Inspektionsrapport, Ånge (1,6 MB) - Skolverket

Inspektionsrapportfrån Skolverket2004:20Utbildningsinspektioni Ånge kommunBeslutKommunrappor tSkolrappor ter

BESLUT2004-02-191 (3)Dnr 53-2003:1808Ånge kommun841 81 ÅNGEGenomförd utbildningsinspektion i Ånge kommunSkolverket har genomfört inspektion i Ånge kommun av förskoleverksamhetenoch skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxenutbildningen.Inspektionen aviserades i brev den 13 juni 2003 och besökgjordes i verksamheten under september och oktober 2003. Av bilagda rapporterframgår vilka enheter som inspekterats, hur inspektionen genomförtssamt de bedömningar som gjorts av dem som svarat för utredningen.Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamhetenger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunenatt nå de nationella målen. Utredningen skall ytterst klargöra omkommunen uppfyller krav som författningarna ställer på verksamheten.Utbildningsinspektionen fokuserar på sju områden, som avser att täckaverksamhetens resultat, genomförande och förutsättningar. Utredningensyftar dock inte till att skapa en heltäckande bild av all pågående förskoleochutbildningsverksamhet vid den aktuella tidpunkten, utan fokuserarpå det som är avvikande i positiv eller negativ bemärkelse. Övergripandekriterier vid bedömningen av respektive granskningsområde finns publiceradepå Skolverkets hemsida (www.skolverket.se).I bilagor finns dels en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområdeför barnomsorg, skola och vuxenutbildning, dels rapporter för förskoleverksamheten,särskoleverksamheten, grundskolor, gymnasieskolanoch vuxenutbildningen. Dessa bildar underlag för Skolverkets beslut.Skolverkets beslut med anledning av inspektionenMåluppfyllelsen är god eller tillfredsställande i flertalet av de skolor ochandra verksamheter som granskats. Ånge kommun uppfyller också i storutsträckning de krav som ställs i författningarna.Det finns dock brister som måste åtgärdas enligt följande- asylsökande familjer skall erbjudas förskoleverksamhet på sammavillkor som andra familjer bosatta i Sverige,Postadress Nygatan 18–20 903 27 Umeå Sverige Besöksadress Nygatan 18–20Telefon +46 (0)8-527 332 00 vx Telefax +46 (0)8-527 339 39 Epost skolverket@skolverket.sewww.skolverket.se

SKOLVERKETBESLUT2004-02-192Dnr 53-2003:1808- asylsökande barns rätt till utbildning skall garanteras på sammavillkor som andra barn, både då det gäller resurser och andraförutsättningar såsom ändamålsenliga lokaler,- samverkan med asylsökande föräldrar skall ske i enlighet medförfattningarnas krav,- utredning och beslut vid mottagandet i särskolan skall görasi enlighet med författningarnas krav,- individuella studieplaner för elever som tas emot i särskolan skallupprättas,- alla grundskoleelever som går i särskolan utan att vara mottagnai särskolan, skall följa grundskolans läro- och kursplaner ochbedömas och betygssättas utifrån grundskolans betygskriterier,- alla elever som har behov av särskilt stöd skall få det stöd de harrätt till,- individuella åtgärdsprogram skall upprättas för alla elever som harbehov av särskilt stöd,- alla skolor skall upprätta arbetsplaner och årliga kvalitetsredovisningari enlighet med författningarnas krav,- alla elever skall ges den garanterade undervisningstid som de harrätt till,- beslut om anpassad studiegång skall fattas i enlighet medförfattningarnas krav,- alla verksamheter skall ha endast en person som är formelltansvarig rektor,- innehåll, mål och krav i specialutformade program och lokaltfastställda kurser skall motsvara kraven i nationella gymnasialaprogram och kurser.Ovanstående brister skall snarast åtgärdas. Härutöver kan det finnas ytterligarebrister där det i de enskilda verksamhetsrapporterna anges att en verksamhetinte lever upp till de krav som ställs i författningarna. Också dessabrister skall snarast rättas till.Kommunen skall inom tre månader skriftligen redovisa till Skolverket, enheteni Umeå, vilka åtgärder som vidtagits på nämnda områden.Exempel på områden som enligt Skolverkets bedömning behöver utvecklasär följande- arbetet för att förebygga och motverka kränkande behandling börvidareutvecklas,- elevernas inflytande och delaktighet i skolans arbete bör öka,- rektorernas roll som pedagogiska ledare behöver stärkas och görastydligare i verksamheten,

SKOLVERKETBESLUT2004-02-193Dnr 53-2003:1808- system för dokumentation, utvärdering och kvalitetssäkringbör införas och/eller vidareutvecklas, både på kommun- ochverksamhetsnivå,- strategiska planer för kompetensförsörjning och kompetensutvecklingbör utarbetas på verksamhetsnivå,- andelen behöriga lärare och lärare med pedagogisk utbildningbör öka,- tillgången till specialpedagogisk kompetens bör öka,- rutiner för integrering av asylsökande barn bör utarbetas,- särskolans personal bör få möjlighet till handledningoch kompetensutveckling kring de nationella målenoch bestämmelserna för särskolan,- gymnasieskolans samverkan med andra intressenter, interntoch externt, kring planering och kvalitetssäkring av utbildningarbör förbättras,- gymnasieskolans utrustning behöver moderniseras och förnyasinom vissa utbildningar,- ledningsfunktionen och lärarnas arbetssituation inomvuxenutbildningen behöver förbättras.I övrigt framförs i rapporterna påpekanden och rekommendationer när detgäller kvaliteten i verksamheterna. Huvudmannen förväntas förbättra kvaliteteninom dessa områden i ett fortsatt kvalitetsarbete.Skolverket avser att följa upp effekterna av inspektionen inom två år.På Skolverkets vägnarLeif DavidssonÖverdirektörLena ÅlanderUndervisningsrådI ärendets slutliga handläggning har också deltagitenhetschef Clas-Uno Frykholm.Kopia till:Enligt fastställd sändlista.

Utbildningsinspektion i Ånge kommunUtbildningsinspektion i Ånge kommunDnr 53-2003:1808UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTESkolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genomatt bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målenför förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning ochvuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska det lokalakvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten.Inspektionens inriktningInspektionsutredningen inriktas mot sju områden. De är särskilt väsentliga föratt säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildningsom de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena,som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är:1. Normer och värden2. Kunskaper3. Arbetsmiljö och delaktighet4. Pedagogisk verksamhet och undervisning5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning7. ResurserI denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt ellernegativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationellabestämmelserna. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarnagörs inom varje granskningsområde. Rapporten ger således inte en heltäckandebeskrivning av all pågående förskole- och utbildningsverksamhet vidden aktuella tidpunkten.Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statenskrav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskapoch erfarenheter, liksom jämförelser med jämförbara verksamheter, ärockså betydelsefulla vid bedömningarna och för slutsatserna med krav på åtgärderoch förbättringar. Analyserna av den insamlade informationen syftar tillatt klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl för att lösautbildningsuppdraget.1

Utbildningsinspektion i Ånge kommunDnr 53-2003:1808SKOLVERKETVerksamheternas omfattning vid inspektionstillfälletSkolform Antal elever/barn Skolform Antal elever/barnFörskoleverksamhet: 371 Skolbarnsomsorg: 236Förskoleklass: 96Grundskola: 1 266 Särskola: 13Gymnasieskola: 350 Gymnasiesärskola: 10Kommunal vuxenutbildning,komvux 270Svenskundervisning för invandrare,sfi: 27Vuxenutbildning för utvecklingsstörda,särvux: 10Ånge är en inlandskommun i Medelpad som i söder gränsar mot Hälsinglandoch i väster mot Jämtland. Det är 10 mil till Sundsvall och 10 mil till Östersund.Den största arbetsgivaren är Ånge kommun. I kommunen finns också cirka 530små och medelstora företag. De större företagen är verksamma inom kemiskprocessindustri, träförädling och verkstadsindustri. Tjänstesektorn, med blandannat flera så kallade ”call centers”, är också en betydande arbetsgivare. Kommunenhar en låg andel i befolkningen med eftergymnasial utbildning. Trots detär arbetslösheten relativt låg.Ånge kommun har idag drygt 10 900 invånare. Sedan 1950-talet har kommunenhalverat sin befolkning. Befolkningsminskningen ser ut att ha stannat upp, menandelen unga i befolkningen minskar kontinuerligt.Ånge tätort har cirka 3 000 invånare, Fränsta har 1 300 medan Ljungaverk hardrygt 800 invånare. Därefter kommer Torpshammar och Alby som båda harrunt 450 invånare, och Östavall och Munkbysjön som har mellan 200 och 250invånare. De minsta orterna, Överturingen och Erikslund, har båda cirka 170invånare.Grundskolor för årskurs F-6 finns på åtta orter i kommunen. Grundskolor förårskurs 7–9 finns i Fränsta och Ånge. Gymnasieskolan och vuxenutbildningenfinns centralt i Ånge.Genomförandet av inspektionen i Ånge kommunSkolverket sände den 13 juni 2003 skriftlig information till kommunen om attverksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande.Inspektionsteamet med ansvar för den övergripande granskningen av kommunenhar bestått av undervisningsråden Gudrun F Brännberg, Clas-UnoFrykholm och Lena Ålander. Besöken i verksamheterna inleddes den 10 septemberoch avslutades den 8 oktober 2003.Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvarigainspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärdersom riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildnings-2

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Ånge kommunDnr 53-2003:1808skolorna i Ljungaverk och Östavall har en tillfredsställande måluppfyllelse för år2002. Enligt muntlig uppgift är resultaten ännu sämre för 2003, men skolornahar haft svårigheter att sammanställa resultaten så att inspektionsteamet kunnatta del av dem.Fågelboskolans elever får inte möjlighet att nå kunskapsmålen i flera av grundskolansämnen, eftersom undervisning inte bedrivs i alla ämnen.Sammanfattningsvis kan inspektionsteamet konstatera att bristen på dokumentation,resultatbedömningar och kvalitetsredovisning gör området mycketsvårbedömt. Inspektionerna visar dock att de flesta eleverna når målen. Betygeni årskurs 9 ligger fortfarande över riksgenomsnittet, men försprånget har minskatunder senare år. Den bristfälliga undervisningen på Fågelboskolan måsteåtgärdas så att eleverna där har möjlighet att nå målen.Analyser av orsaker till skillnader i resultat mellan olika skolor och mellanpojkar och flickor bör göras, och relevanta åtgärder bör vidtas för att skillnadernaskall minska. Åtgärder bör också vidtas för att se till att bedömningarav måluppfyllelse ingår i skolans systematiska kvalitetsarbete. Fortsättningen av”Röda tråden” är ett angeläget utvecklingsområde.Arbetsmiljö och delaktighetEnligt skollagen skall verksamheten vara utformad i överensstämmelse med grundläggandedemokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktningför varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhetmellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka allaformer av kränkande behandling. All personal skall samverka med föräldrar, barn,elever respektive de vuxenstuderande i arbetet med att forma en god miljö för utvecklingoch lärande.Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för attförebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan.Skolorna erbjuder en god arbetsmiljö, där elever och föräldrar kan vara delaktiga.Skolråd finns på de flesta skolor där alla parter möts: kontaktpolitiker ochrepresentanter för elever, föräldrar samt personal. Alla skolor förutom vuxenutbildningenhar också elevråd med varierande aktivitet. På flera skolor finnsäven dataråd, biblioteksråd och matråd, där elever deltar i diskussioner om fördem viktiga frågor. Föräldraföreningar är aktiva vid flera av skolorna. Gymnasieskolanhar infört en lokal kurs om 50 gymnasiepoäng för elevskyddsombud.På flertalet enheter visar personalen tecken på samsyn och gemensamt agerandei sitt bemötande av eleverna. På några enheter finns dock brister när det gällergemensamt agerande från personalen sida. Ett exempel på detta är Björkbackaskolan,där verksamheterna följer skilda spår med delvis olika innehåll och utformning.I den pågående politiska processen för att fastställa kommunens övergripandemål för skolverksamheten 2004 lyfts arbetet mot kränkande behandling framsom ett av tre prioriterade områden. Ett handlingsprogram mot kränkandebehandling har utarbetats på kommunnivå. Skolorna känner till programmetoch har antingen antagit det eller utarbetat egna handlingsprogram. På mångaenheter finns fadderverksamhet, kompissamtal, tjej- och killgrupp samt kamratstödjare.5

Utbildningsinspektion i Ånge kommunDnr 53-2003:1808SKOLVERKETDet politiska stödet för arbetet mot kränkande behandling som kommer tilluttryck i ett gemensamt kommunalt handlingsprogram och de återkommandeprioriteringarna av värdegrundsarbetet ger mycket goda förutsättningar förskolornas arbete. Viktigt är dock att handlingsprogrammet avser alla formerav kränkande behandling och inte bara begreppet mobbning. Skolorna skulleockså, i samarbete med elever och föräldrar, behöva utarbeta egna handlingsprogrammot mobbning och kränkande behandling. Detta ger också bättre förutsättningarför att handlingsprogrammet blir känt och att det tillämpas av allasom berörs av det. Det finns exempel från ett par av skolorna där personaleninte tillämpat handlingsprogrammet när det gäller kontakter med hemmet.Sammanfattningsvis bedömer inspektionsteamet att skolorna i Ånge kommunarbetar på ett bra sätt för att skapa en god arbetsmiljö, stärka elevernas inflytandeoch förebygga mobbning och kränkande behandling. Skolans informationtill, och samverkan med, föräldrarna är god, liksom samverkan med det omgivandesamhället.Ånge kommun har nyligen omarbetat sitt handlingsprogram mot mobbning föratt bredda perspektivet så att det avser alla former av kränkande behandling.Programmet bör emellertid bearbetas på skolnivå, tillsammans med elever ochföräldrar, så att det blir ett levande aktivt och därmed användbart dokument föralla berörda.Pedagogisk verksamhet och undervisningArbetet för att nå målen för lärandet skall främst utformas av de lärande och personalen.I förskolan och skolan skall detta ske i samverkan med hemmen. De nationellaläroplanerna, andra statliga bestämmelser och kursplanerna ger dock ocksåvissa anvisningar för arbetet. Det finns riktlinjer för stöd, för betygssättning och utvecklingssamtal,för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc.Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskrivavilka kunskaper och färdigheter barnen, ungdomarna och de vuxna skall nå.Granskningen riktas mot hur man arbetar för att närma sig målen och hur man anpassararbetet till olika behov.För ett par år sedan tog kommunen ett lovvärt initiativ till att utveckla egnalokala bearbetningar av kursplanerna för alla ämnen. Arbetet kallades ”Rödatråden” och har påverkat skolornas undervisning och bedömning av elevernasresultat på ett genomgripande sätt. Det finns idag ett gemensamt underlag förämnena svenska, engelska och matematik. Då de regelbundna mötena därpersonal från olika skolor kan resonera sig fram till hur man skall arbeta harupphört, har också arbetet med den ”röda tråden” nästan försvunnit. På fleraskolor efterlyser man nu möjligheter till fortsatt samarbete. Även på skolnivåhar arbetet delvis avstannat. Enligt teamets uppfattning behöver arbetet i ställetutvecklas och utvidgas så att det omfattar alla skolformer och hela skolansuppdrag.I årskurs 7–9 på Fränstaskolan arbetar man ämnesvis alla dagar utom tre eftermiddagarper vecka, då eleverna arbetar mer tematiskt och ämnesintegrerat. Allmatematik och engelska är parallellagd på tre av kommunens skolor. Där kaneleverna själva välja långsam eller snabb studietakt, vilket eleverna uppskattar.Valet görs i samråd mellan elev, lärare och föräldrar under ett utvecklingssamtal.6

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Ånge kommunDnr 53-2003:1808De flesta av skolorna i Ånge kommun har en relativt hög lärartäthet och ettförhållandevis stort antal resurslärare och assistenter. Det finns en tydlig viljahos politiker att underlätta arbetet med elever i behov av särskilt stöd genom attskjuta till extraresurser. Även på skolnivå finns tydliga ambitioner att ge eleverstöd, men på grund av brister i identifiering av elever och bedömning av vilketstöd de behöver, så är inte arbetet så målmedvetet som det skulle kunna vara.Resultat av de många stödinsatserna som genomförs redovisas inte på ettsystematiskt sätt.Arbetet med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd varierar mellanskolorna. Ett stort antal elever som får stöd har inget åtgärdsprogram. Samrådsker inte alltid med föräldrar när stödet planeras och det finns exempel på föräldrarsom fått agera mycket kraftfullt för att deras barn skall få det stöd som dehar rätt till. Enligt lärarintervjuer upprättas åtgärdsprogram vanligen bara förelever med läs-, skriv- eller matematiksvårigheter, men mycket sällan för elevermed andra svårigheter.Det råder oklarhet bland personalen hur elevvårdskonferenser och åtgärdsprogramskall användas och dokumenteras. Ett, bland flera, exempel på oklarheterär Björkbackaskolans fackliga ”hängavtal”, där det anges att skolsköterskankallar till elevvårdskonferens och att det är skolledare, kurator eller skolsköterskasom skriver protokoll. Skolverket är mycket kritisk till denna arbets- ochansvarsfördelning och konstaterar att huvudmannen här inte följer författningarna.Elevvårdskonferensen är ett viktigt beslutsforum för det pedagogiskarbetet, men intervjuer med lärare, elever och föräldrar på flera skolor pekarpå svårigheter att få detta att fungera. Åtgärdsprogrammen blir inte styrande förden pedagogiska verksamheten. Rutiner har förvisso utarbetats i kommunenför några år sedan, i den så kallade ”kvalitetspärmen”, men rutinerna har intehållits uppdaterade och tillämpas sparsamt. Det finns därmed en uppenbar riskför att elever inte får det stöd som de har rätt till.Kommunen har nu för avsikt att säga upp alla olika lokala fackliga ”hängavtal”som man menar kan försvåra förändringsarbetet i verksamheterna.Med ett ökande antal elever i behov av särskilt stöd finns också ett ökat behovav uppmärksamhet på att nå de nationella målen. Målen skall vara styrande förelevernas lärande och skolans resultat. Det är inte godtagbart att skolorna har såliten kontroll på hur de använder tiden och om eleverna får den undervisningstidsom de har rätt till.Resurser för elevvårdande verksamhet och specialpedagogiska insatser harunder senare år minskats avsevärt, vilket medfört att angelägna uppgifter intekunnat genomföras. Inspektionsteamet vill särskilt rikta uppmärksamheten motorganisationen av årskurs 7 på Minervaskolan, där man försökt samla alla eleveri behov av särskilt stöd till en klass. Åtgärdsprogram för dessa elever, som allasägs vara i behov av särskilt stöd, har inte upprättats. Skolverket har i ett beslutden 21 januari 2004 (Dnr 51-2003:1495), kritiserat Ånge kommun för att inteha följt gällande bestämmelser avseende bland annat fördelning av eleverpå klasser.Organisationen med åldersintegrerade klasser bör följas upp och utvärderas.Både arbetslag och enskilda lärare har nu i flera fall invändningar mot åldersin-7

Utbildningsinspektion i Ånge kommunDnr 53-2003:1808SKOLVERKETtegrering, en oro som också delas av föräldrar. Främst kom detta till uttryck påFränstaskolan.Eleverna på gymnasieskolan får ta ett stort ansvar för sina studier, även omde har en mentor som stöd. Möjligheterna för lärarna att följa upp elevernai en kurs och planera för deras arbete försvåras också av det mycket flexiblautbudet av kurser. Inom den grundläggande vuxenutbildningen har man ett brasystem där lärare och elev tillsammans och kontinuerligt planerar, följer uppoch utvärderar elevens individuella mål. Här använder man sig också av möjlighetentill validering.På alla skolor genomförs utvecklingssamtal. Föräldrar och elever är som regelnöjda med informationen både före, under och efter utvecklingssamtalen. Detfinns emellertid exempel på enskilda lärare som inte tar sitt ansvar och genomförutvecklingssamtal i enlighet med författningarnas krav, vilket är oacceptabelt.Detta uppmärksammades bland annat på Torpshammars skola.Sammanfattningsvis gör inspektionsteamet bedömningen att skolorna hararbetsformer och arbetssätt som främjar elevernas utveckling i generell mening.Initiativet med den ”röda tråden” synes lovvärt och bör återupptas och utvecklasvidare. Utvecklingssamtalen har funnit sin form och fungerar bra, med någotallvarligt undantag som snarast måste rättas till. Organisationen med åldersintegreradegrupper bör följas upp och utvärderas.Arbetet är inte helt tillfredsställande på någon av skolorna, med något undantagsom den grundläggande vuxenutbildningen, när det gäller att tillgodose enskildaelevers individuella behov. Det gäller i synnerhet för elever i behov av särskiltstöd. För sådana skall åtgärdsprogram upprättas i enlighet med författningarnaskrav.Styrning, ledning och kvalitetsarbeteKommunerna har ett övergripande ansvar för barnomsorgen och skolan på lokalnivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanernalägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolans inre arbete. Sammantagethar dessa skyldigheter att se till att rätten till utbildning tillgodoses.Fristående huvudmän har motsvarande ansvar även om de inte alltid omfattas avriktlinjerna för det offentliga skolväsendet.Frågor som tas upp vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledningenligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om detfinns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.Kommunens skolplan var giltig fram till år 2002. Tidigare fanns skolplanensmålformuleringar parallellt med de inriktnings- och effektmål som Humanistiskanämnden fastställer varje år i samband med budgetprocessen. Numera finnsbara den senare typen av mål.Inför år 2004 är humanistiska nämndens mål (1) nolltolerans mot mobbning,(2) att öka graden av godkänt vid de nationella proven i kärnämnen årskurs 5,samt (3) att utveckla, integrera och marknadsföra hela skolverksamheten.Politikerna i Humanistiska nämnden anser att de har kontroll på resultatengenom kontakterna med skolråden, rektorernas muntliga redovisningar i nämndenoch den kvalitetsredovisning som sammanställts på kommunnivå.8

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Ånge kommunDnr 53-2003:1808Politikerna säger att de vill bli bättre på att reagera på bristande resultat. Politikeruppger också att de är medvetna om att utvärdering behövs om bristernakring stöd, men trots detta har inga specifika åtgärder vidtagits för att förbättrarutinerna kring kvalitetsarbetet.Kontaktpolitiker finns utsedda för alla skolor. Besök sker en dag per termin ochrapporteras till nämnden. Skolråd finns på alla grundskolor och där deltar enpolitiker tillsammans med föräldra-, elev- och lärarrepresentanter. Från skolrådenkommer positiva rapporter till nämnden om att både lärare och elever trivs.Kommunens revisorer har uppdragit åt Komrev att granska hur styrelse ochnämnder hanterat ekonomi- och verksamhetsstyrningen. Inspektionsteametfinner också, liksom Komrev, att nedanstående punkter fortfarande är angelägnautvecklingsområden.Komrev konstaterade år 2003 att följande skall förbättras- dokumenterade rutiner för hur styrning och uppföljning skall fungera,- rutinerna skall vara politiskt fastställda och förankradei organisationen,- mätbara och tydliga målsättningar fastställda,- uppdrag och ansvar tydligt uttalade mellan styrelse och nämndoch mellan nämnd och ansvarig tjänsteman,- rutiner för uppföljning av genomförande och effekter av beslut,- löpande rapportering till fullmäktige så att nu gällandereglemente följs,- diskutera prioriteringar och fatta beslut om dessa.Rektorerna lämnar inte in några sammanställda kvalitetsredovisningar utanendast verksamhetsberättelser till förvaltningen varje år. Bedömningar av måluppfyllelsegörs bara på ett fåtal skolor som t.ex. Torpshammars skola där manhar upprättat en kvalitetsredovisning på skolnivå. En kommunal kvalitetsredovisningsammanställs ändå årligen sedan 2001, men underlaget till den utgörsav skolornas verksamhetsberättelser och inte av några bearbetade resultatpå skolnivå.För några år sedan påbörjades ett ambitiöst arbete med en så kallad ”kvalitetspärm”som skulle finnas på alla skolor och fungera som stöd när det gällerbland annat skolornas kvalitetsarbete och rutiner kring elever i behov av särskiltstöd. Beslut togs i ledningsorganisationen att tillämpa kvalitetspärmen, meneftersom den inte uppdateras och ingen nu är ansvarig för pärmens innehåll, såhar det arbetet upphört att fungera på en del skolor, medan andra fortfarandetillämpar innehållet.Rektorsgruppen har möten varannan vecka, men flera av rektorerna menar attmötena mest innehåller information uppifrån i organisationen och direktiv ombudget. De två rektorsteam man försökt bilda i kommunen fungerar inte längre.Det finns flera tillfälliga lösningar av rektorstjänsterna vid inspektionstillfället.Under våren 2003 informerades alla arbetslag om en förestående förändringav ledningsorganisationen. Innan förändringen hann träda i kraft tillsattes en ny9

Utbildningsinspektion i Ånge kommunDnr 53-2003:1808SKOLVERKETförvaltningschef och organisationsförändringen är nu föremål för omprövning.Arbetsmiljöinspektionen har under året kritiserat Ånge kommun för rektorernashöga arbetsbelastning. Enligt kommunens svar skulle den nya ledningsorganisationenlösa delar av problemen.Politikerna menar att de är medvetna om problem när det gäller styrning ochledning av skolverksamheten. En åtgärd man vidtagit är att politiker är merdelaktiga än tidigare när det gäller rekrytering och tillsättning av skolchef ochrektorer. Politikerna vill också bli bättre på att kommunicera beslut ut i organisationen.Beskrivningar av brister i ledningsfunktionen som givits av intervjuade underinspektionen handlar bland annat om:- olika syn på relationen mellan nämnd, förvaltning och rektor,- olika syn på rektors uppdrag,- politiker och professionella är inte överens om vilka frågor som skallbeslutas var,- extraarbete på grund av oklarheter om vilka beslut som fattats ochom organisationen efterlever besluten,- skolutvecklingsgruppen bestående av fackliga företrädare, tjänstemänoch politiker har inte blivit en utvecklingskraft.En sammanfattande bild är att ledningsfunktionen för förskolor, grundskolor,särskola, gymnasieskola och vuxenutbildning inte fungerar på ett tillfredsställandesätt. Särskilt vid Fågelboskolan och vuxenutbildningen finns det utrymmeför förbättringar. Den nuvarande organiseringen av arbetslag är också ett angelägetområde för förbättringsåtgärder.Kvalitetsarbete med resultatsammanställningar, bedömning av måluppfyllelseoch dokumentation av åtgärder är ett mycket angeläget utvecklingsområde föralla skolor och skolformer i Ånge kommun. Skolornas verksamhetsberättelsermåste utvecklas till kvalitetsredovisningar och innehålla mer av resultat, analys,bedömningar och förslag till åtgärder. De kan då bli viktiga verktyg för attbygga upp ett systematiskt kvalitetsarbete på skolnivå.Det finns brister i rättssäkerheten för elever till exempel när det gäller beslut omanpassad studiegång och grundskolelever som får sin utbildning i särskolan.Sammanfattningsvis gör inspektionsteamet bedömningen att Ånge kommunmåste förbättra den centrala styrningen och ledningen av skolverksamheteni kommunen. Uppföljning, utvärdering och bedömning av måluppfyllelse ärcentrala inslag i en mål- och resultatstyrd verksamhet och för elevernas rättsäkerhet.Humanistiska nämnden måste kräva underlag för sina bedömningarfrån skolorna, och skolorna måste vara beredda att systematiskt förse nämndenmed efterfrågade resultat av uppföljningar och utvärderingar.Skolverket bedömer att Humanistiska nämndens satsning på att integrera ochmarknadsföra hela verksamheten på sikt kan komma att bli en sammanhållandelänk för att stärka professionaliteten på skolorna.10

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Ånge kommunDnr 53-2003:1808Tillgång till omsorg och utbildningLika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala ochekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Inomen viss utbildning skall det också finnas möjligheter för eleverna att individuellt göraval av kurser och ämnen.Granskningen gäller om möjlighet till utbildning ges i den omfattning och med denvalfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjlighetertill utbildning behandlas.Överlag finns god tillgång till både förskoleplatser och utbildning i Ånge kommun.Eleverna väljer i allmänhet att gå i den närmaste skolan. Kommunen göringa särskilda insatser för att informera om möjligheterna att välja mellan skolor.Det finns ingen fristående skola i kommunen. Vid önskemål om att gå i enannan skola än den närmaste ordnas det. Elevens val genomförs på alla skolor.Kommunen tillhandahåller information om valfriheten inom särskolan.Från bland andra Fränstaskolan erbjuds regelbunden information om arbeteti klasserna i form av till exempel veckoblad som uppskattas mycket av föräldrarna.Information ges också kontinuerligt från föräldraförening och skolråd.Ånge kommun har en god uppföljning av vad ungdomarna gör efter grundskolan.Samtliga ungdomar fortsätter i gymnasieskolan.Det finns ett antal grundskolelever som inte får sin rätt till utbildning tillgodoseddoch bland dessa är de asylsökande barnen den största gruppen. Elevernapå Fågelboskolan får inte tillgång till utbildning i den omfattning de har rätt till,vare sig när det gäller modersmål och handledning eller grundskolans övrigaämnen. De äldre eleverna får för litet undervisningstid. De asylsökande barnenfår inte sin rätt till barnomsorg tillgodosedd och för dessa finns också bristeri informationen till hemmen.Det är osäkert om alla elever på Bobergsskolan får lärarledd undervisning i tillräckligomfattning i de kurser som ingår i deras program på grund av det storakursutbudet.Sammanfattningsvis finner inspektionsteamet att tillgången till informationoch valmöjligheter på skolorna är god, med undantag vad det gäller de asylsökandebarnen. I vissa fall kan dock valmöjligheterna leda till en alltför kompliceradorganisation av kurser.Det är inte godtagbart att det finns elever som inte får sin rätt till omsorg ellerutbildning tillgodosedd. Detta måste åtgärdas så snart som möjligt.ResurserHuvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningenskall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen.I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkrakvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgångtill ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för entidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen.11

Utbildningsinspektion i Ånge kommunDnr 53-2003:1808SKOLVERKETDet finns en politisk enighet om att satsa på skolan, vilket också syns i attutbildningssektorn har mer resurser än i andra jämförbara kommuner.I Ånge kommun har det funnits fyra tjänster centralt som arbetat via Barn- ochungdomshälsan. Vid inspektionen är tre av dessa tjänster vakanta och vissrekrytering pågår. Tidigare år har kommunen genomfört gemensamma läs-,skriv- och matematikdiagnoser, men dessa genomförs inte längre.Kommunen har svårigheter att rekrytera rektorer och det är få sökande på utlystatjänster. Det finns även svårigheter att rekrytera behöriga lärare. Det finnsett antal obehöriga lärare som med visst stöd av arbetsgivaren kompletterar sinutbildning för att få behörighet.Många utan lärarkompetens är anställda som elevassistenter eller resurspersoner.Detta innebär att det finns gott om resurser i form av antal vuxna i klassrummen,medan behöriga lärare och/eller specialpedagoger saknas. För attåtgärda den alltför stora andelen obehöriga specialpedagoger har Ånge kommunvidareutbildat 27 lärare som kompletterat sin utbildning med 15 poäng specialpedagogik.Det är dock oklart vad denna kompetens skall användas till och hurden faktiskt används på de olika skolorna. Inom särskolan är kompetensbehovenbättre tillgodosedda. Personalen på de besökta förskolorna påpekar att detinte finns några specialpedagoger att tillgå och detta upplevs som en stor brist.Brist på läkare i kommunen gör att tillgången till skolläkare och möjlighet tillregelbundna hälsokontroller saknas på flera skolor. Detta är en viktig fråga attlyfta upp i nämnden för att hitta en lösning på den rådande situationen.Kompetensutveckling i någon form bedrivs på alla skolor. Inom förskolankompletterar flera barnskötare sin utbildning så att de blir behöriga som förskollärare.Skolornas lokaler är genomgående bra eller mycket bra, med undantag förErikslund/Ljungaverk och delvis även Fränstaskolan, där underhållet är eftersatt.Fågelboskolans nuvarande lokaler är mycket bristfälliga. Det är nödvändigtatt kommunen finner en bättre lokallösning för Fågelboskolan så snart sommöjligt.Sammanfattningsvis bedömer inspektionsteamet att kommunen bör prioriteraresurser för specialpedagogiska insatser, så att riktade stödinsatser kan sättasin utifrån individuella behov.Skolläkare saknas för en del av skolorna i kommunen. Hälsokontroller genomförsinte regelbundet på alla skolor.Elev- och skolhälsovården och dess funktioner har inte fullt ut godtagbar omfattning.Den kan utvecklas och integreras bättre, både personal-, lokal- ochinnehållsmässigt, i skolverksamheten.Det är nödvändigt att finna en bättre lösning när det gäller Fågelboskolans lokaler.Sammanfattande bedömningSammanfattningsvis bedömer inspektionsteamet att Ånge kommun i de flestaavseenden har en väl fungerande skolverksamhet. Inspektionsteamet vill särskiltframhålla arbetet med normer och värden, förebyggandet av mobbningoch kränkande behandling, samt insatserna för att öka elevinflytandet, elevernassjälvtillit och företagsamhet.12

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Ånge kommunDnr 53-2003:1808Elevernas kunskaper och färdigheter utvecklas också på det hela taget väl.Dessvärre saknas dokumentation och analys av elevernas kunskapsutvecklingpå skolnivå, men betygsstatistik och resultat på nationella prov visar att elevernaligger över genomsnittet i landet. Utvecklingen sett över tid är emellertid oroande,och försprånget till andra kommuner minskar. Det finns också stora skillnadermellan olika skolor i kommunen och mellan pojkar och flickor.Situationen när det gäller lokaler och utrustning är tillfredsställande, bortsettfrån Fågelboskolan där situationen måste förbättras, samt ytterligare två skolordär underhållet är eftersatt. Arbetsklimatet i skolorna är öppet och samverkanmed föräldrar och det omgivande samhället fungerar bra.Tillgången till omsorg och utbildning är mot bakgrund av kommunens storlekgod. Den centrala styrningen och ledningen av skolverksamheten behöveremellertid förbättras, särskilt när det gäller dokumentation, uppföljning, utvärderingoch kvalitetsarbete.Inspektionsteamet bedömer att det finns utrymme för att förbättra måluppfyllelsenoch kvaliteten i verksamheten i Ånge kommun genom att- utveckla det positiva arbetet med normer, värden och värdegrund,- utveckla arbetet med elevdemokrati, så att alla elevkategorier och allaåldrar omfattas,- fortsätta det påbörjade arbetet mot mobbning och kränkandebehandling, bland annat genom att utveckla och förankrahandlingsprogrammet på skolnivå,- vidta åtgärder för att förbättra framför allt pojkarnas resultat i svenskaoch engelska,- fortsätta arbetet med den Röda tråden,- utveckla rektors roll som pedagogisk ledare,- utveckla arbetet med dokumentation, resultatuppföljning, analys ochåterkoppling som ett led i skolornas kvalitetsarbete,- utveckla arbetet med att öka andelen behöriga lärare med pedagogiskutbildning,- se över personalsammansättning och organisation i syfte att finnabättre lösningar för att ta hand om elever i behov av särskilt stöd,- tillföra ytterligare resurser för elevvårdande och specialpedagogiskainsatser,- bättre integrera elev- och skolhälsovården i skolverksamheten.Inspektionsteamet bedömer vidare att följande verksamheter och förfaringssättinte är förenliga med författningarnas krav, varför huvudmannen snarast måstevida åtgärder för att tillse- att de asylsökande barnens grundläggande rätt till förskoleverksamhetoch utbildning tillgodoses,13

Utbildningsinspektion i Ånge kommunDnr 53-2003:1808SKOLVERKET- att förutsättningar och resurser, såsom ändamålsenliga skollokaler,finns för de asylsökande barnens omsorg och utbildning,- att samverkan med föräldrar till asylsökande barn sker i enlighet medförfattningarnas krav,- att utredning och beslut vid mottagande i särskolan görs i enlighetmed författningarnas krav,- att individuella studieplaner för elever som tas emot i särskolanupprättas,- att alla grundskoleelever som går i särskolan utan att vara mottagnai särskolan, följer grundskolans läro- och kursplaner och bedöms ochbetygssätts utifrån grundskolans betygskriterier,- att alla elever som har behov av särskilt stöd får det stöd de harrätt till,- att individuella åtgärdsprogram upprättas för alla elever somhar behov av särskilt stöd,- att alla skolor upprättar årliga kvalitetsredovisningar i enlighet medförfattningarnas krav,- att alla elever ges den garanterade undervisningstid som de harrätt till,- att beslut om anpassad studiegång fattas i enlighet medförfattningarnas krav,- att alla verksamheter har en och endast en formellt ansvarig rektor,- att innehåll, mål och krav i specialutformade program och lokaltfastställda kurser motsvarar kraven i nationella gymnasiala programoch kurser.DatumOrt2004-02-12 UmeåGudrun F BrännbergClas-Uno FrykholmLena Ålander14

Utbildningsinspektion i Ånge kommunFörskoleverksamhetenDnr 53-2003:1808Utbildningsinspektionav FörskoleverksamhetenUTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTESkolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genomatt bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målenför förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning ochvuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetetoch förmågan att utveckla den egna verksamheten.Inspektionens inriktningInspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentligaför att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildningsom de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena,som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är:1. Normer och värden2. Kunskaper3. Arbetsmiljö och delaktighet4. Pedagogisk verksamhet och undervisning5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning7. ResurserI denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt ellernegativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationellabestämmelserna. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarnagörs inom varje granskningsområde. Rapporten ger således inte enheltäckande beskrivning av all pågående utbildningsverksamhet inom enhetenvid den aktuella tidpunkten.Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statenskrav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskapoch erfarenheter liksom jämförelser med jämförbara verksamheter ärockså betydelsefulla vid bedömningarna och för slutsatserna med krav på åtgärderoch förbättringar. Analyserna av den insamlade informationen syftar till attklargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl.1

Utbildningsinspektion i Ånge kommunFörskoleverksamhetenDnr 53-2003:1808SKOLVERKETBeskrivning av förskolornaDet finns 16 förskolor i Ånge kommun, varav en är ett föräldrakooperativ.Dessutom finns öppen förskola i Ånge tätort. Förskolorna är fördelade på femrektorsområden. Inspektionsteamet har besökt tre förskolor inom rektorsområdenaLjungaverk/Erikslund och Ånge tätort. Regnbågens förskola förasylsökande barn har inte besökts av inspektionsteamet. Underlaget för informationenom verksamheten vid Regnbågen utgörs av en telefonintervju medförskolans personal.Knattebo förskola ligger i Ljungaverk i Ånge kommun. Den består av tvåavdelningar som är indelade efter barnens åldrar, en 1–3 årsgrupp och en 4–5årsgrupp. På avdelningen med 1–3 åringar finns 12 barn inskrivna och påavdelningen med 4–5 åringar finns 15 barn. Rektorer för förskolan är ävenrektorer i rektorsområdet Ljungaverk/Erikslund.Förskolan Lövträdet i Ånge tätort består av en avdelning med barn mellan 1–5år. Vid inspektionstillfället var sexton barn inskrivna. På avdelningen finns ettbarn med funktionshinder och antalet barn i barngruppen är därför inte större.Rektorn för samtliga förskolor i Ånge tätort är även rektor för Björkbackaskolan.Förskolan Knyttet ligger även den i Ånge tätort. Den består av två avdelningarmed barn mellan 1–5 år. Varje avdelning hade vid inspektionstillfället tjugoinskrivna barn.Regnbågens förskola, som också ligger i Ånge tätort, bedriver verksamhet förasylsökande barn. Där finns öppen förskola och skolbarnsomsorg, samt möjlighetför ensamstående föräldrar att lämna sina barn när de själva går på utbildning.Den öppna förskolan bedriver verksamhet två dagar i veckan och skolbarnsomsorgerbjuds en till två dagar i veckan. Antalet barn som besöker denöppna förskolan varierar, vid intervjutillfället fanns 47 barn i verksamheten.Denna verksamhet har inte granskats i samma omfattning som de övriga förskolornaoch förekommer endast inom de områden där den namnges.Genomförandet av inspektionen i förskoleverksamhetenSkolverket sände den 13 juni 2003 skriftlig information till kommunen om attverksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande.Inspektionsteamet med ansvar för förskolorna har bestått av experternaVeronica Bonivart och Birgitta Orrebo. Besöken i verksamheterna gjordes den19 och 29 september, 2003. Telefonintervjun med personal från Regnbågensförskola genomfördes av undervisningsrådet Gudrun F Brännberg.Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvarigainspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärdersom riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionenleder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverketsbeslut.2

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Ånge kommunFörskoleverksamhetenDnr 53-2003:1808UnderlagUnderlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen ochförskolorna, dels den information som samlats in vid observationer, intervjueroch samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan informationom kommunen och förskolorna som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem.Vid besöken på förskolorna genomfördes intervjuer med barn, personal, rektorsamt föräldrar. Under besöken genomfördes även observationer av verksamhetenvid samlingar, fri lek och matsituationer.Övrig information av betydelse för inspektionen har varit Knattebo förskolaslokala arbetsplan samt förskolan Lövträdets kvalitetsplan 2003.Normer och värdenBedömningEnligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling tillansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanernas mål framhållsatt barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors likavärde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghetoch lust att lära. I läroplanerna anges också att barn och elever skall kunna taett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön samt få ett reellt inflytandeöver utformningen av utbildningen. På samma värdegrund vilar verksamheten inomdet offentliga skolväsendet för vuxna.Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet med skolans värdegrundoch läroplanernas mål att sträva mot.Alla de besökta förskolorna har som gemensamt mål att alla barn skall trivasoch känna sig trygga. Personalen arbetar mycket med gruppstärkande övningarsom lekar och temaarbeten. Atmosfären på förskolorna upplevdes vid besökensom positiv och trygg. Barnen bemötte inspektionsteamet med nyfikenhet ochöppenhet. De visade med nöje sin förskola och svarade villigt på inspektionsteametsfrågor. När de intervjuade barnen fick frågan om vad de lärt sig på förskolanblev svaret att de framförallt lärt sig vara snälla mot varandra och ta hänsyntill de yngre barnen.Barnen görs delaktiga i verksamheten via samlingar och den ”fria leken”. Deintervjuade barnen upplevde att de hade inflytande och var med och påverkadeverksamheten.Samtliga besökta förskolor arbetar medvetet mot kränkande behandling genomatt diskutera med barnen så fort en konflikt uppstår. Däremot finns ingenskriftlig handlingsplan för hur de skall gå till väga när en situation uppstår.Sammanfattningsvis gör inspektionsteamet bedömningen att samtliga besöktaförskolor når goda resultat när det gäller trygghet och inflytande. Barnen trivsoch upplever att de kan påverka verksamheten.3

Utbildningsinspektion i Ånge kommunFörskoleverksamhetenDnr 53-2003:1808SKOLVERKETUtveckling och lärandeDen pedagogiska verksamheten i förskolan skall genomföras så att den stimuleraroch utmanar barnets utveckling och lärande. Verksamheten skall främja leken,kreativiteten och det lustfyllda lärandet och bidra till att barnen utvecklar en förståelseför sig själva och sin omvärld. Utgångspunkt skall vara barnens erfarenheter,intressen, behov och åsikter. Målen för lärandet anges i läroplanen.Inom detta område granskas hur verksamheten bidrar och leder till ett lärandei linje med dessa mål.På de besökta förskolorna lär sig barnen via olika teman och aktiviteter att kunnaarbeta självständigt och tillsammans med andra. Exempelvis har en förskolaarbetat med ”färger” som tema. Syftet med detta temaval var att ge barnengrundläggande begrepp om färger. Genom olika aktiviteter, material och arbetssättfick barnen lära sig skilja på olika färger samt uppleva skaparglädje. Genomsamlingar lär sig barnen att lyssna på varandra och berätta. Under samlingarnaförekommer både ramsor och sånger som ofta innehåller rörelser. Dessa syftartill att stimulera barnens språkutveckling samt att utveckla deras motorik, koordinationsförmågaoch kroppsuppfattning.Verksamheten planeras utifrån barnens behov och är både individ- och gruppanpassad.Barnen får utvecklas efter sina förutsättningar och upplever att det ärroligt och meningsfullt att lära sig nya saker. Barnen erbjuds en god omsorgmed en väl avvägd dagsrytm.Sammanfattningsvis gör inspektionsteamet bedömningen att barnen når godaresultat när det gäller utveckling och lärande. Förskolorna har en daglig verksamhetsom ligger väl i linje med läroplanens mål. Samtliga förskolor har en välgenomtänkt pedagogisk verksamhet som bidrar till barnens utveckling och lärande.Arbetsmiljö och delaktighetEnligt skollagen skall verksamheten vara utformad i överensstämmelse med grundläggandedemokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktningför varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhetmellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka allaformer av kränkande behandling. All personal skall samverka med föräldrar, barn,elever respektive de vuxenstuderande i arbetet med att forma en god miljö för utvecklingoch lärande.Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för attförebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan.De tre besökta förskolorna har dagliga samlingar där barnens åsikter tas tillvara.Genom olika aktiviteter och ”fri lek” övas barnen till att samverka med andra.Samtliga förskolor arbetar medvetet mot kränkande behandling. Beroende påsituationen tas en diskussion antingen i hela barngruppen eller med de berördabarnen. Föräldrarna informeras samma dag när de hämtar sina barn.Alla förskolor har vid besöken en säker miljö och personalen anser att de kangarantera barnens säkerhet. Diskmedel och dylika farliga vätskor är inlåstai skåp. Vid utevistelse är barnen aldrig ensamma, utan personal finns alltid närvarandetillsammans med barnen. Förskolorna Knyttet och Lövträdet har4

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Ånge kommunFörskoleverksamhetenDnr 53-2003:1808utarbetat egna krisplaner, medan förskolan Knattebo använder kommunenskrisplan.Samtliga besökta förskolor genomför utvecklingssamtal. På förskolorna Knyttetoch Knattebo genomförs utvecklingssamtal en gång per termin. På förskolanLövträdet sker detta en gång per år. Samtliga förskolor har föräldramöten engång per termin. På förskolan Knattebo har det på föräldrarnas initiativ bildatsett föräldraråd som består av rektorn och tre föräldrar.På Regnbågens förskola finns en utarbetad handlingsplan mot hot och våldsamt en krisplan. Dessutom arbetar man med återkommande föräldrasamtal förbarn i behov av särskilt stöd.Sammanfattningsvis gör inspektionsteamet bedömningen att förskolornauppfyller målen när det gäller samverkan med barn och föräldrar. Personalenarbetar också medvetet med säkerhetsfrågor. Personalen bör emellertid på ettbättre sätt än vad som nu sker dokumentera såväl metoder som resultat i arbetetmot kränkande behandling.Pedagogisk verksamhet och undervisningArbetet för att nå målen skall främst utformas av de lärande och personalen. I förskolanoch skolan skall detta ske i samverkan med hemmen. De nationella läroplanerna,andra statliga bestämmelser och kursplanerna ger dock också vissa anvisningarför arbetet. Det finns riktlinjer för stöd, betygssättning och utvecklingssamtal,utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid, etc. Målen i kursplanernager dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaperoch färdigheter barnen, ungdomarna och de vuxna skall nå.Granskningen riktas mot hur man arbetar för att närma sig målen och hur man anpassararbetet till olika behov.På de besökta förskolorna förekommer olika arbetsformer som tillsammansfrämjar barnens behov. Arbetsformerna sker i styrda och frivilliga aktiviteter.Barnen delas in i olika grupper efter mognad och ålder. På förskolan Knatteboarbetar man med mer åldershomogena grupper, en avdelning med 1–3 åringaroch en med 4–5 åringar. Detta är resultatet av en omorganisation som genomfördesvid terminens början. Personalen menar att de lättare kan möta barnenpå deras mognadsnivå med denna indelning. De övriga besökta förskolorna haråldersintegrerade grupper med barn mellan 1–5 år och personalen anser attdetta fungerar väl.Enligt de intervjuade föräldrarna och personalen fungerar utvecklingssamtalentillfredsställande och det samtalas kring barnens välbefinnande och utveckling.På förskolan Knyttet intervjuas samtliga barn inför utvecklingssamtalen efter ensärskild frågemall. Även på förskolan Lövträdet följer personalen en särskildmall vid utvecklingssamtalen. Det gör man däremot inte på Knattebo förskola.Där finns ingen enhetlig modell att arbeta efter och alla samtal dokumenteras ej.Samtliga förskolor påpekar att det inte finns några specialpedagoger att tillgå vidbehov och detta upplevs som en stor brist.Trots att Ånge kommun tagit emot asylsökande familjer sedan 1999 finns detingen beredskap för inskolning av asylsökande barn. Personalen uppger att5

Utbildningsinspektion i Ånge kommunFörskoleverksamhetenDnr 53-2003:1808SKOLVERKETde inte fått tillräcklig information och handledning om det stöd som finns attfå, till exempel tolk.Regnbågens förskola har samarbete med andra förskolor i kommunen medgemensamma aktiviteter för barnen. Personalen får regelbunden handledningfrån Migrationsverket.Sammanfattningsvis gör inspektionsteamet bedömningen att samtliga förskolorhar arbetsformer och arbetssätt som främjar barnens utveckling. Dokumentationkring enskilda barns utveckling bör emellertid förbättras. För att underlättaintegreringen av asylsökande barn i förskolan behöver rutiner utarbetas.Styrning, ledning och kvalitetsarbeteKommunerna har ett övergripande ansvar för barnomsorgen och skolan på lokalnivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanernalägger tydliga ansvarsområden på förskolan och arbetslaget för det inre arbetet.Sammantaget har dessa skyldigheter att se till att rätten till omsorg och lärandetillgodoses. Enskild förskoleverksamhet har motsvarande ansvar.Frågor som tas upp vid inspektionen är exempelvis om verksamheten hur verksamhetenleds, hur ledningen fungerar i praktiken och om det finns system för att säkraoch förbättra kvaliteten i verksamheten.Förskolan Knyttet och Lövträdet har samma rektor och personalen vid förskolornaanser att ledningen fungerar bra. De menar dock att det saknas ett pedagogisktledarskap, ”viljan finns nog, men inte tiden”. Vid inspektionstillfällethade det nyligen skett en omorganisering av rektorstjänsten och det gick inte attfå en klar bild över ansvarsfördelningen. Tidigare hade rektorsområdet en speciellrektorstjänst med ansvar för förskolan, men den tjänsten var vid inspektionstillfälletvakant. Den provisoriska lösningen är ett delat rektorsansvar mellanrektorn på Björkbacka och kommunens utvecklingsledare.På Knattebo förskola delar två rektorer på ledningsuppgifterna, en rektorär dock huvudansvarig. Både personal och föräldrar upplever att de inte har detstöd de skulle önska av ledningen. De menar att de själva får driva igenomde beslut som fattas och efterlyser en mer aktiv ledning.Samtliga förskolor utvärderar verksamheten terminsvis, men ingen tillgängligdokumentation fanns att tillgå vid inspektionstillfällena.Förskolan Lövträdet gör en kvalitetsredovisning i slutet av vårterminen ochlämnar till rektorn. På de övriga besökta förskolorna finns ingen dokumenteradkvalitetsredovisning.Sammanfattningsvis gör inspektionsteamet bedömningen att ledning, utvärderingoch kvalitetsarbete är ett mycket angeläget utvecklingsområde.Ett tydligt pedagogiskt ledarskap och ett system för utvärdering och kvalitetssäkringsaknas.6

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Ånge kommunFörskoleverksamhetenDnr 53-2003:1808Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildningLika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala ochekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet.Granskningen gäller om möjlighet till förskoleverksamhet finns i den omfattning ochmed den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen ommöjligheter till förskoleverksamhet behandlas.I Ljungaverk sjunker barnantalet vilket gör att tillgången till barnomsorg är god.Vid besökstillfället fanns inga barn som väntade på förskoleplacering ochutrymme fanns att ta emot fler barn. På de besökta förskolorna i Ånge tätortvar samtliga platser tillsatta. Föräldrarna får önska förskola i första och andrahand och placeras därefter i mån av plats på vald förskola. Placering sker inomrimlig tid.De asylsökande familjerna erbjuds inte förskoleverksamhet för sina barn påsamma villkor som övriga familjer. Föräldrarna får inte information om rättentill barnomsorg. Det har förekommit att det tagit för lång tid från anmälan ombehov av barnomsorg till placering av barnet.Sammanfattningsvis gör inspektionsteamet bedömningen att alla barn, förutomde asylsökande, får den omsorg och pedagogisk verksamhet de har rätt till.De asylsökande barnen skall ha samma rätt till förskoleverksamhet och intebehöva vänta längre på placering vid förskola. Detta är inte förenligt med författningarnaskrav och måste därför snarast åtgärdas.ResurserHuvudmannen och förskolans ledning beslutar hur och med vilka resurser verksamhetenskall genomföras för att de lärande skall nå målen. I skollagen finns dockbestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten. Dessa avserfrämst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedeloch annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna förresursfördelningen aktualiseras vid inspektionen.Den generella personaltätheten på förskolorna i Ånge kommun är att en personalansvarar för fem barn. På förskolan Lövträdet arbetar även en resursläraresom assistent till ett barn med funktionshinder.All personal vid de besökta förskolorna och på Regnbågens förskola har adekvatutbildning för sitt verksamhetsområde. Flertalet av personalen är utbildadeförskollärare vilket även är Ånge kommuns målsättning. Enligt uppgifthar Humanistiska nämnden fattat ett beslut om att barnskötare inte längre fårtillsvidareanställning på förskolorna i kommunen.Vid inspektionstillfället fanns ingen specialpedagog att tillgå om behov skulleuppstå. Det fanns ingen uppgift på om det skulle tillsättas några nya specialpedagogtjänster.Fokus i kompetensutvecklingen för förskolepersonalen har under senare tidlegat på högskolekurser inom specialpedagogik och språkutveckling. Förskolepersonalenönskar att tillgången på lokal fortbildning ökar och att kommunensatsar på att vidareutbilda barnskötarna.7

Utbildningsinspektion i Ånge kommunFörskoleverksamhetenDnr 53-2003:1808SKOLVERKETDe besökta förskolornas lokaler är väl anpassade för den verksamhet som bedrivsoch utgör en bra miljö som stimulerar till nyfikenhet och upptäckarlust.Förskoleverksamheten för asylsökande barn har inte de resurser som motsvararbarnens rätt till barnomsorg. Verksamheten har ett begränsat öppethållande.Underhållet av lokalerna sköts ej på ett acceptabelt sätt. Exempelvis var staketetsom omgärdade förskolan trasigt på flera ställen.Sammanfattningsvis gör inspektionsteamet bedömningen att det finns godaförutsättningar till en bra pedagogisk verksamhet på de besökta förskolorna.Däremot har inte Regnbågens förskola för asylsökande barn samma möjlighetersom de andra att arbeta på ett bra sätt. Detta är ett mycket angeläget utvecklingsområde.Sammanfattande bedömningDe besökta förskolorna Knattebo, Knyttet och Lövträdet har en väl fungerandeverksamhet. Stämningen bland barn och personal är god, barnen trivs ochär trygga. Förskolorna har arbetsformer och arbetssätt som främjar barnensutveckling. All personal har adekvat utbildning och flertalet är utbildade förskollärare.Lokalerna är rymliga och välplanerade.På Regnbågens förskola har man trots goda föresatser inte samma förutsättningarsom de övriga förskolorna i Ånge kommun. Hanteringen av de asylsökandefamiljerna och deras barn är ett mycket angeläget utvecklingsområde.Inspektionsteamet bedömer att det finns utrymme för att förbättra måluppfyllelsenoch verksamhetens kvalitet genom att- utveckla rektors roll som pedagogisk ledare,- utveckla system för utvärdering och kvalitetssäkring,- utveckla dokumentationen kring enskilda barn,- förbättra tillgången till specialpedagogisk kompetens,- utveckla rutiner för integrering av asylsökande barn.Inspektionsteamet bedömer vidare att följande verksamheter och förfaringssättinte är förenliga med författningarnas krav, varför huvudmannen snarast måstevida åtgärder för att tillse- att de asylsökande familjerna erbjuds förskoleverksamhet på sammavillkor som andra barn bosatta i Sverige.DatumOrt2004-02-12 UmeåVeronica BonivartBirgitta Orrebo8

Utbildningsinspektion i Ånge kommunBjörkbackaskolanDnr 53-2003:1808Utbildningsinspektion i BjörkbackaskolanUTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTESkolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genomatt bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målenför förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning ochvuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetetoch förmågan att utveckla den egna verksamheten.Inspektionens inriktningInspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentligaför att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildningsom de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena,som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är:1. Normer och värden2. Kunskaper3. Arbetsmiljö och delaktighet4. Pedagogisk verksamhet och undervisning5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning7. ResurserI denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt ellernegativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationellabestämmelserna. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarnagörs inom varje granskningsområde. Rapporten ger således inte enheltäckande beskrivning av all pågående utbildningsverksamhet inom enhetenvid den aktuella tidpunkten.Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statenskrav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskapoch erfarenheter liksom jämförelser med jämförbara verksamheter ärockså betydelsefulla vid bedömningarna och för slutsatserna med krav på åtgärderoch förbättringar. Analyserna av den insamlade informationen syftar till attklargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl.1

Utbildningsinspektion i Ånge kommunBjörkbackaskolanDnr 53-2003:1808SKOLVERKETBeskrivning av BjörkbackaskolanSkolform Antal elever/barn Skolform Antal elever/barnFörskoleklass: 38 Skolbarnsomsorg: 89Grundskola: 276Björkbackaskolan är belägen i Ånge centralort. Utbildningen omfattar förskoleklasstill och med årskurs sex. I byggnaden finns också ett fritidshem. Skolan ärbyggd i tre flyglar där bibliotek, personalrum och rektorsexpeditionen är densammanbindande länken.Skolans elever och pedagogiska personal arbetar i arbetslag där förskoleklass,årskurs ett och två finns i två parallella spår. Varje spår är ett arbetslag. I årskurstre, fyra, fem och sex arbetar elever i åldershomogena grupper. Ansvarig pedagogiskpersonal för respektive årskurs utgör ett arbetslag.Flertalet elever bor i närheten av skolan och har relativt kort skolväg.Skolan är nybyggd. Viss del av verksamheten bedrivs i lokaler i närbelägnaMinervaskolan. Skollunchen serveras i ytterligare en annan lokal, i närbelägnaBobergsskolan.Genomförandet av inspektionen i BjörkbackaskolanSkolverket sände den 13 juni 2003 skriftlig information till kommunen om attverksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande.Inspektionsteamet med ansvar för Björkbackaskolan har bestått av experternaBirgitta Orrebo och Veroncia Bonivart. Besök i Björkbackaskolan inleddesden 24 september och avslutades den 8 oktober 2003.Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvarigainspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärdersom riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionenleder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverketsbeslut.UnderlagUnderlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen ochBjörkbackaskolan, dels den information som samlats in vid observationer,intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annaninformation om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem.2

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Ånge kommunBjörkbackaskolanDnr 53-2003:1808I Björkbackaskolan genomfördes formella intervjuer med elever och personalfrån förskoleklass, årskurs 2 och 6, samt speciallärare, rektor och föräldrar.Lektioner i F-1–2 och årskurs 6 besöktes.BedömningNormer och värdenEnligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling tillansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanernas mål framhållsatt barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människorslika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskapsom ger trygghet och lust att lära. I läroplanerna anges också att barn och eleverskall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön samt få ettreellt inflytande över utformningen av utbildningen. På samma värdegrund vilar verksamheteninom det offentliga skolväsendet för vuxna.Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet med skolans värdegrundoch läroplanernas mål att sträva mot.De intervjuade eleverna trivs på Björkbackaskolan. Barnen i förskoleklass tyckerdock att rastsituationen kan upplevas som otrygg ibland, till exempel när detblir konflikter mellan äldre och yngre elever. Utsagorna bekräftas av elevernai årskurs två och sex.Det finns klassråd och elevråd men eleverna anser sig inte ha speciellt stort inflytandeöver sin skolsituation. Eleverna i årskurs två har en avvikande uppfattning.De uppger att det är rektorn som bestämmer men att hon går att påverka.Hon har en låda utanför dörren där man kan lägga i en lapp. Rektorn tar sedanupp det och pratar med de berörda eleverna. Barnen i förskoleklass tycker detär bra att de inte får bestämma så mycket ”för annars skulle det bli så rörigt”.Eleverna i årskurs sex anser sig inte ha stort inflytande. De exemplifierar dettamed att det förekommit skillnader mellan grupper vad gäller elevens val och närengelskundervisning påbörjas. Något som eleverna upplevt som mycket positivtär att alla har fått välja i vilket tempo de skall läsa matematik och engelska.Skolan har ett faddersystem som innebär att elever i årskurs två är fadder för etteller flera barn i förskoleklassen. Eleverna menar att det är bra och känns tryggt.Samtliga intervjuade elever kan uttrycka sina uppfattningar och argumentera fördem. De vet vem rektorn är och att de kan vända sig till henne ifall de harfrågor eller problem. Intressant att notera är att under intervjuerna med barneni förskoleklass och årskurs två dominerar barnen som kommer från det enaspåret.På skolan saknades i stort sett dokumentation om uppnådda resultat av värdegrundsarbetet.Sammanfattningsvis är det inspektionsteamets uppfattning att det finns godaexempel på hur man arbetar med elevinflytande på skolan. Teamets bedömning3

Utbildningsinspektion i Ånge kommunBjörkbackaskolanDnr 53-2003:1808SKOLVERKETär dock att det är ett angeläget utvecklingsområde och då kopplat till en pedagogisksamsyn när det gäller hela Björkbackaskolan. Arbete mot kränkandebehandling samt dokumentation om uppnådda resultat är ytterligare två angelägnautvecklingsområden.KunskaperUtbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheteroch förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt.Målen för lärandet anges i de nationella läroplanerna och i kursplanerna.Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet.På Björkbackaskolan har man börjat arbeta med ett uppföljningssystem somsyftar till att följa elevernas utveckling och resultat inom området läsa, skrivaoch räkna, den så kallade röda tråden. Vid inspektionstillfället fanns inte tillräckligdokumentation för att kunna bedöma resultatet av det pedagogiska arbetetinom detta område. Personalen uppger att den sociala utvecklingen följs uppgenom ständigt återkommande diskussioner mellan elever och personal. Deskulle vilja bli bättre på att dokumentera och utvärdera detta arbete men uppgeratt tiden inte räcker till.De intervjuade eleverna på Björkbackaskolan tycker att de lär sig saker, de harockså en god uppfattning om syftet med utbildningen. På frågan hur man lär sigframkom olika uppfattningar i årskurs två. Eleverna från det ena spåret menadeatt de hjälpte varandra. ”Det är så vi blir smarta. De som inte tänker så bra fårsitta tillsammans med en smart”. Eleverna från det andra spåret ansåg att detvar fröken som lärde dem saker och hjälpte till vid behov men det kunde ta tidatt få hjälp eftersom de var så många.De nationella proven i årskurs fem visar på relativt goda resultat, av 37 elevervar 92 procent godkända i svenska och 97 procent i engelska. I matematik varsamtliga godkända. Resultaten är en förbättring jämfört med 2002 då 87 procentvar godkända i svenska, 85 procent i engelska samt 74 procent i matematik.Två år är dock för kort tid för att kunna göra en bedömning av utvecklingenöver tid.Förutom de nationella proven saknades i stort sett dokumentation över uppnåddaresultat inom området kunskaper.Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Björkbackaskolans resultatutifrån de nationella proven är goda. Ett angeläget utvecklingsområde är dockatt skolan systematiskt dokumenterar elevernas resultat vad gäller kunskaperoch färdigheter.4

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Ånge kommunBjörkbackaskolanDnr 53-2003:1808Arbetsmiljö och delaktighetEnligt skollagen skall verksamheten vara utformad i överensstämmelse med grundläggandedemokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktningför varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhetmellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka allaformer av kränkande behandling. All personal skall samverka med föräldrar, barn,elever respektive de vuxenstuderande i arbetet med att forma en god miljö för utvecklingoch lärande.Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för attförebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan.På Björkbackaskolan arbetar man förebyggande mot kränkande behandlingbland annat genom att elev och förälder skriver på ett avtal om att man inteskall mobba någon annan. I det dokumentet beskrivs också vad som kan varamobbning samt vilka förebyggande åtgärder personalen arbetar med.På skolan finns klassråd och elevråd. Enligt de intervjuade föräldrarna harde tillsammans med personal och den fackliga lärarorganisationen gemensamtarbetat för att få extraresurser till de klasser som upplevdes vara för stora. Föräldrarnauppger också att det inte finns något skolråd och att det inte hellerfinns något behov av det för tillfället. Rektorn uppger att det finns ett skolrådmen att det inte är aktivt.Personalen har olika system när det gäller kontakt mellan skola och föräldrar.Kontakt sker via hembok, lösa lappar eller mapp med lappar. De intervjuadeföräldrarna vet inte vilka mål skolan arbetar för att nå, de vet inte heller mycketom den verksamhet som pågår.Sammanfattningsvis är det inspektionsteamets bedömning att skolan arbetarför att motverka kränkande behandling samt till viss del samverkar med föräldraroch elever. Teamet anser dock att det finns utrymme för förbättringar vadgäller elevers och föräldrars möjligheter till delaktighet och samverkan.Pedagogisk verksamhet och undervisningArbetet för att nå målen skall främst utformas av de lärande och personalen. I förskolanoch skolan skall detta ske i samverkan med hemmen. De nationella läroplanerna,andra statliga bestämmelser och kursplanerna ger dock också vissa anvisningarför arbetet. Det finns riktlinjer för stöd, betygssättning och utvecklingssamtal,utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid, etc. Målen i kursplanernager dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaperoch färdigheter barnen, ungdomarna och de vuxna skall nå.Granskningen riktas mot hur man arbetar för att närma sig målen och hur man anpassararbetet till olika behov.Björkbackaskolan samverkar med elever och föräldrar på olika sätt. Inför höstterminensgruppindelning i årskurs sex fick föräldrar och elever, genom enenkät, redogöra för sina önskemål och därefter beslutade personalen hur gruppernaskulle se ut. Ytterligare ett exempel är när man i samråd mellan elev,lärare och förälder under ett utvecklingssamtal beslutar vilket tempo den5

Utbildningsinspektion i Ånge kommunBjörkbackaskolanDnr 53-2003:1808SKOLVERKETenskilde eleven skall läsa matematik och engelska. Det upplevs mycket positivtav elever och föräldrar.Enligt personalen tar man vid utvecklingssamtal upp bland annat mobbningsplanenoch skriver ett kontrakt med elever och föräldrar.En personalgrupp anser att skolan inte är bra för elever i behov av särskilt stöd.Det finns inga resurser och även om något uppmärksammas så händer inget.Vissa av barnen får läxhjälp på fritids men det sker endast i särskilda fall. I F-2arbetar två av förskollärarna med att ge särskilt stöd till barn som har problemmed matematik samt läs- och skrivinlärning.Till specialläraren kommer eleven oftast efter en elevvårdskonferens. Enligtspecialläraren är det rektor, speciallärare och elevvårdskonferensen som beslutarom vilka barn som skall få stöd av specialläraren.För att veta vilka åtgärder som skall vidtas testar specialläraren eleverna medhjälp av diagnostiska prov i läsning och skrivning. Därefter utformas oftast ettåtgärdsprogram som utvärderas efter ett år. Klassläraren/mentorn skriver ingaåtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. Personalen menar att detfinns åtgärdsprogram när det gäller läs-, skriv- eller matematiksvårigheter meninte för något annat. Social utveckling dokumenteras i vissa klasser.Enligt rektorn är inte föräldrar involverade i åtgärdsprogrammens utarbetande.De informeras om dessa vid elevvårdskonferens.Personalen anser att det skulle gagna eleverna om alla strävade mot samma måloch hade samma regler. De menar att viljan finns men att tiden inte räcker till.Det förekommer ingen gemensam planering mellan de två arbetslagen i F-2.Däremot förekommer vissa gemensamma aktiviteter till exempel FN-dagen.I det ena arbetslaget arbetar man med alternativ matematik medan man i detandra arbetar på traditionellt sätt. Tidigare läsår började man med engelskai årskurs 1 bara i det ena arbetslaget, men från och med läsåret 2003/2004 fåralla elever börja med engelska i årskurs 1. En personalgrupp menar att skolanegentligen är flera skolor, de tre flyglarna bildar varsin skola. De efterlyser mersamarbete mellan flyglarna och planeringstillfällen där de kan delge varandrahur de arbetar.Sammanfattningsvis gör inspektionsteamet bedömningen att undervisningoch övrig pedagogisk verksamhet fungerar bra. Särskilt vill teamet framhållautvecklingssamtalen och det förebyggande arbetet mot mobbning, som bådasker i god samverkan med elever och föräldrar. Det förefaller också finnas fleralärstilar/pedagogiska metoder på skolan vilket ökar möjligheterna att anpassaarbetet efter den enskilde elevens behov. Inspektionsteamet bedömer dock attdet finns situationer där föräldrar och elever inte ges möjlighet till delaktighet,där återstår ytterligare utvecklingsarbete för skolan.Ett mycket angeläget utvecklingsområde är skolans arbete med elever i behovav särskilt stöd. Rutiner för det elevvårdande arbetet behöver utvecklas. Detfaktum att skolan inte har upprättat åtgärdsprogram för samtliga elever sominte bedöms nå målen, samt att föräldrarna inte är delaktiga i utarbetandet, gör6

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Ånge kommunBjörkbackaskolanDnr 53-2003:1808att skolans arbete med elever i behov av särskilt stöd inte är förenligt med författningarna.Styrning, ledning och kvalitetsarbeteKommunerna har ett övergripande ansvar för barnomsorgen och skolan på lokalnivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanernalägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolans inre arbete. Sammantagethar dessa skyldigheter att se till att rätten till utbildning tillgodoses.Fristående huvudmän har motsvarande ansvar även om de inte alltid omfattas avmålen och riktlinjerna för det offentliga skolväsendet.Frågor som tas upp vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledningenligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om detfinns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.Björkbackaskolans rektor har funnits på skolan som tillförordnad rektor sedan1,5 år tillbaka. Enligt personalen fungerar rektorn väl i sin roll. De anser att honär en god lyssnare och lätt att prata med. Hon är synlig i verksamheten menlåter personalen organisera den. De känner att hon litar på dem och att hon inteifrågasätter deras agerande i olika situationer. Några lärare tycker att rektorns tidinte räcker till, hon hinner inte med det pedagogiska ledarskapet. Även rektornanser att det pedagogiska ledarskapet blir lidande då den ekonomiska administrationenkräver alltför mycket tid.Av de dokument som inspektionsteamet har tagit del av framgår att skolan harpåbörjat arbetet med en lokal arbetsplan. Av dokumenten framgår också attarbetsplanen skall ligga som grund för en kvalitetsredovisning för läsåret2003/2004. Arbetsplanen var inte färdigställd vid inspektionstillfället och kvalitetsredovisningpå skolnivå finns inte. Enligt personalen är inte arbete med attutvärdera gentemot uppsatta mål en prioriterad arbetsuppgift. De menar att denskriftliga dokumentationen oftast blir en ”hyllvärmare”. Rektorn efterlyser tydligarevägledning på hur man gör en kvalitetsredovisning.Rektorn anger själv utvecklingsområden som skolan bör arbeta med. Formerför utvärdering och dokumentation måste utarbetas. Arbetet med röda trådenhar påbörjats men personalen gör olika vid dokumentation och åtgärdsprogram.Rektorns strävan är att de skall få en enhetlig modell.Sammanfattningsvis bedömer inspektionsteamet att Björkbackaskolan haren väl fungerande ledning. Att utveckla ett kvalitetssäkringssystem är ett mycketangeläget utvecklingsområde för skolan. Färdigställande av arbetsplanen ären del. En annan del är en kvalitetsredovisning som innehåller resultat, analys,bedömning och förslag till åtgärder.7

Utbildningsinspektion i Ånge kommunBjörkbackaskolanDnr 53-2003:1808SKOLVERKETTillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildningLika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala ochekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Inomen viss utbildning skall det också finnas möjligheter för eleverna att individuellt göraval av kurser eller ämnen.Granskningen gäller om möjlighet till utbildning ges i den omfattning och med denvalfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjlighetertill utbildning behandlas.I Björkbackaskolan arbetar man på olika sätt med matematik och har olikamatematikböcker. Alla föräldrar känner inte till detta. De intervjuade föräldrarnasuppfattning är att det är fel att arbeta olika på samma skola. De hade ocksåvelat bli informerade om skillnaderna vid skolstarten. De intervjuade elevernalyfte fram skillnader vad gäller elevens val och att man har fått börja med engelskavid olika tidpunkter. De anser att det inom en skola skall vara lika för alla.Något som de äldre eleverna upplevt som mycket positivt är att alla har fåttvälja i vilket tempo de skall läsa matematik och engelska.På skolan finns fem elever som inte har svenska som sitt modersmål. De harinte samma modersmål alla fem. Enligt uppgift får dessa elever stöd i form avstudiehandledning på sitt modersmål.Sammanfattningsvis är det inspektionsteamets uppfattning att anpassning avundervisningen till elevers olika sätt att lära kan vara positivt, men uppläggningenfår inte innebära så stora skillnader att elevernas rätt till en likvärdig utbildninghotas. Teamets bedömning är att tillgången till likvärdig utbildning är ettangeläget utvecklingsområde för Björkbackaskolan. Detta gäller såväl informationom olika valmöjligheter som vad olika val kan innebära.ResurserHuvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningenskall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen.I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkrakvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgångtill ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för entidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen.I Björkbackaskolan finns, förutom rektor, 29 lärare varav en är utbildad förskolläraresom har fått lokal behörighet. En är utbildad speciallärare som arbetari åren 3–6. Två lärare arbetar 50 procent vardera som speciallärare. Sex läraresaknar behörighet men går utbildning. Det finns också 4,5 fritidspedagoger,4 assistenter, 1 vaktmästare, 1 lokalvårdare samt en administratör som arbetar75 procent. Skolsköterskeresursen uppgår till 25 procent, vid behov av läkareköper skolan tjänst från landstinget. Skolan saknar tillgång till psykolog.Björkbackaskolans lokaler är nya och ändamålsenliga. Däremot är inte elevantaletanpassat efter lokalerna och enligt rektorn var man inför det här läsårettvungen att omorganisera elevgrupperingarna efter lokalernas storlek och utse-8

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Ånge kommunBjörkbackaskolanDnr 53-2003:1808ende. Både rektorn och personalen påtalar avsaknaden av grupprum. Lokalernaär i sig anpassade för att kunna ta emot funktionshindrade. I och med antaletelever så är det mycket tveksamt huruvida någon som är rullstolsburen skullekunna röra sig på och mellan ytorna på ett fullgott sätt. Såväl föräldrar sompersonal anser att skolan är för trång. De intervjuade föräldrarna upplever detsom rörigt att eleverna är tvungna att ha vissa lektioner i andra skolor på grundav lokalbristen.Vid inspektionen framkom inget som tydde på att det var brist på läromedeleller annan utrustning.Skolan saknar en plan för kompetensutveckling, eventuella insatser genomförsutifrån personalens individuella önskemål.Enligt rektorn har skolan tidigare fått den budget som äskats.Sammanfattningsvis bedömer inspektionsteamet att Björkbackaskolan hargod tillgång till resurser i form av personal, lokaler och utrustning.Sammanfattande bedömningInspektionsteamets bedömning är att undervisning och övrig pedagogisk verksamhetfungerar bra på Björkbackaskolan. Skolan bedöms också ha goda förutsättningarför att bedriva verksamheten. Särskilt vill teamet framhålla utvecklingssamtalenoch det förebyggande arbetet mot mobbning, som båda skeri god samverkan med elever och föräldrar. Skolan tillämpar också olika pedagogiskametoder, vilket ökar möjligheterna att anpassa arbetet efter den enskildeelevens behov.Inspektionsteamet bedömer att det finns utrymme för att förbättra måluppfyllelsenoch verksamhetens kvalitet genom att- ytterligare utveckla elevinflytandet, framförallt utifrån tanken om attdet skall finnas en pedagogisk samsyn i dessa frågor på skolan,- utveckla arbetet för att förebygga och motverka kränkandebehandling,- dokumentera uppnådda resultat inom området normer och värden,- systematisk dokumentera elevernas resultat när det gäller kunskaperoch färdigheter,- förbättra elevers och vårdnadshavares möjligheter till delaktighetoch samverkan i arbetet med att forma en god miljö för utvecklingoch lärande,- utveckla ett kvalitetssäkringsarbete,- utveckla och förankra rutiner för det elevvårdande arbetet.9

Utbildningsinspektion i Ånge kommunBjörkbackaskolanDnr 53-2003:1808SKOLVERKETInspektionsteamet bedömer vidare att följande verksamheter och förfaringssättinte är förenliga med författningarnas krav, varför huvudmannen snarast måstevida åtgärder för att tillse- att alla elever som är i behov av särskilt stöd skall få det stöd de harrätt till,- att individuella åtgärdsprogram upprättas för samtliga elever somär i behov av särskilt stöd,- att föräldrars delaktighet i utarbetandet av åtgärdsprogram garanteras,- att information om elevens möjligheter i utbildningen ges till eleveroch vårdnadshavare,- att elevers valmöjligheter inom skolan är lika för alla, samt- att årliga kvalitetsredovisningar upprättas i enlighet medförfattningarnas krav.DatumOrt2004-02-12 UmeåBirgitta OrreboVeronica Bonivart10

Utbildningsinspektion i Ånge kommunFränstaskolanDnr 53-2003:1808Utbildningsinspektioni grundskolan FränstaskolanUTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTESkolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genomatt bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målenför förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning ochvuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetetoch förmågan att utveckla den egna verksamheten.Inspektionens inriktningInspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentligaför att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildningsom de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena,som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är:1. Normer och värden2. Kunskaper3. Arbetsmiljö och delaktighet4. Pedagogisk verksamhet och undervisning5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning7. ResurserI denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt ellernegativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationellabestämmelserna. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarnagörs inom varje granskningsområde. Rapporten ger således inte enheltäckande beskrivning av all pågående utbildningsverksamhet inom enhetenvid den aktuella tidpunkten.Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statenskrav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskapoch erfarenheter liksom jämförelser med jämförbara verksamheter ärockså betydelsefulla vid bedömningarna och för slutsatserna med krav på åtgärderoch förbättringar. Analyserna av den insamlade informationen syftar till attklargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl.1

Utbildningsinspektion i ÅngeFränstaskolanDnr 53-2003:1808SKOLVERKETBeskrivning av skolan/rektorsområdetSkolform Antal elever/barn Skolform Antal elever/barnFörskoleklass: 22 Skolbarnsomsorg: 40Grundskola: 361 Särskola: 1Fränstaskolan är en F-9-skola i Fränsta centralort. Skolans huvudbyggnad ärfrån 1950-talet, men flera nya röda tegelbyggnader har byggts senare i suterängutförandepå en sluttning.Totalt har skolan drygt 360 elever. Upptagningsområdet utgörs av tätorten ochnärliggande områden. Skolan har få elever med utländsk bakgrund.Lärarna är 35 till antalet och organiserade i arbetslag. I F-6 arbetar man åldersintegreratmed indelningen F-2, 3–4 och 5–6, medan årskurserna 7–9 är indeladei åldershomogena klasser.I huvudbyggnaden finns årskurserna 7–9 med tre paralleller och i en egen korridorovanpå finns tre åldersblandade 5–6-or.F-2 finns, tillsammans med fritidsverksamheten, i en separat byggnad med enegen korridor och utegård. I ytterligare en annan byggnad, med sin skolgårdintill en skogsdunge, finns årskurs 3–4.Invändigt är lokalerna delvis ganska slitna och i behov av reparationer. Detär långa korridorer och få grupprum. Miljön i korridorerna domineras av elevskåpen.Även 5–6-orna har elevskåp i korridorerna och egna bänkar med platsför eget material saknas i flera klassrum. Bordtennisbord finns på några ställen.Kiosk med godisförsäljning är till för de äldre eleverna. Inrymt centralti huvudbyggnaden finns ett kommundelsbibliotek.Utemiljön är torftig, speciellt för 5–6-orna som bara har en asfalterad gårdsytaatt vistas på. En gemensam fotbollsplan för alla elever finns nedanför huvudbyggnaden.Genomförandet av inspektionen i FränstaskolanSkolverket sände den 13 juni 2003 skriftlig information till kommunen om attverksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande.Inspektionsteamet med ansvar för Fränstaskolan har bestått av undervisningsrådenLena Ålander och Gunilla Olsson samt experten Sigurd Johansson.Besök i Fränstaskolan inleddes den 29 september och avslutades den 1 oktober2003.Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvarigainspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärdersom riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionenleder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut.2

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i ÅngeFränstaskolanDnr 53-2003:1808UnderlagUnderlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen ochFränstaskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjueroch samtal under besöken. Rapporten grundar sig också på annan informationom kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem.I Fränstaskolan intervjuades skolledare (rektor, biträdande rektor och vik. t.f.rektor), samt de olika arbetslagen och enskilda lärare. Speciallärare, kurator,skolsköterska, studie- och yrkesvägledare och skolassistent intervjuades också.Lektioner och annan skolverksamhet observerades. Under besöken fördes samtalmed enskilda föräldrar, elever och elevgrupper i samtliga åldersgrupper.Normer och värdenBedömningEnligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling tillansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanernas mål framhållsatt barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människorslika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskapsom ger trygghet och lust att lära. I läroplanerna anges också att barn och eleverskall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön samt få ettreellt inflytande över utformningen av utbildningen. På samma värdegrund vilar verksamheteninom det offentliga skolväsendet för vuxna.Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet med skolans värdegrundoch läroplanernas mål att sträva mot.Eleverna uppger att de känner sig trygga och att atmosfären på skolan är positiv.Denna uppfattning delas av personalen. Skolledning och lärare arbetaraktivt med förebyggande verksamheter mot mobbning och kränkande behandling,det förekommer till exempel kamratstödjare i de senare skolåren. Detta hargivit resultat menar lärare och skolledning. Kommunens handlingsplan motmobbning och kränkande behandling följs och ”nolltolerans” har införts. Ettförtroenderåd med en elevrepresentant per klass möts en gång i månaden föratt diskutera mobbningsfrågor. Klassråd och elevråd finns och är verksamma.Eleverna har ett öppet sätt att bemöta besökare, som till exempel vid inspektionsbesöken.Elever uttrycker att de känner sig delaktiga i uppläggningen av sitt skolarbete.Under elevens val i årskurserna 7, 8 och 9 får eleverna planera sina studierunder eget ansvar och med stor frihet. Man arbetar också med individuellplanering i flera ämnen. Eleverna kan välja olika takt i undervisningen i tillexempel matematik och engelska i årskurserna 7–9. Lärarna anser att elevernahär är positiva till lärande.Sammanfattningsvis finner inspektionsteamet att Fränstaskolan har nått godaresultat i arbetet med normer och värden.3

Utbildningsinspektion i ÅngeFränstaskolanDnr 53-2003:1808SKOLVERKETKunskaperUtbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheteroch förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt.Målen för lärandet anges i de nationella läroplanerna och i kursplanerna.Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet.Både lärare, skolledare och speciallärare uppger att det finns många elever somhar behov av särskilt stöd. Ändå saknas åtgärdsprogram i många fall, liksomresultatsammanställningar och uppföljningar av till exempel nationella prov ochdiagnostiska provresultat. Lärare uppger att oklarhet råder om vem som äransvarig för denna verksamhet. Klasskonferenser med rutiner för diskussionerav elevernas resultat finns i viss utsträckning. Elever i årskurs 8 uttrycker att dei vissa ämnen har fått bristande information och att de är okunniga om lokalabearbetningar av kursplaner och betygskriterier.Enligt den nationella betygsstatistiken har eleverna i årskurs 9 haft ett genomsnittligtmeritvärde som varierat mellan åren. Vårterminen 1998 var värdet 214(i riket 201), våren 2001 var värdet 227 (i riket 203) och våren 2002 var värdet212 (i riket 205). Trots att eleverna uppvisar ett högre värde än rikssnittet ansågnågon i personalgruppen att man inte nått så goda resultat de senaste åren.Anmärkningsvärt är den stora variationen, vilket bör föranleda en djupare analysav orsakerna.År 2002 var det enligt kommunens kvalitetsredovisning en relativt hög andel avde då 33 eleverna i årskurs 5 som inte ansågs nå målen utifrån ämnesproveni svenska (ca 30 %), engelska (ca 50 %) och matematik (ca 20 %). Enligt rektornär man inte tydlig i målsättningar och kunskapskrav i de tidigaste skolåren.Uppdelningen i åldersintegrerade klasser nämns som tänkbar förklaring tillde svaga resultaten. Bättre samarbete kan behövas för att få kontinuitet ochförståelse för vad som behandlas och hur man arbetar i olika årskurser. Härmenar flera att införandet av portfoliometodik varit värdefullt och att fortsattarbete med den ”Röda tråden” är angeläget.Sammanfattningsvis anser inspektionsteamet att även om verksamheten inomvissa områden fungerar tillfredsställande, så är rutiner kring uppföljning ochdokumentation av mål och resultat bristfälliga och behöver utvecklas. Individuellaåtgärdsprogram måste upprättas för elever i behov av särskilt stöd.Arbetsmiljö och delaktighetEnligt skollagen skall verksamheten vara utformad i överensstämmelse med grundläggandedemokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktningför varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhetmellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka allaformer av kränkande behandling. All personal skall samverka med föräldrar, barn,elever respektive de vuxenstuderande i arbetet med att forma en god miljö för utvecklingoch lärande.Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för attförebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan.4

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i ÅngeFränstaskolanDnr 53-2003:1808Elev- och skolhälsovård finns i form av deltidsanställd skolsköterska och kurator.Deras mottagningar ligger dock ej i huvudbyggnaden, vilket försvårar spontanaelevbesök och ger distans till skolans verksamhet och övrig personal.Personalen efterfrågar stöd och kontinuerliga träffar med skolledningen.Anmälningsplikten till sociala myndigheter sköts enligt uppgift inte alltid tillfredsställande.Vid intervjuer framhålls att då många elever på skolan leveri splittrade familjeförhållanden ställs särskilt stora krav på skolans rutiner ochpersonalens förhållningssätt.Samverkan med föräldrar sker genom ett skolråd där representanter för elever,föräldrar, lärare, skolledare och politiker finns med. Detta fungerar enligt uppgiftbra. Föräldrar uttrycker att man känner tillit till skolans personal och detförebyggande arbetet mot olika slags kränkande behandling.Regelbunden information från skolan om arbetet i klasserna i form av blandannat veckoblad uppskattas mycket enligt de föräldrar inspektörerna talat med.Information ges också kontinuerligt från föräldraförening och skolråd.Det finns en mångårig tradition för årskurserna 7–9 att rektor vid behov samlarsamtliga elever och personal i aulan för att ta upp avvikelser från de normer ochregler som finns på skolan. Syftet med dessa storsamlingar är att tydliggöra detgemensamma ansvaret för skolmiljön och öka sammanhållningen på skolan.Elever uppger att de upplever dessa samlingar som något positivt.Skolan har genomgått ett omfattande arbete för att utveckla elev- och klassråd,former för ”eget arbete” för de yngre, samt elevens val.Sammanfattningsvis bedömer inspektionsteamet att Fränstaskolan erbjuderen god arbetsmiljö, där elever och föräldrar kan vara delaktiga. Elev- och skolhälsovårdenoch dess funktioner bör dock utvecklas och integreras bättrei skolverksamheten.Pedagogisk verksamhet och undervisningArbetet för att nå målen skall främst utformas av de lärande och personalen. I förskolanoch skolan skall detta ske i samverkan med hemmen. De nationella läroplanerna,andra statliga bestämmelser och kursplanerna ger dock också vissa anvisningarför arbetet. Det finns riktlinjer för stöd, betygssättning och utvecklingssamtal,utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid, etc. Målen i kursplanernager dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaperoch färdigheter barnen, ungdomarna och de vuxna skall nå.Granskningen riktas mot hur man arbetar för att närma sig målen och hur man anpassararbetet till olika behov.Åldersintegreringen med indelningen F-2, 3–4 och 5–6 upplevs negativt av fleraelever, lärararbetslag och föräldrar. Elever uttrycker att man byter kompisar förofta, det finns inte alltid jämnåriga att vara med. Lärare uppger att klasserna ärför stora för att eventuella fördelar med åldersintegrering skall kunna ses, spridningenär för stor, individualisering hinns inte med. Lärarna menar att skolledningeninfört denna organisation ”över huvudet på lärarna” och att det endastär av ekonomiska, och inte av pedagogiska skäl som indelningen gjordes ochfinns kvar. Flera föräldrar vill att man återgår till traditionella åldershomogena5

Utbildningsinspektion i ÅngeFränstaskolanDnr 53-2003:1808SKOLVERKETklasser. De anser att man inte får en bra föräldraaktivitet med de ständiga bytenav klasser som sker idag.I årskurserna 7–9 arbetar man ämnesvis förutom under tre eftermiddagari veckan då eleverna arbetar mer tematiskt och ämnesintegrerat. Exempel pådetta är Medeltidsprojektet och elevens val. För att följa upp vad eleverna görhar alla elever ett studiekort där läraren markerar närvaron. Deltagande i elevensval ingår i underlaget vid betygssättning i respektive ämne.Eleverna gör språkval inför årskurs 6. I årskurs 7 kan man, i stället för franska/tyska/spanska, välja engelska, svenska eller ”svenskengelska”. Knappt hälftenav eleverna väljer ett nytt språk. All matematik och engelska är parallellagd ocheleverna kan välja mellan långsam eller snabb studietakt.Enligt arbetslaget för årskurs 8 skall inte bara prov, utan allt annat man arbetarmed, utgöra underlag vid betygssättning.Särskilt stöd ges vanligen av elevassistenter och andra resurspersoner. Ofta kandet finnas flera vuxna i klassrummet. Den specialpedagogiska verksamheten ärmycket begränsad. I ”Oasen”, en särskild verksamhet för skoltrötta och/ellerstörande elever ur årskurserna 7–9, arbetar en assistent i en egen lokal i huvudbyggnadenpå vissa schemalagda timmar. Under denna termin finns två elevermed åtgärdsprogram, varav en med anpassad studiegång.Studie- och yrkesvägledaren menar att man jobbar mycket med elever som intenår målen. Det finns innevarande läsår en elev som går om i en av 5–6-klasserna.Elever i årskurs 8 uppger att de haft utvecklingssamtal höst och vår och tyckteatt de varit bra. Elever känner till kursplaner och betygskriterier och har fått ettpapper där det står vad de skall kunna för att nå målen. Detta gällde dock intealla elever eller ämnen, lärarna gör väldigt olika enligt eleverna. Att få betygdenna termin för första gången ”känns pirrigt” för eleverna i årskurs 8.Sammanfattningsvis bedömer inspektionsteamet att skolans pedagogiskaverksamhet är god. Organiseringen av elevens val är ett bra exempel på detta.Det specialpedagogiska stödet är emellertid ett angeläget utvecklingsområde.Organisationen med åldersintegrerade klasser bör utvärderas och följas upp.Styrning, ledning och kvalitetsarbeteKommunerna har ett övergripande ansvar för barnomsorgen och skolan på lokalnivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanernalägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolans inre arbete. Sammantagethar dessa skyldigheter att se till att rätten till utbildning tillgodoses. Friståendehuvudmän har motsvarande ansvar även om de inte alltid omfattas av målenoch riktlinjerna för det offentliga skolväsendet.Frågor som tas upp vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledningenligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om detfinns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.Det har tidigare funnits en rektor med ansvar för de högre årskurserna och enbiträdande rektor med ansvar för de lägre årskurserna. Flera lärare och arbetslaguttrycker missnöje med ledarskap och styrning och man har upplevt oklarheter6

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i ÅngeFränstaskolanDnr 53-2003:1808kring ansvarsfördelningen i skolledningen. Personalen vill ha mer pedagogiskadiskussioner och menar att rektorerna inte besöker lektioner i tillräcklig omfattning.Rektorerna behövs ute i verksamheten och kvaliteten på undervisningenbehöver diskuteras. På skolan pågår vid inspektionstillfället ett rektorsbyte.Arbetslagen har en arbetslagsledare som är länk till rektorn och ingår i ledningsgruppen.Man har arbetsplatsmöte en gång i månaden. Enligt flera lärare hardet varit missnöje med arbetslagens utformning och organisation. Nu omorganiserasverksamheten och ledningsgruppen.På skolan saknas i stor utsträckning rutiner kring, och dokumentation av, elevernasprestationer och resultat. Utredningar, åtgärdsprogram och uppföljningav nationella prov saknas också. Personalen efterlyser stöd av ledningen i detpedagogiska utvecklingsarbetet. Särskilt nämns arbetet med den ”Röda tråden”,det arbete som syftar till att formulera konkreta mål för undervisningen frånförskolan till gymnasieskolan. Det råder också oenighet om den åldersintegreradeverksamheten på skolan. Ett beslut har tagits uppifrån, av okända motiv,som lärarna inte tyckt sig kunna påverka.Kvalitetsredovisningen fungerar inte tillfredsställande i skolan. För de tidigareåren har man kommit långt med arbetet, men för de senare åren har man främsthanterat de övergripande målen utan att bryta ner dem och göra de till sinaegna. Enligt utvärderingen av arbetsplanerna 2003 har arbetsmiljön (främstkränkningar och mobbning) varit ett prioriterat utvecklingsområde under föregåendeläsår. Det har lett till klara förbättringar. Andra utvecklingsarbeten harrört baskunskaper och stödåtgärder. I övrigt saknas dokumentation av kvalitetsarbetetpå skolan.Sammanfattningsvis bedömer inspektionsteamet att den nuvarande organiseringenav arbetslag och ledningsfunktioner på skolan är ett angeläget områdeför förbättringsåtgärder. Ansvarsfördelning och rutiner för uppföljning ochkvalitetsredovisning behöver också åtgärdas.Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildningLika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala ochekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Inomen viss utbildning skall det också finnas möjligheter för eleverna att individuellt göraval av kurser eller ämnen.Granskningen gäller om möjlighet till utbildning ges i den omfattning och med denvalfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjlighetertill utbildning behandlas.Elevernas valmöjligheter inför årskurs 6 gäller för språkvalet tyska eller franska.För den som vill, finns möjlighet att i stället läsa mera svenska, engelska, eller”svensk/engelska”. Elevens val består av ett stort utbud av alternativ. Bådematematik och engelska kan också väljas i olika studietakt. Elever i årskurs8 saknar i flera fall kunskap om kursplanemål och betygskriterier i olika ämnen.Enligt studie- och yrkesvägledaren har föräldrarnas engagemang i samband medelevernas olika val minskat på senare år. Studie- och yrkesvägledaren informerareleverna under vårterminen i årskurs 8 om gymnasievalet. Informationenfördjupas sedan under höstterminen i årskurs 9. Studie- och yrkesvägledarenär med i elevvårdsteamet och medverkar i utarbetande av åtgärdsprogram.7

Utbildningsinspektion i ÅngeFränstaskolanDnr 53-2003:1808SKOLVERKETSkolan saknar idag en specialpedagog som kan göra utredningar av elever i behovav särskilt stöd. Dokumentation och uppföljning av elevernas kunskapersaknas i flera klasser. Det finns en särskild verksamhet kallad Oasen, för eleversom vissa timmar behöver undervisning i liten grupp. Verksamheten leds aven assistent. Specialpedagogresursen, i form av ett antal specialpedagogtjänster,är ej uppfylld. Rektor har beslutat att vänta tills efter årsskiftet med tillsättningav nya tjänster. Det finns en speciallärare för årskurs 7–9 som uppger att honinte hinner med alla elever som skulle behöva extra stöd.Sammanfattningsvis finner inspektionsteamet att tillgången till informationoch valmöjligheter vid skolan är god. Den specialpedagogiska verksamheten förelever i behov av särskilt stöd är dock bristfällig och bör förstärkas.ResurserHuvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningenskall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen.I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkrakvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgångtill ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för entidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen.Fränstaskolan leds av en rektor och en biträdande rektor med ansvar förde äldre respektive de yngre årens arbetslag och verksamheter. Vid inspektionstillfälletpågår ett rektorsbyte där en ämneslärare på skolan tillfälligt vikarierarsom rektor.Det finns 18 klasser på skolan, ingen med fler än 22 elever, med en ansvariglärare per klass. Förutom lärare finns flera vuxna anställda som elevassistenter.Därtill finns en speciallärare på halvtid för de tidigare åren och en heltidstjänstför de senare åren. Det finns således gott om vuxna i klassrummen, medan tillexempel behörig specialpedagog saknas. Det stora antalet vuxna i undervisningenbekostas delvis av så kallade Wärnersson-pengar.Totalt 35 personer ansvarar för undervisningen. Förutom dessa och skolledning,finns en studie- och yrkesvägledare, en skolsköterska och en kurator(50 %), samt skolassistent och två vaktmästare/fritidsledare/skolvärdar.Flera av lärarna på skolan är obehöriga. Enligt skolledningen är det svårt attrekrytera behöriga lärare. En del av de obehöriga lärarna har lång erfarenhetav undervisning trots att de saknar pedagogisk utbildning för den undervisningde svarar för. Kommunen har som policy att stödja individuell kompetensutvecklingså att befattningshavare som inte har behörighet ges förutsättningaratt komplettera och bli behöriga. För närvarande kompletterar studieochyrkesvägledaren sin utbildning på detta sätt. Fortbildning har erbjudits ettantal lärare i form av 15-poängskurser i specialpedagogik. Bland lärare i fleraarbetslag uttrycks missnöje med att kompetensutveckling bestäms av skolledningenoch inte av de enskilda lärarna eller arbetslagen. Nu har en kompetensutvecklingsgruppbildats för att se över detta. Lärarna önskar mer diskussionerom och delaktighet i resursfördelningen mellan årskurserna.8

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i ÅngeFränstaskolanDnr 53-2003:1808IT-utrustningen på skolan är inte bra, den är inte av en sådan kvalitet att denkan vara ett naturligt pedagogiskt hjälpmedel. Det finns brister, bland annat dådet gäller support och service, trots att det enligt rektor finns en resurs somdatalots på skolan och att man köper nya datorer varje år. Man söker en lösningmed en central teknikerresurs i kommunen som skall hjälpa till i alla verksamheterna,men lärarna är inte nöjda med denna lösning.Lokalerna på skolan kan i stort sett bedömas som ändamålsenliga med god tillgångtill utrymmen för olika verksamheter. För verksamheterna i F-2 och 5–6saknas dock tillgång till grupprum. Elever, lärare och föräldrar i 5–6-orna framhållerbehovet av att flytta tillbaka verksamheten till de yngre elevernas lokaleroch utemiljöer. ”Barnen blir stora för fort, får tonårsmanér men kan ändå inteutnyttja de äldre elevernas förmåner med tillgång till kiosken” menar lärarna.Eleverna önskar en stimulerande utegård ”där man kan göra något på rasternaman skall vara ute på”. För personalen är arbetsplatserna trånga och undermåligamed bristfällig tillgång till bland annat datorplats och telefon. Det finnsfå utrymmen för samverkan. Det finns starka önskemål om att förbättra bådelokalerna och utemiljön.Sammanfattningsvis bedömer inspektionsteamet att principerna för fördelningav resurser för specialpedagogisk verksamhet bör ändras så att de på ettbättre sätt gagnar elevernas behov. Det finns gott om vuxna på skolan, men denextra stödresursen skulle kunna utnyttjas annorlunda. Ledningsfunktionen ocharbetslagens organisation är under förändring, vilket bör utvärderas och följasupp bland lärare och övrig personal.Skolmiljön för framför allt de tre 5–6-orna bör ses över och utformas på ett föråldern och verksamheten mer ändamålsenligt sätt.Sammanfattande bedömningInspektionsteamet anser att Fränstaskolan har goda förutsättningar att utveckladen egna verksamheten. Lokalerna är delvis slitna och inte alltid ändamålsenliga,men stämningen i personalrum och korridorer är varm och öppen. Relationernabland lärare och elever är goda och eleverna känner sig trygga på skolan.Inspektionsteamet bedömer att det finns utrymme för att förbättra måluppfyllelsenoch verksamhetens kvalitet genom att- fortsätta ansträngningarna för att rekrytera behörig personal medpedagogisk och ämnesspecialiserad kompetens,- se över användningen av den specialpedagogiska resursen så att denbättre svarar mot enskilda elevers behov,- förbättra skolmiljön för 5–6-orna,- utvärdera verksamheten med de åldersblandade klasserna,- tydliggöra ledningsfunktionen, och- utveckla rektors roll som pedagogisk ledare.9

Utbildningsinspektion i ÅngeFränstaskolanDnr 53-2003:1808SKOLVERKETInspektionsteamet bedömer vidare att följande verksamheter och förfaringssättinte är förenliga med författningarnas krav, varför huvudmannen snarast måstevida åtgärder för att tillse- att åtgärdsprogram upprättas för alla elever som har behov avsärskilt stöd,- att årliga kvalitetsredovisningar upprättas i enlighet medförfattningarnas krav.DatumOrt2004-02-12 Umeå och StockholmLena ÅlanderSigurd JohanssonGunilla Olsson10

Utbildningsinspektion i Ånge kommunFågelboskolanDnr 53-2003:1808Utbildningsinspektion i FågelboskolanUTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTESkolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genomatt bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målenför förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning ochvuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetetoch förmågan att utveckla den egna verksamheten.Inspektionens inriktningInspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentligaför att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildningsom de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena,som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är:1. Normer och värden2. Kunskaper3. Arbetsmiljö och delaktighet4. Pedagogisk verksamhet och undervisning5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning7. ResurserI denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt ellernegativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationellabestämmelserna. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarnagörs inom varje granskningsområde. Rapporten ger således inte enheltäckande beskrivning av all pågående utbildningsverksamhet inom enhetenvid den aktuella tidpunkten.Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statenskrav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskapoch erfarenheter liksom jämförelser med jämförbara verksamheterär också betydelsefulla vid bedömningarna och för slutsatserna med krav pååtgärder och förbättringar. Analyserna av den insamlade informationen syftartill att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl.1

Utbildningsinspektion i Ånge kommunFågelboskolanDnr 53-2003:1808SKOLVERKETBeskrivning av FågelboskolanSkolform Antal elever/barn Skolform Antal elever/barnFörskoleklass: 1 Skolbarnsomsorg: 40Grundskola: 49Fågelboskolan drivs på uppdrag av staten och är avsedd för barn och ungdomar(6–15 år) som vistas i Sverige i avvaktan på beslut om uppehållstillstånd. Antaletelever kan variera vecka för vecka. Vid inspektionstillfället har skolan 49 eleveri åldrarna 7–15 år. Eleverna har samma rätt till skolgång som andra elever.Tiden som eleverna går i skolan kan variera mellan ett fåtal månader till ett parår. Eleverna kommer från Bosnien, Ryssland, Irak, Kurdistan, Albanien ochflera afrikanska länder.Fågelboskolan tillhör organisatoriskt Minervaskolan, men ligger i bostadsområdetÅsbacka, några kilometer från Minervaskolan. I Åsbacka finns kommunensflyktingmottagning och alla eleverna bor i direkt anslutning till skolan.Skolans elever är fördelade på sex klasser och de sju personerna i personalenarbetar i ett gemensamt arbetslag. Vid inspektionen fanns följande klasser:ÅrskursAntal elever1–2: 62–5: 93–6: 93–8 nybörjare: 95–7: 57–9: 9Särskild grupp: 2Antalet klasser eller grupper varierar beroende på vilka elever som finns vidskolan och vilka förkunskaper de har.Skolan är inrymd i lägenheter på andra och tredje våningen i ett hus med hiss.I huset finns också Migrationsverkets lokaler. Ytterdörren till skolan är låstpå grund av att personalen vill undvika de motsättningar som finns mellan olikagrupper av asylsökande. Dessa motsättningar skall inte flyttas in i skolan.Tre rum har iordningställts för att fungera som matsal för eleverna. Utemiljönär ej anpassad för skolverksamhet.2

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Ånge kommunFågelboskolanDnr 53-2003:1808Genomförandet av inspektionen i FågelboskolanSkolverket sände den 13 juni 2003 skriftlig information till kommunen om attverksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande.Inspektionsteamet med ansvar för Fågelboskolan har bestått av undervisningsrådetGudrun F Brännberg och experten Veronica Bonivart. Besökpå Fågelboskolan gjordes den 26 september.Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvarigainspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärdersom riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionenleder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverketsbeslut.UnderlagUnderlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen, Minervaskolanoch Fågelboskolan, dels den information som samlats in vid observationer,intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också påannan information om kommunen som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem.I Fågelboskolan intervjuades elever, personal samt rektor. Lektioner i klass 3–6och klass 7–9 besöktes.Övrig information av betydelse för inspektionen har varit samtal med Migrationsverket.Normer och värdenBedömningEnligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling tillansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanernas mål framhållsatt barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människorslika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskapsom ger trygghet och lust att lära. I läroplanerna anges också att barn och eleverskall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön samt få ettreellt inflytande över utformningen av utbildningen. På samma värdegrund vilar verksamheteninom det offentliga skolväsendet för vuxna.Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet med skolans värdegrundoch läroplanernas mål att sträva mot.Eleverna på Fågelboskolan har mycket varierande förutsättningar och förkunskapernär de kommer till skolan. Svenska språket är nytt för de flesta. Varkende vuxna eller eleverna själva vet hur länge de kommer att gå i skolan. Eleverförsvinner från klasserna och nya elever kommer till under terminen. Dettaställer mycket speciella krav på personalen att utforma en verksamhet som trotsotrygga förutsättningar kan förmedla trygghet till eleverna.I Fågelboskolan arbetar man mycket med grundläggande frågor som ordningi klassrummet och elevernas trygghet. Eleverna beskriver att de känner sig tryg-3

Utbildningsinspektion i Ånge kommunFågelboskolanDnr 53-2003:1808SKOLVERKETga på skolan och personalen uppfattar att skolan är en mycket viktig verksamhetför familjernas dagliga liv. Vid intervjuerna beskrev eleverna att de äldrebarnen håller sams, men att det oftare blir bråk mellan de yngre barnen och attdet då ofta handlar om språksvårigheter.Av elev- och personalintervjuer framkommer att de romska eleverna är särskiltutsatta för kränkande behandling. Dessa elever anser sig ha fått lägst status påskolan.Flera elever uttrycker att man inte är med och bestämmer om hur utbildningenskall läggas upp.Eleverna har under våren tagit fram förslag på namn på skolan. Efter omröstningvann namnet Fågelboskolan eftersom eleverna tyckte att skolan var somett fågelbo. Några elever har utformat en skylt som nu finns på huset. Elevernaär stolta över detta arbete, man har dock inte något formellt elevråd på skolan.Sammanfattningsvis bedömer inspektionsteamet att Fågelboskolan når godaresultat vad avser grundläggande trygghet för eleverna. Åtgärder måste dockvidtas för att inte några elever skall behöva utsättas för kränkande behandling.Arbetet med elevdemokrati behöver utvecklas.KunskaperUtbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheteroch förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt.Målen för lärandet anges i de nationella läroplanerna och i kursplanerna.Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet.I Fågelboskolan har alla elever behov av att lära sig svenska. Hittills har inteskolan utfärdat betyg trots att den funnits sedan 1999. De elever som inte fåruppehållstillstånd i Sverige lämnar skolan och dessa har möjlighet att få ettdokument som skall visa vad eleverna studerat inom den svenska skolan.Eleverna lär sig tala och läsa svenska, men de har mycket liten kontakt medsvensktalande elever. De arbetar även en hel del med matematik. Undervisningbedrivs inte i kemi, fysik, biologi eller inomhusidrott, eftersom lokaler för dettasaknas. Skolans lärare efterfrågar tillgång till de nationella proven. Lärarna skullevilja använda dem för elever som vistats länge i Sverige.Sammanfattningsvis bedömer inspektionsteamet att eleverna inte får möjlighetatt nå kunskapsmålen i flera av grundskolans ämnen eftersom undervisninginte bedrivs. Det är anmärkningsvärt att skolan inte har tillgång till de nationellaproven. Inspektionsteamet ifrågasätter den minimala kontakten med eleveri kommunens övriga skolor. För att underlätta de asylsökande elevernas språkutvecklingbör åtgärder vidtas för att öka integrationen mellan dessa elever ochelever i övriga skolor.4

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Ånge kommunFågelboskolanDnr 53-2003:1808Arbetsmiljö och delaktighetEnligt skollagen skall verksamheten vara utformad i överensstämmelse med grundläggandedemokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktningför varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhetmellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka allaformer av kränkande behandling. All personal skall samverka med föräldrar, barn,elever respektive de vuxenstuderande i arbetet med att forma en god miljö för utvecklingoch lärande.Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för attförebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan.I Fågelboskolan beskriver personalen att de ständigt arbetar med trygghetsfrågorför eleverna. Det förekommer motsättningar mellan olika kulturer mendet finns ingen dokumentation kring skolans arbete mot kränkande behandling.Eleverna menar att de måste göra samma saker som eleverna på andra skolor,men att de inte har inflytande över verksamheten. Personalen har inget utvecklatsamarbete med föräldrarna. Kontakt förekommer med tolkhjälp vid inskrivningstillfälletoch om eleven har stora problem i skolan.Kommunen har nyligen anställt en skolsköterska på 50 procent till Fågelboskolan.Sammanfattningsvis bedömer inspektionsteamet att skolan arbetar med värdegrundsfrågorna,men att dokumentation saknas. De motsättningar som finnsmellan olika kulturer måste uppmärksammas och motarbetas. Elevernas inflytandemåste bli bättre och speciellt samverkan med föräldrar behöver utvecklas.Pedagogisk verksamhet och undervisningArbetet för att nå målen skall främst utformas av de lärande och personalen. I förskolanoch skolan skall detta ske i samverkan med hemmen. De nationella läroplanerna,andra statliga bestämmelser och kursplanerna ger dock också vissa anvisningarför arbetet. Det finns riktlinjer för stöd, betygssättning och utvecklingssamtal,utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid, etc. Målen i kursplanernager dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaperoch färdigheter barnen, ungdomarna och de vuxna skall nå.Granskningen riktas mot hur man arbetar för att närma sig målen och hur man anpassararbetet till olika behov.På Fågelboskolan arbetar man med traditionell undervisning i framför alltsvenska, matematik och samhällsorienterande ämnen. Personalen saknar i storutsträckning pedagogisk utbildning men vid inspektionstillfället skulle handledningtill personalen påbörjas.Utvecklingssamtal har hållits, delvis med hjälp av tolk per telefon. Personalen ärosäker på i hur stor utsträckning som tolk kan anlitas.Läromedel finns i liten utsträckning. Grupperna organiseras utifrån elevernasförkunskaper i framför allt svenska.På skolan pågår ett projekt där flickorna i årskurs 7–9 arbetar med värderingsfrågorur ett könsperspektiv.5

Utbildningsinspektion i Ånge kommunFågelboskolanDnr 53-2003:1808SKOLVERKETIndividuell studieplan eller åtgärdsprogram saknas för eleverna, trots att detfinns ett flertal elever i behov av särskilt stöd som får undervisning enskilt elleri liten grupp. För alla elever behöver särskilda bedömningar göras. Eleverna fårinte studiehandledning på modersmålet eller modersmålsundervisning.Vid inspektionen fanns en sexåring i förskoleklass. Elever i förskoleklass vistaspå den öppna förskolan Regnbågen, som inte har något närmare samarbetemed skolan. Dock sker besök och överlämnande när elever skall börja årskurs1 i skolan.Sammanfattningsvis bedömer inspektionsteamet att personalen anpassarverksamheten genom att anordna mindre grupper. Personalen har dock interimliga förutsättningar för att kunna bedriva en pedagogisk verksamhet ochgöra de pedagogiska bedömningar som behövs.Styrning, ledning och kvalitetsarbeteKommunerna har ett övergripande ansvar för barnomsorgen och skolan på lokalnivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanernalägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolans inre arbete. Sammantagethar dessa skyldigheter att se till att rätten till utbildning tillgodoses.Fristående huvudmän har motsvarande ansvar även om de inte alltid omfattas avmålen och riktlinjerna för det offentliga skolväsendet.Frågor som tas upp vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledningenligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om detfinns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.På Fågelboskolan saknas förutsättningar för att ha en fungerande rektor. Formelltvilar ansvaret på en rektor som är anställd på 25 procent och som dessutomhar ansvar för en 7–9 skola. Ånge kommun har under inspektionens gångfattat beslut om att i stället tillsätta en samordnare för Fågelboskolan, den närliggandeförskolan och fritidshemmet. Fågelboskolan tillhör organisatorisktMinervaskolan, men det är många samarbetsparter så det behövs en egen skolledningför att möta Migrationsverket, Asylhälsan, Socialkontoret, kommunledningenmed flera. Kommunens utvecklingsledare har nyligen fått i uppdragatt ge pedagogisk handledning till personalen.Förskoleklassen och skolbarnomsorgen, för barnen på Fågelboskolan, har enannan rektor. Vid inspektionstillfället var den tjänsten vakant och upprätthållsav en grundskolerektor som gör detta utöver sin ordinarie rektorstjänst.Samverkan med förskolan, fritidshemmet, andra grundskolor och gymnasieskolanbehöver utvecklas.I Minervaskolans verksamhetsberättelse finns ett avsnitt om Fågelboskolan,i övrigt saknas dokumentation i form av arbetsplan, uppföljning, utvärderingoch kvalitetsredovisning.Sammanfattningsvis bedömer inspektionsteamet att verksamheten på Fågelboskolaninte motsvarar bestämmelsernas krav eftersom förutsättningar för enfungerande rektor saknas. Dessutom finns inget system för kvalitetssäkring.Fågelboskolan har ingen rektor som kan ta det fulla rektorsansvaret för verk-6

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Ånge kommunFågelboskolanDnr 53-2003:1808samheten. Inspektionsteamet finner inte att en samordnare motsvarar kravet pårektor.Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildningLika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala ochekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Inomen viss utbildning skall det också finnas möjligheter för eleverna att individuellt göraval av kurser eller ämnen.Granskningen gäller om möjlighet till utbildning ges i den omfattning och med denvalfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjlighetertill utbildning behandlas.Alla elever går i skolan till klockan 13.20 varje dag. De äldre eleverna uttryckeratt de vill läsa fler ämnen än de har tillgång till och att de också vill gå i skolalängre än de fyra timmar per dag som nu erbjuds.Personalen på skolan efterfrågar ett samarbete med Minervaskolans studie- ochyrkesvägledare som kan vägleda både personal och elever kring de speciellafrågorna vid övergång till gymnasieskolan.På skolan pågår ett arbete med att utarbeta en informationsbroschyr om svenskskola och Fågelboskolan som är tänkt att översättas till flera språk. Hittills hardock föräldrarna fått knapphändig information. Nyligen har information omadress och telefonnummer till Fågelboskolan införts på kommunens hemsida.Sammanfattningsvis bedömer inspektionsteamet att eleverna på Fågelboskolaninte får tillgång till utbildning i den omfattning de har rätt till varken närdet gäller modersmål, handledning eller grundskolans övriga ämnen. De äldreeleverna får alldeles för lite undervisningstid. En rektor med ansvar för verksamhetenbehövs för att tillse detta.ResurserHuvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningenskall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen.I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkrakvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgångtill ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för entidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen.I Fågelboskolan bedrivs undervisningen av obehöriga lärare. Sex personer arbetarsom lärare för sex små klasser med 5–9 elever. En person är extra resurs förtvå elever. Tjänsterna utlyses för en termin i taget vilket gör att endast någrai personalen har arbetat där under längre tid.Personalen upplever att de har svårt att få samma tillgång till kompetensutvecklingsom övriga lärare i kommunen. De menar att skolan ofta blir bortglömdnär det sker gemensamma arrangemang mellan skolor.Den fysiska miljön är enkel. Skolan ligger två trappor upp i ett bostadshus ochdär finns mycket knapp utrustning, till exempel finns endast en fungerande7

Utbildningsinspektion i Ånge kommunFågelboskolanDnr 53-2003:1808SKOLVERKETdator på hela skolan. Ingen som helst utsmyckning finns. Personalen påtalarockså problem med bristande fastighetsskötsel.En del av de svårigheter som personalen beskriver handlar om att skolan liggermitt i bostadsområdet där enbart asylsökande bor. Eleverna skulle få bättreförutsättningar att utveckla det svenska språket om de var mer integrerade medandra elever i kommunen.Läromedlen och annan utrustning saknas i stor utsträckning och skolans lärareoch rektor menar att det saknas budget för detta.Sammanfattningsvis bedömer inspektionsteamet att skolan saknar viktigaförutsättningar för att kunna bedriva verksamheten, framför allt när det gällerfungerande rektor, kontinuitet i verksamheten, behörig personal och en budgetsom motsvarar skolans storlek och speciella behov.Sammanfattande bedömningSkolan har goda förutsättningar i form av mycket engagerad personal, hög personaltäthetoch att personalen arbetar målinriktat för att alla elever skall kännasig trygga och trivas i skolan. De intervjuade eleverna hade genomgående enpositiv inställning till att gå i skolan och ansåg att det var viktigt att utbilda sig.Inspektionsteamet bedömer att det finns utrymme för att förbättra måluppfyllelsenoch verksamhetens kvalitet genom att- intensifiera arbetet mot kränkande behandling,- ge eleverna större möjlighet till inflytande,- förbättra den pedagogiska verksamheten genom olika typerav kompetenshöjande åtgärder för personalen,- integrera Fågelboskolan med övriga skolor i kommunen närdet gäller exempelvis samarbete mellan elever och skolor,gemensamma satsningar i kommunen och möjlighet för eleveratt gå vidare till andra skolor,- förbättra informationen om skolan, skolans arbete och dess resultattill elever, föräldrar och allmänhet, samt- att utveckla skolans verksamhet genom dokumentation ochkvalitetsredovisning.Inspektionsteamet bedömer vidare att följande verksamheter och förfaringssättinte är förenliga med författningarnas krav, varför huvudmannen snarast måstevida åtgärder för att tillse- att en rektor tillsätts så att en fungerande styrning och ledningav skolan kan garanteras,- att asylsökande barns rätt till utbildning garanteras på samma villkorsom andra barn, även då det gäller resurser och förutsättningar, samt- att samverkan med föräldrar sker i enlighet med författningarnaskrav.8

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Ånge kommunFågelboskolanDnr 53-2003:1808Datum Ort2004-02-15 UmeåGudrun F BrännbergVeronica Bonivart9

Utbildningsinspektion i Ånge kommunLjungaskolan och ErikslundsskolanDnr 53-2003:1808Utbildningsinspektion i grundskolornaLjungaskolan och ErikslundsskolanUTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTESkolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genomatt bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målenför förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning ochvuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetetoch förmågan att utveckla den egna verksamheten.Inspektionens inriktningInspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentligaför att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg ochutbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena,som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är:1. Normer och värden2. Kunskaper3. Arbetsmiljö och delaktighet4. Pedagogisk verksamhet och undervisning5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning7. ResurserI denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt ellernegativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationellabestämmelserna. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarnagörs inom varje granskningsområde. Rapporten ger således inte enheltäckande beskrivning av all pågående utbildningsverksamhet inom enhetenvid den aktuella tidpunkten.Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statenskrav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskapoch erfarenheter liksom jämförelser med jämförbara verksamheter ärockså betydelsefulla vid bedömningarna och för slutsatserna med krav pååtgärder och förbättringar. Analyserna av den insamlade informationen syftartill att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl.1

Utbildningsinspektion i Ånge kommunLjungaskolan och ErikslundsskolanDnr 53-2003:1808SKOLVERKETBeskrivning av Ljungaskolan och ErikslundsskolanLjungaskolan Antal elever/barn Erikslundsskolan Antal elever/barnFörskoleklass: 5 Förskoleklass: 9Grundskola: 90 Grundskola: 62Särskola: 3 Skolbarnsomsorg: 24Skolbarnsomsorg: 22Ljungaskolan är en F-6 skola som ligger i Ljungaverk, en mindre industriortcirka två mil öster om Ånge tätort. Skolan är byggd på 1950-talet och består avlängor i två plan med källare. Det finns sammanlagt 98 elever i skolan, varavfem går i förskoleklass och tre i särskoleklass. All verksamhet förutom gymnastikenär förlagd i samma byggnad. Verksamheten är åldersintegrerad ochpersonalen arbetar i arbetslag.Erikslundsskolan är också en F-6 skola. Den ligger i Erikslund, en dryg halvmilfrån Ljungaverk. Skolan, som är byggd på 1940-talet, består av längor i två ochtre plan. Det finns sammanlagt 71 elever i skolan, varav nio går i förskoleklass.Verksamheten för årskurs 1–6 är förlagd i huvudbyggnaden, medan förskoleklassenoch fritidsverksamheten är inrymd i en separat byggnad. Verksamhetenär åldersintegrerad och personalen arbetar till viss del i arbetslag. Skolan harprofilerat sig inom området natur och miljö.Gemensamt för båda skolorna är att upptagningsområdet är stort, vilket gör attmånga barn har lång skolväg och åker skolbuss.Två rektorer delar på ansvaret för rektorsområdet Ljungaverk/Erikslund.Av tradition väljer eleverna i Ljungaverk att fortsätta sin skolgång i årskurs 7–9på Fränstaskolan, medan eleverna i Erikslund väljer Minervaskolan i Ångetätort.Genomförandet av inspektionen i Ljungaverk/ErikslundSkolverket sände den 13 juni 2003 skriftlig information till kommunen om attverksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande.Inspektionsteamet med ansvar för Ljungaverk/Erikslunds rektorsområdehar bestått av experterna Veronica Bonivart och Birgitta Orrebo. Ljungaskolanbesöktes den 18 september 2003 och Erikslundsskolan besöktes den 7 oktober2003.Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering avde ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella kravpå åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbild-2

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Ånge kommunLjungaskolan och ErikslundsskolanDnr 2003:1808ningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverketsbeslut.UnderlagUnderlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen ochLjungaverk/Erikslund, dels den information som samlats in vid observationer,intervjuer och samtal under besöken. Rapporten grundar sig också på annaninformation om kommunen och skolorna som finns i Skolverkets nationellauppföljningssystem.Vid Ljungaskolan och Erikslundsskolan genomfördes intervjuer med eleveri förskoleklass, årskurs 2 och årskurs 6, samt personal, rektorer och föräldrar.Lektioner i matematik, svenska, engelska och musik besöktes. Ljungaskolanssärskoleklass besöktes under en matematiklektion och intervjuer genomfördesmed dess personal.Övrig information av betydelse för inspektionen har varit Ljungaverk/Erikslundsverksamhetsberättelse 2002, Ljungaskolans och Erikslundsskolans arbetsplanersamt Erikslundsskolans handlingsplan mot mobbning.BedömningNormer och värdenEnligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling tillansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanernas mål framhållsatt barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människorslika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskapsom ger trygghet och lust att lära. I läroplanerna anges också att barn och eleverskall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön samt få ettreellt inflytande över utformningen av utbildningen. På samma värdegrund vilarverksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna.Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet med skolans värdegrundoch läroplanernas mål att sträva mot.Vid båda skolorna upplever såväl elever som personal att miljön är trygg. Personalenanser att eleverna respekterar varandra och de äldre hjälper de yngre.Ljungaskolans vision är att samtliga elever skall tillhöra skolans gemenskap.Målsättningen är att integrera särskolebarnen i största möjliga mån för attundvika ”vi och de” tänkande. Särskoleeleverna accepteras och bemöts respektfulltav de övriga eleverna på skolan. Ingen känner sig utanför och alla får varamed på rasterna. På Erikslundsskolan får elever i årskurs 6 ansvara för de yngreeleverna i väntan på skolbussen. Detta ansvar upplevs som positivt bland deintervjuade eleverna i årskurs 6. De yngre eleverna upplever dock att detförekommer konflikter på rasterna. De skulle önska att fler vuxna var närvarande.3

Utbildningsinspektion i Ånge kommunLjungaskolan och ErikslundsskolanDnr 53-2003:1808SKOLVERKETSamtliga intervjuade elever upplever att de har inflytande och får vara delaktigai beslut. Detta sker främst via klassråd och elevråd. Ljungaskolans elever iårskurs 6 utvärderar dessutom sitt arbete varje vecka. De har även ”klassenstimme” en gång i veckan där olika elever får ansvara för innehållet.Sammanfattningsvis gör inspektionsteamet bedömningen att både Ljungaskolanoch Erikslundsskolan når goda resultat i arbetet med normer och värden.De intervjuade eleverna ansåg att det för det mesta var roligt att gå i skolan ochatt ingen kände sig utanför.KunskaperUtbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheteroch förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt.Målen för lärandet anges i de nationella läroplanerna och i kursplanerna.Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet.Vid fjolårets nationella prov årskurs 5 hade Ljungaskolans samtliga elevergodkända resultat medan Erikslundsskolans måluppfyllelse inte var tillfredsställande.Av Erikslundsskolans elever var cirka 80 procent godkända. Inga analyserav de nationella proven fanns tillgängliga vid inspektionstillfället.Båda skolorna har nyligen börjat arbeta efter metoden ”Röda tråden” vilketinnebär att man analyserar samtliga elevers resultat i förhållande till kursplanernai svenska, engelska och matematik. Vid inspektionstillfället saknadesdokumentation kring detta. Den sociala utvecklingen följs upp genom regelbundnadiskussioner mellan elever och lärare.De intervjuade eleverna har god kännedom om varför det är viktigt attgå i skolan och anser att de lär sig det de behöver. På Erikslundsskolan menadedock de intervjuade barnen i förskoleklass att det inte var någon skillnadpå denna verksamhet jämfört med den tidigare upplevda förskoleverksamheten.Sammanfattningsvis gör inspektionsteamet bedömningen att flertalet avLjungaskolans och Erikslundsskolans elever har goda kunskaper i förhållandetill läroplanernas och kursplanernas mål. Skolorna rekommenderas dock attanalysera resultaten av de nationella proven. Särskilt Erikslundsskolans resultatbör stämma till eftertanke och resultera i åtgärder. Dokumentation av elevernasresultat är också ett angeläget utvecklingsområde.4

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Ånge kommunLjungaskolan och ErikslundsskolanDnr 2003:1808Sammanfattningsvis gör inspektionsteamet bedömningen att skolorna hararbetsformer och arbetssätt som främjar elevernas utveckling i generell mening.Däremot arbetar inte skolorna tillfredsställande när det gäller de individuellabehoven för elever i behov av särskilt stöd. Alla elever i behov av särskilt stödskall ha ett individuellt utformat åtgärdsprogram. Skolorna saknar även enstruktur för upprättande av åtgärdsprogram. Detta är ett mycket angelägetutvecklingsområde.Styrning, ledning och kvalitetsarbeteKommunerna har ett övergripande ansvar för barnomsorgen och skolan på lokalnivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanernalägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolans inre arbete.Sammantaget har dessa skyldigheter att se till att rätten till utbildning tillgodoses.Fristående huvudmän har motsvarande ansvar även om de inte alltid omfattas avmålen och riktlinjerna för det offentliga skolväsendet.Frågor som tas upp vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledningenligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om detfinns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.Inom rektorsområdet Ljungaverk/Erikslund delar två rektorer på ledningsuppgifterna,men en av rektorerna är formellt ansvarig för verksamheten. Detförekommer ibland att rektorerna inte är överens, vilket gör att personalenupplever en otydlighet i ledningsstrukturen. Personalen anser att det saknaspedagogiskt ledarskap och upplever inte att de har det stöd de skulle önska avledningen. Både personal och föräldrar efterlyser en mer handlingskraftigledning. Nu gäller mottot ”frihet under ansvar” vilket ibland upplevs som bristpå stöd.Två rektorsteam har bildats i kommunen. De har till uppgift att driva gemensammafrågor. Vid inspektionstillfället fungerade dessa dock inte tillfredsställandepå grund av att uppgiften inte prioriterades av alla rektorer. Dettaanser rektorerna vid Ljungaverk/Erikslunds rektorsområde vara olyckligt då deser rationella vinster med att bilda team och dela på olika ansvarsområden.Båda skolorna uppger att de utvärderar verksamheten varje läsår. Det fannsdokumentation att tillgå vid inspektionstillfället, men den var bristfällig. Ingenav skolorna har upprättat någon kvalitetsredovisning.Sammanfattningsvis gör inspektionsteamet bedömningen att styrning, ledningoch kvalitetsarbete är ett mycket angeläget utvecklingsområde på båda skolorna.Ett tydligt pedagogiskt ledarskap finns inte, och dessutom saknas system förutvärdering och kvalitetssäkring. Även dokumenterad kvalitetsredovisningsaknas.7

Utbildningsinspektion i Ånge kommunLjungaskolan och ErikslundsskolanDnr 53-2003:1808SKOLVERKETTillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildningLika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala ochekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Inomen viss utbildning skall det också finnas möjligheter för eleverna att individuellt göraval av kurser eller ämnen.Granskningen gäller om möjlighet till utbildning ges i den omfattning och med denvalfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjlighetertill utbildning behandlas.Både i Ljungaverk och i Erikslund finns prognoser som talar för ett sjunkandeelevantal inom en femårsperiod. Personal och föräldrar vid de båda skolornautrycker oro för att detta i förlängningen kan innebära nedläggning av dessaskolor.Erikslundsskolans elever i årskurs 6 har språkval vid Minervaskolan i Ångetätort. Eleverna får pröva franska, tyska och spanska tre gånger vardera för attsedan bestämma vilket språk de vill fortsätta att läsa. Ljungaskolans eleveri årskurs 6 har språkval vid Fränstaskolan, där de kan välja mellan att läsafranska eller tyska.Sättet att organisera ”elevens val” ser olika ut på skolorna. Vid Ljungaskolanhar man olika aktiviteter periodvis i block, 40 minuter per vecka. Exempelpå aktiviteter är praktisk matematik och författarverkstad. Beroende på innehålleti aktiviteterna berörs olika personal vid varje block. Erikslundsskolandäremot, har ”elevens val” en vecka per termin. Exempel på deras aktiviteterär teater och snilleblixt – uppfinningar. All personal är engagerad under dessaveckor.Sammanfattningsvis gör inspektionsteamet bedömningen att samtliga eleverfår den utbildning de har rätt till.ResurserHuvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningenskall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen.I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkrakvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens,tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs fören tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vidinspektionen.Erikslundsskolan är inte dimensionerad för det antal elever som är inskrivnaoch skolan upplevs av personalen som trång. Lokalerna är slitna och underhålletverkar ha varit eftersatt under en längre tid. De fungerar inte hellertillfredsställande. Personalen vill ha en mer flexibel lokallösning. Exempelvis villde inreda ett separat matematikrum som kan utnyttjas av skolans samtligaelever, men det finns inte tillräckligt antal rum för att kunna genomföra detta.Vikskärmar för att kunna avskärma befintliga rum saknas också.8

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Ånge kommunLjungaskolan och ErikslundsskolanDnr 2003:1808Även Ljungaskolans lokaler är slitna men underhållet är inte lika eftersatt sompå Erikslundsskolan. Möblering och utformning av lokalerna är anpassade förden verksamhet som bedrivs.Personalen vid båda skolorna påpekar att det finns behov av nya och fungerandedatorer. Frånsett detta säger de sig vara relativt nöjda med läromedel ochannan utrustning.Personaltätheten är förhållandevis god och den övervägande majoritetenav personalen har adekvat utbildning. Flera av de obehöriga lärarna är underutbildning. Enligt uppgift från rektorerna består Ljungaskolans personalstyrkaav tio lärare på hel- och deltid, fyra elevassistenter på deltid, fyra barnskötarepå deltid och en förskollärare på heltid. Erikslundsskolans personalstyrka bestårav tio lärare på hel- och deltid, en elevassistent på heltid, två förskollärare ochtvå barnskötare på hel- och deltid. Båda skolorna saknar specialpedagoger.På Erikslundsskolan arbetar två lärare som läst 15 poäng specialpedagogik, medstödundervisning. På Ljungaskolan arbetar tre lärare i årskurs 4–6 med stödundervisning.Det är högre lärartäthet på Erikslundsskolan, vilket enligt rektorernaberor på att skolan under en längre tid haft fler elever i behov av särskilt stöd.Fokus i kompetensutvecklingen har under en tid legat på högskoleutbildninginom specialpedagogik och språkutveckling. Ingen av skolorna har någonindividuell kompetensutvecklingsplan för enskilda lärare, men de intervjuadelärarna säger sig vara nöjda med den kompetensutveckling de fått.Sammanfattningsvis gör inspektionsteamet bedömningen att det finns godaförutsättningar för att bedriva utbildning och undervisning i skolorna men attdet saknas specialpedagogisk kompetens i tillräcklig omfattning.Sammanfattande bedömningDen pedagogiska verksamheten vid Ljungaskolan och Erikslundsskolan liggeri linje med de nationella bestämmelserna och målen för grundskolan. Skolornaarbetar också aktivt med värdegrundsfrågor och ger stora möjligheter till delaktighetoch samverkan. Stämningen på skolorna präglas av trygghet och trivsel,både bland personal och elever.Inspektionsteamet bedömer att det finns utrymme för att förbättra måluppfyllelsenoch kvaliteten i verksamheten genom att- utveckla rektors roll som pedagogisk ledare,- utveckla och förankra handlingsprogrammen mot mobbning ochkränkande behandling,- utveckla metoder för att identifiera och åtgärda enskilda eleversbehov av stöd,- utveckla system för dokumentation av elevernas resultat samt- utveckla system för utvärdering och kvalitetssäkring.9

Utbildningsinspektion i Ånge kommunLjungaskolan och ErikslundsskolanDnr 53-2003:1808SKOLVERKETInspektionsteamet bedömer vidare att följande verksamheter och förfaringssättinte är förenliga med författningarnas krav, varför huvudmannen snarast måstevida åtgärder för att tillse- att alla elever i behov av särskilt stöd har individuella åtgärdsprogramsamt- att skolorna upprättar årliga kvalitetsredovisningar i enlighet medförfattningarnas krav.DatumOrt2004-02-12 UmeåVeronica BonivartBirgitta Orrebo10

Utbildningsinspektion i Ånge kommunMinervaskolanDnr 53-2003:1808Utbildningsinspektion i MinervaskolanUTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTESkolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genomatt bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målenför förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning ochvuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetetoch förmågan att utveckla den egna verksamheten.Inspektionens inriktningInspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentligaför att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildningsom de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena,som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är:1. Normer och värden2. Kunskaper3. Arbetsmiljö och delaktighet4. Pedagogisk verksamhet och undervisning5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning7. ResurserI denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt ellernegativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationellabestämmelserna. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarnagörs inom varje granskningsområde. Rapporten ger således inte en heltäckandebeskrivning av all pågående utbildningsverksamhet inom enheten vidden aktuella tidpunkten.Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statenskrav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskapoch erfarenheter liksom jämförelser med jämförbara verksamheter ärockså betydelsefulla vid bedömningarna och för slutsatserna med krav på åtgärderoch förbättringar. Analyserna av den insamlade informationen syftar till attklargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl.1

Utbildningsinspektion i Ånge kommunMinervaskolanDnr 53-2003:1808SKOLVERKETBeskrivning av skolan/rektorsområdetSkolform Antal elever/barn Skolform Antal elever/barnGrundskola, årskurs 7–9: 248 Obligatorisk särskola: 5Minervaskolan är en 7–9 skola med fyra paralleller i årskurs 7 och 8, samt treparalleller i årskurs 9. Lokalmässigt integrerad finns även en särskoleklass 7–9,med visst samarbete med Minervaskolan.Skolan ligger i Ånge centralort och har den näraliggande Björkbackaskolan samtytterligare några mindre skolor som främsta upptagningsområde.Skolan är inrymd i en låg vit tegelbyggnad som är uppförd på 1970-talet.Skolan har drygt trettio lärare på hel- och deltid som tillsammans med fyra assistentertar hand om cirka 250 elever. En lärare och en assistent tar hand ommerparten av undervisningen i särskolan, som har fem elever.Undervisningen är organiserad i tre årskursuppdelade arbetslag. Lärarna samarbetarockså ämnesvis i så kallade ämnesarbetslag.Genomförandet av inspektionen i MinervaskolanSkolverket sände den 13 juni 2003 skriftlig information till kommunen om attverksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande.Inspektionsteamet med ansvar för Minervaskolan har bestått av undervisningsrådenClas-Uno Frykholm och Gudrun F Brännberg. Besök i Minervaskolaninleddes den 24 september och avslutades den 25 september 2003.Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvarigainspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärdersom riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionenleder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverketsbeslut.UnderlagUnderlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen ochMinervaskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjueroch samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan informationom kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystemetc.I Minervaskolan genomfördes formella intervjuer med elever, föräldrar, personalsamt skolledning. Lektioner i årskurs 7 och årskurs 8 samt särskolan besöktes.Under besöket fördes också samtal med elevvårdsteamet.Övrig information av betydelse för inspektionen har varit Minervaskolans verksamhetsberättelse2003, Minervaskolans handlingsplan för inskolning av årskurs2

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Ånge kommunMinervaskolanDnr 53-2003:18087, Minervaskolans handlingsplan mot mobbning och kränkande behandlingsamt Minervaskolans redovisning av rutiner i elevvårdsärenden.Normer och värdenBedömningEnligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling tillansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanernas mål framhållsatt barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människorslika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskapsom ger trygghet och lust att lära. I läroplanerna anges också att barn och eleverskall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön samt få ettreellt inflytande över utformningen av utbildningen. På samma värdegrund vilar verksamheteninom det offentliga skolväsendet för vuxna.Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet med skolans värdegrundoch läroplanernas mål att sträva mot.Besöket vid Minervaskolan gav inga indikationer på att eleverna inte skullekänna trygghet och hysa respekt för kamraters och människors olikheter.Elever med utländsk bakgrund och elever i särskolan förefaller att vara välintegrerade. Särskoleeleverna ansvarar för skolans cafeteria, vilket gör att de fåren naturlig kontakt med andra elever.I intervjuer uppger elevvårdsteamet att skolan för något år sedan hade en heldel problem med mobbning och kränkande behandling, men det har blivit bättreunder senare tid. Eleverna säger att det förekommer tjafs och bråk ibland,men inte något mer allvarligt. Nedskräpning, förstörelse, skolk och könsrelateratspråkbruk förekommer också.Aktivt värdegrundsarbete bedrivs bland annat under de ”morgonsamlingar”som eleverna har tillsammans med sina klassföreståndare nästan varje dag.Elevvårdsteamet jobbar också aktivt med normer och värden i ett antal kill- ochtjejgrupper. ”Skolmorfar” stödjer genom dagliga kontakter i naturliga situationerelever som är skoltrötta eller har andra problem.Eleverna utvecklas till ansvarskännande människor, dels genom ett stort måttav inflytande över skolans verksamhet i formella beslutsorgan, dels genomundervisningens uppläggning där eleverna tränas i att både samarbeta ochta ansvar för sin egen inlärning. Bland annat arbetar alla elever i årskurs 8 och 9med ett stort gemensamt teaterprojekt om Ånges historia, vilket utvecklar bådeden sociala gemenskapen och lusten att lära. De elever som inspektionsteametpratade med tyckte alla att det på det hela taget var ganska roligt att gå i skolan.Sammanfattningsvis kan sägas att den verksamhet som granskas inom områdetnormer och värden förefaller att fungera ganska bra. Inspektionsteamet harinte funnit något som indikerar allvarliga brister. Förstörelse, skolk, kränkandebehandling och mobbning förekommer, men skolan är medveten om problemenoch arbetar aktivt och framgångsrikt för att förebygga dem.3

Utbildningsinspektion i Ånge kommunMinervaskolanDnr 53-2003:1808SKOLVERKETKunskaperUtbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheteroch förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt.Målen för lärandet anges i de nationella läroplanerna och i kursplanerna.Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet.Eleverna i årskurs 8 och årskurs 9 är som regel informerade om kursplaner ochbetygskriterier. I varje klassrum finns en pärm där lärarna har skrivit ner kunskapsmålenför varje arbetsområde. I matematik finns en lista över vad somskall uppnås och när det skall vara klart. I svenska har eleverna läst betygskriteriernaoch innebörden av dessa har sedan diskuterats i klasserna.Nationella prov i årskurs 9 visar överlag på relativt goda resultat vid jämförelsersåväl med rikssnitt som med andra liknande kommuner. Sett över tid har emellertidresultaten försämrats.Samma bild av kunskapsutvecklingen ges när man tittar på slutbetygen i årskurs9. Minervaskolan ligger visserligen över rikssnittet både när det gäller andel eleversom uppnår målen (betyget godkänd eller högre i alla ämnen) och om manser på genomsnittligt meritvärde, men skillnaderna har minskat ganska dramatisktunder senare år.För fem år sedan låg andel elever som uppnått målen på 91 procent, med ettrikssnitt på 80 procent. Idag är motsvarande siffror 77 procent för Minervaskolan,jämfört med rikssnittet som är 75 procent. Under samma tid har detgenomsnittliga meritvärdet för Minervaskolan sjunkit från 219 till 215, medandet i riket som helhet har ökat från 201 till 205. Lärarna uppger att det numeraär fler elever som kommer från årskurs 6 med bristfälliga kunskaper, särskilti svenska, vilket kan vara en orsak till det försämrade resultatet.Om man gör en mer noggrann analys kan man konstatera att det finns vissaskillnader i resultat mellan pojkar och flickor. Flickorna är exempelvis betydligtduktigare än pojkarna i svenska och engelska. Dessa skillnader har ökat övertid. Försämringar av pojkarnas resultat förklarar en stor del av skolans försämraderesultat över tid, något som hittills inte uppmärksammats i önskvärdutsträckning.Sammanfattningsvis kan sägas att Minervaskolans resultat än så länge är goda,men utvecklingen över tid ger anledning till oro. Särskilt under de senaste årenhar stora försämringar har skett. Det är därför angeläget att skolan vidtar åtgärderför att förbättra framför allt pojkarnas resultat i svenska och engelska. Detär också angeläget att skolan samarbetar med avlämnande skolor, för att på såsätt se till att åtgärder sätts in tidigt och att övergången underlättas.4

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Ånge kommunMinervaskolanDnr 53-2003:1808Arbetsmiljö och delaktighetEnligt skollagen skall verksamheten vara utformad i överensstämmelse med grundläggandedemokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktningför varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhetmellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka allaformer av kränkande behandling. All personal skall samverka med föräldrar, barn,elever respektive de vuxenstuderande i arbetet med att forma en god miljö för utvecklingoch lärande.Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för attförebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan.Minervaskolan har infört ett system som innebär att klassföreståndarna träffarsina respektive klasser under cirka 25 minuter varje morgon. Syftet med dessamorgonsamlingar är bland annat att skapa en god arbetsmiljö genom att samlaeleverna inför dagens arbete, ta upp olika problem som eleverna har och diskuteralämpliga lösningar. Även mer generella värdegrundsfrågor tas upp undermorgonsamlingarna.Inspektionsteamet besökte lektioner i tre olika klasser. Det allmänna intrycketär att eleverna verkar vara trygga och frimodiga, men arbetsmiljön kan iblandvara något stökig och ”pratig”. Särskilt i en av klasserna ägnades mycket tid åtatt upprätthålla ordningen och hålla nere ljudnivån.Även om lektionerna var olika till innehåll och karaktär, så hade de alla engemensam struktur i ett grundläggande demokratiskt förhållningssätt. Lärarnavar observanta och lyhörda för elevernas synpunkter. Eleverna menar också attde har ett visst inflytande över innehåll och uppläggning av undervisningen,särskilt under de pass då de får forska.En relativt stor del av undervisningen är upplagd i ämnesövergripande temanoch projekt där eleverna lär sig att samarbeta och ta ansvar för sin egen utbildning.Elevernas delaktighet i skolans arbete sker också mer formellt genom klassråd,elevråd, arbetsmijlöråd, biblioteksråd, dataråd och idrottsråd. Arbetet i de olikaråden innebär att många elever deltar aktivt i olika beslutsprocesser, lär sigatt lyssna och argumentera samt att ta ansvar och fatta beslut i olika frågor.Eleverna upplever överlag att de har stort inflytande över sin skola genomde olika råden.Som tidigare nämnts har skolan haft problem med mobbning och kränkandebehandling. För att hantera dessa använder man sig av kommunens ”handlingsplanmot mobbning och kränkande särbehandling”. Planen innehåller definitionerav begrepp, åtgärder för att förebygga mobbning och kränkande behandling,åtgärder att vidta när sådana situationer har uppstått, mer generella tipsoch råd om hur man förebygger och hanterar konflikter samt en litteraturlista.Rubriken till trots så tas kränkande behandling nästan inte alls upp i planen.Under rubriken ”åtgärdspunkter” står det att om mobbningen fortsätter skallmobbaren kunna avstängas, vilket inte är förenligt med skolförfattningarna.5

Utbildningsinspektion i Ånge kommunMinervaskolanDnr 53-2003:1808SKOLVERKETEleverna känner till att skolan har en mobbningsplan och de vet vem de skallvända sig till om man tror att någon är utsatt för mobbning. Eleverna i årskurs8 har haft en formell genomgång av mobbningsplanen.Samverkan med föräldrarna sker både formellt och informellt. Kontinuerligakontakter hålls genom loggbok och veckobrev. Förutom föräldramöten ochutvecklingssamtal bjuds föräldrarna in vissa veckor för att besöka lektioner.Föräldragruppen är också representerad i Minervaskolans skolråd.Sammanfattningsvis kan sägas att verksamheten på Minervaskolan fungerarbra när det gäller elevernas delaktighet. Eleverna har stort inflytande över skolansverksamhet genom de olika råden och de får också till viss del vara medoch påverka undervisningens innehåll och uppläggning. Inspektionsteamet harinte heller funnit någonting som pekar på brister i samarbetet mellan elever ochmellan hem och skola. Däremot ser inspektionsteamet vissa möjligheter tillförbättringar när det gäller arbetsmiljön i klassrummen.Den handlingsplan mot mobbning och kränkande behandling som skolananvänder sig av uppfyller inte skolförfattningarnas krav när det gäller de delarsom avser kränkande behandling. I planen sägs också att mobbare skall kunnaavstängas, vilket inte är förenligt med skolförfattningarna. Planen bör omarbetasi dessa delar och anpassas till den egna skolans förutsättningar.Pedagogisk verksamhet och undervisningArbetet för att nå målen skall främst utformas av de lärande och personalen. I förskolanoch skolan skall detta ske i samverkan med hemmen. De nationella läroplanerna,andra statliga bestämmelser och kursplanerna ger dock också vissa anvisningarför arbetet. Det finns riktlinjer för stöd, betygssättning och utvecklingssamtal,utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid, etc. Målen i kursplanernager dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaperoch färdigheter barnen, ungdomarna och de vuxna skall nå.Granskningen riktas mot hur man arbetar för att närma sig målen och hur man anpassararbetet till olika behov.Den pedagogiska verksamheten på Minervaskolan är organiserad i horisontellaarbetslag där lärare och elever samarbetar årskursvis. Lärarna samarbetar ävenämnesvis, de har ämnesarbetslag som träffas varje vecka. Det ger möjligheter tillolika grupperingar i olika ämnen utifrån elevernas skilda förutsättningar ochbehov. Så har man exempelvis gjort i ämnet matematik, där eleverna tillsammansmed sina föräldrar kan välja svårighetsgrad och i vilket tempo de vill arbeta.Det finns tre olika nivåer att välja på. Arbetet sker i små grupper.Organiseringen av arbetet i små grupper kräver hög personaltäthet. Med begränsadetotala resurser innebär det att man har varit tvungen att dra in på antaletspeciallärare/specialpedagoger och elevvårdande personal. Detta i sin tur harlett till att man inför årets läsårsstart bestämde sig för att erbjuda alla nya sjuorsom har behov av särskilt stöd att gå i en särskild klass med lugnare tempo ochhögre lärartäthet. Klassen består av 17 elever och under de flesta lektioner finnstre lärare/vuxna närvarande. Klassen har ett hemklassrum med två grupprumi direkt anslutning till klassrummet.6

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Ånge kommunMinervaskolanDnr 53-2003:1808Inspektionsteamet besökte en lektion i den aktuella klassen och intervjuadeäven lärare, elever och föräldrar. Den samlade bild som framträder är att verksamheteni klassen skiljer sig från verksamheten i andra klasser. Fokus liggerinte lika starkt på kunskaper och färdigheter, utan mer på normer, värden ochsocial utveckling. En lärare uttryckte det så att man i klassen skall arbeta påannat sätt än traditionellt med planering, böcker och prov, man skall arbeta merämnesövergripande och praktiskt. Mycket av arbetet i klassen går ut på attskapa fasta strukturer för eleverna, till exempel regelbundna tider, fast klassrum,regler om klädsel och uppträdande etc. Eleverna är under vissa lektionertillsammans med särskolans elever.Något som inspektionsteamet finner anmärkningsvärt är att verksamheten sägsvara till för elever i behov av särskilt stöd, men inga åtgärdsprogram finns upprättadeför någon elev i klassen. Enligt uppgifter från berörda lärare så arbetarman inte individuellt med eleverna utifrån vars och ens specifika behov ochförutsättningar. Inga utredningar görs. Den person som är anställd som speciallärarehar inte specialpedagogisk utbildning och har inte kunskap om hur mangör pedagogiska utredningar. Noterbart är också att tjänstebenämningenär speciallärare och inte specialpedagog.Organiseringen av undervisningen är kontroversiell och uppfattningarna blandlärare, elever och föräldrar går isär. En anmälan till Skolverket har lämnats in,för att utreda om verksamheten är förenlig med skolans författningar.Berörda lärare, elever och föräldrar är emellertid på det hela taget ganska nöjdamed verksamheten. Den starkaste kritiken kommer från föräldrar till eleveri behov av särskilt stöd som valt att inte låta sina barn gå i den här klassen. Demenar att deras barn nu har svårare att få det stöd som de har rätt till, eftersomdet mesta av stödresurserna i årskurs 7 fokuseras till en klass. Någon mer genomgripandediskussion om effekter av inkluderande respektive exkluderandelösningar för att ge stöd har inte förts.Inspektionsteamet gjorde även besök i andra årskurser och klasser och fannexempel på förebildlig undervisning. Minervaskolan har en tradition av att arbetamed stora teman och projekt som omfattar flera ämnen, klasser och iblandäven årskurser. Ett exempel är ”Päran” (potatisen), som är ett samarbete mellansvenska, naturorienterande ämnen och hemkunskap. Andra exempel är Skogen,Nobelfesten och Antikens olympiad. Vart annat år deltar alla elever i årskurs8 och 9 i Ånge-spelet som handlar om Ånges historia. Det är ett stort teaterevenemangsom engagerar hela samhället.Eleverna tycker att arbetsformerna för det mesta är omväxlande och bra, möjligenmed undantag för matematiken som inte har någon variation i arbetssätt.En fundering som några elever framför är om elever som har behov av stödoch hjälp verkligen får det, eftersom de måste säga till själva och inte alltid gördet.Lärarna är nöjda med organisationen, att det finns tillgång till assistenter och attarbetet nu organiseras i mindre grupper. Skolledningen berättar att personaleninte mådde särskilt bra för två år sedan. Nu har många fått tillbaka motivationenoch arbetsglädjen.7

Utbildningsinspektion i Ånge kommunMinervaskolanDnr 53-2003:1808SKOLVERKETFlertalet av föräldrarna är också nöjda. De får kontinuerlig information omundervisningen via loggböcker och veckobrev samt genom utvecklingssamtalsom genomförs två gånger per år.Sammanfattningsvis kan konstateras att undervisning och annan pedagogiskverksamhet fungerar bra på Minervaskolan. Lärare, elever och föräldrar är pådet hela taget nöjda med det sätt på vilket undervisningen bedrivs. De betänklighetersom framförs gäller främst hur verksamheten fungerar för elever i behovav särskilt stöd. Det är också här som inspektionsteamet vill uttrycka allvarligabetänkligheter, särskilt när det gäller organisationen av årskurs 7, det sättpå vilket stöd ges och det faktum att skolan inte upprättat åtgärdsprogram förelever i behov av särskilt stöd. Enligt inspektionsteamets bedömning är verksamheteni dessa avseenden inte förenlig med författningarnas krav.Styrning, ledning och kvalitetsarbeteKommunerna har ett övergripande ansvar för barnomsorgen och skolan på lokalnivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanernalägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolans inre arbete. Sammantagethar dessa skyldigheter att se till att rätten till utbildning tillgodoses.Fristående huvudmän har motsvarande ansvar även om de inte alltid omfattas avmålen och riktlinjerna för det offentliga skolväsendet.Frågor som tas upp vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledningenligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om detfinns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.Rektorstjänsten vid Minervaskolan är vid inspektionstillfället vakant. Tjänstenupprätthålls tills vidare av två av skolans lärare, varav den ene är formellt utseddatt vara rektor. Mycket tid ägnas åt rektorsträffar, möten, elevvårdskonferenser,formalia och allehanda praktiska frågor. Rektorerna uppger att de inte hinnerägna så mycket tid som de skulle önska åt det pedagogiska ledarskapet.Skolan tillämpar en lokal anpassning av läroplan och kursplaner för läsåret2002–2003. Arbetsplanen innehåller tre övergripande mål som innebär (1) ensatsning på svenska i alla ämnen, (2) ett utökat samarbete mellan olika kärnämnensamt (3) en aktiv bekämpning av mobbning. De olika ämnesgruppernakonkretiserar målen, genomför aktiviteter för att nå dem, samt utvärderar verksamheteninom ämnena.De utvärderingar som inspektionsteamet tagit del av är av karaktären minnesanteckningar,de är inte summerande och analyserande. Skolans verksamhetsberättelseinnehåller inte heller resultat eller bedömning av måluppfyllelse. Någotsystematiskt kvalitetsarbete förekommer inte, även om det finns vissa inslagi arbetet med att lokalt anpassa och förverkliga läroplan och kursplaner sompå sikt kan utvecklas i den riktningen. Någon kvalitetsredovisning på skolnivåupprättas inte.De lärare som intervjuades sade sig vara nöjda med skolans ledarskap. Rektorernauppfattas som lyhörda för lärarnas åsikter. Lärarna känner också attde har skolledningens förtroende i pedagogiska frågor. Elevvårdsteamet menadeemellertid att den nuvarande skolledningen – med sitt utpräglade lärarperspektiv– saknar en helhetssyn på skolan och på frågan om hur man skall8

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Ånge kommunMinervaskolanDnr 53-2003:1808arbeta med elever i behov av särskilt stöd. De känner en frustration över attresurserna till elevvård successivt har minskat till förmån för fler lärare och assistenter.Elevvårdsteamet är också kritiskt till skolledningens beslut att skapaen särskild klass för elever i behov av stöd.Sammanfattningsvis gör inspektionsteamet bedömningen att skolans ledningoch styrning fungerar relativt bra, även om teamet också har noterat vissa brister.Rektor behöver få en mer framträdande roll som pedagogisk ledare. Skolansarbete med arbetsplanen behöver utvecklas, särskilt när det gäller analys ochåterkoppling av utvärderingarna. Skolans verksamhetsberättelse måste utvecklastill en kvalitetsredovisning och innehålla mer av resultat, analys, bedömningaroch förslag till åtgärder. Den kan då bli ett viktigt verktyg för att bygga upp ettsystematiskt kvalitetsarbete på skolnivå.Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildningLika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala ochekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Inomen viss utbildning skall det också finnas möjligheter för eleverna att individuellt göraval av kurser eller ämnen.Granskningen gäller om möjlighet till utbildning ges i den omfattning och med denvalfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjlighetertill utbildning behandlas.Minervaskolan har överlag ett varierat och brett utbud av valmöjligheter föreleverna, särskilt när det gäller språk. Elever i årskurs 8 uppger emellertid attde inte haft elevens val.Det finns en oro hos vissa föräldrar att barn i behov av särskilt stöd inte fårtillgång till adekvata stödinsatser eftersom skolan saknar behöriga speciallärare/specialpedagoger som kan göra utredningar och upprätta åtgärdsprogram.Det finns några elever som av olika anledningar inte vill komma till skolan. Skolanhar genomfört elevvårdskonferenser för dessa elever och fattat beslut sominnebär att de får anpassad studiegång med praktik på olika företag. Beslutenhar i dessa fall rapporterats till berörd nämnd, men beslut om anpassad studiegångsom inte innebär verksamhet utanför skolan rapporteras inte alltid.I särskoleklassen går både elever som är mottagna i särskolan och elever sominte är det. Varken lärarna i grundskolan eller lärarna i särskolan visste vid inspektionstillfälletvilka elever som egentligen tillhör grundskolan. De visste inteheller hur det gick till när de placerades där. Dessa elever följer inte grundskolansläroplaner och de blir inte heller betygsbedömda.Det finns vid skolan inga elever som bedöms vara funktionshindrade.Sammanfattningsvis gör inspektionsteamet bedömningen att verksamhetenvid Minervaskolan fungerar tillfredsställande när det gäller tillgång till omsorg,pedagogisk verksamhet och utbildning.Inspektionsteamet konstaterar emellertid att beslut om anpassad studiegång intefattats av berörd nämnd, vilket endast får ske om nämnden delegerat beslutsrättentill rektor. Alla beslut om anpassad studiegång som rektor fattar skallrapporteras till nämnden, vilket inte alltid sker. Vidare skall grundskoleelever9

Utbildningsinspektion i Ånge kommunMinervaskolanDnr 53-2003:1808SKOLVERKETsom går i särskolan utan att vara mottagna följa grundskolans läroplaner ochföljaktligen också bedömas och betygsättas utifrån grundskolans betygskriterier.Så sker uppenbarligen inte för närvarande. Förfaringssätt som inte är förenligamed författningarnas krav måste snarast rättas till.ResurserHuvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningenskall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen.I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkrakvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgångtill ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för entidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen.Skolan är ursprungligen byggd på 1970-talet, men ombyggd och repareradi omgångar. Lokalerna är ändamålsenliga. Flera elever tar emellertid upp atttoaletterna kan vara otrevliga. Dörrarna går inte alltid att låsa, och man vet inteom det är låst eller inte.När det gäller läromedel och annan utrustning så uttrycker både lärare ochelever behov och önskemål om inköp, men på det hela taget säger de sigha tillgång till det nödvändigaste. Det vanligaste önskemålet som framförsär inköp av nya datorer.Även på personalsidan är situationen acceptabel när det gäller antalet anställda.Det finns relativt gott om vuxna i skolan – främst lärare och assistenter. Enligtden förteckning som inspektionsteamet fått består personalstyrkan av 32 lärarepå hel- och deltid, 4 assistenter, 1 studie- och yrkesvägledare, 1 skolsköterska,1 kurator på deltid (8 tim/vecka) samt en ”skolmorfar”.Andelen lärare som saknar pedagogisk utbildning uppgår emellertid till nästan40 procent. Exempelvis saknas behörig speciallärare/specialpedagog. Skolledningensäger att det är svårt att rekrytera behörig personal och att man därförmåste satsa på att utbilda den personal man har. Som exempel nämns att tvålärare från skolan för närvarande genomgår specialpedagogisk utbildning.När det gäller kompetensutveckling har man tidigare satsat på värdegrundsutbildning,arbete med lokal arbetsplan samt utbildning av arbetslag. I nulägetsaknas emellertid en plan för fortsatt kompetensutveckling, bland annat beroendepå bristande resurser.Några uttalade principer för resursfördelning har inte presenterats. Ett intrycksom inspektionsteamet fått är att skolan under de senaste åren satsat mer resurserpå ”vanliga” lärare, på bekostnad av specialpedagoger och elevvårdandepersonal. Syftet tycks vara att lösa skolproblem genom att öka lärartätheten,minska gruppstorleken och samla elever i behov av särskilt stöd i en särskildklass. Huruvida detta är ett resultat av tillfälligheter eller ett led i en medvetenstrategi är svårt att avgöra.Sammanfattningsvis kan konstateras att Minervaskolan har en acceptabelsituation när det gäller tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och utrustning.10

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Ånge kommunMinervaskolanDnr 53-2003:1808Andelen lärare med pedagogisk utbildning bör öka. Det är angeläget att rekryteraminst en behörig speciallärare/specialpedagog till skolan.Principer för resursfördelning bör diskuteras och eventuellt omprövas. Behovetav resurser för elevvårdande personal bör öka.Sammanfattande bedömningDen pedagogiska verksamheten vid Minervaskolan ligger i linje med de nationellabestämmelserna och målen för grundskolan. Skolan har relativt goda förutsättningarför att bedriva verksamheten. Skolan arbetar också ambitiöst för attfrämja elevernas lärande. Arbetet med elever i behov av särskilt stöd behöverdock utvecklas.Inspektionsteamet bedömer att det finns utrymme för att förbättra måluppfyllelsenoch kvaliteten i verksamheten genom att- utveckla det positiva arbetet med normer, värden och värdegrund,- fortsätta det påbörjade arbetet för att förebygga och motverkamobbning och kränkande behandling,- utveckla och bättre förankra handlingsprogrammet mot mobbningoch kränkande behandling,- vidta åtgärder för att förbättra framför allt pojkarnas resultat i svenskaoch engelska,- se över personalsammansättning och organisation i syfte att finnabättre lösningar för att ta hand om elever i behov av särskilt stöd,- utveckla rektors roll som pedagogisk ledare,- utveckla arbetet med dokumentation, resultatuppföljning, analys ochåterkoppling som ett led i skolans kvalitetsarbete,- utveckla skolans verksamhetsberättelse till en kvalitetsredovisninggenom att tillföra mer av resultat, analys, bedömningar och förslagtill åtgärder,- öka andelen behöriga lärare och lärare med pedagogisk utbildning,- anställa minst en behörig speciallärare/specialpedagog,- tillföra ytterligare resurser för elevvårdande personal.Inspektionsteamet bedömer vidare att följande verksamheter och förfaringssättinte är förenliga med författningarnas krav, varför huvudmannen snarast måstevida åtgärder för att tillse- att alla elever som har behov av särskilt stöd får det stöd de har lagligrätt till,- att åtgärdsprogram upprättas för alla elever som har behov av särskiltstöd,- att årliga kvalitetsredovisningar upprättas i enlighet medförfattningarnas krav,11

Utbildningsinspektion i Ånge kommunMinervaskolanDnr 53-2003:1808SKOLVERKET- att beslut om anpassad studiegång fattas i enlighet medförfattningarnas krav samt- att alla elever som går i särskolan utan att vara formellt mottagnaföljer grundskolans läro- och kursplaner och att de bedöms ochbetygssätts utifrån grundskolans betygskriterier.DatumOrt2004-02-12 UmeåClas-Uno FrykholmGudrun F Brännberg12

Utbildningsinspektion i Ånge kommunTorpshammars skolaDnr 53-2003:1808Utbildningsinspektioni grundskolan Torpshammars skolaUTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTESkolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genomatt bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målenför förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning ochvuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetetoch förmågan att utveckla den egna verksamheten.Inspektionens inriktningInspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentligaför att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildningsom de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena,som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är:1. Normer och värden2. Kunskaper3. Arbetsmiljö och delaktighet4. Pedagogisk verksamhet och undervisning5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning7. ResurserI denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt ellernegativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationellabestämmelserna. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarnagörs inom varje granskningsområde. Rapporten ger således inte en heltäckandebeskrivning av all pågående utbildningsverksamhet inom enheten vidden aktuella tidpunkten.Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statenskrav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskapoch erfarenheter liksom jämförelser med jämförbara verksamheterär också betydelsefulla vid bedömningarna och för slutsatserna med kravpå åtgärder och förbättringar. Analyserna av den insamlade informationensyftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl.1

Utbildningsinspektion i Ånge kommunTorpshammars skolaDnr 53-2003:1808SKOLVERKETBeskrivning av skolan/rektorsområdetSkolform Antal elever/barn Skolform Antal elever/barnFörskoleklass: 9Grundskola, årskurs 1–6: 87 Obligatorisk särskola: (1)Barn i kommunen som följer undervisning enligt särskolans kursplaner integrerasi kommunens olika skolor, bland annat i Torpshammars skola (särskolanbehandlas i särskild rapport).Skolans elever och pedagogiska personal arbetar i två arbetslag, förskoleklass tillårskurs 3 (9, 15 resp. 9 barn), respektive årskurs 4–6 (12, 21 resp. 14 barn).Inom arbetslagen arbetar elever och lärare i årskursindelade klasser, flertaletmycket små.Flertalet elever bor i skolans närhet, men flera kommer från mindre samhällenmed någon eller flera mils resväg till skolan.Skolbyggnaden är en låg, rödmålad trälänga med separata entréer direkt in tillrespektive klassrum. I byggnaden finns matsal. Ett kommundelsbibliotek finnscentralt beläget i skolan. Fritidsverksamheten har egna lokaler i byggnaden.Intill den asfalterade utegården finns stora ytor med bl.a. gräsmattor och lekplatsmed gungor och lekstugor. I nära anslutning finns en förskola med egenutegård.Skolans profilering är bland annat Vårt samhälle samt IT. Skolskogen är ettkontinuerligt tema. Idrott har viss extra tid i årskurs 4–6. För att främja elevernasföretagsamhet, ett av målen i kommunens skolplan, samverkar manbl. a. med det lokala näringslivet och andra organisationer och klass 6 ingår i ettComenius-projekt med internationellt utbyte.Genomförandet av inspektionen i Torpshammars skolaSkolverket sände den 13 juni 2003 skriftlig information till kommunen om attverksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande.Inspektionsteamet med ansvar för Torpshammars skola har beståttav undervisningsråden Gunilla Olsson och Lena Ålander. Torpshammars skolabesöktes den 18–19 september 2003.Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvarigainspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärdersom riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionenleder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverketsbeslut.2

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Ånge kommunTorpshammars skolaDnr 53-2003:1808UnderlagUnderlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen ochTorpshammars skola, dels den information som samlats in vid observationer,intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annaninformation om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem.I Torpshammars skola gjordes intervjuer med rektorn, gruppintervjuer medbåda arbetslagen, med elever i årskurs 2 och 6 och ett tiotal representanter förföräldrarna samt enskilda intervjuer med skolsköterskan, talpedagogen och specialpedagogen.Samtal fördes också med elever i övriga årskurser och medpersonal vid fritidshemmet och skolmåltidsverksamheten. Observationer gjordesunder lektioner i förskoleklass och årskurs 1 (en gemensam aktivitet), 2 och6 samt i övrigt under vistelsen i skolmiljön som helhet.Normer och värdenBedömningEnligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling tillansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanernas mål framhållsatt barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människorslika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskapsom ger trygghet och lust att lära. I läroplanerna anges också att barn och eleverskall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön samt få ettreellt inflytande över utformningen av utbildningen. På samma värdegrund vilar verksamheteninom det offentliga skolväsendet för vuxna.Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet med skolans värdegrundoch läroplanernas mål att sträva mot.Enligt iakttagelserna under besöket i Torpshammars skola visar barnen ocheleverna hänsyn till varandra. Varken inne i lokalerna eller under uteaktiviteterobserverades ”hårda tag” eller kränkande tillmälen. Enligt personalen vardå inga fall av allvarlig mobbning eller kränkningar föremål för särskilda insatser.Personalen var medveten om kommunens mål om ”nolltolerans” och ansågatt skolan ständigt måste sträva mot att nå detta mål. En redogörelse för vilkaåtgärder som vidtagits under året för att förebygga och minska mobbningär enligt förvaltningens direktiv en obligatorisk del i skolornas kvalitetsredovisning.I enlighet med detta krav konstaterade ett av skolans arbetslag i sin utvärderingav arbetet år 2002 att man ännu inte lyckats helt eliminera vare sigmobbning eller kränkningar.Relationen mellan de vuxna och barnen/eleverna respektive bland elevernasinsemellan präglades av ömsesidig respekt, lyhördhet och tillit, enligt observationernavid inspektionsbesöket. Bilden styrks av en undersökning redovisadi kommunens kvalitetsredovisning enligt vilken 90–95 procent av elevernai årskurs 3–6 i kommunens skolor ansåg att de vuxna ”bryr sig om” eleverna påett bra eller mycket bra sätt. Även föräldrar uppgav i intervjuer under inspektionsbesöketatt skolan utgör en trygg miljö. Föräldrar uppgav sig obehindratkunna delta när de vill i sina barns arbete i skolan.3

Utbildningsinspektion i Ånge kommunTorpshammars skolaDnr 53-2003:1808SKOLVERKETEleverna visade sig väl motiverade för de aktuella arbetsuppgifterna, både då dearbetade enskilt med en vuxen och vid självständigt arbete, i samarbete medvarandra i olika grupperingar. Olika informationer och observationer underinspektionsbesöket tyder på att det finns goda förväntningar hos personalenoch en koncentration på att barnen och eleverna skall utvecklas och lära, eftersina förutsättningar. Pedagogiska aktiviteter av skiftande slag och i olika grupperingarbidrar på ett föredömligt sätt till att alla i en klass är aktiva med olikaformer av lärande under skoldagen. Vid iakttagelserna under inspektionenvisade ingen elev bristande stimulans eller utanförskap. Observationer och intervjuertyder på att möjligheterna för eleverna till inflytande över den egnautbildningen är goda på Torpshammars skola. Eleverna har t.ex. i någon månbörjat följa och ta ansvar för sitt lärande på ett tydligt och systematiskt sättgenom arbete med så kallad portfolio. Eleverna har lärt sig att arbeta i klassråd– även om sådana förekommer olika regelbundet i olika undervisningsgrupper –och klassrådsrepresentanter deltar i skolrådet där klassrådens förslag tas upp.Eleverna tar visst ansvar vid gemensamma aktiviteter utanför klassrummetsram. De och deras föräldrar medverkar i planering och förberedelser av vissaaktiviteter (utflykt, julmarknad etc.). Elevernas ansvar för miljön visar sig blandannat i att det råder god ordning i skolan och ingen förstörelse. Eleverna tarvisst ansvar i skolans vardagliga uppgifter, t.ex. i matsalen.Sammanfattningsvis utvecklar eleverna i Torpshammars skola normer, värdenoch förhållningssätt som ligger väl i linje med de nationella målen i läroplanenför förskoleklass och grundskola. Ytterligare arbete återstår dock för att helteliminera kränkningar. Eleverna har goda möjligheter till inflytande över sittlärande, efter ålder och egna förutsättningar.KunskaperUtbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheteroch förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt.Målen för lärandet anges i de nationella läroplanerna och i kursplanerna.Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet.Konkretiseringar av de nationella kursplanerna har redovisats för vissa ämnen.Ett omfattande arbete med systematiska analyser av vilka kunskaper elevernaskall nå och redovisa i så kallade portfolios har påbörjats men ännu inte fullföljts.Det pågående arbetet innebär att lärare anger vad man konkret förväntasarbeta med och lära i varje årskurs i ämnena engelska, matematik och svenska.Utifrån det beskrivna innehållet och progressionen skall därefter varje elev i sinegen portfolio successivt notera vad som uppnås. Detta har ännu inte riktigtkommit igång.Enligt de nationella ämnesproven i svenska, engelska och matematik var kunskapsutvecklingenhos elever i årskurs 5 inte tillfredsställande för samtligadå aktuella 14 elever. Tre, två respektive sex av eleverna bedömdes då intenå målen i dessa ämnen.Utifrån olika underlag noterades vid inspektionsbesöket andra indikatorer påkunskapsutvecklingen. Exempelvis arbetade eleverna i årskurs 6 i temaupplagdastudier med internationell inriktning, där bl.a. kunskaper i engelska är nödvän-4

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Ånge kommunTorpshammars skolaDnr 53-2003:1808diga för att kommunicera skriftligt med elever i flera andra länder. I detta arbetevisade eleverna att de, i varierande utsträckning, kan tillämpa flera olika färdigheter,exempelvis att själva söka viss information och integrera kunskaperi geografi, samhällskunskap, m.m. med att skriva och läsa svenska och engelska.Enligt det aktuella lärarlagets utvärdering i januari 2003 har eleverna i årskurs2 tillägnat sig vissa grunder i datoranvändning: att skriva dokument, spara pådiskett och skriva ut dokument. Barnen i förskoleklass och årskurs 1 visade vidett lektionsbesök på en god förmåga att delta i aktiviteter där det ingick att uppfattainstruktioner, rörelser, samspel, fantasi, rytmik, räkning och annat lärande.Barnen och eleverna (F-6) samverkade väl med varandra under lek, i målinriktadepedagogiska aktiviteter och i undervisningssituationer. De hade ocksåmycket god förmåga att lyssna koncentrerat i grupp. Elever i behov av stödvisade god motivation och självtillit då de gavs individuellt anpassat stöd ellerfick utveckla ”kompensatoriska” förmågor.Sammanfattningsvis ligger barnens och elevernas utveckling och lärande väli linje med läroplanens mål att sträva mot. Möjligheten att bedöma resultaten dådet gäller läroplanens mål att uppnå respektive målen i de nationella kursplanernaär dock begränsad. Skolan har inte fullt ut analyserat målen respektivemåluppfyllelsen, över de olika årskurserna och inom samtliga kunskapsområden.Ämnesproven för årskurs 5 ger tydliga indikationer på att några elever börges bättre förutsättningar och stöd för att nå målen, vilket särskilt gäller ämnetmatematik.Arbetsmiljö och delaktighetEnligt skollagen skall verksamheten vara utformad i överensstämmelse med grundläggandedemokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktningför varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhetmellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka allaformer av kränkande behandling. All personal skall samverka med föräldrar, barn,elever respektive de vuxenstuderande i arbetet med att forma en god miljö för utvecklingoch lärande.Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för attförebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan.Torpshammars skola har en ”Handlingsplan för förebyggande arbete och åtgärdermot mobbning” som beskriver en rutin för hanteringen av misstänktaeller förekommande fall av mobbning. Planen anger också att om antimobbningsteametinte lyckas eliminera pågående mobbning tar rektor ochskolpsykolog över. Vid tiden för inspektionen förekom endast förebyggandeinsatser.Arbetslagen redovisar i kvalitetsredovisningen för 2002 olika åtgärder för attförebygga kränkningar: gruppdynamik, olika aktiviteter och samtal om etiskafrågor, samarbetsövningar, kompisklubb m.m. Under 2002 medverkade kommunensskolpsykolog i samtalsgrupper i årskurs 5.Regler för samvaron och ordningen i skolan tas upp i skolrådet. I olika klassrumoch i matsalen finns angivet vilka förhållningssätt som gäller. Vuxna finns tillgängligaför barnen inne i lokalerna såväl som under utevistelser och raster.5

Utbildningsinspektion i Ånge kommunTorpshammars skolaDnr 53-2003:1808SKOLVERKETRutinerna för och medvetenheten om krav på säkerhet i miljön fungerartillfredsställande: arbetsplatsträffar, skyddsrond, brandskydds- och arbetsmiljöinspektion,skyltning och information från rektor. Elever deltar dock inte somelevskyddsombud i arbetet för en säker arbetsmiljö.Skolan har formella samverkansorgan i klassråd och skolråd som ger föräldraroch elever möjlighet att tillsammans med personalen utforma den fysiska ochpsykosociala miljön. Skolrådet behandlar bl.a. frågor om normer och förhållningssätt.Skolrådet fungerar bra även för föräldrarnas delaktighet i skolansverksamhet. Det finns också goda möjligheter till delaktighet i det dagliga arbetet,genom de nära kontakterna mellan personalen och föräldrarna respektiveeleverna.Sammanfattningsvis står arbetet i Torpshammars skola för en god psykosocialoch fysisk arbetsmiljö väl i överensstämmelse med läroplanens riktlinjerför hur skolan skall främja värdegrunden. Skolan bedöms vara en lugn, tryggmiljö för lärande.Pedagogisk verksamhet och undervisningArbetet för att nå målen skall främst utformas av de lärande och personalen. I förskolanoch skolan skall detta ske i samverkan med hemmen. De nationella läroplanerna,andra statliga bestämmelser och kursplanerna ger dock också vissa anvisningarför arbetet. Det finns riktlinjer för stöd, betygssättning och utvecklingssamtal,utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid, etc. Målen i kursplanernager dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaperoch färdigheter barnen, ungdomarna och de vuxna skall nå.Granskningen riktas mot hur man arbetar för att närma sig målen och hur man anpassararbetet till olika behov.Den tillgängliga dokumentationen och iakttagelserna under inspektionen visaratt de lokala målen för och innehållet i utbildningen i Torpshammars skola ståri överensstämmelse med de nationella målen i läroplanen och i kursplanerna.Underlaget för att uttala sig om detta är emellertid delvis otillfredsställande.Skolans arbete med att beskriva vilka målen är för lärandet i olika årskurser ochplaneringen för att nå dem är därför angeläget. Ett sådant arbete har delvis börjatinom projektet Röda tråden. Skolan använder också de nationella ämnesprovenför att analysera om eleverna når målen.Observationer under besöket tyder på att den schemalagda tiden för lärandeanvänds effektivt av både elever och personal. Det har däremot inte med säkerhetkunnat klarläggas om eleverna får den enligt skollagen garanterade undervisningstiden.Skolan arbetar enligt en lokalt beslutad fördelning av undervisningstideni ämnena i relation till den nationella timplanen. Beslutet omfördelningen togs år 1995. Enligt denna motsvarar inte den utlagda tiden densom anges i skollagen. Ett arbetsschema för eleverna görs läsårsvis av ansvariglärare eller arbetslag. Där anges, för varje klass, undervisningstiden i olikaämnen under en vecka. Det är en form av ram där undervisningen kan avvikaför temastudier och andra aktiviteter som kan rubba dessa beräkningar. Detframgår inte av dokumenten om skolan följer den planerade tiden, utvärderarkonsekvenserna av tidsanvändningen eller ställer använd tid för olika ämneni relation till måluppfyllelsen.6

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Ånge kommunTorpshammars skolaDnr 53-2003:1808Arbetssätten varierar i hög grad för att tillgodose elevgruppens behov eller individuellabehov. Aktiviteter med lärare i centrum förekommer omväxlande medlärarlett arbete i grupp eller enskilt arbete med avgränsade uppgifter. Personalenär skicklig i att anpassa krav, arbetssätt och organisation i klassrummet efterindividuella behov och för att stimulera till lärande. Skolan söker också profilerasig i närsamhället och främja alla elevernas självtillit och företagsamhet genomaktiviteter som julmarknad och konserter.Av observationer, dokument och intervjuer framgår att lärarna beaktar olikaaspekter och har ett brett underlag för bedömning av elevernas kunskapsutveckling.Skolan upprättar individuella åtgärds- eller handlingsprogram då detges indikationer på att en elev behöver stöd, socialt eller inom ett kunskapsområde.Åtgärdsprogrammen anger tydligt vem som ansvarar för olika åtgärder.Åtgärderna är av mycket skiftande slag och förefaller syfta till att förälder ochelev är delaktiga i beslutet. Intervjuade föräldrar ansåg att utvecklingssamtalenfungerar bra och är viktiga i samarbetet mellan skola och hem. Det är däremotosäkert om utvecklingssamtal förs med alla elever och deras föräldrar en gångper termin.Flera olika resurspersoner med särskild kompetens – talpedagog, specialpedagog,lärare i instrumentalmusik, assistenter, resurslärare – ger stöd till enskildabarn och elever såväl inom som utanför undervisningsgruppens ram. Det finnsen stor flexibilitet i arbetet med stödinsatser. Resurspersonerna bidrar till attidentifiera behov av särskilt stöd. Skolan tar också viss hjälp utifrån för att identifierasärskilda behov av stöd. Av intervjuer inom personalgruppen framgår attdet finns en viss osäkerhet om hur olika resurspersoner med specialistkompetensskall arbeta, på grund av att vare sig skolan själv eller kommunen övergripandeformulerat mål för dessa insatser.Sammanfattningsvis är arbetssätten på Torpshammars skola goda för attstödja barnens och elevernas utveckling, både utifrån individuella behov inomläroplanens olika kunskapsområden och för att främja socialt lärande. Skolansmål och undervisningens innehåll främjar en kunskapsutveckling i linje med dennationella läroplanen. Däremot finns behov av en ökad uppmärksamhet på denationella målen för grundskolan, på hur de skall göras till konkreta och begripligaundervisningsmål för elevernas lärande och för elevernas och skolans resultat.På så sätt blir det klarare för personal, elever och föräldrar vad skolansträvar efter att eleverna skall lära. Det är också oklart om eleverna ges undervisningsom i total tid motsvarar den tid de enligt skollagen har rätt till. Detfinns även anledning för skolan att följa upp arbetet med utvecklingssamtalen.7

Utbildningsinspektion i Ånge kommunTorpshammars skolaDnr 53-2003:1808SKOLVERKETStyrning, ledning och kvalitetsarbeteKommunerna har ett övergripande ansvar för barnomsorgen och skolan på lokalnivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanernalägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolans inre arbete. Sammantagethar dessa skyldigheter att se till att rätten till utbildning tillgodoses.Fristående huvudmän har motsvarande ansvar även om de inte alltid omfattas avmålen och riktlinjerna för det offentliga skolväsendet.Frågor som tas upp vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledningenligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om detfinns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.Rektorns ansvarsområde är dels Torpshammars skola med elever i förskoleklasstill årskurs 6, dels två förskolor och enskilda verksamheter i närheten. Rektornsom har ca sex års erfarenhet på sin tjänst, har ett helhetsansvar för dessa verksamheter:arbetsledning för samtliga personalgrupper, administration, planering,ekonomi, resursfördelning samt pedagogisk ledning och övriga uppgifter enligtläroplan och andra författningar. Rektorn har inget administrativt stöd påskolan. Information från och kommunikation med förvaltningsledningen skerdels vid regelbundna möten med alla skolledare i kommunen, dels då det finnsbehov av att lösa speciella frågor och dels i ett kommunövergripande nätverkkring förskolefrågor.Ansvaret för utbildning enligt särskolans kursplaner ligger på en centralt placeradrektor med ansvar för alla aktuella elever i kommunen. Rektorsorganisationenär i denna del otydlig både i fråga om arbetslednings-, resursfördelningsochkompetensförsörjningsansvar. Vid inspektionstillfället – vid början av ettläsår – fanns oklarheter av både formell, undervisningsmässig och praktisknatur på grund av kommunens organisation av undervisningen för särskoleelever.Det fanns brister i fråga om utredning och beslut om mottagande i särskolanoch den individuella studieplaneringen.Systematiskt planerings- och utvärderingsarbete har kommit igång de senasteåren. Skolan har arbetat med en kommunövergripande struktur för kvalitetsredovisning.Strukturen är föredömligt enkel och verkar ge goda förutsättningaratt styra upp det lokala kvalitetsarbetet. Torpshammars skolas kvalitetsredovisningför 2002 tar upp de av kommunen prioriterade målen och måluppfyllelseni relation till dessa. De lokala mål som redovisas visar på god överensstämmelsemed nationella mål (2002): elevers ansvar och inflytande; kunskaper; normeroch värden.Kvalitetsarbete i linje med kommunens övergripande mål pågår. Kommunenhar prioriterat vissa kommunövergripande projekt för att få till stånd ett ökatsamarbete mellan skolornas personal. ”Röda tråden” är ett sådant kommunövergripandeprojekt som på sikt skall konkret formulera vad eleverna förväntasarbeta med och lära ”från förskola till gymnasium”. Projektet har än så längearbetat med engelska, matematik och svenska.På Torpshammars skola ligger i praktiken den pedagogiska ledningen ochansvaret för utvecklingsarbetet till stor del på enskilda lärare. Det skolövergripandeadministrativa arbetet helt ligger på rektorn. Samordningen internti arbetslagen såväl som mellan arbetslagen är otydlig. Rektors möjligheter till8

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Ånge kommunTorpshammars skolaDnr 53-2003:1808pedagogisk ledning och kommunikation med arbetslagen förefaller relativtbegränsade i den nuvarande organisationen.Sammanfattningsvis fungerar ledningen av Torpshammars skola på ett brasätt. Övergripande bedömer inspektionsteamet att ett ambitiöst arbete pågår föratt erbjuda en utbildning av god kvalitet. Det finns en tydlig strävan att alla eleverskall utvecklas och få individuellt stöd och en ambition att utveckla metoderoch innehåll. Samordningen och systematiken i det pedagogiska utvecklingsochutvärderingsarbetet bör dock förbättras.Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildningLika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala ochekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Inomen viss utbildning skall det också finnas möjligheter för eleverna att individuellt göraval av kurser eller ämnen.Granskningen gäller om möjlighet till utbildning ges i den omfattning och med denvalfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjlighetertill utbildning behandlas.Ånge kommun har som ambition att barn, ungdomar och vuxna så långt möjligtskall ha tillgång till utbildning i de olika skolformerna i kommunen. Elevernai Ånge väljer i allmänhet att gå i den närmaste skolan. Vid önskemål om attgå i en annan skola än den närmaste ordnas det. En uppfattning från ledningenssida är också att ingen skall behöva byta skola på grund av kränkningar. Elevernai Torpshammars skola går över till Fränstaskolan efter årskurs 6. Övergångenpåbörjas redan tidigare genom att undervisningen i ett andra språk (franska,tyska, spanska), som börjar i årskurs 6, ges på Fränstaskolan.I den nationella timplanen för grundskolan anges ett visst antal timmar för”elevens val”. Undervisningen syftar till att fördjupa och bredda kunskaper i etteller flera ämnen. På Torpshammars skola finns inget tydligt utrymme enligtschema för ”elevens val”. Även ”skolans val” är relativt otydligt, både i frågaom resurser och innehåll. Enligt olika uppgifter är dessa integrerade i t.ex.temastudier eller annan profilering där eleven får ett utrymme att välja fördjupninginom temat.Sammanfattningsvis ges eleverna vid Torpshammars skola godtagbara möjlighetertill ”elevens val” enligt författningarna. För elever och föräldrar kan detdock vara svårt att uppfatta vilka reella valmöjligheter eleverna har enligt bestämmelserna.Skolans profilering kan tydliggöras.ResurserHuvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningenskall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen.I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkrakvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgångtill ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för entidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen.9

Utbildningsinspektion i Ånge kommunTorpshammars skolaDnr 53-2003:1808SKOLVERKETPersonalen uppgav i intervjuerna att det finns många elever med behov av individuellteller annat särskilt stöd, kunskapsmässigt, emotionellt eller socialt.Elevgruppen är dock homogen på så sätt att inga elever har annat modersmålän svenska och många elever har sina rötter i kommunen sedan lång tid. Allauppgifter tyder på att kontakterna mellan skola och hem i allmänhet fungerarväl. Föräldrarna till eleverna i Torpshammars skola är angelägna om att stödjaskolans arbete. Föräldrarna är möjligen en något outnyttjad resurs för lärandet.Förutom en ansvarig lärare per klass och särskild lärarresurs för undervisningi slöjd, idrott och språkval tyska/franska som erbjuds i Fränstaskolan, ca 10 kmfrån Torpshammar, finns i vardera arbetslag en resurslärare/-pedagog. I ett avarbetslagen finns också en elevassistent. Därtill finns en specialpedagog medcirka 35 procents tjänstgöring och en talpedagog (20 % tjänst). En fritidspedagogbidrar också i arbetslagens arbete. Lärare i drama och musik/instrumentalmusikfrån Ånge kommuns musikskola har viss verksamhet och bidrartill det pedagogiska arbetet i Torpshammars skola. Skolsköterska finns tillgängligpå skolan en dag per vecka. Skolan har därtill visst stöd från andra medarbetarei ett kommuncentralt resursteam med psykolog- och specialpedagogiskkompetens, som dock för närvarande har reducerad personal. För elever somföljer särskolans kursplaner ges särskilda resurser, innevarande läsår delar enbarnskötare och en fritidspedagog denna tjänstgöring.Inspektionsteamet anser att eleverna på Torpshammars skola har god tillgångtill vuxenstöd i lärandet, både till antal och kompetens. Samtliga lärare med ansvarför en klass har utbildning för den aktuella undervisningen och lång erfarenhet.Det finns personal med specialpedagogisk kompetens. Det kan trotsdetta ifrågasättas om klasslärare som i sin grundskoleklass har ansvar också förelever som skall följa särskolans kursplaner har tillräckligt stöd för detta så attaktuella elever får en adekvat undervisning.Skolans lokaler är rymliga och ändamålsenliga för klassrumsarbetet med hänsyntill elevernas antal och ålder etc. Lärarpersonalen har dock begränsade utrymmenför övrigt arbetsplatsförlagt arbete. Lokalerna för musikskolan och vissaandra resurspersoner är däremot föga trivsamma. Läromedel, datorer ochannan materiel finns i tillräcklig omfattning och är i huvudsak aktuella. Dettekniska stödet för att datorerna skall bli ett naturligt verktyg för både personaloch elever är dock alltför begränsat.Sammanfattningsvis är tillgången till resurser kompetensmässigt och materielltför den aktuella utbildningen god med hänsyn till statens krav men kan förbättrasdå det gäller att göra datorn till ett pedagogiskt verktyg.Sammanfattande bedömningDen pedagogiska verksamheten vid Torpshammars skola ligger väl i linje medde nationella bestämmelserna och målen för grundskolan. Skolan har goda,i flera avseenden mycket goda förutsättningar och arbetar ambitiöst för attfrämja alla elevernas lärande.Inspektionsteamet bedömer att det finns utrymme för att förbättra måluppfyllelsenoch kvaliteten i verksamheten genom att10

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Ånge kommunTorpshammars skolaDnr 53-2003:1808- fortsätta arbetet för att förebygga och helt eliminera kränkningar ochmobbning,- fullfölja arbetet (Röda tråden eller motsvarande) för att, utifrånnationella mål, formulera och strukturera mål för den egnaundervisningen och för elevernas individuella lärande,- ta upp en övergripande diskussion om vilka förbättringar som behövsför att fler elever når utbildningsmålen,- följa upp kvaliteten i alla elevers utvecklingssamtal,- stärka den pedagogiska ledningen för skolan, med syfte att skapa enbättre samsyn kring målen och effektivare resursutnyttjande,- förbättra informationen om skolans arbete och resultat och vilkaförutsättningar skolan erbjuder sina elever.Inspektionsteamet bedömer vidare att följande verksamheter och förfaringssättinte är förenliga med författningarnas krav, varför huvudmannen snarast måstevida åtgärder för att tillse- att bestämmelser om elevernas rätt till garanterad undervisningstidföljs,- att utredning och beslut vid mottagande i särskolan görs i enlighetmed författningarnas krav, samt- att individuella studieplaner för elever som tas emot i särskolanupprättas.DatumOrt2004-02-12 Stockholm och UmeåGunilla OlssonLena Ålander11

Utbildningsinspektion i Ånge kommunVästra rektorsområdetDnr 53-2003:1808Utbildningsinspektion i Västra rektorsområdet,med grundskolorna Alby, Östavalloch ÖverturingenUTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTESkolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genomatt bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målenför förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning ochvuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetetoch förmågan att utveckla den egna verksamheten.Inspektionens inriktningInspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentligaför att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildningsom de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena,som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är:1. Normer och värden2. Kunskaper3. Arbetsmiljö och delaktighet4. Pedagogisk verksamhet och undervisning5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning7. ResurserI denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt ellernegativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationellabestämmelserna. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarnagörs inom varje granskningsområde. Rapporten ger således inte en heltäckandebeskrivning av all pågående utbildningsverksamhet inom enheten vidden aktuella tidpunkten.Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statenskrav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskapoch erfarenheter liksom jämförelser med jämförbara verksamheter ärockså betydelsefulla vid bedömningarna och för slutsatserna med krav på åtgärderoch förbättringar. Analyserna av den insamlade informationen syftar till attklargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl.1

Utbildningsinspektion i Ånge kommunVästra rektorsområdetDnr 53-2003:1808SKOLVERKETBeskrivning av Västra rektorsområdetSkolform Antal elever/barn Skolform Antal elever/barnFörskoleverksamhet: 42 Skolbarnsomsorg: 29Förskoleklass: 13Grundskola: 147 Särskola: 1Västra rektorsområdet består av skolorna Alby, Östavall och Överturingen.Inom området finns fyra förskolor med barngrupper i varierande storlek, frånsex till sexton barn. En särskoleelev går integrerad på en av skolorna.Alby är en mindre industriort strax väster om Ånge. Alby skola är inrymd i enstörre byggnad med biblioteksfilial och matsal som även används av förskolanoch allmänheten. Alby skola har 54 elever i årskurs F-6, varav fem går i förskoleklassen.Klasserna är uppdelade i F-2, 3–4 och 5–6. Personalen arbetar i ettgemensamt arbetslag. I anslutning till skolan finns förskola och fritidshem.Östavall är också en mindre industriort som ligger ytterligare några mil västerom Ånge. Östavallsskolan är nyrenoverad med fina klassrum och ett antalgrupprum. Skolan har för närvarande 75 elever, varav går sex i förskoleklass.Skolan är uppdelad i klasserna F-2 och 3–6. Klasserna är inrymda i olika husoch lärarna i de båda klasserna samarbetar i varsitt arbetslag. Skolan har profileratsig genom sin satsning på morgonpromenader för alla elever. I anslutning tillskolan finns förskola och fritidshem.Överturingen är en liten by nära gränsen till Bergs kommun i Jämtland. Överturingensskola är inrymd i ett äldre trähus som ligger mitt i byn. Skolan har 31barn, varav två går i förskoleklass.På grund av områdets geografiska utbredning har många elever lång väg att åkatill sina skolor. Eleverna i årskurs fem och sex har dessutom delar sin undervisningförlagd till Minervaskolan i Ånge, dit de åker en till två dagar i veckan.Efter årskurs sex fortsätter de flesta elever sin skolgång på Minervaskolan. Endel elever i Överturingens skola väljer av tradition, beroende på vilken sida ombyn de bor, att fortsätta sin skolgång vid Rätans skola i Bergs kommun.Genomförandet av inspektionen i Västra rektorsområdetSkolverket sände den 13 juni 2003 skriftlig information till kommunen om attverksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande.Inspektionsteamet med ansvar för Västra rektorsområdet har beståttav undervisningsrådet Gudrun F Brännberg och experten Birgitta Orrebo.Besök i Alby, Östavall och Överturingens skolor gjordes den 30 september,1–2 oktober och 7 oktober.Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvarigainspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder2

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Ånge kommunVästra rektorsområdetDnr 53-2003:1808som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionenleder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverketsbeslut.UnderlagUnderlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen ochskolorna inom Västra rektorsområdet, dels den information som samlats in vidobservationer, intervjuer och samtal under besöken. Rapporten grundar sigockså på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverketsnationella uppföljningssystem.I Alby, Östavall och Överturingens skolor genomfördes intervjuer med elever,föräldrar, personal samt rektor. Lektionsbesök genomfördes vid samtliga skolor.Normer och värdenBedömningEnligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling tillansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanernas mål framhållsatt barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människorslika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskapsom ger trygghet och lust att lära. I läroplanerna anges också att barn och eleverskall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön samt få ettreellt inflytande över utformningen av utbildningen. På samma värdegrund vilar verksamheteninom det offentliga skolväsendet för vuxna.Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet med skolans värdegrundoch läroplanernas mål att sträva mot.Eleverna på de tre skolorna har under det senaste året deltagit i värdegrundsarbeteoch nästan alla säger att de har en trygg miljö. Det finns dock eleverpå Alby skola som inte upplever en trygg miljö och föräldrar på Östavall skolaanser att rastvakterna inte ser vad som händer ute på skolgården. Alla intervjuadepå skolorna är dock överens om att ett kontinuerligt arbete har bedrivitsför att komma till rätta med situationen.På Överturingens skola säger eleverna att det är viktigt att samarbeta med andraoch att vilja och kunna påverka. De säger sig också ha möjlighet till inflytandeöver arbetssätt och lärandemiljö. Eleverna i årskurs 6 har egen planering av sittarbete. På Alby och Östavalls skolor upplever de äldre eleverna att de har småmöjligheter till inflytande över lärandemiljö och arbetssätt. På Alby skola har ettförsök inletts med måndagssamling för hela skolan.Sammanfattningsvis gör inspektionsteamet bedömningen att arbetet mednormer, värden och värdegrund behöver utvecklas vidare vid samtliga skolorinom Västra rektorsområdet. Inflytandet för särskilt de lite äldre eleverna behöverstärkas. Alby och Östavalls skolor måste också förbättra sina resultat när detgäller kränkningar, språkbruk och könsroller. Slutligen konstaterar inspektionsteametatt samtliga skolor saknar dokumentation av uppnådda resultat, vilketförsvårar fortsatt utvecklingsarbete.3

Utbildningsinspektion i Ånge kommunVästra rektorsområdetDnr 53-2003:1808SKOLVERKETKunskaperUtbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheteroch förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt.Målen för lärandet anges i de nationella läroplanerna och i kursplanerna.Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet.Lärare på Albyskolan och Överturingen har arbetat fram arbetsplaner i svenska,engelska och matematik. Det kommungemensamma Röda tråden-materialet haranvänts. Arbetsplanerna är upplagda som checklistor över vad eleverna skallkänna till/kunna efter respektive år i skolan. Materialet är en viktig grund för attlärarna skall kunna bedöma de enskilda elevernas resultat. I övriga ämnen finnsännu inga arbetsplaner.Vid de senaste nationella proven i årskurs fem hade Östavall god måluppfyllelse,medan resultaten var sämre för de båda andra skolorna. Personal både påAlby och på Östavalls skolor anser att det finns elever i behov av särskilt stödsom de inte får det stöd de behöver för att nå målen.Det finns bland de intervjuade föräldrarna en tydlig oro för att barnen får arbetaför mycket i sin egen takt och att det innebär ett stort ansvar för föräldrarna attstödja sina barn i hemmet. De upplever att ett alltför tungt ansvar vilar på föräldrarna.Samtliga skolor saknar dokumentation av uppnådda resultat.Sammanfattningsvis gör inspektionsteamet bedömningen att arbetet med attförbättra elevernas resultat när det gäller kunskaper och färdigheter behöverutvecklas vidare vid samtliga skolor, även om resultaten i Östavall var goda.Särskilda ansträngningar bör göras för att förbättra resultaten för elever i behovav särskilt stöd. Skolornas dokumentation av uppnådda resultat behöver ocksåförbättras.Arbetsmiljö och delaktighetEnligt skollagen skall verksamheten vara utformad i överensstämmelse med grundläggandedemokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktningför varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhetmellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka allaformer av kränkande behandling. All personal skall samverka med föräldrar, barn,elever respektive de vuxenstuderande i arbetet med att forma en god miljö för utvecklingoch lärande.Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för attförebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan.Alla skolor inom det Västra rektorsområdet har fungerande samverkansorgani form av skolråd, där både elever, föräldrar och politiker är representerade.Klassråd genomförs varannan vecka på Överturingens skola, men har ännu intekommit igång på övriga skolor. På Albyskolan har eleverna fått komma medförslag på kompis- och klassrumsregler. I skolans verksamhetsberättelse framkommeratt man trots detta ofta får ”bryta stora delar av verksamheten för attföra samtal om reglerna i klassen”. Östavall skola har bra samverkan med föräldrar,bland annat genom en aktiv Hem & Skolaförening.4

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Ånge kommunVästra rektorsområdetDnr 53-2003:1808Alla skolor använder kommunens övergripande plan, ”Mobbning – handlingsplanför förebyggande arbete och åtgärder mot mobbning i Ånge skolor” somsina handlingsprogram mot mobbning och kränkande behandling. De har såledesinte utarbetat några egna handlingsprogram på skolnivå. De har inte helleruppmärksammat bristerna i kommunens handlingsprogram.Inspektionsteamet konstaterar också att handlingsprogrammet inte alltid följs.Det finns exempelvis skolor som inte hör av sig till hemmet, trots att personalhaft enskilda samtal med elever.Sammanfattningsvis bedömer inspektionsteamet att skolornas arbete för attförbättra arbetsmiljön och öka elevernas inflytande och delaktighet behöverförbättras. Särskilt de äldre eleverna behöver få större möjligheter till inflytande.Skolorna måste också, i samarbete med elever och föräldrar, utarbeta egnahandlingsprogram mot mobbning och kränkande behandling.Pedagogisk verksamhet och undervisningArbetet för att nå målen skall främst utformas av de lärande och personalen. I förskolanoch skolan skall detta ske i samverkan med hemmen. De nationella läroplanerna,andra statliga bestämmelser och kursplanerna ger dock också vissa anvisningarför arbetet. Det finns riktlinjer för stöd, betygssättning och utvecklingssamtal,utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid, etc. Målen i kursplanernager dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaperoch färdigheter barnen, ungdomarna och de vuxna skall nå.Granskningen riktas mot hur man arbetar för att närma sig målen och hur man anpassararbetet till olika behov.Under år 2001–2002 bedrevs ett bokprojekt på Alby skola, där elevernas egnaberättelser trycktes i bokform. Under 2003 arbetar man med ”läslust” där enbok skall läsas hemma och medföljande uppgifter genomföras. Skolan har ocksåinlett ett försök med ansvarsgrupper för att alla skall få samma informationoch lära sig ansvarstagande.Östavalls skola har en satsning på utevistelse med morgonpromenad flera dagari veckan för alla elever. Personalen anser att det lett till flera positiva effekter förskolarbetet och föräldrar är mycket nöjda.Östavalls skola består av två delar med klasserna F-2 och 3–6 som också finnsi olika hus. Arbetssätt och arbetsformer är olika i de två husen. I F-2an arbetarman flexibelt med stor anpassning till de enskilda elevernas behov. Åtgärdsprogramupprättas emellertid inte i någon av grupperna, eftersom personalen intefått utbildning för detta. Skolan genomför emellertid tester, planerar stödinsatseroch ger stöd till enskilda elever.Alla tre skolorna arbetar gemensamt med ett särskilt teknikmaterial som skolornaköpt in med stöd av det lokala näringslivet. Genom teknikmaterialet tränasbåde kunskaper och färdigheter i teknik, samtidigt som elevernas sociala kompetensutvecklas. Arbetet är schemalagt för eleverna.Utvecklingssamtal genomförs på ett bra sätt med regelbundenhet och medinformation i förväg till hemmet. Eleverna på de tre skolorna har prövat attanvända skoldagbok, där elevens arbete dokumenteras och information kanföras mellan hem och skola. På Östavall och Överturingens skolor används5

Utbildningsinspektion i Ånge kommunVästra rektorsområdetDnr 53-2003:1808SKOLVERKETskoldagboken och den uppskattas mycket av många elever. Föräldrar på Albyskola menar att det ofta blev negativ kritik som förmedlades till hemmet ochdärför används den inte längre.Det saknas samsyn mellan lärarna inom och mellan de tre skolorna om hurarbetet med elever i behov av särskilt stöd skall gå till. Elever får stöd på olikasätt – av klasslärare, genom att ha en resursperson i klassen eller genom att defår gå ifrån klassen till någon form av specialundervisning. På de tre skolornafinns inte några gemensamma rutiner kring att utarbeta åtgärdsprogram förelever i behov av särskilt stöd. Vissa beslut tas på elevvårdskonferens ochdokumenteras där och för några elever finns ”utvecklingsprogram” utifrånresultat av nationella prov i årskurs 5. Många elever som får stöd saknaråtgärdsprogram. Enligt skolornas verksamhetsberättelse upprättas åtgärdsprogramendast om eleven behöver stöd i något av ämnena svenska, matematikeller engelska. Detta bekräftas också i intervjuerna. I slutet av läsåret begärrektorn in redovisning från skolorna om vilket stöd som givits. På skolrådet harföräldrar efterlyst specialpedagogiskt stöd till skolan.Sammanfattningsvis gör inspektionsteamet bedömningen att skolorna haren bra bas för sitt pedagogiska arbete genom utvecklingssamtalen och skoldagboken.Avsaknaden av ett systematiskt arbete för elever i behov av särskilt stödär emellertid inte acceptabel. Alla skolor inom det Västra rektorsområdet måsteupprätta åtgärdsprogram i enlighet med vad som stadgas i skolförfattningarna.Styrning, ledning och kvalitetsarbeteKommunerna har ett övergripande ansvar för barnomsorgen och skolan på lokalnivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanernalägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolans inre arbete. Sammantagethar dessa skyldigheter att se till att rätten till utbildning tillgodoses.Fristående huvudmän har motsvarande ansvar även om de inte alltid omfattas avmålen och riktlinjerna för det offentliga skolväsendet.Frågor som tas upp vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledningenligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om detfinns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.Rektorn har just slutfört den statliga rektorsutbildningen. Han ansvarar för treskolor och fyra förskolor samt två fritidshem som är integrerade i förskolan ochett i skolan. Rektorn besöker skolorna enligt ett regelbundet schema.På skolorna har man inlett ett arbete för att uppdatera sin lokala planering. PåAlbyskolan har personalen arbetat fram mål för 2003–2004. Målen finns formuleradei tio punkter med metod angiven för genomförande och sätt att utvärdera.Rubrikerna är sociala mål, kunskapsmål och övriga mål. Målen handlar omvad personalen skall uppnå: öka kunskapen/förståelsen för innehållet i Lpo 94,men föräldrar och elever är inte delaktiga.Det saknas dokumenterade utvärderingar från alla tre skolorna. Årligen lämnarman verksamhetsberättelser till humanistiska kontoret, med beskrivningar avvad som genomförts. Bedömning av måluppfyllelse saknas.6

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Ånge kommunVästra rektorsområdetDnr 53-2003:1808Det finns en tanke att rektorn skall ha stöd i sitt rektorsteam, där Minervaskolansrektor och Björkbackaskolans rektor också ingår, men vid tidpunktenför inspektionen uppges rektorsteamet ha slutat att fungera.Rektorn fungerar som stöd till verksamheten främst när det gäller att ta tagi konflikter och att diskutera aktuella frågor. Han beskrivs inte av lärarna somen pedagogisk ledare utan man menar att det ansvaret vilar på lärarna.Personalen är väl medveten om anmälningsplikten till socialtjänsten och har ettgott samarbete med socialkontoret.Sammanfattningsvis gör inspektionsteamet bedömningen att ett systematisktkvalitetsarbete måste inledas på samtliga skolor. Fokus för detta kvalitetsarbetebör i första hand sättas på resultat och bedömning av måluppfyllelse, både förenskilda elever och för hela skolan. Skolorna skall upprätta kvalitetsredovisningari enlighet med författningarnas krav.Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildningLika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala ochekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Inomen viss utbildning skall det också finnas möjligheter för eleverna att individuellt göraval av kurser eller ämnen.Granskningen gäller om möjlighet till utbildning ges i den omfattning och med denvalfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjlighetertill utbildning behandlas.På Alby och Östavalls skolor väljer eleverna elevens val i perioder, till exempelvar femte vecka. De kan välja mellan idrott, svenska, matematik, engelska ochi vissa årskurser hem- och konsumentkunskap. På den lilla skolan Överturingenär elevens val svårare att tillgodose men genomförs ändå på ett rimligt sätt.Eleverna i årskurs sex får prova på både tyska, spanska och franska i periodernär de har skoldagar på Minervaskolan.Elever med annat modersmål än svenska har inte någon modersmålsundervisningoch inte heller någon handledning på sitt modersmål. Det begränsadeantalet elever som berörs och förutsättningarna i övrigt är emellertid sådana attkommunen inte har skyldighet att anordna sådan undervisning.Sammanfattningsvis bedömer inspektionsteamet att eleverna har tillgång tillden undervisning de har rätt till.ResurserHuvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningenskall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen.I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkrakvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgångtill ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för entidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen.7

Utbildningsinspektion i Ånge kommunVästra rektorsområdetDnr 53-2003:1808SKOLVERKETGenomgående har skolorna i det Västra rektorsområdet mycket bra och ändamålsenligalokaler. De har även god tillgång till läromedel och annan utrustning,men eleverna tycker att det finns för få datorer.Tillgången till personal är också relativt god om man ser till antalet vuxna somarbetar i skolorna. Förutom lärare finns även elevassistenter och så kallade”lärarresurser” som ger hög vuxentäthet. Assistenterna har inte något pedagogisktansvar utan fungerar främst som allmänt stöd för enskilda elever. De såkallade lärarresurserna, som finns på alla tre skolorna, är enligt rektorn tänktaatt ersätta elevassistenterna och i stället stödja lärarna.På Alby skola, med 54 elever, finns det fyra lärare och tre resurspersonerför elever i behov av särskilt stöd. Två av lärarna saknar lärarutbildning.En utbildad förskollärare arbetar i förskoleklassen och skolbarnomsorgen.På Östavalls skola, med 75 elever, finns det också fyra lärare och tre resurspersoner(två tjänster) för elever i behov av särskilt stöd. Dessutom finns deten förskollärare och en barnskötare på halvtid i förskoleklassen och ytterligareen och en kvarts tjänst på fritidshemmet.På Överturingens skola finns det för 31 barn sammanlagt tre lärare och en förskollärarepå 75 procent. På förskolan och fritidshemmet finns det ytterligareen förskollärare och två barnskötare som tar hand om sex förskolebarn och elvafritidsbarn.En lärare, som har gått kommunens 15-poängsutbildning i specialpedagogik,arbetar som speciallärare. En annan lärare har gått kortare kurser inom området.I övrigt saknas specialpedagogisk kompetens på skolorna. Några föräldraruttrycker oro över att det inte finns kompetens på skolorna för att göra utredningaroch upprätta åtgärdsprogram.Det finns inte någon strategisk plan för kompetensförsörjning och kompetensutvecklinginom rektorsområdet. Rektorn tar in synpunkter från personalen påvad de vill kompetensutvecklas inom och alla får någon slags kompetensutveckling.På Östavalls skola pågår en kompetensinventering för att se vad som finnsoch vad som behöver förbättras. En förskollärare vidareutbildar sig till 1–7lärare med visst kommunal stöd.Sammanfattningsvis gör inspektionsteamet bedömningen att skolorna inomrektorsområdet har god tillgång till resurser i form av personal, lokaler ochutrustning. Kompetensen inom det specialpedagogiska området behöver emellertidstärkas. En strategisk plan för kompetensförsörjning och kompetensutvecklingbör utarbetas.Sammanfattande bedömningSkolorna inom det Västra rektorsområdet har relativt goda förutsättningar föratt bedriva sitt arbete. Tillgången till personal är god, lokalerna är ändamålsenligaoch det råder inte någon uppenbar brist på läromedel och annan utrustning.Skolorna arbetar bra med normer och värden och uppnår överlag goda resultatäven när det gäller kunskaper och färdigheter. Arbetet med utvecklingssamtal8

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Ånge kommunVästra rektorsområdetDnr 53-2003:1808fungerar bra och det finns ett mycket gott samarbete med lokalt föreningslivoch näringsliv.Inspektionsteamet bedömer att det finns utrymme för att förbättra måluppfyllelsenoch verksamhetens kvalitet genom att- att arbeta vidare med normer, värden och värdegrund för attförebygga kränkningar och utveckla ett vårdat språk som inteförtrycker könen,- utveckla och bättre förankra handlingsprogrammet mot mobbningoch kränkande behandling,- att öka elevernas inflytande och delaktighet i skolans arbete, framförallt för de något äldre eleverna,- att arbeta mer systematiskt för att förbättra resultaten för eleveri behov av särskilt stöd, så att de når en bättre måluppfyllelse,- att utveckla arbetet med uppföljning, utvärdering och dokumentationså att ett systematiskt kvalitetsarbete kan påbörjas,- att utveckla rektorns roll som pedagogisk ledare,- att utarbeta en strategisk plan för kompetensförsörjning ochkompetensutveckling,- att öka andelen behöriga lärare och annan personal med pedagogiskutbildning,- att anställa minst en behörig speciallärare/specialpedagog inomrektorsområdet.Inspektionsteamet bedömer vidare att följande verksamheter och förfaringssättinte är förenliga med författningarnas krav, varför huvudmannen snarast måstevida åtgärder för att tillse- att alla elever som har behov av särskilt stöd får det stöd de har lagligrätt till,- att åtgärdsprogram upprättas för alla elever som har behov av särskiltstöd, samt- att årliga kvalitetsredovisningar upprättas i enlighet medförfattningarnas krav.DatumOrt2004-02-12 UmeåGudrun F BrännbergBirgitta Orrebo9

Utbildningsinspektion i Ånge kommunBobergsskolanDnr 53-2003:1808Utbildningsinspektioni gymnasieskolan BobergsskolanUTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTESkolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genomatt bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målenför förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning ochvuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetetoch förmågan att utveckla den egna verksamheten.Inspektionens inriktningInspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentligaför att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildningsom de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena,som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är:1. Normer och värden2. Kunskaper3. Arbetsmiljö och delaktighet4. Pedagogisk verksamhet och undervisning5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning7. ResurserI denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt ellernegativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationellabestämmelserna. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarnagörs inom varje granskningsområde. Rapporten ger således inte enheltäckande beskrivning av all pågående utbildningsverksamhet inom enhetenvid den aktuella tidpunkten.Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statenskrav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskapoch erfarenheter liksom jämförelser med jämförbara verksamheter ärockså betydelsefulla vid bedömningarna och för slutsatserna med krav på åtgärderoch förbättringar. Analyserna av den insamlade informationen syftar till attklargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl.1

Utbildningsinspektion i Ånge kommunBobergsskolanDnr 53-2003:1808SKOLVERKETBeskrivning av skolan/rektorsområdetSkolform Antal elever/barn Skolform Antal elever/barnGymnasieskola: 325 Gymnasiesärskola: 8Kommunalvuxenutbildning,komvux: 10Svenskundervisning förinvandrare, sfi: 22Vuxenutbildning för utvecklingsstörda,särvux: 2Bobergsskolan är centralt belägen i Ånge. Skolan är tillbyggd i omgångar mednya och delvis renoverade huskroppar och inrymmer gymnasieskola med gymnasiesärskola,grundläggande vuxenutbildning och viss uppdragsutbildning förvuxna.Rektor vid Bobergsskolan har endast ett begränsat ansvar för personal somarbetar med vuxenutbildning, förutom undervisningen i grundläggande vuxenutbildning.Personal placerad vid Bobergsskolan köps av Ångströmenhetensom har ett samlat ansvar för kommunens gymnasiala vuxenutbildning ochkvalificerade yrkesutbildning (KY) samt för uppdragsutbildning och sfi (se separatrapport).Utbildningen vid Bobergsskolan omfattar läsåret 2003/2004 följande nationellaprogram: Barn- och fritidsprogrammet (BF) (årskurs 1–3) (32 elever), Elprogrammet(EC) (1–2) (12 elever), Naturvetenskapligt (NV) (1–3) (39 elever),Omvårdnadsprogrammet (OP) (1 och 3) (12 elever), Samhällsvetenskapligt (SP)(1–3) (63 elever), Teknikprogrammet (TE) (1–3) (57 elever).Endast utbildningen på NV erbjuds fullt ut enbart med nationella inriktningaroch valbara kurser. Inom övriga utbildningar erbjuds olika lokala varianter medstörre eller mindre avvikelser från den nationellt fastlagda ramen. Varianterna ärindividuellt specialutformade eller erbjuds grupper av elever. SP har häst- ochridinriktning. Inom TE finns industri- och el-inriktningar. Inom OP finns specialinriktningenAmbulans- och akutsjukvård. Skolan presenterar sig också somett idrottsgymnasium med särskilda programinriktningar för specialidrott,alpint, snowboard, längdskidåkning.Bobergsskolan har ytterligare ett specialutformat program med riksrekrytering,Ange Wildland Preparedness Education, AWPE (internationell beredskaps- ochfältinsatsutbildning), (årskurs 1–2) (82 elever). Huvuddelen av denna utbildningges i Torpshammar, ca 2,5 mil från Bobergsskolan. Programmet har redan i detvå årskurser som nu finns fler elever än något av skolans övriga program.Därtill finns individuella program, (IV, 20 elever) där elever dels kan ha- en PRIV-inriktning, dvs. delvis deltar i undervisning i karaktärsämnenpå ett nationellt gymnasieprogram,- individuella program som syftar till att nå målen för grundskolan,2

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Ånge kommunBobergsskolanDnr 53-2003:1808- individuella program enligt särskolans läroplan (IVS) (7 elever),- individuella program för asylsökande, IVIK (ca 25 elever),uppdragsutbildning åt Migrationsverket,- 4:e året i olika gymnasiekurser för att fullfölja ett 3-årigtstudieprogram (15 elever).Läsåret 00/01 avvecklades Handels- och administrationsprogrammet (HA)medan Industriprogrammet (IP) och Mediaprogrammet (MP) lades ner följandeläsår. Inför innevarande läsår fanns till Elprogrammet (EC) så få sökandenatt inget intag gjordes. Inga drastiska förändringar av elevantalet förutsesde närmaste åren.Skolan är utsatt för hård konkurrens från andra gymnasieskolor. Ungefärhälften av kommunens ungdomar går i gymnasieskolor i andra kommuner.Övervägande delen av eleverna inom AWPE kommer tvärtom från andrakommuner.Skolans elever och pedagogiska personal arbetar från och med hösten 2003 i sjuarbetslag: APWE, NV/TE; BF/SP, IV/IVIK, GRUV/sfi/OPVux, samt detadministrativa arbetslaget där skolledningen och administrativ personal tillsammansmed studie- och yrkesvägledare och kurator ingår. Ytterligare ett arbetslagutgörs av elever och personal i det som benämns IVS, där eleverna följersärskolans kursplaner. Försök med arbetslagsorganisation påbörjades relativtnyligen, läsåret 2000/2001.Skolans utbildning i karaktärsämnen på AWPE och OP sker delvis via entreprenadavtalmed Wildland Fire international respektive Doctus AB.Genomförandet av inspektionen i BobergsskolanSkolverket sände den 13 juni 2003 skriftlig information till Ånge kommun omatt verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande.Inspektionsteamet med ansvar för Bobergsskolan har bestått avundervisningsråden Gunilla Olsson och Lena Ålander samt experten SigurdJohansson. Besök i Bobergsskolan inleddes den 23 september och avslutadesden 26 september 2003.Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvarigainspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärdersom riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionenleder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverketsbeslut.UnderlagUnderlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen ochBobergsskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjueroch samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan informationom kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem.3

Utbildningsinspektion i Ånge kommunBobergsskolanDnr 53-2003:1808SKOLVERKETI Bobergsskolan genomfördes intervjuer med rektorn och biträdande rektorn,lärare i de olika arbetslagen och med elever i årskurserna 1, 2 och 3, främsti samband med lektionsbesöken. Samtal fördes också med studie- och yrkesvägledaren(SYV), kurator, skolsköterska, skolmåltidspersonal samt övrig resurspersonal.Lokalerna för olika utbildningsinriktningar besöktes, inklusive verkstäderi teknik och el, OP- och BF-verksamheterna, Ånge musikskolas lokalerinom Bobergsskolan, AWPE-utbildningens och entreprenörens lokaler i Torpshammarsamt särvuxutbildningens lokaler i en lägenhet intill skolan.Undervisning i olika ämnen i skolans samtliga program besöktes. Inspektör/inspektörernadeltog i elevrådsmöte och intervjuade elevrådsmedlemmar,i arbetslagsmöten i det administrativa arbetslaget och i BF/SP-laget samt i föräldramötei årskurs 1.Under besöket fördes också ett flertal spontana samtal med elever och personalav alla kategorier samt med rektor och personal vid Ånge musikskola.Normer och värdenBedömningEnligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling tillansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanernas mål framhållsatt barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människorslika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskapsom ger trygghet och lust att lära. I läroplanerna anges också att barn och eleverskall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön samt få ettreellt inflytande över utformningen av utbildningen. På samma värdegrund vilar verksamheteninom det offentliga skolväsendet för vuxna.Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet med skolans värdegrundoch läroplanernas mål att sträva mot.Enligt både elevers och lärares information i intervjuerna under besöket råderpå Bobergsskolan en positiv anda med till övervägande del goda relationer. Skolanfår ett gott betyg av sina elever när det gäller trivsel och trygghet. Det finnsett aktivt och välfungerande elevråd. Enligt elevrådet är Bobergsskolan en braskola, mobbning finns inte. Inga indikationer från annat underlag motsägerdetta. Även vid föräldrasamtal framkom att föräldrarna var nöjda med skolanoch att deras barn trivdes där. Lärarna framhöll den lilla skolans fördelar däralla i personalen känner varandra och de flesta av eleverna till förnamn. Manframhöll att en tidigare tradition med kränkande initieringsriter för nybörjarehar stävjats. Intrycket vid besöket var också att det finns förtroendefulla ochgoda eller mycket goda relationer mellan personalen och eleverna.Vid intervjuer framkom att det kan finnas vissa statusskillnader mellan eleveri olika program, det är t.ex. elever på SP-programmet som är mest aktiva i elevrådetoch andra organ genom vilka elever kan bli delaktiga i skolans beslutsfattande.Elever från övriga program är mer passiva. Det finns en uppfattning attskolan består av delar som är skilda från varandra. Teknikprogrammen lever sittliv medan BF och OP lever sitt liv. Även AWPE har en särställning, blandannat eftersom endast har en liten del av utbildningen sker i Bobergsskolans4

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Ånge kommunBobergsskolanDnr 53-2003:1808lokaler i Ånge. Inom vissa program är en planerad samverkan mellan lärarei kärnämnen och karaktärsämnen ännu i ett utvecklingsskede. Bilden av integrationoch sammanhållning i elev- och personalgruppen är således något motsägelsefull.Indirekt framgår några andra drag i de normer och värden som gällerpå skolan. Elever med mycket olika bakgrund, förutsättningar och studieinriktningbefinner sig i lokalerna hela eller delar av veckan och samvaron framståri stort sett harmoniska. Skolans ledning finns lätt tillgänglig för eleverna. Skolansambition att ge stora valmöjligheter och så långt möjligt en individualiseradutbildning ger dock intrycket att delvis ske på bekostnad av sammanhållningoch gemensamma och kända normer och förhållningssätt. En del ungdomarvistades i skolan till synes utan att ta del i ett målinriktat lärande, medan andravar koncentrerat inriktade på att träna färdigheter och utveckla praktiska ochteoretiska kunskaper.Sammanfattningsvis bedömer inspektionsteamet att skolan når goda och delvismycket goda resultat i arbetet med värdegrunden. En bredare elevpåverkanfrån alla elevkategorier och en gemensam diskussion om motivation för ochkoncentration på lärandet är aspekter som bör förbättras.KunskaperUtbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheteroch förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt.Målen för lärandet anges i de nationella läroplanerna och i kursplanerna.Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet.Nationell betygsstatistik från våren 2003 finns ännu inte tillgänglig. Enligt skolansuppgifter avslutade 68 elever utbildning vid Bobergsskolan våren 2003. Avdessa fick 54 elever ett slutbetyg och 14 (ca 20 %) ett samlat betygsdokument,dvs. de hade ännu inte en fullständig gymnasieutbildning. År 2002 avgick frånBobergsskolan 57 elever. Det genomsnittliga betygsvärdet i deras slutbetyg var14,7 (13,8 i riket, maxvärde 20). Uppgiften är hämtad från kommunens kvalitetsredovisningsom också anger att betygsvärdet genomsnittligt var betydligthögre för elever i skolans specialutformade program (15,5) än för elever i nationellaprogram (13,7). Om man enbart ser till betygen i engelska, matematik ochsvenska bland elever på nationella program har en mindre andel av eleverna vidBobergsskolan betyget Godkänd eller högre, jämfört med genomsnittet förriket. Något färre elever fullföljer en gymnasieutbildning inom fyra år än genomsnittligti riket. Relativt många av en årskull Ångeungdomar (ca 120 elever)går ett fjärde år (ca 15). En del fortsätter också efter en gymnasieutbildning,bl.a. av arbetsmarknadsskäl, med studier i komvux. Enligt tillgängliga siffrorstuderar å andra sidan elever på Bobergsskolan gärna med ett utökat studieprogram.I sitt slutbetyg har de betyg i fler kurser än föreskrivet, dvs. kurser somsammanlagt ger mer än 2 500 gymnasiepoäng. Enligt kvalitetsredovisningenfrån år 2002 hade samtliga elever med specialutformade program ett utökatprogram. Förklaringar till detta uppgavs vara dels att ungdomarna är motiveradeatt anstränga sig, dels att Bobergsskolan ger organisatoriska möjligheter tillatt inom schemats ram följa många kurser. Inga elever följer, på grund av svårigheteratt klara studierna, ett reducerat program.5

Utbildningsinspektion i Ånge kommunBobergsskolanDnr 53-2003:1808SKOLVERKETAndelen elever vid Bobergsskolan som följer specialutformade program är högreän genomsnittligt i landet. Motsvarande gäller andelen elever med individuellaprogram, där dock ambitionen är att de skall slussas över på ett nationellteller specialutformat program så snart de nått målen för grundskolan i de behörighetsgivandeämnena.Förutom kunskaper i de betygssatta kurserna strävar skolan att särskilt motiveraungdomarna utifrån perspektiven internationalisering och företagsamhet, någotsom avspeglas i att elever t.ex. deltar i olika internationella utbyten, har praktikutomlands, etc.Resultaten då det gäller elever inom gymnasiesärskolan (IVS) och undervisningenför asylsökande (IVIK) har inte kunnat beläggas. Enligt den nationella statistikenfinns elever som studerar sfi men inga betygsresultat om dem.Sammanfattningsvis ger utbildningen vid Bobergsskolan kunskaper och förutsättningarför fortsatta studier och en beredskap för arbetslivet. Många elevernår goda resultat. Den internationella profilen fungerar mycket bra. Skolan bördock analysera resultaten bl.a. i perspektivet att en relativt stor andel elever gårett fjärde år för att slutföra utbildningen.Arbetsmiljö och delaktighetEnligt skollagen skall verksamheten vara utformad i överensstämmelse med grundläggandedemokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktningför varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhetmellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka allaformer av kränkande behandling. All personal skall samverka med föräldrar, barn,elever respektive de vuxenstuderande i arbetet med att forma en god miljö för utvecklingoch lärande.Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för attförebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan.Skolan har redovisat en skriftlig arbetsplan från 2001, som ännu uppges varaaktuell. Planen gäller främst arbetet för att främja den nationella läroplanensvärdegrund och mål att stäva mot. Bobergsskolans övergripande mål sammanfattasi ”trygghet, ansvar och samarbetsförmåga”. Riktlinjer för samvaron finnsi flera andra dokument. Den kommunövergripande handlingsplanen för förebyggandeav och åtgärder vid mobbning och kränkande behandling gäller förskolan. Andra krishanteringsplaner etc. har inte dokumenterats. Undersökningarom hur eleverna upplever den psykosociala miljön har genomförts vid olikatillfällen.På Bobergsskolan tillämpar man i huvudsak ett mentorsystem där varje lärare äransvarig för tiotalet elever till stöd, vägledning och uppföljning under studiegången.Eleverna i internatboende i Torpshammar har personal i närheten heladygnet.Bobergsskolan vill ”befrämja trygghet hos såväl elever som personal genom attskapa en positiv psykosocial och fysisk arbetsmiljö samt vidta hälsofrämjandeåtgärder”, enligt arbetsplanen. Åtskilliga insatser beskrivs för att nå målen, inklusive”att utöka och utveckla samverkan med hemmet för alla elever”. Föräldramötetför elever i år 1 under en av inspektionsdagarna var välbesökt och även6

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Ånge kommunBobergsskolanDnr 53-2003:1808andra föräldrakontakter förekom som naturliga inslag. Skolan har regelbundetöppet hus för offentligheten. Information om skolan och aktuella händelserpresenteras också på skolans egen hemsida. Intern kommunikation sker delvisvia intern-tv.Eleverna påverkar förutom sin individuella studiegång även kollektivt via elevrådi frågor som berör ”hela” skolan. Elevskyddsombud deltar i arbetet medmiljön. Det finns programråd för t.ex. TE- och AWPE-programmen. Däremotfinns inget övergripande organ, skolkonferens, lokal styrelse eller liknande, föratt skapa delaktighet och samverkan mellan ledning, personal, elever, föräldraroch andra intressenter kring beslut om skolans övergripande utveckling.Sammanfattningsvis bedömer inspektionsteamet att skolans arbete för en godarbetsmiljö, med information, kommunikation och samverkan med elever ochföräldrar är god och delvis mycket god. Samverkan i formella, övergripandesamverkansorgan är däremot inte tillfredsställande och måste förändras så attungdomarna får möjlighet att delta i och ta ansvar i demokratiska beslutsprocesser.Ambitionen att ytterligare utveckla samverkan med det omgivande samhälletär mycket god.Pedagogisk verksamhet och undervisningArbetet för att nå målen skall främst utformas av de lärande och personalen. I förskolanoch skolan skall detta ske i samverkan med hemmen. De nationella läroplanerna,andra statliga bestämmelser och kursplanerna ger dock också vissa anvisningarför arbetet. Det finns riktlinjer för stöd, betygssättning och utvecklingssamtal,utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid, etc. Målen i kursplanernager dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaperoch färdigheter barnen, ungdomarna och de vuxna skall nå.Granskningen riktas mot hur man arbetar för att närma sig målen och hur man anpassararbetet till olika behov.Bobergsskolans övergripande profil är ”internationalisering, kommunikationoch företagande”. Visionen kan spåras i både utbildningsutbudet, innehållet ocharbetssätten. Skolan omfattar vitt skilda verksamheter med olika mål, varför intenågot generellt kan sägas om skolans arbetssätt. Arbetssätten föreföll anpassadetill respektive elevgrupp och kunskapsområde. Lektionsbesöken och övrig vistelsei skolan gav exempel på ett mycket skiftande lärande med mycket få inslagav ”traditionell” klassrumsundervisning. Tvärtom gavs flera exempel på mycketframåtsyftande arbete där ansvariga lärare tillsammans planerade för att bådeindividualisera inom klassens ram och samtidigt skapa en sammanhållen utbildning.Detta noterades på samtliga program med de mycket varierade inriktningarsom skolans erbjuder. Det har också varit ett lokalt mål att ”förändraarbetssätt och arbetsformer till ett mer elevaktivt arbetssätt”.Skolans ambition är att göra skolan mer attraktiv och att motivera ungdomar tillatt fortsätta och fullfölja gymnasiestudier. Detta sker genom att tillgodose önskemåloch inriktningar och skapa en allt mer individualiserad utbildning, oavsettprogram. Vid intervjuer framkom dock att det stora utbudet av valbara kursersom erbjuds tidvis skapar bekymmer för både elever, lärare och dem somadministrerar utbildningen. Den flexibilitet som skolan eftersträvar för att tillgodoseelevernas individuella behov och önskemål får som följd att gruppernas7

Utbildningsinspektion i Ånge kommunBobergsskolanDnr 53-2003:1808SKOLVERKETstorlek och sammansättning varierar under undervisningens gång. Särskilt vidläsårs början kan detta skapa frustration och ineffektivitet i lektionsarbetet.Bland annat uppgavs undervisningsgrupperna variera från 42 elever i en kurs tillett litet fåtal. Schemaläggningen blir synnerligen komplex med många kurserinom olika områden och med ett fåtal lärare med kompetens i respektive ämnesområde.Till detta kan fogas att eleverna ibland ändrar sina val med mycketkort varsel. Någon ansåg att kaos råder omkring valen av kurser och därmedarbetslagens möjligheter till planering och organisation av studierna.I ett nationellt program med totalt 2 500 gymnasiepoäng ingår ett antal kurser,var och en omfattande ett fastlagt antal poäng. För att nå målen finns angiveten garanterad undervisningstid som eleven har rätt till för att nå målen för ettprogram. Så vitt framkommit vid inspektionen fördelar Bobergsskolan, helti enlighet med nationella riktlinjer, tillgängliga resurser dels för att de elever sombehöver mest stöd skall få en större del av resurserna, dels för att tillgodoseindividuella önskemål om studieval. Resurserna, omvandlade till undervisningstid,diskuterades i elev- och lärargrupperna. Principerna för vilken undervisningstid– antalet lektioner – som tilldelas en viss kurs är oklara för elever ochlärare. Det finns också en osäkerhet om skolans planering är sådan att allaelever får utbildning i de kurser som ingår i elevens program. I vissa fall finnsäven farhågor för att den undervisningstid som tilldelats kursen inte är tillräckligför att eleverna skall ha möjlighet att nå kursens mål. Från flera håll efterlystesen tydlig information om hur resurserna till en kurs, undervisningstiden, beräknas.En analys och information om vilka konsekvenser de stora valmöjligheternafår för schemat och vad det innebär för elevernas eget ansvarstagandeför sina studier förefaller också viktig.Bobergsskolan deltar i kommunens utvecklingsarbete med ”Röda tråden – frånförskola till gymnasieskola”. Enligt flera intervjuer kvarstår trots det ett behovav fler kontakter med grundskolorna, både kring elever som inte nått grundskolansmål och för att få bättre kännedom om mål och arbetssätt i respektiveverksamheter. Inte minst gäller detta för lärare på Bobergsskolan som ger betygi grundskolans ämnen.En del av personalen vid Bobergsskolan har breda kontakter med verksamheteri andra kommuner, för att driva olika utvecklingsarbeten och för kompetensutveckling.Bobergsskolan har bland annat utvecklat det specialutformade programmetSMTE, eller som det kallas i dagligt tal TE-light. Det är en integreringmellan det tidigare Industriprogrammet och Elprogrammet. Dit söker sig eleversom finner TE-programmet allt för teoretiskt krävande. Det problem som uppstårär att man riskerar att få ett yrkesförberedande program med låg kvalitetoch eventuellt med lågt förtroende hos regionens branschföreträdare. Skolanutvecklar för närvarande ett programråd för TE- programmet som skall kunnage synpunkter och bättre förutsättningar att säkra kvaliteten. I övrigt har framkommitatt lärarna anser att det är problematiskt och resurskrävande att skapaen organiserad undervisning under elevernas arbetsplatsförlagda utbildning. Detär mer praktik än undervisning.Betygsstatistiken är ett av de mått som kan användas för att bedöma elevernaskunskapsutveckling och skolans resultat. För att säkra betygens likvärdighetfinns nationella betygskriterier och, i vissa kurser i kärnämnena, även nationella8

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Ånge kommunBobergsskolanDnr 53-2003:1808prov. Samlade, övergripande analyser av hur och i vilken grad resultat på nationellaprov påverkar lärarnas betyg i motsvarande kurser har inte dokumenterats.Det har heller inte funnits annat underlag för att bedöma om lärarnas krav ochbedömningar vid Bobergsskolan är likvärdiga den i andra, motsvarande gymnasieutbildningarmed nationella kursplaner.Inom ramen för utbildningsinspektionen har inte någon närmare analys kunnatgöras angående frågan om kommunens specialutformade program uppfyllerskollagens krav. Programmål, mål för lokalt fastställda kurser och vilka nationellakurser som ingår framgår av olika informationsmaterial på skolan. Måldokumentenär väl strukturerade och tydliga och förefaller väl genomarbetade.Starten av utbildningen inom AWPE, som har en tydligt internationell profil,har förberetts väl. Däremot har skolan inte redovisat någon utvärdering elleruppföljning av hur kvaliteten och kraven i de specialutformade programmenbedöms av exempelvis olika avnämare.Alla elever vid Bobergsskolan har individuella studieplaner. Dessa förs i databaseradeblanketter med uppgifter om vilka kurser som ingår i elevens studieprogramoch betyg, efterhand som kurser avslutas. Uppföljningen av elevernaslärande och situation är även i övrigt tillfredsställande. Utvecklingssamtalgenomförs varje termin med varje elev, till vilket föräldrarna inbjuds. Information,diskussion och samtal om målen för en utbildning respektive en kurs, omkraven, betygskriterierna, erbjuden undervisningstid och planeringen av närkurser skall ligga under studietiden tycks däremot vara områden som kanförbättras, enligt både elev- och lärarintervjuer.Sammanfattningsvis anser inspektionsteamet att undervisningen och övrigpedagogisk verksamhet är godtagbar eller god för att ge eleverna möjlighet attnå målen för de aktuella utbildningarna vid Bobergsskolan. Schema, utläggningav undervisningstid och andra organisatoriska ramar vid uppläggningen av studiernaär dock delvis otillfredsställande. Mål och krav i de nationella kursplanersom skolan erbjuder skall vara utgångspunkt vid planeringen. Lokala kurserskall ge kunskaper som, i kombination med nationella kurser, ger kunskapermotsvarande ett nationellt program. Information och samverkan internt påskolan kring regelverk och resursanvändning kan förbättras.Styrning, ledning och kvalitetsarbeteKommunerna har ett övergripande ansvar för barnomsorgen och skolan på lokalnivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanernalägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolans inre arbete. Sammantagethar dessa skyldigheter att se till att rätten till utbildning tillgodoses.Fristående huvudmän har motsvarande ansvar även om de inte alltid omfattas avmålen och riktlinjerna för det offentliga skolväsendet.Frågor som tas upp vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledningenligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om detfinns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.I Bobergsskolan finns förutom rektorn en biträdande rektor för ungdomsgymnasietoch en biträdande rektor för viss komvuxutbildning. Det finns två administratörer.Rektorerna är väl förtrogna med den dagliga verksamheten. Biträdanderektorn svarar för den inre studieorganisationen, elevernas val, schema9

Utbildningsinspektion i Ånge kommunBobergsskolanDnr 53-2003:1808SKOLVERKETm.m. Rektorn svarar för övergripande strategi, ekonomi och övrigt chefsansvar.Kontakter med förvaltningen är täta. Kommunens rektorer har regelbundnamöten med förvaltningen för information och beslut i policy- och andra frågorför styrningen av verksamheterna.Rektorn för kommunens särskoleverksamhet, inklusive gymnasie- och vuxensärskoleutbildning,har sin placering centralt i förvaltningen, vid Humanistiskakontoret en bit från skolan. Rektorn vid Bobergsskolan har visst ansvar för deni Bobergsskolan integrerade verksamheten för elever som utbildas enligt gymnasiesärskolanskursplaner och för verksamhetsträning med vuxna elever, mestför vissa praktiska frågor. Rektorsansvaret för vuxenutbildningen som helhet ärmycket oklart eftersom det finns två personer med denna funktion i kommunen(se vidare separat rapport).Ett intryck från besöket och vistelsen i Bobergsskolan är att styrningen delvis ärotydlig, såväl den pedagogiska ledningen som övrig styrning av den dagligaverksamheten och gemensamma normer för arbetet. Undervisning eller annatlärande pågick inte alltid enligt schema. En del ungdomar vistades i klassrumeller andra utrymmen utan att lärare eller andra vuxna fanns tillgängliga. Undervisningsgruppernavar i en del fall inte fulltaliga och det förekom att elevernahade ”lärarlösa lektioner”, utan tillsyn av vuxen.Arbetslagen har ännu ingen intern ledning/samordnare för att leda möten,planerings- och utvärderingsarbete och vara en kanal till skolledningen. Arbetslagenhar ett schemalagt möte varje vecka och arbetar gemensamt med elevvårdsfrågor,däremot i olika utsträckning med pedagogiskt utvecklings- ochutvärderingsarbete. Både rektorn och lärare påtalade de svårigheter man brottasmed för att organisera personalen i fungerande samarbeten kring elevers helautbildning. Många lärare arbetar inom flera program och måste därför ingåi flera lag, oavsett hur dessa organiseras.Kommunen har en stark strävan att erbjuda Ångeungdomarna utbildningi hemkommunen och helst också locka ungdomar från andra kommuner attstudera på Bobergsskolan. För att motivera ungdomarna och uppnå detta harkvalitetsarbetet inriktats mot att nya studievägar utvecklats, vilket i sin tur medförtatt kompetensbehoven hos personalen förändrats. Resurser har använts förkompetensutveckling, bl.a. genom att personal utan adekvat utbildning givitsmöjlighet att komplettera med en sådan. Dessutom gör man skolan mer attraktivgenom att förbättra och anpassa lokalerna till nya krav efterhand som utbildningenmoderniserats eller nya utbildningar skapats. Kompetensutvecklinghar under de senaste åren planerats – parallellt med annan organisationsutveckling– med stöd av EU:s så kallade Växtkraftmedel.Skolan har inte presenterat någon skriftlig kvalitetsredovisning enligt förordningenom kvalitetsredovisning inom skolväsendet. Början till ett systematisktarbete för att säkra och förbättra kvaliteten har enligt dokumentationen pågåttsedan 2001 och följt en arbetsplan som utgår från kommunens övergripandemål. Viss information om Bobergsskolan finns i kommunens kvalitetsredovisning2002, bl.a. betygsresultaten.Sammanfattningsvis bedömer inspektionsteamet att ledningen av Bobergsskolansgymnasieutbildning följer statliga bestämmelser och fungerar på ett10

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Ånge kommunBobergsskolanDnr 53-2003:1808godtagbart sätt. Rektorsorganisationen fungerar inte väl på så sätt att det finnsflera skolformer med överlappande ledningsfunktioner inom skolan. Den närmarepedagogiska ledningen av arbetslagen bör stärkas och pedagogiska diskussionerkan utvecklas liksom de gemensamma normerna för arbetet. Kontaktermed andra gymnasieskolor bör öka, särskilt i de fall lärare är ensamma i sinaämneskurser och ibland saknar pedagogisk utbildning. Det systematiska kvalitetsarbetetmåste förbättras och en skriftlig kvalitetsredovisning skall upprättasårligen.Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildningLika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala ochekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Inomen viss utbildning skall det också finnas möjligheter för eleverna att individuellt göraval av kurser eller ämnen.Granskningen gäller om möjlighet till utbildning ges i den omfattning och med denvalfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjlighetertill utbildning behandlas.Ånge kommun har samverkansavtal med Sundsvalls och Östersunds kommunerför att erbjuda ett brett utbud av gymnasieprogram. Enligt företrädarei Ånge är den interkommunala ersättningen en mycket stor kostnad för kommunen(särskilt naturbruksutbildning). Av både ekonomiska och andra skälpågår förhandlingar om ett avtal med Bräcke kommun som syftar till en formav utbyte av utbyte av program.Invånarna och ungdomarna i Ånge har en kluven syn på var man vill genomgåen gymnasieutbildning. Många vill se sina barn stanna i den egna kommunenmedan andra, av olika skäl, tvärtom vill pröva nya studieorter. Cirka hälftenav en årskull Ångeungdomar väljer också andra gymnasieskolor än Bobergsskolan.Några påbörjar studier på annan ort men avbryter och återvänder. Ångekommun har en god uppföljning av vad ungdomarna gör efter grundskolan.Samtliga ungdomar uppges följa någon form av gymnasiala studier eller individuellaprogram. Eftersom det är svårt eller i vissa fall omöjligt för ungdomar attkomma in på arbetsmarknaden söker kommunen också erbjuda utbildning efteren avslutad gymnasieutbildning, dvs. inom komvux i Ånge där det bl.a. finnskvalificerad yrkesutbildning (KY).Med hänsyn till skolans storlek är valmöjligheterna inom Bobergsskolan mycketstora. Förutom det egna kursutbudet finns de möjligheter som Ånge musikskolasaktiviteter ger för att utveckla individuella förmågor och intressen. Skolledningensambitioner är mycket höga i detta avseende. Det finns ett stort antallokala kursplaner och en tydlig ambition att tillgodose individuella studievägaräven genom att kombinera nationella kurser i ”egna studievägar”. Fråganär, som nämnts, om kvantiteten och valmöjligheterna för närvarande skerpå bekostnad av kvaliteten i utbildningen, dels av organisatoriska och ekonomiskaskäl, dels på grund av svårigheter att få lärare med, för den aktuellautbildningen, god och specialiserad kompetens.Intervjuade ungdomar vid Bobergsskolan verkade medvetna om gymnasieskolansgenerella valmöjligheter. De hade fått studieorientering i grundskolan ochinformation om även andra program än de som finns i Ånge. Extern informa-11

Utbildningsinspektion i Ånge kommunBobergsskolanDnr 53-2003:1808SKOLVERKETtion om Bobergsskolan har de senaste åren framför allt fokuserat på räddningsutbildningen,AWPE, som varit framgångsrik och fått ett ökat antal sökande.Konkurrens om utbildningsplatserna, med krav på högre betyg för att bli mottagenhar lett till att en del av Ånges egna ungdomar inte fått plats.Könsfördelningen på de olika programmen är traditionell, dvs. flickor dominerarpå vissa, pojkar på andra program. Av eleverna på nya specialutformadeprogrammet AWPE är ca en tredjedel flickor, vilket också gäller BF- och NVprogrammen.SP-programmet har färre pojkar än genomsnittligt i riket. Endastpojkar finns på EC- och TE-programmen. Skolan arbetar medvetet mot ”traditionella”val av studievägar och har nyligen inrättat en specialutformad variantav Omvårdnadsprogrammet (OP), ambulans- och akutsjukvårdsutbildning.Programmet har tidigare endast lockat flickor men är nu ett attraktivt val ävenför manliga sökanden.Sammanfattningsvis bedömer inspektionsteamet att Ånge kommun mycketväl uppfyller kravet att erbjuda ett brett utbud av gymnasieutbildningar. Ungdomarnages mycket goda möjligheter till en individualiserad utbildning.ResurserHuvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningenskall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen.I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkrakvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgångtill ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för entidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen.Enligt Skolverkets nationella statistik från år 2002 var kostnaden för gymnasieutbildningi hemkommunen Ånge eller i annan kommun i genomsnitt 105 700kr per elev (79 100 kr i genomsnitt i riket). Kostnaden för undervisningen vidBobergsskolan var samma år 43 200 kr per elev (35 400), en ökning med 1 procentjämfört med föregående år och för utrustningen 7 900 kr per elev (6 500).Kostnaden för ersättning per elev i annan kommuns gymnasieskola var 88 000kr och i landstingskommunal gymnasieutbildning 153 600 kr. För år 2003 budgeteradeÅnge kommun 16 Mkr i interkommunala ersättningar.Läsåret 2003/2004 finns på Bobergsskolan 10,3 lärare per 100 elever vilket ungefärmotsvarar förhållandet i jämförbara kommuner. Skolans elevvårdsgruppbestår av kurator, skolsköterska, studie- och yrkesvägledare, representanter förlärare och för elever samt rektor. Av lärarna hade endast ca sex av tio pedagogiskutbildning enligt den nationella statistiken och bilden bekräftades vid besöket.Skolan saknar således till stor del personal med formell pedagogisk utbildningför den undervisning de ansvarar för. Samtidigt har flera av de erbjudnaprogrammen och kurserna inriktningar som kräver specialkunskaper som interyms inom några traditionella högskoleutbildningar.Lokalerna ger till övervägande del ett rymligt och ljust intryck men några harännu inte hunnit renoveras och är undanskymda och mörka. Det finns ett stortantal datorer, som också används. Eleverna har tillgång till datorer även då detinte finns personal med tillsyn över utrustningen. Det finns ett tydligt behovav teknisk support för att datorer fullt ut skall kunna bli ett effektivt verktyg12

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Ånge kommunBobergsskolanDnr 53-2003:1808i utbildningen och för lärarnas eget planeringsarbete m.m. Läromedel ochutrustning i övrigt förefaller goda och delvis mycket goda för den aktuellautbildningen. Lokaler, utrustning och läromedel på TE-programmet är ändamålsenliga.På SMTE är verkstäderna prydliga och välskötta. Dock är delarav maskinparken och utrustningen i behov av en modernisering om en tidsenligyrkesförberedande utbildning skall kunna genomföras. Utbildningen på AWPEprogrammet(Räddningstjänst) har mycket goda förutsättningar, personal- ochresursmässigt, dock till samma kostnader som övriga program.Lärarna inom gymnasiesärskolan har nyrustade och ljusa lokaler men ocksåönskemål om att kunna nyttja t.ex. SMTE:s verkstäder i undervisningen. Dettaär ett lovvärt initiativ som emellertid bromsas av bestämmelser om säkerhet.Musikskolan utgör ett uppskattat och kompetent komplement till Bobergsskolansövriga utbildning genom att elever ges möjlighet att utveckla specialintressenmen också som resurs i övrig utbildning.Sammanfattningsvis anser inspektionsteamet att resurserna för att bedrivagymnasieutbildning av god kvalitet är tillfredsställande men något ojämn. Satsningenpå att utveckla personalens kompetens är god men kräver fortsattasatsningar. För vissa utbildningar behöver lokaler och utrustning förbättras föratt eleverna skall få en adekvat utbildning enligt de nationella målen.Sammanfattande bedömningUtbildningen vid Bobergsskolan ligger i linje med de nationella målen för gymnasieskolan.Skolan arbetar på ett bra sätt för att eleverna skall nå läroplanensmål att sträva mot såväl som att erbjuda alla ungdomar en utbildning som deär motiverade för. Skolan arbetar också för att ge ungdomar kunskaper ochövergripande förutsättningar för fortsatt utbildning eller inträde på arbetsmarknaden.Skolan erbjuder utbildning som är attraktiv även för elever från andrakommuner. Ambitionerna är på flera sätt framåtsyftande och många elever nårgoda resultat.Inspektionsteamet bedömer att det finns utrymme för att förbättra måluppfyllelsenoch kvaliteten i verksamheten genom att- öka samverkan, internt och externt, kring planering ochkvalitetssäkring av utbildningen,- förbättra samverkan med grundskolan,- uppmärksamma elever som en del av dagen inte deltari målinriktade studier,- bygga upp en tydligare struktur och ledning av det egnautbildningsutbudet,- fortsätta ansträngningarna för att rekrytera personal med godpedagogisk och ämnesspecialiserad kompetens, som säkerställeratt de utbildningar som erbjuds har en kvalitet och standardi övrigt som ställs på gymnasieutbildning,- uppdatera utrustningen inom vissa utbildningar.13

Utbildningsinspektion i Ånge kommunBobergsskolanDnr 53-2003:1808SKOLVERKETInspektionsteamet bedömer vidare att följande verksamheter och förfaringssättinte är förenliga med författningarnas krav, varför huvudmannen snarast måstevida åtgärder för att säkerställa- att gymnasieskolans elever ges möjlighet att delta i beslutsfattandeti formella organ för samverkan,- att innehåll, mål och krav i specialutformade program och lokaltfastställda kurser motsvarar kraven i nationella gymnasiala programoch kurser,- att eleverna, inom ramen för en treårig studiegång, ges denundervisningstid de har rätt till enligt nationella bestämmelser,- att skolan upprättar en kvalitetsredovisning och generellt stärker detsystematiska kvalitetsarbetet.Datum Ort2004-02-12 Umeå och StockholmGunilla OlssonLena ÅlanderSigurd Johansson14

Utbildningsinspektion i ÅngeVuxenutbildningenDnr 53-2003:1808Utbildningsinspektion i Ånge vuxenutbildningUTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTESkolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genomatt bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målenför förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning ochvuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetetoch förmågan att utveckla den egna verksamheten.Inspektionens inriktningInspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentligaför att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildningsom de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena,som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är:1. Normer och värden2. Kunskaper3. Arbetsmiljö och delaktighet4. Pedagogisk verksamhet och undervisning5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning7. ResurserI denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt ellernegativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationellabestämmelserna. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarnagörs inom varje granskningsområde. Rapporten ger således inte en heltäckandebeskrivning av all pågående utbildningsverksamhet inom enheten vidden aktuella tidpunkten.Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statenskrav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskapoch erfarenheter liksom jämförelser med jämförbara verksamheter ärockså betydelsefulla vid bedömningarna och för slutsatserna med krav på åtgärderoch förbättringar. Analyserna av den insamlade informationen syftar till attklargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl.1

Utbildningsinspektion i ÅngeVuxenutbildningenDnr 53-2003:1808SKOLVERKETBeskrivning av skolan/rektorsområdetSkolform Antal elever/barn Skolform Antal elever/barnGymnasiala program ochuppdragsutbildning: 30Grundläggandevuxenutbildning: 25Komvux gymnasiekurser: 80 Särvux: 2Svenskundervisning förinvandrare, sfi: 25Kvalificeradyrkesutbildning: 16Vuxenutbildningen vid lärcentret Ångströmska enheten är belägen i centralaÅnge ovanpå arbetsförmedlingens kontor. Skollokalerna är fördelade på fleraplan, med delvis nya och renoverade rum och ny inredning. Här inryms sfiverksamheten,komvux gymnasiekurser och uppdragsutbildningar. Förutomarbetsrum för ledning och administration, personalutrymmen, studerandeutrymmenoch lektionssalar finns även ett datortek som de studerande har tillgångtill.Den grundläggande vuxenutbildningen är inrymd i egna fräscha lokaler påungdomsgymnasiet i Bobergsskolan några hundra meter bort från centrum.Uppdragsutbildningen för vuxna på omvårdnadsprogrammet finns ocksåpå Bobergsskolan, men vissa enstaka komvux-kurser ges i Torpshammar, en ortett par mil från Ånge centrum. Lärarna tjänstgör på flera olika enheter, meningår i gemensamma arbetslag.Rektorsansvaret för den samlade vuxenutbildningen är delvis delat mellanBobergsskolan och Ångströmska enheten. Vuxenutbildningen lyder inte underden humanistiska nämnden, utan direkt under kommunstyrelsen, KS.Komvux har drygt 80 deltidsstuderande som läser allmänna kurser på gymnasienivå(Ångströmska 52st och Torpshammar 29st).Elprogrammet på Bobergsskolan har 2 elever.Omvårdnadsprogrammet (OP) med uppdragsutbildning på Bobergsskolan har28 elever.Svenska för invandrare (Sfi) på Ångströmska enheten har 25 elever.Grundläggande vuxenutbildning på Bobergsskolan har 25 elever.Särvux, som finns i en särskild byggnad, har 2 elever inskrivna.Kvalificerad yrkesutbildning (KY) i kemiteknik har 16 elever.2

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i ÅngeVuxenutbildningenDnr 53-2003:1808Genomförandet av inspektionen i VuxenutbildningenSkolverket sände den 13 juni 2003 skriftlig information till kommunen omatt verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande.Inspektionsteamet med ansvar för vuxenutbildningen har bestått avundervisningsråden Lena Ålander och Gunilla Olsson samt experten SigurdJohansson. Besök i Vuxenutbildningen på Ångströmska enheten, Bobergsskolanoch Särvux inleddes den 23 september och avslutades den 26 september2003.Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvarigainspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärdersom riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionenleder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverketsbeslut.UnderlagUnderlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen ochVuxenutbildningen, dels den information som samlats in vid observationer,intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annaninformation om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem.Inom vuxenutbildningen intervjuades rektor och biträdande rektor, de olikaarbetslagen och enskilda lärare. Lektioner inom olika verksamheter besöktes.Inspektörerna deltog i möten och gruppsamtal genomfördes. Under besöketfördes också samtal med studie- och yrkesvägledaren, vuxenutbildningens chef,samt f.d. rektorn (numera administrative ledare och komvuxlärare). Grundläggandevuxenutbildning och OP-uppdragsutbildning för vuxna, samt sfi-verksamhetenbesöktes och både lärar- och elevintervjuer gjordes.Särvux besöktes också men behandlas i en separat särskolerapport då särskolani Ånge utgör ett eget rektorsområde.Vuxenutbildningen som bedrivs vid Torpshammar har ej besökts av inspektionsteamet.Den svenskundervisning, så kallad förläggningssvenska, som ges för vuxna asylsökandevid Bolbyskolan, har besökts och samtal/intervjuer genomförts somkomplement till utbildningsinspektionen vid Fågelboskolans verksamhet förasylsökande barn. Bolbyskolans verksamhet i övrigt har inte inspekterats.3

Utbildningsinspektion i ÅngeVuxenutbildningenDnr 53-2003:1808SKOLVERKETBedömningNormer och värdenEnligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling tillansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanernas mål framhållsatt barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människorslika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskapsom ger trygghet och lust att lära. I läroplanerna anges också att barn och eleverskall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön samt få ettreellt inflytande över utformningen av utbildningen. På samma värdegrund vilar verksamheteninom det offentliga skolväsendet för vuxna.Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet med skolans värdegrundoch läroplanernas mål att sträva mot.Inom vuxenutbildningen på Bobergsskolan och Ångströmska enheten råder enpositiv anda med goda relationer mellan lärare och elever. Skolan får ett gottbetyg av sina elever.Vid den grundläggande vuxenutbildningen är studiemotivationen mycket högoch eleverna känner sig trygga i den ovana studiesituationen. Många har mycketdåliga erfarenheter av sin tidigare skolgång och det ställs stora krav på lyhördhetoch flexibilitet från lärarnas sida, vilket kommer till uttryck bland annat i kommunikationeni klassrummet.Eleverna vid komvux och uppdragsutbildningen uttrycker stor tillfredsställelseöver att de själva är med och styr utformningen av sin utbildning.Sfi-eleverna tycker att de blir bemötta som individer utifrån sina olika behov.Lärarna visar på stort engagemang i elevernas situation.Sammanfattningsvis bedömer inspektionsteamet att man inom de olika verksamheternai vuxenutbildningen har nått goda resultat i arbetet med normeroch värden.KunskaperUtbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheteroch förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt.Målen för lärandet anges i de nationella läroplanerna och i kursplanerna.Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet.Det är rektorn för vuxenutbildningen som skriver in betygen för samtliga vuxenstuderande.De som studerar på en uppdragsutbildning får intyg av den som är ansvarig föruppdragsutbildningarna.Eleverna på den grundläggande vuxenutbildningen har utifrån sina individuellastudieplaner mycket olika förutsättningar och därmed resultat. Man låter elevernaarbeta mycket med utvärderingar i form av både själv- och kursvärderingar.Uppföljningar av elevernas prestationer och studieresultat genomförs regelbundet.Bra dokumentation av varje elev finns också. Uppdragsutbildningens4

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i ÅngeVuxenutbildningenDnr 53-2003:1808elever på omvårdnadsprogrammet är ute på sin avslutande praktik dennatermin. Av 30 inskrivna elever vid kursstart brukar färre än hälften vara kvaralla tre åren och fullfölja hela utbildningen. Fler än hälften av eleverna brukarbli klara tidigare under kursens gång, genom validering och särskild evaluering.Sfi-eleverna studerar efter både de nya och de gamla kursplanerna. Studieresultatenär ganska goda, men det är stor skillnad mellan elevernas förkunskaperoch studietakt och därmed den tid som olika elever behöver för att nå målen.Under det senaste läsåret har 11 elever klarat sfi-testet med G (en elev med VG)efter mellan 56 och 620 timmar.Det är svårt att få en samlad bild om komvux-elevernas betygsresultat, framförallt på den gymnasiala nivån, då inga sammanställningar eller analyser funnits.Däremot har eleverna på den grundläggande vuxenutbildningen en rutin för attkontinuerligt utvärdera sitt eget lärande utifrån de individuella studieplanernaoch kursmålen.Sammanfattningsvis bedömer inspektionsteamet att vissa områden då detgäller dokumentation och uppföljning av verksamhet och studieresultat behöverutvecklas. Många av eleverna når dock kursmålen inom avsatt tid.Arbetsmiljö och delaktighetEnligt skollagen skall verksamheten vara utformad i överensstämmelse med grundläggandedemokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktningför varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhetmellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka allaformer av kränkande behandling. All personal skall samverka med föräldrar, barn,elever respektive de vuxenstuderande i arbetet med att forma en god miljö för utvecklingoch lärande.Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för attförebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan.Det finns inget elevråd för de vuxenstuderande eleverna. Eftersom det finns ettfungerande elevråd på ungdomsgymnasiet på Bobergsskolan, är även de vuxnaeleverna välkomna dit, men det har i praktiken inte varit fallet. Tidigare, undertiden med Kunskapslyftet, fanns delvis andra rutiner för samverkan. Nu skerdet ibland spontana uppvaktningar hos skolledningen vid frågor som är angelägnaför de vuxna eleverna att ta upp. Det kan till exempel gälla lokaler ochstudiemiljö, relationer mellan elever eller elev – lärare, och liknande ärenden.Eleverna vid Bobergsskolan och Ångströmska enheten anser att de har storamöjligheter till inflytande över – och delaktighet i – sina studier, både då detgäller innehållet och organiseringen av arbetet.Kontakten med lärarna är god och man upplever bland elever, både på grundläggandevuxenutbildning, gymnasiala kom vux, sfi och andra uppdragsutbildningar,att man ägnat mycket tid åt demokratifrågor. Förutsättningarnaför diskussionerna har också varit bra med möjlighet till arbete och samtali smågrupper.Inom vuxenutbildningen har man sedan Kunskapslyftet arbetat aktivt med attförsöka rekrytera fler män till utbildningen, och på senare tid har man lyckats.5

Utbildningsinspektion i ÅngeVuxenutbildningenDnr 53-2003:1808SKOLVERKETSammanfattningsvis bedömer inspektionsteamet att arbetsmiljön och möjlighettill delaktighet för eleverna inom vuxenutbildningen är goda.Pedagogisk verksamhet och undervisningArbetet för att nå målen skall främst utformas av de lärande och personalen. I förskolanoch skolan skall detta ske i samverkan med hemmen. De nationella läroplanerna,andra statliga bestämmelser och kursplanerna ger dock också vissa anvisningarför arbetet. Det finns riktlinjer för stöd, betygssättning och utvecklingssamtal,utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid, etc. Målen i kursplanernager dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaperoch färdigheter barnen, ungdomarna och de vuxna skall nå.Granskningen riktas mot hur man arbetar för att närma sig målen och hur man anpassararbetet till olika behov.Inom vuxenutbildningen ryms många olika verksamheter, arbetsformer ochelever. Lärarna måste arbeta mycket utifrån elevernas individuella förutsättningaroch behov. Det är därför extra viktigt att det också finns individuella studieplaner,både då det gäller kursmål, studietakt, studieprestationer och måluppfyllelse.Vuxna elever som studerar inom vuxenutbildningarna har många gångerskiftande erfarenheter av sin tidigare skolgång i ungdomsskolan, vilket ställerhöga krav på lärarnas kompetens och flexibilitet.På den grundläggande vuxenutbildningen finns även elever som kommer frånsfi. De läser svenska som andra språk, en lektion i veckan. I övrigt samläser demed de svenska eleverna i ämnena matematik, svenska, engelska, data och samhällsorienterandeämnen. Inom den grundläggande vuxenutbildningen har manlöpande intagning av elever över hela terminen. Eleverna kan ha olika slagsstudiefinansiering och för många innebär det ofta att ekonomin är kopplad tillstudietakt och närvaro.Kursplaner, mål och betygskriterier finns väl dokumenterade och gås igenommed eleverna med ordentliga uppföljningar. Elever som inspektionsteamet talatmed är också mycket nöjda med den modellen.Den grundläggande vuxenutbildningen och sfi-verksamheten i stort har emellertidinte utvärderats kontinuerligt. Inom gymnasiala komvux och uppdragsutbildningarnahar man skrivit verksamhetsberättelser sedan tiden med Kunskapslyftet.En del elever på grundläggande vuxenutbildning läser även A-kurser på gymnasienivå.Lärarna har kontinuerlig dialog med eleverna utifrån till exempel självskattningoch utvecklingssamtal.Omvårdnadsprogrammets lärare arbetar med både ungdomselever och vuxenelever.Lärarna samverkar också med flera andra lärare i ett flexibelt system,vilket ger möjlighet till individuellt anpassade studier för alla elever på programmet.På de gymnasiala komvux-kurserna och övriga uppdragsutbildningar är elevernamycket nöjda med både lärarna och den flexibla, individuellt anpassade undervisningen.I den samlade vuxenutbildningens vision för år 2003–2005 framhållsockså individens möjligheter till studier utifrån sina behov.6

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i ÅngeVuxenutbildningenDnr 53-2003:1808Sfi-eleverna studerar i sammanhållna grupper 20 timmar i veckan fördelat påfyra dagar och har praktik på den övriga tiden. Elever kan ha olika studieuppläggningoch några studerar på deltid. Undervisningen är mycket individualiserad,vilket de elever som inspektionsteamet träffat är nöjda med. Lärarna harsom en målsättning att försöka få eleverna att ta ansvar för sitt eget lärande.Lärarna samverkar och har nära kontakt med integrationsenheten och arbetsförmedlingendå det gäller elevernas kartläggning och framtidsval.Sfi-eleverna får göra sina prov då lärare och elev gemensamt anser att det finnsförutsättningar att klara av att nå nivån för godkänt. Provtillfällen erbjuds kontinuerligt.Sammanfattningsvis bedömer inspektionsteamet att man inom vuxenutbildningenhar ett flexibelt och individualiserat arbetssätt för att eleverna utifrånsina olika förutsättningar skall nå målen för utbildningen.Styrning, ledning och kvalitetsarbeteKommunerna har ett övergripande ansvar för barnomsorgen och skolan på lokalnivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanernalägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolans inre arbete. Sammantagethar dessa skyldigheter att se till att rätten till utbildning tillgodoses.Fristående huvudmän har motsvarande ansvar även om de inte alltid omfattas avmålen och riktlinjerna för det offentliga skolväsendet.Frågor som tas upp vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledningenligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om detfinns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.Rektorsansvaret för vuxenutbildningen som helhet är mycket oklart eftersomdet finns två personer med denna funktion i kommunen. Bobergsskolans personal– oavsett om de formellt tillhör ungdomsgymnasiet eller komvux – köpsav Ångströmsenheten i mån av behov. Ångströmsenheten är organiserad underkommunstyrelsens utvecklingsenhet, med inriktning Arbetsmarknad, där merpartenav utbildningar för vuxna genomförs. Enligt en utvärdering av Komrevpåtalades redan 2001 att ”ansvars- och befogenhetsfördelningen i organisationenför den samlade vuxenutbildningen borde klargöras, liksom även gränsdragningenmellan de olika delarna av vuxenutbildningen och gymnasieskolan”.Nu finns i praktiken en slags uppdelning så att rektorn för Bobergsskolan hardet pedagogiska ansvaret, medan den ansvariga rektorn för den samlade vuxenutbildningenhar det ekonomiska ansvaret för komvux. Uppdragsutbildningarnaslärare ”tillhör” dock helt Ångströmska enheten.Arbetslagen har ingen intern ledning/samordnare som kan leda möten, ansvaraför planerings- och utvärderingsarbete och vara en kanal till skolledningen.Arbetslagen har ett schemalagt möte varje vecka då de arbetar gemensamt medelevvårdsfrågor och, i olika utsträckning, med pedagogiskt utvecklings- ochutvärderingsarbete. Både rektorn och lärare påtalade de svårigheter man har föratt organisera personalen i fungerande samarbeten kring elevernas hela utbildning.Många lärare arbetar inom flera program och måste därför ingå i flera lag,oavsett hur dessa organiseras. Arbetslaget med lärare i grundläggande vuxenutbildning,sfi och OP arbetar på olika ställen och i delvis olika organisationer.7

Utbildningsinspektion i ÅngeVuxenutbildningenDnr 53-2003:1808SKOLVERKETDe komvux-lärare som bedriver sin undervisning helt eller delvis på Ångströmskaenheten deltar i regelbundna husmöten som hålls där cirka en gångi månaden. På så sätt försöker man hålla ihop organisationen, även om verksamhetenär splittrad, så att man kan diskutera och lösa gemensamma frågor.Lärarna uppger att de saknar pedagogiskt ledarskap. De upplever att det intefinns någon komvux-rektor, men att det är rektorn för ungdomsgymnasiet somär formell rektor och ansvarar för grundläggande vuxenutbildning, sfi och dengymnasiala vuxenutbildningen. Tidigare finansierade kommunen en halvtidssamordningstjänst, men den är numera indragen.Ett antal lärare och arbetslag som inte är tillfredsställda med situationen,nämner att man uppfattar kontrollen från skolledningen som onödigt stor ochfrihetsgraden som liten. Det finns uttalade behov av att utreda och klargöralärarnas arbetsvillkor och innebörden i avtalen mellan arbetsgivare och arbetstagare.Det kan gälla sådant som arbetstider, ledighet eller mötesrutiner och harmedfört delvis låsta positioner och motsättningar.Skolan har inte presenterat någon skriftlig kvalitetsredovisning enligt förordningenom kvalitetsredovisning inom skolväsendet. Början till ett systematisktarbete för att säkra och förbättra kvaliteten har enligt dokumentationen pågåttsedan 2001 och följt en arbetsplan som utgår från kommunens övergripandemål. Viss information om Bobergsskolan finns i kommunens kvalitetsredovisning2002, bland annat utbildningsresultat i form av betyg (se vidare i Bobergsskolansrapport).Sammanfattningsvis bedömer inspektionsteamet att en översyn av skolansstyrning och ledning samt organisation måste genomföras för att bättre motsvarakraven på tydlig ansvarsfördelning.Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildningLika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala ochekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Inomen viss utbildning skall det också finnas möjligheter för eleverna att individuellt göraval av kurser eller ämnen.Granskningen gäller om möjlighet till utbildning ges i den omfattning och med denvalfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjlighetertill utbildning behandlas.Kommunen kämpar för att minska utflyttning och befolkningsminskning.En ambition är också att så många som möjligt skall fortsätta med en gymnasieutbildningefter grundskolan, vilket kan bli attraktivt för fler om sådan finnsi hemkommunen. Ånge kommun har en god uppföljning av vad ungdomarnagör efter grundskolan. Samtliga ungdomar uppges följa någon form av gymnasialastudier eller individuella program. Eftersom det är svårt eller i vissa fallomöjligt för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden utan att flytta, försökerkommunen också erbjuda utbildning efter avslutad gymnasieutbildning,till exempel inom komvux, där det bland annat finns kvalificerad yrkesutbildning(KY). Här måste företagen ta ansvar för praktiken och ordna med praktikplatservilket enligt uppgift har fungerat bra.8

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i ÅngeVuxenutbildningenDnr 53-2003:1808Ett exempel på en fungerande uppdragsutbildning anpassad för vuxna i kommunenär ”Män i vården” som ordnats i samarbete med arbetsförmedlingen.Här har man kunnat skräddarsy en kurs och använda lärare från omvårdnadsprogrammet.Studie- och yrkesvägledaren, som har sitt kontor centralt på Ångströmska enheten,har möjlighet att träffa alla sökande och göra upp individuella studieplanermed eleverna. Denna verksamhet ska enligt den samlade vuxenutbildningensvision utvidgas till att erbjudas alla kommunens invånare.På den grundläggande vuxenutbildningen diskuterar läraren tillsammans medeleven och går igenom både kursplaner och betygskriterier som finns väldokumenterade. På så vis har man en kontinuerlig översikt och kan planerain olika delar i utbildningen och utnyttja möjligheterna på både Bobergsskolanoch lärcentret Ångströmska enheten för vuxna. ”Ångemodellen”, som numeraär ett relativt känt begrepp, innebär att man kan och bör ta tillvara fördelarnamed att integrera undervisning och verksamhet inom ungdoms- och vuxenutbildning,både lokal-, personal-, och innehållsmässigt.Bobergsskolans profileringar är kommunikation, internationalisering och företagsamhet,profileringar som även återfinns inom vuxenutbildningen. Det förekommertill exempel att inte bara gymnasieungdomar utan också vuxna eleverfår möjlighet att göra sin praktik utomlands. Inom den gymnasiala komvuxutbildningenerbjuds svenska, engelska, matematik, samhällskunskap och datamed traditionell undervisning i sammanhållna grupper. Resten planeras ocherbjuds ofta som enskild undervisning med handledning efter de studerandesindividuella behov.På Ångströmska enheten, där upphandling sker och externa anordnare samordnasmed utbud av utbildningar, är man medveten om att tillgång och efterfråganinte alltid följs åt. Det är kostnadskrävande att ha kurser med väldigtfå kursdeltagare. Uppdragen har minskat och personal har sagts upp, liksomäven lokaler. Man har haft ett stort underskott och det är inte säkert att till exempeluppdragsutbildningen inom omvårdnadsprogrammet får fortsätta närårets kull gått ut.Sammanfattningsvis bedömer inspektionsteamet att Ånge kommun, utifrånsina förutsättningar, tillgodoser kommunens invånare med ett varierat och välanpassat utbud av vuxenutbildningar.ResurserHuvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningenskall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen.I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkrakvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgångtill ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för entidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen.Inom vuxenutbildningen råder oklarheter om resurstilldelning och resursanvändning.Stor oenighet med bristande samsyn om arbetsorganisationen råderockså mellan Bobergsskolan och Ångströmska enheten.9

Utbildningsinspektion i ÅngeVuxenutbildningenDnr 53-2003:1808SKOLVERKETFlera obehöriga lärare finns inom sfi-verksamheten. Det finns två heltidsanställdautan formell behörighet och en resurslärare som är behörig och arbetarmed alfabetisering på deltid. Kompetensutveckling för att få full behörighetpågår för ett par av de anställda. Flera lärare delar sin tjänst mellan ungdomsochvuxenutbildningen och tillhör då även flera olika arbetslag. De övriga lärarnaarbetar med enbart vuxna elever och är genom sin utbildning och kompetensutvecklinginriktade mot vuxenpedagogik.På grundläggande vuxenutbildning finns en utbildad specialpedagog som ävenhjälper till med andra elevutredningar inom till exempel sfi.Lärartjänsterna på den gymnasiala vuxenutbildningen (förutom OP) består av2,75 tjänster uppdelade mellan flera olika lärare och ämnen. Vissa lärarresurserköps även in utifrån.Det finns ingen kurator speciellt för vuxenutbildningen, men däremot enstudie- och yrkesvägledare på heltid som sitter på Ångströmska enheten. Detär SYV som får sköta ekonomifrågor liksom individuella studieplaner. Valideringarav elevers meriter ingår som ett omfattande inslag i SYVs uppgifter idag.Lokalerna för omvårdnadsprogrammet (OP) med uppdragsutbildning ochgrundläggande vuxenutbildning på Bobergsskolan är mycket fräscha och ändamålsenliga.OP har till exempel både teori- och praktiksalar som delas av vuxnaoch ungdomar med nyinstallerad utrustning för olika ändamål. Även personalensarbetsrum och övriga lokaler är mycket bra i jämförelse med andra verksamheters.Sfi-lokalerna och övriga lokaler för komvux och olika uppdragsutbildningar påÅngströmska enheten är också mycket trevliga och välkomnande. Arbetsmiljönär ofta något som både elever och personal nämner som viktiga i trivselsammanhangoch man lyfter särskilt fram de förbättringar som skett.Tillgången till datorer i form av datortek på Ångströmska enheten och datoreri lektionssalar och datasalar på Bobergsskolan är god.Läromedlen är av skiftande slag och individanpassade, framför allt inomden grundläggande vuxenutbildningen och sfi. Man arbetar med mycket smågrupper och ofta med individualiserad undervisning där flera olika läromedelanvänds parallellt. Inom vuxenutbildningen i Ånge är lärartätheten generelltrelativt hög.Sammanfattningsvis bedömer inspektionsteamet att resurserna för vuxenutbildningenär goda och väl anpassade för verksamheten. Det finns bra lokaler,läromedel, utrustning och en relativt hög lärartäthet.Sammanfattande bedömningInspektionsteamet bedömer att man inom vuxenutbildningen i Ånge uppnårmycket goda resultat. En bidragande orsak till detta är den positiva relationenmellan lärare och elever, vilket har stor betydelse för den psykosociala arbetsmiljön.Då det gäller den fysiska arbetsmiljön erbjuder vuxenutbildningen mycket braoch ändamålsenliga lokaler. Eleverna trivs på skolan.10

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i ÅngeVuxenutbildningenDnr 53-2003:1808Inspektionsteamet finner dock att stor oklarhet råder inom arbetsorganisationen,speciellt då det gäller styrning och ledning. Detta påverkar lärarna ochdärmed verksamheten negativt.Inspektionsteamet bedömer att det finns utrymme för att förbättra måluppfyllelsenoch verksamhetens kvalitet genom att- se till att lärarna är behöriga för den verksamhet de arbetar i,- vidta åtgärder för att förbättra lärarnas arbetssituation,- vidta åtgärder för att förbättra arbetslagens organisering och ledningsamt- utveckla arbetet med systematisk uppföljning och utvärdering av denegna verksamheten.Inspektionsteamet bedömer vidare att följande verksamheter och förfaringssättinte är förenliga med författningarnas krav, varför huvudmannen snarast måstevida åtgärder för att tillse- att det finns en och endast en formellt ansvarig rektor förvuxenutbildningen.DatumOrt2004-02-12 Umeå och StockholmLena ÅlanderGunilla OlssonSigurd Johansson11

Utbildningsinspektion i Ånge kommunSärskoleverksamhetenDnr 53-2003:1808Utbildningsinspektion i särskoleverksamhetenUTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTESkolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genomatt bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målenför förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning ochvuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetetoch förmågan att utveckla den egna verksamheten.Inspektionens inriktningInspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentligaför att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildningsom de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena,som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är:1. Normer och värden2. Kunskaper3. Arbetsmiljö och delaktighet4. Pedagogisk verksamhet och undervisning5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning7. ResurserI denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt ellernegativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationellabestämmelserna. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarnagörs inom varje granskningsområde. Rapporten ger således inteen heltäckande beskrivning av all pågående utbildningsverksamhet inom enhetenvid den aktuella tidpunkten.Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statenskrav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskapoch erfarenheter liksom jämförelser med jämförbara verksamheter ärockså betydelsefulla vid bedömningarna och för slutsatserna med krav på åtgärderoch förbättringar. Analyserna av den insamlade informationen syftar till attklargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl.1

Utbildningsinspektion i Ånge kommunSärskoleverksamhetenDnr 53-2003:1808SKOLVERKETBeskrivning av skolan/rektorsområdetVerksamhet Antal elever/barn Verksamhet Antal elever/barnObligatorisk särskola: 12 Gymnasiesärskola: 10Särvux: 10Särskolan på grundskolenivå har två små enheter med sammanlagt sex elever.Enheterna finns på Minervaskolan respektive Ljungaskolan. Fem elever finnsintegrerade på fyra andra grundskolor.I Bobergsskolans lokaler går två elever i tionde året i grundsärskolan tillsammansmed fem elever som tillhör gymnasiesärskolan (IVS).Dessutom finns fem elever i individuella program (IVS) som har verksamhetsträningi tre speciella lokaler.Tre elever går i andra kommuners gymnasiesärskola.Särvux omfattar tio studerande på två orter i kommunen.Särskolans olika elevgrupper erbjuds undervisning i nyrenoverade, fräscha ochljusa lokaler.Två elever i gymnasiesärskolan har verksamhetsträning under skoldageni en lägenhet ca 100 meter från Bobergsskolan. De äter skollunchen i Bobergsskolansmatsal.Undervisningen för eleverna i verksamhetsträning omfattar språkträning,räkning och träning i motorik m.m.Genomförandet av inspektionen i Särskolans verksamheterSkolverket sände den 13 juni 2003 skriftlig information till kommunen omatt verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande.Inspektionsteamet med speciellt ansvar för särskolan har beståttav undervisningsråden Gudrun F Brännberg och Gunilla Olsson. Besök i särskolaninleddes den 16 september och avslutades den 15 oktober 2003.Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvarigainspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärdersom riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionenleder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverketsbeslut.UnderlagUnderlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen ochsärskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjueroch samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information2

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Ånge kommunSärskoleverksamhetenDnr 53-2003:1808om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem.I särskolan genomfördes formella intervjuer med elever, lärare och rektor. Lektionerpå Minervaskolan besöktes. Besök gjordes även i verksamheterna i Bobergsskolanoch i lokaler anslutning till Bobergsskolan.Normer och värdenBedömningEnligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling tillansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanernas mål framhållsatt barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människorslika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskapsom ger trygghet och lust att lära. I läroplanerna anges också att barn och eleverskall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön samt få ettreellt inflytande över utformningen av utbildningen. På samma värdegrund vilar verksamheteninom det offentliga skolväsendet för vuxna.Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet med skolans värdegrundoch läroplanernas mål att sträva mot.De intervjuade eleverna i den obligatoriska särskoleverksamheten uttrycker attde är trygga i skolan och att det är roligt. Eleverna har möjlighet till inflytandeeftersom arbetet ofta bedrivs i mycket liten grupp. De integrerade särskoleelevernai grundskolan har en extra resursperson i klassen.Vid besöket på Bobergsskolan var miljön lugn och stillsam. Eleverna arbetadekoncentrerat med individuella uppgifter knutna till respektive studieinriktning.Arbetsklimatet präglades av omsorg och relationen mellan de vuxna ocheleverna uppfattades som nära och positiv. Inget underlag finns för att uttala sigom eventuellt utanförskap eller kränkningar.Sammanfattningsvis finner inspektionsteamet inte annat än att eleverna uppleveren trygg miljö och deltar i beslut om undervisningen.KunskaperUtbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheteroch förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt.Målen för lärandet anges i de nationella läroplanerna och i kursplanerna.Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet.Eleverna i grundsärskolan och gymnasiesärskolan har åtgärdsprogram och/ellerdokumenterade planer och uppföljningar från utvecklingssamtal. Några eleveruttrycker att de skulle kunna få lära sig mer och till exempel få läxor ibland.Elevarbeten är synliga i elevgruppernas klassrum/arbetsrum som visar på elevernasframsteg. Elevernas studieframgångar i gymnasiesärskolan dokumenterasdock inte på ett systematiskt sätt.Det saknas samlade resultatbedömningar och kvalitetsredovisning från särskolansolika verksamheter. Analyser och bedömningar av vilka kunskaps- och3

Utbildningsinspektion i Ånge kommunSärskoleverksamhetenDnr 53-2003:1808SKOLVERKETandra utvecklingsmål eleverna och därmed skolorna når är därigenom svåra attgöra.Sammanfattningsvis bedömer inspektionsteamet att särskoleverksamheternasträvar efter att eleverna skall utvecklas och göra framsteg i linje med de nationellamålen för respektive verksamhet. Särskilt kan poängteras vikten av atteleverna får utmaningar i förhållande till sina individuella möjligheter så attlusten att lära bibehålls. Åtgärder måste vidtas så att bedömningar av måluppfyllelseingår i skolans systematiska kvalitetsarbete.Arbetsmiljö och delaktighetEnligt skollagen skall verksamheten vara utformad i överensstämmelse med grundläggandedemokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktningför varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhetmellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka allaformer av kränkande behandling. All personal skall samverka med föräldrar, barn,elever respektive de vuxenstuderande i arbetet med att forma en god miljö för utvecklingoch lärande.Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för attförebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan.I en särskolegrupp har aktivt arbete mot kränkande behandling förekommitunder det senaste året och en elev har i samband med detta bytt skola.Både Minervaskolan och Bobergsskolan arbetar enligt en handlingsplan motmobbning och kränkande behandling som gäller för alla kommunens skolor,även gymnasiesärskolans elever. Det finns en ambition att så väl som möjligtlokalmässigt integrera särskolans ungdomar i Bobergsskolan i ett eget ”hemrum”.Personalen samverkar nära med eleverna och har ett nära samarbete med föräldrarna.Eleverna kan i hög grad påverka sina studier. Klassråd eller motsvarandeförekommer.Sammanfattningsvis bedömer inspektionsteamet att det finns goda förutsättningarinom särskolans olika verksamheter när det gäller arbetsmiljö och delaktighet.Även för särskolans verksamheter gäller att skolorna, i samarbete medelever och föräldrar, skall utarbeta och följa aktuella handlingsprogram motmobbning och kränkande behandling. Detta ger också bättre förutsättningar föratt handlingsprogrammet blir känt och att det tillämpas av alla berörda.4

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Ånge kommunSärskoleverksamhetenDnr 53-2003:1808Pedagogisk verksamhet och undervisningArbetet för att nå målen skall främst utformas av de lärande och personalen. I förskolanoch skolan skall detta ske i samverkan med hemmen. De nationella läroplanerna,andra statliga bestämmelser och kursplanerna ger dock också vissa anvisningarför arbetet. Det finns riktlinjer för stöd, betygssättning och utvecklingssamtal,utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid, etc. Målen i kursplanernager dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaperoch färdigheter barnen, ungdomarna och de vuxna skall nå.Granskningen riktas mot hur man arbetar för att närma sig målen och hur man anpassararbetet till olika behov.Eleverna i grundsärskolan har någon form av dokumenterad individuell planering.Det kan vara åtgärdsprogram eller dokumentation från utvecklingssamtal.I gymnasiesärskolan saknas däremot dokumenterad planering för flera elever.Utvecklingssamtal hålls regelmässigt.På Minervaskolan ansvarar särskolegruppen för skolans kafé vilket blivit enframgång både genom att skapa en lärande miljö för särskoleleverna och genomatt stärka hela skolans gemenskap.De enskilda elevernas arbete är i hög grad individualiserat. Vid inspektionsbesökenarbetade eleverna med sina respektive uppgifter eller i en gruppaktivitetmed nära stöd av vuxna. Det finns dock elever som vill arbeta mer på lektionernai skolan.Elevgrupperna är små och vuxenstödet stort, vilket ger stora möjligheter tillindividuellt stöd och att eleverna lär och gör framsteg utifrån sina mycket skiftandeförutsättningar. De ansvariga vuxna tar ett helhetsansvar för eleverna.Gymnasiesärskolans elever har ungefär samma tider för skoldagen som övrigapå Bobergsskolan, medan eleverna i verksamhetsträning har en kortare dag(ca 08.00–14.00).Sammanfattningsvis bedömer inspektionsteamet att personalen i grundsärskolan,gymnasiesärskolan och träningsskolan arbetar målmedvetet för att anpassaarbetet efter elevernas behov. Det är dock mycket otillfredsställande attelever i gymnasiesärskolan saknar individuell dokumentation om inriktning ochplanering av studierna. Studierna bör i högre grad inriktas mot de nationellamålen i läroplaner och kursplaner för den aktuella utbildningen för varje elev.Styrning, ledning och kvalitetsarbeteKommunerna har ett övergripande ansvar för barnomsorgen och skolan på lokalnivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanernalägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolans inre arbete. Sammantagethar dessa skyldigheter att se till att rätten till utbildning tillgodoses.Fristående huvudmän har motsvarande ansvar även om de inte alltid omfattas avmålen och riktlinjerna för det offentliga skolväsendet.Frågor som tas upp vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledningenligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om detfinns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen.5

Utbildningsinspektion i Ånge kommunSärskoleverksamhetenDnr 53-2003:1808SKOLVERKETDet saknas arbetsplan för särskolans verksamhet, likaså saknas kvalitetsredovisningoch sammanställningar av resultat. Grundsärskolan i Ljungaverk har dockutarbetat ett underlag för en kommande kvalitetsredovisning. Humanistiskanämnden får muntliga uppföljningar av resultaten i särskolan och ledamöternauttrycker att de är nöjda med verksamheten.Rektorn för särskolan är tillika utvecklingsledare i kommunen med placeringcentralt i förvaltningen. Rektorn på den skola där särskolelever är integreradeeller där särskolegrupp finns har ansvar för vissa dagliga frågor, medan särskolansrektor har ansvar för det pedagogiska ledarskapet. Grundskolerektorernahar begränsade kunskaper om de bestämmelser som gäller för särskolan. Särskolansrektor har kontakt med de olika verksamheterna varje vecka och allpersonal i särskolan träffas en gång per månad med rektorn.Särvux tillhör organisatoriskt den övriga vuxenutbildningen i kommunen ochinspektionsteamet har fått olika uppgifter om vem som är rektor.Särskolan har många engagerade lärare, exempelvis den ansvarige läraren förgymnasiesärskolan som är en ”eldsjäl” och den som till stor del ansvaratför utvecklingen av den aktuella utbildningen i kommunen.Sammanfattningsvis bedömer inspektionsteamet att särskolan inte motsvararbestämmelsernas krav när det gäller en ledning som fungerar i praktiken. Rektornhar inte förutsättningar att leda den omfattande och decentraliserade verksamheten.Kvalitetsarbetet och – redovisningen måste utvecklas dels för helaverksamheten, dels för de olika delarna, till exempel utifrån Ljungaverks modell.Arbetsplan som saknas måste skrivas.Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildningLika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala ochekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Inomen viss utbildning skall det också finnas möjligheter för eleverna att individuellt göraval av kurser eller ämnen.Granskningen gäller om möjlighet till utbildning ges i den omfattning och med denvalfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjlighetertill utbildning behandlas.Ånge kommun har inte haft den ökning av antalet elever i särskolan som finnsi många andra kommuner. Rektorn menar att man gör noggranna utredningaroch är restriktiva i sina bedömningar samt att man söker ge stöd i grundskolani sådan omfattning att flertalet barn kan följa grundskolans kursplaner. Attgenomföra utredningar tar tid och därför kan det tidvis vara oklart vid mottagandeti skolformen.Ånge kommun har satsat på att elever i behov av en utbildning enligt särskolanskursplaner skall kunna få denna i hemkommunen. Verksamheten har byggtsupp successivt och organiserats så att elever integreras i skolor med motsvarandeutbildning för övriga barn och ungdomar i åldersgruppen.Sammanfattningsvis tillhandahåller Ånge kommun information om valfriheten.Inspektionsteamet bedömer att integreringen av grundskolans och särskolanselever kan vara en bra lösning för den enskilda eleven och ett uttryck6

SKOLVERKETUtbildningsinspektion i Ånge kommunSärskoleverksamhetenDnr 53-2003:1808för en hög ambition att ge elever särskilt stöd. Däremot är det allvarligt omdetta leder till att elever inte får tillgång till utbildning med en sådan specialpedagogiskkvalitet som de har rätt till.ResurserHuvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningenskall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen.I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkrakvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgångtill ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för entidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen.Särskolan har genomgående utmärkta lokaler. Personaltätheten är hög och personalenhar god tillgång till kompetensutveckling. Särskolan har 27 personeranställda, varav flera arbetar deltid eller är delvis personliga assistenter enligtlagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och delvis elevassistenteri skolan. Två personer är utbildade specialpedagoger, åtta är utbildadelärare, sex är förskollärare eller fritidspedagoger och fem är utbildade barnskötare.All personal har gått kortare utbildningar i t.ex. teckenspråk, pictogram,autism m.m.Eleverna har god tillgång till tekniska hjälpmedel, till exempel datorer och,så vitt kunnat bedömas vid besöken, även till läromedel.Som framgått ovan finns tillräckliga resurser då det gäller specialpedagogiskkompetens för de stora och skiftande behov av särskilt stöd som finns i elevgrupperna.För utbildningen av eleverna i Bobergsskolans grupp med individuellaprogram (s.k. IVS) svarar exempelvis en lärare och en assistent. Läraren harstartat upp Ånges utbildning i gymnasiesärskolan och har lärt sig successivt ochfortbildat sig i specialpedagogik. För utbildningen och vårdnaden av elevernai verksamhetsträning svarar två assistenter. En lärare med specialpedagogiskkompetens ingår också i denna personalgrupp.Personalen i särskolans olika verksamheter har vid inspektionstillfället intenågon kontinuerlig professionell handledning.Sammanfattningsvis bedömer inspektionsteamet att särskolan har mycketgoda förutsättningar för sin verksamhet då det gäller lokaler, undervisningsmaterieloch annan utrustning. Specialpedagogisk kompetens finns, men handledningav den ansvariga personalen behöver utvecklas. Det är särskilt angelägetatt de som saknar specialpedagogisk kompetens eller erfarenhet av undervisningmed elever i särskolan ges möjlighet till relevant kompetensutveckling.Sammanfattande bedömningInspektionsteamet bedömer att det i Ånge kommun hos politiker, ansvarigrektor och personal finns en medvetenhet om särskolans uppdrag och storabehov av resurser. Utifrån detta har också verksamheten mycket god tillgång tillresurser och arbetet sker föredömligt nära elever och föräldrar. Omsorgen av deenskilda eleverna är god.7

Utbildningsinspektion i Ånge kommunSärskoleverksamhetenDnr 53-2003:1808SKOLVERKETInspektionsteamet bedömer att det finns utrymme för att förbättra måluppfyllelsenoch verksamhetens kvalitet genom att- ansvaret för den pedagogiska ledningen av verksamheten i alla delarav särskolan görs tydligare,- fortsatta ansträngningar görs för att tillgodose behov av kompetenserinom det specialpedagogiska området,- kompetensutveckling kring de nationella målen och bestämmelsernaför särskolan ökar,- handledning organiseras för personal med ansvar för särskolanselever och studerande.Inspektionsteamet bedömer vidare att följande verksamheter och förfaringssättinte är förenliga med författningarnas krav, varför huvudmannen snarast måstevida åtgärder för att tillse- att det finns dokumenterade beslut och individuella planeringar förvarje elev både vid mottagande i särskolan och under utbildningensgång,- att uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring sker av utbildningeninom särskolans olika verksamheter. Detta gäller dels för enskildelevs resultat, dels kvalitetsredovisning för särskolan som helhet.Utbildningen skall planeras utifrån nationella mål och studiernaplaneras i samverkan mellan skola, elev och föräldrar för att nå målensamt- att det skall finnas en arbetsplan.DatumOrt2004-02-12 Umeå och StockholmGudrun F BrännbergGunilla Olsson8