Inkludering är gemenskap. - Skolporten

Inkludering handlar om social gemenskap ocholikhet berikar en grupp. Det menar professor ClaesNilholm. På Nossebroskolan har professor BengtPersson dessutom kunnat se att det gynnar elevernasmåluppfyllelse.Text: Eva-Lotta HulténILLUSTRATION: malin rosenqvistInkluderingÄRgemenskapVi söker oss ofta till demsom är lika men lär oss avatt träffa dem som är olikaoss själva, säger ClaesNilholm.Han är professor i pedagogik vidMalmö högskola och menar att detfinns olika sätt att tolka begreppetinkludering; som att olikhet är någotsom ska accepteras eller tolereras elleratt det är en tillgång. Det sista är denmest radikala hållningen, menar han.Idag är skolan så inriktad på individenatt den lärande gemenskapen och desociala aspekterna av skolan trängsundan.Inkludering handlar inte om placering,betonar Claes Nilholm.– Det är en missuppfattning av be -greppet. Inkludering handlar om attkänna gemenskap och vara en del avgruppen. Man måste skilja på inkluderingoch integrering. Inkludering äratt helheten anpassas till delarna, ochintegrering innebär det rakt motsatta.Claes Nilholm skulle gärna se intebara individuella mål i skolan utanockså gruppmål. Han jämför med ettidrottslag där det är självklart att allabehövs och måste arbeta tillsammansför att det ska bli bra. För att inkluderingenska bli verklighet och inte baravackra ord måste eleverna involverasmed varandra genom samtal i helklasseller arbete i mindre grupper där detgemensamma resultatet är beroendeav alla gruppmedlemmars bidrag. Mendet innebär inte att alla elever ska varai klassrummet hela tiden.– En del kan behöva en lugnaremiljö ibland. Inkludering får inte blien princip som leder till att enskildaoffras för idealen.I den bok som Skolverket ger ut ifebruari, Inkluderande undervisning,pekar Claes Nilholm och medförfattarenKerstin Göransson på fem viktigaaspekter av inkludering: att det barafinns ett system (det vill säga att allafinns inom skolans ordinarie verksamhet),gemenskap på olika nivåer (samarbete,respekt och tillit är några ledord),en demokratisk gemenskap, att42 NR 1 2013

NR 1 2013 43

33 skolori gemeNsam studiEUnder 2012 startades ett omfattandeforskningsprojekt vid Malmöhögskola som undersökerhur alla elever ska fåmöjlighet att lära ochutvecklas i skolan.Text: gunilla nordinILLUSTRATION: malin rosenqvistUniversitetslektorLenaLang är en avforskarna somhåller i projektet.– Den studie vi påbörjat ärunik såtillvida att den täcker skolochklassrumsorganisering i strukturellt,geografiskt och storleksmässigtolika kommuner. Ofta görs studier ominkluderingsfrågan på en enskild skolaeller en klass. Här deltar tolv kommuneroch 33 grundskolor. Och bådeskolchefer, rektorer, lärare, specialpedagogeroch elever, i början av grundskoletidenoch senare, deltar.Forsknings- och utvecklingsprogrammet»Inkludering – en likvärdigskola för alla« inleddes i höstas. Detbedrivs under tre år och koordinerasav Skolportens forskningsinstitutIfous. Parallellt med forskningsdelen,»En inkluderande grundskola«, skerutvecklingsarbete på de deltagandeskolorna, där pedagoger, rektorer ochförvaltningschefer får stöd för att skapagoda lärmiljöer för alla barn och ungdomar.Första fasen i forskningsprojektet ären kartläggning av hur inkluderingförstås och hur arbetet ser ut på förvaltnings-,skol- och elevnivå.– Att utveckla en inkluderande skolaförutsätter att flera olika aktörer sam-NR 1 2013 45

Lena Lang.spelar. Vi har just hämtat in data frånförvaltningsledare och rektorer för attfå en bild av hur de ser på sin roll ochhur de kan underlätta för medarbetarnaatt verka i ett mångfaldsperspektiv.Sedan följer samtal med resurspersoner,handledande specialpedagoger»Det är inte säkert att elevenhar svårigheter. Han eller honkan befinna sig i svårigheterpå grund av miljön.«med flera. Den tredje ingången ärlärarna. Hur ser de på en inkluderandeundervisningssituation, konkret i klassrummet?Eleverna, slutligen, deltar itvå delstudier, den ena inbegriper lågstadietoch den andra högstadiet. Vilkakvaliteter i klassrummet efterfrågarde? Hur uppfattar de sina möjlighetertill motivation och utveckling av självbilden?Med stöd av resultaten i kartläggnin g-en görs sedan en fördjupande forskningsstudieavgränsad mot hur undervisningoch lärprocesser konkret kangestaltas. Även Skolverket har visat sittintresse och medverkar i delar av studien.– Vi låter resultaten i den inledandekartläggningen påverka den teoretiskaoch empiriska utgångspunktenför nästa studie. På så sätt växer förståelsensuccessivt fram.När skolsituationer inte fungerat hardet, historiskt, enbart varit individenstillkortakommanden som fått bäraansvaret för det. Idag har synen påansvaret för skolsituationen vidgatstill att även omfatta omgivningen ochelevens relation till den.– Idag vet vi att inkludering intebara handlar om allas tillgängligheti den fysiska miljön. Hur kan vi göra såatt alla elever både kan lära och befinnasig i ett gemensamt socialt sammanhang?Vi tar vår främsta utgångspunkti en lärmiljö där alla elever är välkomna,kan delta aktivt och medverka, sägerLena Lang.Det aktiva deltagandet är ett viktigtkännetecken för en inkluderande verksamhet,poängterar hon.– Det handlar om att alla ges acceptansoch erkännande och ses som enresurs. Vi har alla något att lära av varandra.Det gäller att skapa en miljödär alla barn på ett självklart sätt ärvälkomna in, inte som gäster elleråskådare, utan där alla förväntas bidratill sammanhanget.Just gruppsammanhanget är någotsom forskningsprojektet i Malmöinriktar sig på.– I en tid när barns enskilda förmågoralltmer mäts och värderas, är detrisk att lärandesammanhanget ochkonsekvenserna på sikt förbises. Dethandlar om att se eleven i sitt sammanhang.Det är inte säkert att eleven harsvårigheter. Han eller hon kan befinnasig i svårigheter på grund av miljön.Hur bidrar ni till att utveckla forskningenom inkludering?– Det är mötet mellan innehållet itidigare internationell forskning ochinnehållet i vår forskningsinsats, somi sin tur baseras på en aktuell ochvidgad bild av villkoren i den svenskaskolvardagen, som vi kan bidra med.Vad vi vet sedan tidigare, det vi bidrarmed i fördjupningen och kommunernasunika kvaliteter, säger Lena Langoch påpekar att det är nödvändigt attta frågan på allvar och ge den plats.– Det är dags nu. Om vi inte ska fåbarn och ungdomar som vänderskolan ryggen är det hög tid att vi haralla barn och ungdomar med oss. ◆46 NR 1 2013