RAPPORT 2008:05 - Avfall Sverige

Innehållsförteckning1 Bakgrund..............................................................................................................................................72 Begränsningar......................................................................................................................................72.1 PCB i fönster..............................................................................................................................72.2 Föroreningar .............................................................................................................................73 Lagstiftning ..........................................................................................................................................84 Mål........................................................................................................................................................85 Syfte ......................................................................................................................................................96 Avsättningsmöjligheter och krav på material ....................................................................................97 Insamling, sortering och behandling av fönster - tre delförsök........................................................97.1 Insamling och behandling av fönster från flerfamiljfastigheter ..........................................107.1.1 Insamling ......................................................................................................................107.1.2 Behandling och mängder .............................................................................................107.1.3 Kvalitet på insamlat material ......................................................................................107.2 Insamlingsförsök 1 - Korttidsinsamling av fönster från hushållen vid enåtervinningscentral ..................................................................................................................117.2.1 Insamling .......................................................................................................................117.2.2 Insamlade mängder ..................................................................................................... 127.3 Insamlingsförsök 2 - Försök med insamling och behandling av fönster från hushållen viden återvinningscentral ............................................................................................................ 127.3.1 Insamling och sortering............................................................................................... 127.3.2 Insamlade mängder ..................................................................................................... 147.4 Observationer.......................................................................................................................... 148 Återvinning av glas som dräneringsmaterial i deponier ................................................................. 158.1 Framställning av dräneringsmaterial för testning................................................................ 158.1.1 Tillgång till material..................................................................................................... 158.1.2 Glaslager ....................................................................................................................... 158.2 Personal och utrustning ......................................................................................................... 168.2.1 Hjullastare .................................................................................................................... 168.2.2 Plockmaskin ................................................................................................................. 168.2.3 Trumsikt ....................................................................................................................... 178.3 Förbehandling av fönster ....................................................................................................... 178.3.1 Metod 1 ......................................................................................................................... 178.3.2 Metod 2 ......................................................................................................................... 188.4 Siktning ................................................................................................................................... 188.4.1 Framställning av 0-60 mm dräneringsmaterial......................................................... 188.4.2 Framställning av 0-40 mm dräneringsmaterial......................................................... 199 Provtagning........................................................................................................................................ 2110 Analyser.............................................................................................................................................. 2110.1 Analysmetoder ........................................................................................................................222

10.2 Analysresultat .........................................................................................................................2210.2.1 Siktanalys......................................................................................................................2210.2.2 Jämförande test av dräneringsförmåga......................................................................2210.2.3 Halt organiskt material – glödförlust .........................................................................2310.2.4 Totalhalt........................................................................................................................2310.2.5 Utlakning ......................................................................................................................2311 Slutsatser............................................................................................................................................2411.1 Insamling vid återvinningscentraler......................................................................................2411.2 Uppskattning av mängder ......................................................................................................2411.3 Kostnader för PCB-haltiga fönster.........................................................................................2611.4 Förbehandling.........................................................................................................................2611.5 Siktning av material................................................................................................................2611.6 Egenskaper som dräneringsmaterial .....................................................................................2611.7 Användningsmöjligheter ........................................................................................................2612 Fortsatt arbete ...................................................................................................................................27Bilagor ................................................................................................................................................293

SammanfattningEtt mål för avfallshanteringen är att öka mängden avfall som materialåtervinns. Ett annat mål för Sysavär att minska mängden bottenaska från avfallsförbränning. Ett avfall som bildar bottenaska ochsom inte tillför energi till förbränningen är glas i fönster. Eftersom fönsterbågen oftast består av behandlatträ, går huvudandelen av fönsteravfall hos Sysav till förbränning. Att återvinna glas från fönstermed båge har visat sig vara svårt. De renhetskrav som glasindustrin ställer, medför att kostnadernaför glasåtervinningen blir höga. En möjlig användning skulle kunna vara att använda krossat glas somdräneringsmaterial vid sluttäckning av deponier då mycket material kommer att åtgå till detta.En av avfallshanteringens viktigaste uppgifter är att uppfylla det svenska miljömålet en giftfri miljö.Isolerfönster som tillverkades i Sverige under perioden 1956 - 1973 och importerade isolerfönster tillverkade1956 - 1980 kan innehålla PCB, som är ett kraftigt miljögift. Ett annat miljömål är att ta varapå resurserna i avfallet och att minska deponeringen.Försök med insamling och sortering av fönster genomfördes vid Sysavs återvinningscentraler. Underseptember 2007 samlades alla fönster som lämnades vid Sysavs återvinningscentral i Trelleborg inseparat. Sammantaget mottogs 254 st fönster från hushållen. Av dessa var 16 st (6 %) isolerfönstertillverkade under perioden 1956 – 1980 och misstänks innehålla PCB. Omräknat till samtliga återvinningscentraleri Sysavs region innebär det att totalt ca 42 300 st fönster kan samlas in per år från hushållen.Om glas ska kunna återvinnas måste PCB-kontaminerat fönsteravfall sorteras ut redan vidkällan för att kunna hanteras separat.Enligt Trä- och Möbelindustriförbundet TMF tillverkades ca 2 miljoner ”fönsterluft” i Sverige under2007. En fönsterluft är glas med båge. Cirka 60 % går till byte av fönster och resten till nybyggnation.Totalt byts ca 1,2 miljoner fönsterluft ut varje år i Sverige. Insamlingsförsök på en återvinningscentralvisar att ca 6 % av de kasserade fönstren kan innehålla PCB. Omräknat för hela Sverige innebär det ca72 000 st misstänkt PCB-haltiga fönsterluft per år. För Sysavregionen blir motsvarande mängder,baserat på antalet invånare, totalt ca 85 000 st utbytta fönsterluft per år varav 5 100 st PCB-haltiga.Omräknat i vikter, baserat på en genomsnittsvikt på 30 kg per fönsterluft, innebär det för hela Sverige36 000 ton utbytta fönsterluft per år varav 2 160 ton PCB-haltiga. För Sysavregionen är motsvarandemängd 2 550 ton utbytta fönsterluft, varav 153 ton PCB-haltiga per år.För att beräkna mängden ren PCB som förekommer i förseglingsmassan hos isolerfönstren användsberäkningsfaktorer. Innehållet av ren PCB i de 72 000 PCB-haltiga fönster som byts ut varje år i helaSverige beräknas till 12 ton per år. I Sysavregionen med 5 100 utbytta PCB-haltiga fönster per år ärmotsvarande mängd ca 900 kg ren PCB per år.Enligt rapport ”Isolerglas med PCB måste hanteras rätt!”, dokumentation från ett seminarium arrangeratav LIP-kansliet i Stockholm 2002, reviderad 2008 uppskattas mängden ren PCB som finns kvartotalt i ännu ej utbytta fönster år 2002 till ca 120 ton i hela Sverige. Detta motsvarar ca 700 000 stfönster.5

I Sysavregionen beräknas att ca 85 000 st fönsterluft byts ut per år. Insamlingsförsöket visar att cirka42 300 st av dessa kommer in på återvinningscentraler. Det innebär att ungefär halva mängden avkasserade fönster lämnas av privatpersoner på återvinningscentraler och den andra hälften lämnas avverksamheter vid avfallsanläggningarna. Osäkerheten i de beräknade mängderna är dock mycket stor.Den baserar sig helt på insamlingen på en återvinningscentral under en insamlingsperiod av en månad.För en säkrare bedömning krävs en mera omfattande insamling under längre tid.Hanteringen av PCB-haltiga fönster är förenad med extra kostnader för behandling, personal, information,transporter samt hanterings- och lagerytor. PCB-haltiga fönster kostar i storleksordningen10 000 kr per ton att destruera. Detta innebär en årlig destruktionskostnad på ca 1,5 miljoner kronorför de beräknade 153 ton PCB-haltiga fönster som kan samlas in i Sysavs region. För hela Sverige med2 160 ton PCB-haltiga fönster per år blir destruktionskostnaden ca 22 miljoner kronor, om hela fönsterlämnas till destruktion. Om glaset skärs ut ur bågen, sjunker destruktionskostnaden. I gengäld ökar dåhanteringskostnaden.För framställning av krossat glas till dräneringsmaterial gjordes försök med krossning och siktning avglaset. Med hjälp av en hjullastare och en plockkran hanterades och krossades glasrutorna. Glasetseparerades därefter från träet i en trumsikt. Försök gjordes med både 60 mm och 40 mm maskstorlek.För att bedöma det krossade glasets lämplighet för användning i dräneringsskiktet vid sluttäckning avdeponier, gjordes analyser av materialets totalinnehåll, lakningsegenskaper, dräneringsförmåga samtkornstorleksfördelning.Test av materialets dräneringsförmåga och kornstorleksfördelning visar på mycket goda dräneringsegenskaperlikvärdiga med kommersiellt dräneringsgrus.För att bedöma miljöpåverkan av glaskross jämförs dess totalhalter och utlakningsegenskaper medNaturvårdsverkets förslag ”Kriterier för användning av avfall i anläggningsarbeten”. Laktest visar atthalterna av arsenik, bly, kvicksilver, zink, krom och koppar är för höga för att glaskrosset ska få användasovanför tätskiktet i en deponi enligt Naturvårdsverkets förslag.Studien visar att återstående användningsområden för glaskross är som råvara genom materialåtervinningeller som anläggningsmaterial inom deponier. För att kunna användas som råvara ställs högakrav på renheten hos det återvunna glaset. Det innebär att metoder för att skära ut glaset ur bågenmåste användas, vilket medför stora investeringar i utrustning. Innan sådana investeringar kan göras,behöver ytterligare kunskaper och erfarenheter inhämtas från försök med insamling och hantering avfönster i större skala.Enligt kriterierna i NFS 2004:10 Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfarandenför mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall kan glaskrosset användassom anläggningsmaterial inom IFA-deponier förutsatt att det inte läggs tillsammans med farligt avfall.För att glaskrosset ska kunna användas som anläggningsmaterial på FA-deponier eller tillsammansmed farligt avfall på IFA-deponier krävs att halten löst organiskt material, DOC, reduceras.6

1 BakgrundEtt mål i avfallshanteringen är att öka materialåtervinningen, där återvinning av planglas är ett materialslagsom har hög potential till ökad återvinning. Ett annat mål är att minska mängden bottenaskafrån avfallsförbränningen. Den huvudsakliga källan för planglas är fönster. Eftersom fönsterbågenoftast består av behandlat trä går huvudandelen av fönsteravfall hos Sysav till förbränning, med undantagför den andel fönster som avfallsproducenten lägger som grovavfall.I ingetdera av dessa fall finns möjlighet att materialåtervinna glaset. Glaset i fönsteravfall som går tillförbränning hamnar i bottenaskan. Om slaggrus, som är behandlad bottenaska, kan användas somkonstruktionsmaterial har glaset indirekt nyttiggjorts. Indikationer från Naturvårdsverket tyder dockpå att det inte kommer att tillåtas i framtiden pga för höga halter av tungmetaller. Slaggrus måste dådeponeras. Detta är ytterligare ett incitament för att ta tillvara glasmaterial i fönster.2 Begränsningar2.1 PCB i fönsterVid planering av metoder för källsortering och insamling av fönster identifieras ett problem. Vid tillverkningav isolerfönster under åren 1956 – 1973 användes PCB i förseglingsmassan vid distansprofilenmellan glasrutorna. PCB är ett kraftigt miljögift och är klassificerat som farligt avfall enligt Avfallsförordningen.Fönster innehållande PCB kräver en särskild hantering och behandling för att undvikaatt miljön förorenas och för att tillgodose gällande lagkrav. Dessa fönster måste därför särskiljas frånövriga fönster.Bedömning av vilka isolerfönster som kan innehålla PCB görs efter tillverkningsår samt uppgifter frånSvensk Planglasförening om förekomst av PCB beroende på tillverkare och tillverkningsår. Generelltanvändes PCB i svensktillverkade fönster mellan årtalen 1956 – 1973 och i importerade mellan årtalen1956 – 1980.I Norge har man etablerat ett retursystem, Ruteretur AS, för att ta om hand PCB-haltiga fönster. Enmiljöavgift på för närvarande 15 Nkr/isolerfönster läggs på priset till konsumenten. Miljöavgiften finansieraralla behandlings- och transportkostnader för att ta hand om avfallet. Behandlingen av fönstrenutförs av två företag i Norge, PCB-Sanering AS och Veolia Miljø Gjenvinning AS. Glaset skärs ut urisolerfönstret med en högtrycksmatad vattenstråle. Verksamheten är inriktad på att återvinna glas urPCB-haltiga isolerrutor och ta hand om det farliga avfallet.2.2 FöroreningarOm det återvunna glasmaterialet ska kunna avsättas till produktion av nya glasprodukter krävs att dethar hög kvalitet. Maximalt 0,05 % föroreningar i form av kitt eller träflisor från bågen accepteras. Föratt få materialet tillräckligt rent måste glaset skäras ut. Att göra detta för hand är en alltför ineffektiv7

och därmed kostsam metod. Det krävs att glaset kan skäras ut rationellt med maskinell metod. Någonsådan anläggning finns dock inte i Sverige.3 LagstiftningIsolerfönster som innehåller PCB berörs av lagstiftningen på flera områden. Eftersom PCB klassificerassom farligt avfall ställer Avfallsförordningen 2001:1063 krav på hur isolerfönster innehållande PCBska hanteras och transporteras.Vid rivning av en fastighet ska en rivningsanmälan göras till byggnadsnämnden i kommunen enligtPlan- och bygglagen (1987:10). Lagen ställer krav på att en rivningsplan upprättas. Rivningsplanen skainnehålla en inventering av material som blir farligt avfall och redovisning av hur detta kommer atthanteras. Om fastigheten innehåller isolerfönster med PCB ska hanteringen av dessa redovisas i rivningsplanen.Rivningsanmälan och rivningsplan krävs inte om enbart fönster ska bytas i en fastighet.Den 1 mars 2007 trädde Förordning om PCB m.m , 2007:19, i kraft. I denna ställs krav på inventeringoch sanering av PCB-produkter i byggnader och anläggningar. Dessa krav gäller inte isolerfönster innehållandePCB. Eftersom isolerfönster innehållande PCB inte omfattas av kraven på inventering ochsanering erhålls inte kunskaper om var avfallet är lokaliserat och i vilka kvantiteter det förekommer.Dessa uppgifter är värdefulla kunskaper inför planering av omhändertagande av avfallet.För avfall som ska deponeras ställs krav på karakterisering och analys av sammansättning och lakbarhet.Gällande krav anges i Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden förmottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall, NFS 2004:10.Naturvårdsverket har tagit fram förslag till kriterier för avfall som ska användas som anläggningsmateriali sin handbok ”Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten” (2007). Två kategorier föranvändning anges: Allmän användning, kategori 1 och Användning som deponitäckning ovan tätskiktetför deponier för icke-farligt avfall och farligt avfall, kategori 2. Handboken, som är på remiss ärtänkt som en vägledning och innehåller förslag på maximala halter och maximal utlakning för avfallsom ska användas för anläggningsändamål.4 MålDet långsiktiga målet är att ta till vara och nyttiggöra fönsterglas. Det ska göras på ett sådant sätt attspridning av farligt avfall som förekommer i fönstren förhindras. Det farliga avfallet består främst avPCB och bly.8

5 SyfteSyftet med de försök som beskrivs i denna rapport är att:• Få en uppfattning om hur stora mängder fönsterglas som kan samlas in från hushållen på enåtervinningscentral.• Få en uppfattning om hur stor andel av fönstren som är farligt avfall.• Undersöka glasets kvalitet vid utslagning av glaset ur fönsterbågen.• Undersöka om krossat glas från återvunna fönster kan användas som dräneringsskikt vid sluttäckningav deponi.6 Avsättningsmöjligheter och krav på materialÅtervunnet glas kan användas som råvara för tillverkning av nya glasprodukter. Då är kvalitetskravetpå det återvunna glasmaterialet högt. I princip accepteras inga föroreningar i form av kitt eller träflisorfrån bågen. Maximala halten föroreningar som får förekomma i glaset är 0,05 vikt%. Framtagning avmaterial med sådan renhetsgrad kräver att glasrutorna skärs ut ur bågen. Detta måste ske rationelltmed maskinell metod för att få ekonomi i processen vilket innebär investeringar i en anläggning.En annan möjlig avsättning för det återvunna glaset, där kravet på renhet inte är lika högt, är att användadet i dräneringsskiktet vid sluttäckning av deponier. Mängderna som behövs till detta är stora.För sluttäckning av deponin vid Sysavs avfallsanläggning på Måsalycke behövs material till 27 000 m3.Densiteten hos fönsterglas är ca 2,5 ton/m3, vilket motsvarar ca 70 000 ton material. Detta ersättergrus eller bergkross som annars måste köpas in.När glaset har avskiljts återstår träbågarna som kan flisas och användas som bränsle.7 Insamling, sortering och behandling av fönster- tre delförsökFönster som avfall produceras både av privatpersoner som byter fönster i sin villa eller sommarstugaoch av byggentreprenörer och fastighetsbolag vid renovering och rivning av fastigheter.Försök med insamling av fönster genomfördes vid tre olika tillfällen i tre separata delförsök:• Från byte av fönster i flerfamiljfastigheter, ca 300 fönster• Korttidsinsamling på en återvinningscentral• Insamling under en månad på en återvinningscentralNedan beskrivs insamling och hantering av fönster vid de tre olika försöken.9

7.1 Insamling och behandling av fönster frånflerfamiljfastigheter7.1.1 InsamlingUnder en period av sex veckor hösten 2006samlas ca 300 fönster i olika dimensioner ochglasdörrar in från flerfamiljsfastigheter i sambandmed byte till nya fönster. Måttet på detminsta resp. största fönstret är 1000 x 700mm resp. 1400 x 1300 mm. Arbetet utförs aven byggentreprenör. De nedmonterade fönstrenställs på högkant i en container för vidaretransport och behandling hos Sysav. Fönstrenär av typen kopplade 1+1 glas i träbåge, sefigur 1. Det finns inga isolerfönster som kaninnehålla PCB.Figur 1. Fönster från byte i flerfamiljsfastighet7.1.2 Behandling och mängderFönster av varje dimension räknas och vägs förebehandling, se tabell 1. Fönstren placeras liggandeöver en container och glaset slås ut urbågarna för hand. Mängd glas respektive träbågarmed metallhandtag vägs, se tabell 1.Tabell 1 visar resultatet av behandlingen.Försöket visar att andelen glas i de insamladefönstren är ca 42 %. Insamlingen resulterar i ca4,5 ton glas, som lagras för att krossas tillsammansmed mängderna från de två följande försöken.Tabell 1Fönster från utbyte i flerfamiljfastighet.Angivna värden är medelvärde av de olikadimensionerna.Antal 331 stVikt fönsterGlasvikt/fönsterTräbåge m beslag/fönster31,8 kg13,5 kg18,3 kgGlasvikt total 4 465 kgVikt träbåge m beslag 6 061 kgTotalvikt 10 526 kgAndel glas 42 %Andel trä m beslag 58 %7.1.3 Kvalitet på insamlat materialUnder arbetet med att slå ut glaset ur bågarna observeras problem med kitt som sitter kvar på glaset,se figur 2. Försök görs därför med att skära ut glasrutan för hand för att få fram ett renare glasmaterial.Detta fungerar dåligt då glasrutan splittras vid fastsättningen i bågen.Även bågarna visar sig vara svåra att få helt rena från glas som sitter kvar i dem. Vid utvärdering avträmaterialets kvalitet, bedöms mängden glas som sitter kvar i bågarna vara för hög, för att träet ska10

kunna användas som bränsle i flispannor, se figur 3. Glas i flisen ökar askhalten i bränslet. Detta kange problem med asksintring. Träbågarna tas därför till en avfallsförbränningsanläggning.Figur 2 Utslaget glas. Bilden visar att kitt sitter kvarpå glaset.Figur 3 Bågar efter att glas avlägsnats. Glassitter kvar i fönsterbågen7.2 Insamlingsförsök 1 - Korttidsinsamling av fönster frånhushållen vid en återvinningscentral7.2.1 InsamlingDetta försök i liten skala är riktat till hushållen. Under en lördag i april månad samlas fönster in på enåtervinningscentral. Denna återvinningscentral, Bunkeflo återvinningscentral, samlar in ca 28 000 tonavfall per år och har ca 295 000 besökare per år.Avsikten med försöket är att få en uppfattning om hur stor mängd fönster som kan komma in på enåtervinningscentral samt hur stor andel av dem som är isolerfönster. Kunskapen behövs för att kunnaplanera för hantering och omhändertagande av fönster från hushåll.Insamlingen av fönster görs i en miljöcontainer med tak av samma typ som finns i figur 6. Besökarnauppmanas genom information på uppsatta skyltar att ställa in fönster på högkant direkt på golvet imiljöcontainern. Eftersom man inte vill överlåta åt besökarna att själv sortera fönstren, samlas allafönster in, även isolerfönster. Vid hämtning görs en sortering av fönstren, då isolerfönster sorteras utoch kontrolleras med avseende på innehåll av PCB.11

Efter några timmar har så många fönster samlatsin att miljöcontainern är full. Därefter ställsfönstren utanför containern. Det saknas resurseratt forsla bort fönstren i den takt de kommer in.Eftersom det är risk för att besökare och personalkan skadas av krossat glas från ikullvälta fönsteravbryts insamlingsförsöket.Figur 4 visar en del av de insamlade fönstren.Figur 4 Fönster insamlade på Bunkeflo återvinningscentral7.2.2 Insamlade mängderUnder försöket samlas 63 st fönster in varav 9 st är isolerfönster (14 %) där PCB-innehåll kan misstänkas.7.3 Insamlingsförsök 2 - Försök med insamling och behandlingav fönster från hushållen vid en återvinningscentral7.3.1 Insamling och sorteringEtt nytt försök med insamling av fönster från hushållen genomförs under september månad 2007.Denna insamling görs på Trelleborgs återvinningscentral. Årligen samlas totalt ca 12 000 ton avfall inpå denna återvinningscentral från ca 160 000 besökare.Besökarna anvisas, med hjälp av skyltar med information, att lämna sina fönster vid ett bestämt mottagningsställepå återvinningscentralen. Där tar personal emot och sorterar bort blyglasfönster samtisolerfönster som misstänks innehålla PCB genom kontroll av tillverkningsår.Fönstren som inte innehåller PCB eller bly samlas upp i en container, se figur 7 och 8. Isolerglasfönstersom misstänks innehålla PCB och blyglasfönster ställs in i en miljöcontainer, figur 6 och 9. Dessa hanterastillsammans med inlämnade blyglasfönster som farligt avfall. De isolerglasfönster som inte misstänksinnehålla PCB läggs i containern tillsammans med övriga fönster, se sorteringsschema figur 5.12

Figur 5 Sorteringsschema vid insamling på Trelleborgs återvinningscentralFigur 6 Miljöcontainer för insamling av isolerfönsteroch blyglasfönsterFigur 7 Container för insamling av fönster som inteinnehåller farliga ämnen.13

Figur 8 Insamlade fönster som inte innehåller farligaämnenFigur 9 Insamlade isolerfönster och blyglasfönster7.3.2 Insamlade mängderUnder hela månaden samlas totalt 254 st fönster in med en total vikt på 5,03 ton. Jämfört med insamlingenvid Bunkeflo återvinningscentral är det en mindre mängd fönster per tidsenhet. Detta berorsannolikt på årstiden för insamlingen. Det kyliga höstvädret kan ha bidragit till den lägre insamlingsvolymenMängd och fördelning av insamlade fönster framgår av Tabell 2 nedan.Tabell 2Insamlade fönster på återvinningscentralen i Trelleborg.Typ av fönsterAntal,stVikt,tonVikt/fönster,kgFönster som inte innehåller farliga ämnen 226 4,26 19 89PCB misstänkta isolerfönster 16 0,5 31 6Blyglasfönster 12 0,27 22 5Totalt 254 5,03 100Andel,%7.4 ObservationerInsamling av fönster på återvinningscentraler visar att stora mängder fönster kan komma in underkort tid. För att insamlingen ska fungera krävs möjlighet att lagra större mängder fönster samtidigteller resurser att transportera bort dem kontinuerligt. Att etablera lagringsmöjligheter på en återvinningscentralkan vara ett problem, eftersom utrymmet så gott som alltid är begränsat. Problemet måstedärför lösas med ökade transportresurser och därmed ökade kostnader.14

Tiden på året som insamlingen genomförs har sannolikt stor betydelse för antalet fönster som kommerin. Byte av fönster förläggs inte till den kyliga delen av året. April månad då korttidsförsöket utfördes,är en aktiv period för renoveringsprojekt i den egna bostaden. Därför kan man förvänta större mängderunder vår och sommar.8 Återvinning av glas som dräneringsmaterial ideponierPositiva erfarenheter rapporteras från försök med att använda krossat glas i dräneringsskikt i deponier.Ett exempel är företaget Telge Återvinning, som har utvecklat en metod s.k Tvetametoden för sluttäckningav deponier. Vid sluttäckning av deponin på Tveta Återvinningsanläggning har man använtkrossat glas i dräneringsskiktet ovanför tätskiktet med framgång.Med anledning av Naturvårdsverkets förslag till kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbetenför Allmän användning, kategori 1 , och för Användning som deponitäckning ovan tätskiktet för deponierför icke-farligt avfall och farligt avfall, kategori 2, testas det krossade glasmaterialet med avseendepå dessa kriterier.Nästa steg är därför att ta fram krossat glasmaterial som är lämpligt att användas som dräneringsmaterialför att testas. Nedan beskrivs de försök som utförs för att ta fram sådant material.8.1 Framställning av dräneringsmaterial för testning8.1.1 Tillgång till materialI försöken har ca 4,5 ton glas från byte av fönster i flerfamiljfastigheter samlats in samt ca 4,3 ton fönsterinklusive bågar från insamling på en återvinningscentral. Detta material används för tillverkningav dräneringsmaterial.8.1.2 GlaslagerFönster och glas lagras i en ficka på asfalterat underlag. Krossat glas är blandat med hela fönster, sefigur 10.15

Figur 10 Lager med glasFigur 11 Hjullastare med fönster i skopan8.2 Personal och utrustningTesterna genomförs av Sysavs personal med befintlig utrustning på Sysavs anläggning på Albäck iTrelleborg. För hantering av glaset används en plockmaskin. För transport används en hjullastare ochför separation och krossning används en trumsikt av märke Doppstadt 518.8.2.1 HjullastareHjullastaren som används är av modell Cat 938, se figur 11. Hjullastaren används dels till att köra framglas och fönster och dels till att lasta trumsikten.8.2.2 PlockmaskinPlockmaskinen är en grävmaskin märke Hitachi 300 utrustad med gripklo, se figur 12. Gripklon är såpass känslig att föraren vid behov kan lyfta fönster utan att knäcka rutorna. Gripklons finmotoriskarörelser gör det möjligt att plocka upp enskilda spröjsar från marken när så krävs.Figur 12 Plockmaskin med fönster i klon.Figur 13 Trumsikt med uppfälld spaltsikt.16

8.2.3 TrumsiktHjullastaren lastar av glasrutorna på trumsiktens spaltsikt som täcker inmatningsfickan. Spaltsiktenförhindrar att större bitar faller ner i inmatningsfickan. Avståndet mellan spjälorna i spaltsikten är 100mm. När det ligger för mycket material kvar på spaltsikten tippas den så att de stora partiklarna rinnerav, se figur 13.Materialet som faller ner i inmatningsfickan förs med hjälp av ett transportband in i trumman. Trummanär utbytbar så att olika stora maskor kan provas. Det material som faller igenom trummans maskorär finkornigare än maskvidden och matas ut på sidan av maskinen. Det är denna fraktion som skaanvändas som dräneringsmaterial. Grovkornigt material matas igenom trumman och förs ut på maskinenskortsida, se figur 14.Figur 14 Större bitar av trä matas genom trummanpå väg mot utmatningsbandetFigur 15 Krossning av fönster och bortplockning avträbågar8.3 Förbehandling av fönsterFör de fönster som samlats in på återvinningscentralen krävs att glaset först separeras ifrån bågarnainnan siktningsprocessen. Försök med att separera glaset från bågarna görs med två olika metoder.8.3.1 Metod 1Fönstren behandlas på en asfalterad plan där gripklon på plockmaskinen krossar fönstret mot underlagetså att glaset lossnar från bågen, se figur 15 och 16. Fönsterbågarna plockas därefter bort medgripklon och förs till förbränning. Glaset lagras för senare krossning, se figur 17.Från 4,26 ton fönster plockas 1,76 ton (41 %) träbågar ut. Plockningen tar ca 40 minuter. Enbart störredelar tas bort, mindre bitar (kortare än en meter) lämnas kvar för att sorteras bort i trumsikten.17

Figur 16 Krossning av fönster och bortplockning avträramar.Figur 17 Glaskross efter plocksortering8.3.2 Metod 2I detta försök provas att plocka fönstren från mellanlagret så försiktigt att de inte går sönder och sedankrossa dem mot trumsiktens spaltsikt, se figur 18. Det ger ett betydligt sämre resultat med flera rutorsom t o m är hela efter att ha gått igenom trumsikten, se figur 19.Figur 18 Plockkranen försöker krossa rutorna motspaltsiktenFigur 19 Resultatet blir mindre bra med mycket glaskvar i ramarna8.4 SiktningTvå försök med att framställa olika grovt dräneringsmaterial görs. Vid försök ett är maskstorleken påsikten 60 mm och vid försök två 40 mm. Ytterligare ett försök görs med 40 mm sikten med att en lyftlistmonteras in i trumman. Syftet med lyftlisten är att öka bearbetningen av glaset vid dess rotation itrumman och på så sätt öka mängden av 0-40 fraktionen vid siktningen.8.4.1 Framställning av 0-60 mm dräneringsmaterialGlaset lastas i trumsikten, se figur 20. I figur 21 ser man de frånsiktade fönsterbågarna när de passerargenom trumman. Glaset delas upp i två strömmar, en finare ström (0-60 mm) och en grövre (60-100mm). En okulär bedömning av högarna ger att ca 80% av glaset hamnar som dräneringsmaterial (0-6018

Figur 24 Två strömmar med krossat glas. Den hitrehögen kördes om.Figur 25 Krossat glas 0-40 mm. Storleksjämförelsemed en mobiltelefon.Figur 26 0-40 mm fraktionFigur 27 40+ fraktion efter 1a siktningen0-40 mm fraktionen ser relativt ren ut, men det förkommer träbitar från bågarna i den, se figur 28.Långsmala träbitar går igenom sikten.Figur 28 0-40 mm fraktion20

Efter omkörningen består 40+ materialet till övervägande del av trä som läggs tillsammans medramplocket. Totalt plockas 2,34 ton trämaterial ut ur 4,26 ton fönster (55%), se figur 29.Figur 29 40+ efter andra körningenFigur 30 Provtagning9 ProvtagningFör att bedöma det krossade glasets egenskaper och miljöpåverkan tas 7 st delprover av glaset ut enligtNordtests standard Envir 004 på 0-40 mm fraktionen. Varje prov tas ur den fallande strömmen fråntrumsikten med hjälp av en hjullastare. Hjullastaren kör in sin skopa under fallande ström och samlarihop material. Direkt efter att skopan körts in lägger hjullastarföraren i backen och backar ut. Varjeprov väger ca 18 kg. Totalt provtagen mängd är ca 120 kg.Proven slås samman till ett samlingsprov. Samlingsprovet delas upp i 5 burkar för analys. Varje burkinnehåller ca 20 kg material, se figur 30.10 AnalyserFör att bedöma om glaskrosset är lämpligt som dräneringsmaterial och om det får läggas ovan omtätskiktet vid sluttäckning av en deponi görs analyser m a p dess egenskaper och innehåll.I Naturvårdsverkets utkast till handbok avseende ”Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten”,anges maximala nivåer av oönskade ämnen i avfall för återvinning för allmän tillämpning, kategori1, och för tillämpning för deponitäckning ovan täckskiktet, kategori 2. Kriterierna avser värden förtotalhaltsanalys och kolonntest Co L/S 0,1 l/kg samt L/S 10 l/kg.21

10.1 AnalysmetoderFöljande analyser genomfördes• Siktanalys, för att bedöma glaskrossens dränerande förmåga• Jämförande test av dräneringsförmåga• Halt organiskt material - Glödförlust vid 550 0C, för att bedöma halten nedbrytbart material idet krossade glaset.• Totalinnehåll för att bedöma glasets innehåll och farlighet.• Kolonnförsök C0, L/S 0,1 & L/S 10, för att bedöma miljöpåverkan av krossat glas.• Utlakning med skaktest L/S 2 & 10, för att bedöma miljöpåverkan av krossat glas.10.2 Analysresultat10.2.1 SiktanalysSiktning av glaskrosset utfördes av Skanskas laboratorium i Malmö. Siktkurvan visar på ett materialsom inte är välgraderat, vilket indikerar god dränerande förmåga, se figur 31.Figur 31 Kornstorleksfördelningskurva för glas siktat i en 40 mm trumsikt5% av glaset är finare än 4 mm. Den låga andelen finkornigt material minskar risken för igensättningari dräneringsmaterialet.10.2.2 Jämförande test av dräneringsförmågaFör att få en uppfattning om glaskrossets dränerande förmåga, utförde Skanska ett jämförande testmellan glaskross och kommersiellt dräneringsmaterial av två kornstorleksfraktioner.Materialet fylls i ett plaströr (diam. 105mm) till en nivå av 300 mm. Röret fylls med vatten (upp till1165 mm) och tiden det tar för vattnet att sjunka till en given nivå (=300 mm) mätes .22

Material som används för jämförelse är: 2-4 mm bergkross, 4-8 mm bergkross, glaskross (enl. kornkurvai figur 31) samt en serie helt utan material för ett ”noll”värde. Testet är inte standardiserat. Desssyfte är att få en uppfattning om glaskrossets dränerande förmåga jämfört med kommersiellt dräneringsgrus.Figur 32 nedan visar tiden för vattnet att rinna igenom plaströret som fyllts med glaskross, kommersielltdräneringsgrus av fraktion 2-4 mm respektive 4-8 mm samt ofyllt plaströr. Testet visar att glaskrossetsegenskaper som dräneringsmaterial är likvärdiga med kommersiellt dräneringsgrus.16,015,014,013,112,0Utrinningstid (s)10,08,06,05,69,84,02,00,0Utan material 2-4 4-8 GlaskrossFig 32 Jämförande test av dräneringsförmåga10.2.3 Halt organiskt material – glödförlustAnalys av glödförlust vid 550 0C visar på 0,46 – 0,83 % av TS. Denna låga halt av organiskt innehållpåverkar inte glaskrossets egenskaper som dräneringsmaterial.10.2.4 TotalhaltResultatet av analyserna på glaskrosset avseende totalhalt och lakningsegenskaper framgår i bilaga 1.Enligt Naturvårdsverkets utkast till handbok avseende ”Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten”överskrids totalhalten för bly, arsenik och zink för kategori 1. För kategori 2 överskridsden för arsenik. Halten av arsenik överskrids med ca 15 gånger tillåtet värde för både kategori 1 och 2.10.2.5 UtlakningKolonntest Co (L/S 0,1) visar på för höga halter av bly, kvicksilver, arsenik, zink och krom för kategori1 och 2 i Naturvårdsverkets utkast till handbok avseende ”Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten”,se bilaga 1. Vid kolonntestet vid L/S 10 är halterna av både arsenik och koppar för högaavseende både kategori 1 och 2. Skaktest L/S 10 indikerar för hög halt av arsenik.Förekomst av arsenik i glaset kan förklaras av att ämnet i form av arseniktrioxid, As2O3, tidigare användesvid glasframställning som luttringsmedel för att ta bort luftblåsor ur glaset (ur Allmän och23

Oorganisk Kemi, Gunnar Hägg, 1969). Arsenik är därför en förorening som kan förväntas vid hanteringav äldre fönsterglas.Kolonntest L/S 10 visar att halten löst organiskt kol, DOC, är för hög för att glaskrosset ska få läggas ien FA-deponi samt i en IFA-deponi tillsammans med farligt avfall enligt §30 och §34 NFS 2004:10Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vidanläggningar för deponering av avfall, se bilaga 2.11 Slutsatser11.1 Insamling vid återvinningscentralerFör att samla in fönster på återvinningscentraler krävs en anpassning av verksamheten i flera led. Pååtervinningscentralen krävs plats och utrustning för att ta emot och hantera fönstren avskiljt från övrigtavfall. Säkerheten för personal och besökare är en viktig aspekt att beakta. Fönstren måste kunnahanteras och förvaras så att de inte går sönder.Det krävs personal som kan ta emot och sortera ut PCB-haltiga fönster och blyglasfönster. Privatpersonerkan inte förväntas inneha tillräckliga kunskaper för att själva kunna utföra detta.Det krävs även resurser för transport och lagring av fönster inför vidare behandling.11.2 Uppskattning av mängderFönsterbyte utförs både av privatpersoner vid renovering av bostaden och av verksamheter som utförarbetet på uppdrag av fastighetsägaren. Ansvaret för avfallet innehas i de respektive fallen av olikaaktörer. Sysav tillämpar regeln att avfall som lämnas av privatpersoner ansvarar kommunen för. Frånverksamheter ansvarar verksamhetsutövaren själv för det avfall som genereras i verksamheten. I Sysavsregion kan avfall från verksamheter lämnas på Sysavs anläggningar och i mindre mängd mot betalningpå återvinningscentralerna.Hanterings- och transportlogistik skiljer sig åt beroende på om de kasserade fönstren lämnas på återvinningscentralereller på avfallsanläggningarna. För att kunna planera för mottagning och behandlingav inkommande fönster, behövs en uppskattning av de mängder som förväntas.Enligt Trä- och Möbelindustriförbundet TMF tillverkades ca 2 miljoner fönsterluft i Sverige under2007. En fönsterluft är glas med båge. Det innebär att ett fönster kan innehålla flera fönsterluft i sinkarm. Cirka 60 % går till byte av fönster och resten till nybyggnation. Antalet importerade respektiveexporterade fönsterluft är ungefär lika stor.Totalt byts ca 1,2 miljoner fönsterluft ut varje år i Sverige. Sverige har ca 9,2 miljoner invånare vilketger 0,130 fönsterluft per invånare. Sysavregionen har ca 655 000 invånare (år 2007). Det innebär ca24

85 000 st utbytta fönsterluft per år. Om 6 % av dessa innehåller PCB, som försöket med insamling pååtervinningscentralen visar, se tabell 2, innebär det för hela Sverige 72 000 st och för Sysavregionen5 100 st PCB-haltiga fönsterluft per år. Omräknat i vikter, baserat på en genomsnittsvikt på 30 kg perfönsterluft, innebär det för hela Sverige 36 000 ton utbytta fönsterluft per år varav 2 160 ton PCBhaltiga.För Sysavregionen är motsvarande mängd 2 550 ton utbytta fönsterluft, varav 153 ton PCBhaltigaper år.För att beräkna mängden ren PCB som förekommer i isolerfönstren används beräkningsfaktorer. Medelytanper isolerruta är enligt Svensk Planglasförening 1,12 m2, vilket innebär att förseglingsmassanslängd för ett medelfönster är 4,25 löpmeter. Enligt Byggsektorns Kretsloppsråd innehåller förseglingsmassan0,04 kg ren PCB per löpmeter förseglingsmassa. För hela Sverige innebär det med 72 000utbytta PCB-haltiga fönster per år, 306 000 löpmeter förseglingsmassa innehållande 12 ton ren PCB. ISysavregionen innebär det med 5 100 utbytta PCB-haltiga fönster per år, 21 700 löpmeter förseglingsmassaoch ca 900 kg ren PCB per år.Enligt rapport ”Isolerglas med PCB måste hanteras rätt!”, dokumentation från ett seminarium arrangeratav LIP-kansliet i Stockholm 2002, reviderad 2008 uppskattas mängden ren PCB som finns kvartotalt i ännu ej utbytta fönster år 2002 till ca 120 ton i hela Sverige. Detta motsvarar ca 700 000 stfönster.En bedömning av hur stor andel av de kasserade fönstren som kan förväntas komma in på återvinningscentralerrespektive på avfallsanläggningar baseras på försöket med insamling under en månadstid på Trelleborgs återvinningscentral.Insamlingen i Trelleborg genomförs i september månad. Det antas att september motsvarar en genomsnittsmånadavseende inkommande mängder. Under september månad samlas 254 st fönsterluftin varav 16 st med misstänkt PCB-innehåll, se tabell 2. Under ett år uppskattas då mängden som lämnastill Trelleborgs återvinningscentral bli cirka 3 000 st fönsterluft varav 190 st som innehåller PCB.Andelen avfall som lämnas på Trelleborgs återvinningscentral är 7,2 % av den totala mängden somlämnas på Sysavs samtliga återvinningscentraler. Det ger för samtliga återvinningscentraler i Sysavregionen42 300 st fönsterluft motsvarande 1 270 ton, varav ca 2 500 st PCB-haltiga motsvarande 75ton.Enligt beräkningar ovan byts 85 000 st fönsterluft ut i Sysavregionen under ett år. Cirka 42 300 st avdessa beräknas komma in på återvinningscentraler. Detta innebär att ungefär halva mängden av kasseradefönster lämnas av privatpersoner på återvinningscentraler och den andra halvan lämnas avverksamheter på avfallsanläggningarna.Osäkerheten i de beräknade mängderna är dock mycket stor. Den baserar sig helt på insamlingen pååtervinningscentralen i Trelleborg och antagandet att september månad representerar en genomsnittsmånad.För en säkrare bedömning krävs en mera omfattande insamling under längre tid bådefrån privatpersoner på återvinningscentraler och från verksamheter på avfallsanläggningarna.25

11.3 Kostnader för PCB-haltiga fönsterEn miljöriktig hantering av PCB-haltiga fönster kräver att de sorteras ut ur avfallsströmmen och hanterasseparat. Hanteringen är förenad med extra kostnader för personal, transporter samt hanteringsochlagerytor. Härutöver tillkommer kostnader för information, behandling och omhändertagande avavfallet.PCB-haltiga fönster kostar i storleksordningen 10 000 kr per ton att destruera. Detta skulle innebäraen årlig destruktionskostnad på ca 1,5 miljoner kronor för de beräknade 153 ton PCB-haltiga fönstersom skulle kunna samlas in i Sysavs region, om hela fönster lämnas till destruktion. Om glaset skärs utur bågen, sjunker destruktionskostnaden till ca 0,9 miljoner kr, eftersom endast 58 % av vikten återstårnär glaset skurits ut. Detta visades i försöket med behandling av fönster vid insamling från flerfamiljshus,se tabell 1. I gengäld ökar då hanteringskostnaden. För hela Sverige med 2 160 ton PCBhaltigafönster blir destruktionskostnaden 22 miljoner kronor. Kostnaden sjunker till ca 13 miljonerkronor om glaset skärs ut ur bågen.Eftersom fönsterglas inte omfattas av producentansvar och att isolerfönster inte är belagd med någonmiljöavgift liknande det norska systemet, måste avfallskostnaden helt och hållet finansieras av avfallsproducenten.PCB-haltiga fönster som lämnas av verksamheter bekostas av verksamhetsutövaren. När avfallet lämnasav hushållen får kommunerna bära kostnaden via renhållningsavgiften.11.4 FörbehandlingSeparering av glas från bågen fungerar bäst genom att krossa fönstren med gripklon mot det asfalteradeunderlaget. Att krossa fönstren mot trumsiktens spaltsikt resulterar i att flera fönster har mycketglas som sitter kvar i bågen.11.5 Siktning av materialUtrustningen som finns tillgänglig på de flesta avfallsanläggningar är användbar. Genom att varierasiktstorlek och trummans hastighet kan glaset siktas fram i önskad kornstorlek. Trumman bör utrustasmed någon form av lyftanordning som kastar om glaset.11.6 Egenskaper som dräneringsmaterialTest av glaskrossets dränerande egenskaper visar att det har liknande dränerande egenskaper somdräneringsgrus.11.7 AnvändningsmöjligheterAvfall som är klassificerat som icke farligt avfall och som inte samdeponeras med farligt avfall, fårläggas på en deponi för icke farligt avfall utan att en prövning behöver göras enligt Naturvårdsverketsföreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar fördeponering av avfall, 12§ NFS 2004:10.26

Baserat på totalanalys klassificeras glaskrosset som icke farligt avfall enligt Avfallsförordningen SFS2001:1063. Resultat av totalanalysen framgår av bilaga 1. Därmed kan glaskrosset användas som anläggningsmaterialinom IFA deponier förutsatt att det inte samdeponeras med farligt avfall. Enligt 30§NFS 2004:10 är glaskrossets halt av löst organiskt kol DOC för hög för att det ska få läggas tillsammansmed farligt avfall i en IFA-deponi, se bilaga 2.Glaskrossets halt av DOC är för hög även för att det ska få läggas i en FA-deponi enligt 34§ NFS2004:10, se bilaga 2.Laktester visar att halterna av arsenik, bly, kvicksilver, zink, krom och koppar är för höga för att glaskrossetska få användas i dräneringsskiktet ovan tätskiktet i deponier enligt Naturvårdsverkets utkasttill handbok avseende ”Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten”, se bilaga 1. Detta användningsändamålär därför inte möjligt om Naturvårdsverkets föreskrifter görs gällande.12 Fortsatt arbeteInsamling av fönster vid återvinningscentraler visar att isolerfönster med PCB lämnas in som avfall.De måste kunna tas omhand på ett miljöriktigt sätt. Dessutom måste avfallet hanteras som farligt avfall.Det finns därför behov av framtagning av logistiklösningar för hur insamlade fönster ska hanteras.För att hitta avsättning för insamlat glas behöver metoder för behandling av fönsteravfall utvecklas.Naturvårdsverkets föreslagna krav avseende ”Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten”utesluter det krossade glasets användning som konstruktionsmaterial på deponier enligt kategori 2.Återstående användningsområden är som konstruktionsmaterial inom deponier om halten av DOCkan reduceras eller som råvara till glasprodukter. Den höga halten av löst organiskt kol orsakas sannoliktav rester från trä, färg och kitt. Om dessa rester kan separeras ifrån så kan glaskrosset användassom anläggningsmaterial inom både IFA- och FA-deponier.För att glasavfallet ska kunna användas som råvara krävs en mycket hög renhetsgrad, vilket medförstora investeringar i utrustning. Innan sådana investeringar kan göras behöver ytterligare kunskaperoch erfarenheter inhämtas från försök med insamling och hantering av fönster i större skala.27

Bilaga 1Jämförelse mellan NVs Kriterier för avfall ianläggningsbyggande och krossat glasÄmneTotalhalt(mg/kg)AllmänTillämpningKategori 1Totalhalt(mg/kg)DeponitäckningKategori 2Totalhalt(mg/kg)GlasProv BTotalhalt(mg/kg)GlasProv CTotalhalt(mg/kg)GlasProv DBly 20 200 49 28 29Kadmium 0,2 1,5

Bilaga 2Jämförelse mellan NFS 2004:10 Naturvårdsverketsföreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden förmottagning av avfall vid anläggningar för deponering avavfall och krossat glasÄmneProv BL/S=10(mg/kg TS)2004:10 30§ ickefarligtavfallL/S=10(mg/kg TS)2004:10 34§farligt avfallL/S=10(mg/kg TS)TS för lösta ämnen 9 400 60 000 100 000As 1,2 2 25Se

Rapporter från Avfall sverige 20082008:01 Vägledning för upphandling av avfallsbehandlingstjänster2008:02 Den svenska biogaspotentialen från inhemska råvaror2008:03 Vart tar smått el-avfall från hushåll vägen?Studie av plockanalyser samt hushållens attityder och agerande2008:04 Kartläggning av information till nysvenskar2008:05 Återvining av planglas från fönster

Avfall Sverige Utveckling 2008:05ISSN 1103-4092©Avfall Sverige ABAdressTelefonFaxE-postHemsidaProstgatan 2, 211 25 Malmö040-35 66 00040-35 66 26info@avfallsverige.sewww.avfallsverige.se