är att ansvarigamyndigheter och andra intressenter ska jobbaännu bättre tillsammans.Sedan 2009 ansvarar Livsmedelsverket för attsamordna dricksvattenfrågor i Sverige, särskilt medtanke på klimatförändringar och krisberedskap.Regeringen gav myndigheten detta uppdrag medanledning av att riskerna för smittspridning ochförorening av dricksvattentäkter kan bli stora iframtiden. Våren 2010 initierade därför Livsmedelsverket,tillsammans med andra ansvarigamyndigheter, ett Nationellt nätverk för dricksvatten.Nätverket har tre arbetsgrupper; forskningoch utveckling, krisberedskap och planering.Dricksvatten en skör resurs– Nätverket fungerar som ett samverkansforumdär myndigheter, branschorganisationer och andraviktiga aktörer agerar tillsammans, förklarar ErikaLind, nationell dricksvattensamordnare. Det kanhandla om gemensamma aktiviteter som kunskapshöjandekonferenser och seminarier, kommunikationssatsningaroch mer lobbyliknande verksamhetför att lyfta fram dricksvattenfrågornas vikt.Ensam är inte stark eftersom dricksvattenförsörjningenär beroende av många aktörer och kompetenser.Tillsammans kan vi uträtta så mycket mer!– De sårbarheter svensk dricksvattenförsörjninghar idag kommer att fördjupas i ett förändratklimat, fortsätter Erika Lind. Här gäller det attvara strategisk och systematisk, för vi får inte väntaför länge med åtgärder för att skydda och säkerställavårt viktigaste livsmedel.SAMVERKA KRING VATTEN SOM SMITTKÄLLAI ett samverkansprojekt på SVA jobbar man utifrånvatten som smittkälla för infektionssjukdomar tilldjur och människor. Smitta kan spridas till vattentäkterbland annat via kommunala och enskildaavlopp och via avrinning från gödslad mark ochstrandnära beten. Människor och djur kan blismittade via dricksvatten, badvatten, grödorvattnade med kontaminerat vatten etc. Projektet”Vatten som smittkälla till djur och människor”initierades bland annat mot bakgrund av flerautredningar av salmonellasmitta i djurbesättningaroch hos människor, där smittspridning via vattendragkonstaterats. Syftet är att förbättra förutsättningarnaför det förebyggande arbetet och hanteringenav vattenburna smittor.– För att göra det framgångrikt är det nödvändigtmed ett One Health-perspektiv. Frågor såsomvilka faktorer som bidrar till spridning av smittavia vatten och var i smittkedjan det är mest effektivtatt sätta in bekämpningsåtgärder kommer attligga i fokus för arbetet, säger projektledaren KaisaSörén som samlat aktörer på området.Ett nära samarbete krävs för att skapa en godöverblick. Inom ramen för projektet ska kunskapssammanställningarpå området tas fram, inklusiveidentifiering av kunskapsbehov. Sammanställningarnaska fungera som underlag för vägledningaroch riktlinjer och initiativ till nya forskningsprojekt.I projektet ska också otydliga eller otillräckligaansvarsförhållanden och regelverk på områdetbelysas.Karin Troell, forskare, SVA14

One HealthSprider köttdjur zoonotiska parasiterpå vattennära beten?Risken för spridning av vattenburna parasiterhar gjort att många kommuner har infört, elleröverväger att införa, restriktioner för betesdjurpå strandnära beten och inom vattenvårdsområden.Kommunernas beslut baseras på resultatfrån internationella undersökningar, resultatsom inte nödvändigtvis speglar situationen iSverige.En parasit som hamnat i fokus efter de storavattenburna utbrotten i Östersund och Skellefteå ärCryptosporidium och det är denna om har störstutrymme i ett projekt som forskare på SLUtillsammans med SVA initierat. Målet medprojektet är att ta reda hur vanligt det är medkryptosporidier i svenska dikobesättningar ochvilka arter av parasiterna som förekommer.– Våra tidigare studier har visat att kryptosporidielägeti svenska mjölkbesättningar skiljer sig fråndet man hittat utomlands, berättar CamillaBjörkman, professor på SLU och initiativtagare tillprojektet. Här är det framför allt arter som barainfekterar nötkreatur som förekommer. Den artsom också kan smitta människor har vi bara hittathos unga kalvar.FÖRSTÅELSE FÖR KÖTTRASDJUR SOMSMITTBÄRAREDet går inte att utifrån den information vi har ommjölkbesättningarna uppskatta smittläget idikobesättningarna. Dikalvar går tillsammans medmamman på större ytor inomhus och på bete,vilket gör att infektionsdosen blir lägre och riskenför att en kalv blir smittad sannolikt minskar. Dettakan ge en mer låggradig infektion och därmedminskad utsöndring av de smittsamma parasiternatill betesmarkerna.– Vi tror därför att de kan ha lägre infektionsnivåersamt att det är få kalvar med zoonotisk smittapå dessa beten, fortsätter Camilla. Resultatenkommer att ge oss en bättre förståelse för vilkenbetydelse köttrasdjuren har som smittbärare ochspridare av kryptosporidier till människa.Camilla Björkman, professor, SLUKarin Troell, forskare, SVAFoto: Bengt Ekberg15

Foto: Patrik EllströmOne HealthCampylobacter– en vattenälskande bakterieCampylobacter är den vanligaste zoonosen istora delar av världen. Dessa bakterier är intenågot större hot mot djurhälsan utan finns somen del av tarmfloran hos en mängd olika ryggradsdjur.Värre är det för oss människor där denkan orsaka svår magsjuka, ibland med obehagligaföljdsjukdomar.Trots många år av forskning vet vi fortfarandeganska lite om denna bakterie. Kanske är det justdess breda värdspecificitet och förmåga att överlevai vatten som är orsakerna till att den lyckas infekteraså många människor.Bilden föreställer amöbor medCampylobacter somkonstnären MatthiasFagerholm skapat efter att hatittat i mikroskop.AMÖBA SOM GÖMSTÄLLEI professor Björn Olsens forskargrupp i Kalmar harvi upptäckt att bakterierna kan överleva i vattengenom att gömma sig inne i amöbor. När temperaturenär den rätta kan bakterierna till och medföröka sig i amöban. Detta är något som vi tagitfasta på och använder nu amöbor för att odla uppsärskilt svårodlade campylobacterstammar. Vi troratt denna interaktion är av stor betydelse förCampylobacters överlevnad och spridning i naturen.Just nu studerar vi hur bakterien lyckas överlevainne i amöban utan att bli nedbruten likt andrabakterier som amöborna livnär sig på. För att merkonkret studera betydelsen av amöbor för spridningav Campylobacter till fjäderfä har vi konstrueratett vattenledningssystem i miniatyr. Där kanvi studera hur amöbor påverkar bakteriernasförmåga att överleva desinficering med de metodersom används idag.I professor Hilpi Rautelins grupp i Uppsalakommer vi nu även att studera andra aspekter avvattenburen campylobactersmitta. Med olikametoder ska campylobacterstammar som manhittat i vatten, undersökas för att se hur de skiljersig från andra stammar. Vatten är sannolikt enviktigare smittkälla för Campylobacter än mantidigare trott och mer kunskap behövs för attförhindra spridning av denna bakterie både tilloss och våra husdjur.Patrik Ellström, docent imedicinsk mikrobiologi, Uppsala universitetMjältbrand i vattnet?Hallå där, Joakim Ågren, doktorand på SLU somjobbar med projekt inom beredskapsdiagnostikmot mjältbrand på SVA.Vad går din forskning ut på?Jag utvecklar metoder för att kunna påvisa mjältbrandsbakteriereller sporer i komplexa provmaterialsåsom jord och foder där bakterien förväntasfinnas i låga koncentrationer. Bland annat jobbarjag med ett projekt om provtagning av ytor sommisstänks kontaminerade av mjältbrandssporer.Detta kommer kunna användas för att säkerställaatt sanering av lokaler där smittade eller döda djurvistats har fungerat.Kan man använda dina nya metoder försmittspårning i vatten?Ja det kan man. Till exempel använde vi våra nyametoder för att detektera sporer vid ett misstänktvattenburet utbrott av mjältbrand i Örebro. Detmisstänktes att mjältbrandssporer flutit med vattentill närliggande bete och smittat djur. Vi tog jord,sediment och vattenprover och kunde indikera vardjuren kommit i kontakt med bakterien. Användningenav vår diagnostik ledde fram till en säkrareoch bättre hantering av naturreservatet där smittanfanns.Projektet är en del av ett stort EU projekt,AniBioThreat. Läs mer på www.sva.se underforskning och utveckling.16

One HealthFler vill ha opastöriserademjölkprodukterI ostar gjord på opastöriserad mjölk har denmikrobiologiska floran, främst i form av laktobaciller,fått jäsa fritt under mognadsprocessen.Många tycker att den godare smak dettaresulterar i överväger de eventuella risker somfinns. Opastöriserad mjölk och ostar gjorda påsådan mjölk efterfrågas i allt större omfattningav konsumenter. Men, bakterier från djuren kanha förorenat mjölken. Som ostälskare får manväga risken mot smakupplevelsen.Flera smittämnen kan överföras från djur tillmänniska med opastöriserad mjölk och orsakasjukdom. Exempel på sådana bakterier som kanförekomma i mjölk är Campylobacter, Listeria,Stafylococcus aureus (S. aureus) och E. coli. När detgäller produkter gjorda på pastöriserad mjölk, tarvärmebehandlingen död på de flesta bakterierna.Värmetåliga toxiner kan ge matförgiftningVissa bakteriearter kan dock producera värmetåligatoxiner, som i sin tur kan ge upphov till matförgiftningar.En svensk studie publicerad 2010 (ÅsaRosengren et al.) visar att ostar gjorda på opastöriseradmjölk ofta innehåller koagulaspositivastafylokocker (ffa S. aureus) och E. coli. Ingastafylokockenterotoxiner kunde påvisas i produkternai denna studie, även om flera av S. aureusstammarnavar kapabla till toxin-produktion. ISverige har man också kunnat isolera verotoxinproducerandestammar av E. coli från mjölk i besättningarsom kopplats till humanfall med EHEC ochCampylobacter har hittats i mjölk från gårdar därpersoner insjuknat efter att ha druckit opastöriseradmjölk.Tankmjölksprover från 60 gårdarVi har undersökt vilka av ovan nämnda bakterierman kan hitta i tankmjölksprover från ett 60-talsvenska gårdar. I en stor del av proverna frånnötbesättningar kunde vi påvisa S. aureus. Dessabakterier härstammar sannolikt från kor medjuverinflammation. Eftersom S. aureus-bakterieribland har förmågan att producera enterotoxinerkommer vi att undersöka om isolaten har dennaförmåga. Enterotoxiner kan ge matförgiftning hosmänniska med kräkningar, magkramper ochdiarréer. I en mindre andel av proverna har vi ocksåpåvisat en annan bakterie, Listeria monocytogenes,från både nöt- och getbesättningar. Denna bakteriekan hos människa orsaka sjukdomen listerios, somkan yttra sig till exempel i form av diarréer,huvudvärk och influensaliknande symptom och iallvarligare fall ge hjärnhinneinflammation ochblodförgiftning.Viss försiktighet rekommenderasMänniskor med normalt immunförsvar blir docksällan sjuka av listeriabakterierna. Farligast ärbakterien för gravida kvinnor, eftersom fostret kaninfekteras och detta kan leda till missfall. Gravidarekommenderas därför att undvika opastöriseradeprodukter.Karin Artursson,docent i veterinärmedicinsk bakteriologi, SVAFoto: Matton18

Foto: Bengt EkbergBonden som blev trampad av grisenDe mikrobiologiska labben på humansidan harblivit allt effektivare och slimmade. De ärinriktade att hitta viktiga sjukdomsframkallandemikroorganismer och ge ett beslutsstöd vadgäller behandling helst inom 24 timmar. Snabbhetenhar dock ett pris, och man kan få påtagligaproblem när vissa mikroorganismer intefaller in på sina förväntade platser.En viktig vattendelare för stafylokocker är derasförmåga att bilda enzymet koagulas. Stafylokockersom bildar koagulas kallas Staphylococcus aureus,vilket är den mest infektionsframkallande stafylokockenhos människan och en ledande orsak tillsårinfektioner. Resten blir helt enkelt koagulasnegativastafylokocker (KNS), och de går in underhudens normala flora. För en tid sedan dök det uppen ”konstig” S. aureus. Patienten hade fått ett sår påsin fot, som hade svullnat upp och gjorde ont.Isolaten till TysklandBakterien som växte ut på plattorna var visserligenkoagulaspositiv, men den var inte gul, somartnamnet indikerar, utan vit som en KNS. Ju flertester som gjordes för att fastställa arten, desto merförvirrande blev det. Till slut skickades isolatet tillTyskland för sekvensering av 16S rRNA. Resultatetblev med 100 procent säkerhet en Staphylococcushyicus, en grisstafylokock. Helt obegripligt ändafram till dess att den behandlande läkaren kontaktades:”Jaså, du menar bonden som hade blivittrampad på foten av sin gris?” Plötsligt föll allabitar på plats. Tänk om denna information ändåhade stått på remissen...Åsa Melhus,överläkare, Akademiska sjukhuset19

B2 0 2 0 6 6 2 0STABEN för Kommunikationbesök. Ulls väg 2B post. 751 89 Uppsala telefon. +46 18 67 40 00fax. +46 18 30 91 62 e-post. sva@sva.se webb. www.sva.se