Tungmetaller i mossor i Landskrona kommun 1983, 1995 och 2006

MiljöförvaltningenTungmetaller i mossori Landskrona kommun1983, 1995 och 2006Olle Nordellekolog Rapport 2007:3Miljöförvaltningen261 80 Landskrona

Figur 1. Provtagningslokaler för mossa i Landskrona kommun.2

SammanfattningProver av bergklomossa har tagits i Landskrona kommun 1983, 1995 och 2006 för analysav tungmetaller. Provtagningsprogrammet syftar till att undersöka om det skett några förändringari belastningen av tungmetaller i kommunen.Generellt har halterna sjunkit kraftigt i både Landskrona och Skåne i stort. Mycket höga halteruppmäts fortfarande i närheten av Landskronas industriområde och på industriområdet.Noteras bör att 1983 och 1995 har inte halterna i industriområdet kunnat mätas då det intefunnits några mossor att provta.Halterna av metaller i Landskrona har jämförts med undersökningar av IVL i hela Skåne.BlyHalterna av bly har i Skåne sjunkit till en tiondel mellan 1985 och 2005. Halterna iLandskrona är väsentligt högre än för Skåne i stort men har också sjunkit i motsvarandeomfattning. Den kraftiga minskningen kan till stor del tillskrivas att bly inte längre användssom tillsats i bensin. För Landskronas del är minskade industriella utsläpp avgörandeför de sjunkande halterna i mossor. Fortfarande finns höga halter av bly i den centralastaden.KadmiumHalterna av kadmium har i Skåne sjunkit till nästan en tredjedel mellan 1985 och 2005.Minskningen är av samma storleksordning i Landskrona men halterna är tre gånger såhöga som i Skåne i övrigt.KopparHalterna av koppar har sjunkit med knappt hälften i Skåne. I Landskrona har halternasjunkit med drygt hälften och halterna är ungefär dubbelt så höga som i övriga Skåne.Något högre halter finns i staden.ZinkHalterna av zink har sjunkit något i Skåne och med cirka hälften i Landskrona. Det finnsingen tydlig koppling till höga halter i staden bortsett från en punkt på industriområdet.KromHalterna av krom har sjunkit med drygt hälften i Skåne och till nästan en fjärdedel iLandskrona. Halterna i Landskrona är betydligt högre än i övriga Skåne. Någon tydligkoppling till staden ser inte ut att finnas förutom industriområdet. En provpunkt på industriområdethar dock höga halter.NickelHalterna av nickel har sjunkit med drygt hälften i Skåne och till nästan en fjärdedel iLandskrona. Halterna i Landskrona är högre än i övriga Skåne. Någon tydlig koppling tillstaden ser inte ut att finnas. En provpunkt på industriområdet har dock höga halter.3

InledningLandskrona industriområde har och har haft flera industrier som kraftigt belastat bådelandmiljön och havet med bl a tungmetaller. Miljöförvaltningen har sedan 1973-taletbedrivit olika undersökningar av tungmetalbelastningen i kommunen. Kontinuerligamätningar av bly på odlad grönkål och sallad har bedrivits sedan 1981. Halter av bly,kadmium, koppar, nickel, zink och krom har mätts sedan 1987 i självvattnande krukorav italienskt rajgräs (från frösådd). För att få en bild av tungmetallbelastningen i helakommunen har metallbelastningen mätts genom att ta prover på den vanligt förekommande,bergklomossa även kallad cypressmossa (Hypnum cupressiforme) 1983, 1995och 2006. Proverna har analyserats på bly, kadmium, koppar, nickel, zink och krom.Nationellt har IVL bedrivit liknande studier av metallbelastning genom att analyseraden i skogsmark vanligt förekommande husmossan. Husmossan är inte vanligt förekommandei Landskrona utan därför har bergklomossan använts. Provtagning av metallerär en integrerande metod som syftar till att ge en bild av belastningen under desenaste åren och inte bara en ögonblicksbild. En annan studie som syftat till att bedömaluftkvaliteten i hela kommunen och förändringen över tiden har varit en studie i av förändringari lav- och mossfloran 1983 och 1994 (Arup 1995). Vissa mossor och lavar ärkänsliga för luftföroreningar. Studien visade på att flera arter som är känsliga för luftföroreningarhar kommit tillbaka – dvs luften har blivit bättre. Tyvärr har lavarna ochmossorna växt på alm vilket medför att studien inte går att upprepa då de flesta almarhar dött av almsjukan. Vidare har undersökningar av blyhalt i blodet hos barn genomförtsvartannat år sedan mitten av 1978 talet. Dessa studier visar på kraftigt sjunkandehalter av bly i blodet.Material och metoderBergklomossa har insamlats på ett 50 tal platser i hela kommunen 1983 och 1995 påungefär samma platser. Vid den första provtagningen togs proverna i huvudsak på almträd.En stor del av almarna finns inte längre kvar varför prover tagits på andra substrat(stubbar, andra träd, murar stenar i anslutning till den angivna punkten). 2006 kompletteradesundersökningen med prover från kommunens utkanter och prover från industriområdetskärna. Prover har inte varit möjliga att ta från industriområdet tidigare, då dethelt enkelt inte funnits någon mossa där .På laboratoriet har mossproverna torkats vid 40°C och uppslutits genom kokning medsalpetersyra under fyra dygn. Samtliga element har analyserats med ICP-teknik (emissionsspektrometrimed induktivt kopplat plasma). Metallhalterna har beräknats sommg/kg torrsubstans (=ppm). De redovisas med högst tre siffrors noggrannhet, men variationeni fält och i analys gör att endast två siffror bör betraktas som signifikanta. Samtligaanalyser har utförts vid Ekologiska institutionen, Lunds universitet.Resultat av undersökningarnaHalterna av tungmetaller redovisas på underlagskartor av kommunen. För varje metallfinns det tre kartor , en för varje provtagningsår 1983, 1995 och 2006. Cirklarna i kartornaär proportionella mot halten av metall i mossproverna. Den största cirkeln motsvararden högsta halten som uppmätts. 2006 togs fler prover än tidigare år. Beräkningarnaav medelvärdet för varje provtagningstillfälle har bara gjorts på de prover som ärgemensamma för alla åren. Generellt har halterna sjunkit kraftigt i både Landskronaoch i Skåne i stort. Mycket höga halter uppmätts fortfarande i närheten av Landskronasindustriområde och på industriområdet. Noteras bör att 1983 och 1995 har inte halternai industriområdet kunnat mätas då det inte funnits några mossor att provta.5

BlyFigur 2. Blyhalter i bergklomossa 1983 i Landskrona kommun.Figur 3. Blyhalter i bergklomossa 1995 i Landskrona kommun.6

Figur 4. Blyhalter i bergklomossa 2006 i Landskrona kommun.Bly i mossa250200194mg/kg150100100,150028,218,93Skåne 1985 Skåne 2005 Landskrona 1983 Landskrona 1995 Landskrona 2006Figur 5. Medelvärde för olika provtagningsserier (exklusive extraprover 2006 i Landskrona).Halterna av bly har i Skåne sjunkit till en tiondel mellan 1985 och 2005. Halternai Landskrona är väsentligt högre än för Skåne i stort men har också sjunkit i motsvarandeomfattning. Huvudsakliga utsläppskällor är Boliden Bergsöe och tillviss del ScanDust. Den kraftiga minskningen kan till stor del tillskrivas att blyinte längre används som tillsats i bensin. För Landskronas del är minskade industriellautsläpp avgörande för de sjunkande halterna i mossor. Fortfarande finnshöga halter av bly i den centrala staden.7

KadmiumFigur 6. Kadmiumhalter i bergklomossa 1983.Figur 7. Kadmiumhalter i bergklomossa 1995.8

Figur 8. Kadmiumhalter i bergklomossa 2006.Kadmium i mossa1,41,31,2mg/kg10,80,60,40,420,80,50,20,160Skåne 1985 Skåne 2005 Landskrona 1983 Landskrona 1995 Landskrona 2006Figur 9. Medelvärde för kadmium i olika provtagningsserier (exklusive extraprover 2006 i Landskrona).Halterna av kadmium har i Skåne sjunkit till nästan en tredjedel mellan 1985 och2005. Minskningen är av samma storleksordning i Landskrona men halterna är tregånger så höga som i Skåne i övrigt. Huvudsakliga utsläppskällor är ScanDust,Boliden Bergsöe, förbränning samt långväga transporter.9

KopparFigur 10. Kopparhalter i bergklomossa 1983.Figur 11. Kopparhalter i bergklomossa 1995.10

Figur 12. Kopparhalter i bergklomossa 2006.3Koppar i mossa30252025,319,6mg/kg151058,65,510,90Skåne 1985 Skåne 2005 Landskrona 1983 Landskrona 1995 Landskrona 2006Figur 13. Medelvärde för koppar olika provtagningsserier (exklusive extraprover 2006 i Landskrona).Halterna av koppar har sjunkit med knappt hälften i Skåne. I Landskrona har halternasjunkit med drygt hälften och halterna är ungefär dubbelt så höga som i övrigaSkåne. Något högre halter finns i staden. Huvudsaklig lokal utsläppskälla ärScanDust.11

ZinkFigur 14. Zinkhalter i bergklomossa 1983.Figur 15. Zinkhalter i bergklomossa 1995.12

KromFigur 18. Halter av krom i bergklomossa 1983.Figur 19. Halter av krom i bergklomossa 1995.14

Figur 20. Halter av krom i bergklomossa 2006.Krom i mossamg/kg98765432108,37,82,82,070,81Skåne 1985 Skåne 2005 Landskrona 1983 Landskrona 1995 Landskrona 2006Figur 21. Medelvärde för krom i olika provtagningsserier (exklusive extraprover 2006 i Landskrona).Halterna av krom har sjunkit med drygt hälften i Skåne och till nästan en fjärdedeli Landskrona. Halterna i Landskrona är betydligt högre än i övriga Skåne. Någontydlig koppling till staden ser inte ut att finnas. En provpunkt på industriområdethar dock höga halter. Huvudsaklig lokal utsläppskälla är ScanDust.15

NickelFigur 22. Halter av nickel i bergklomossa 1983.Figur 23. Halter av nickel i bergklomossa 1995.16

Figur 24. Halter av nickel i bergklomossa 2006.Nickel i mossa87,6765,85mg/kg43212,511,112,10Skåne 1985 Skåne 2005 Landskrona 1983 Landskrona 1995 Landskrona 2006Figur 25. Medelvärde för nickel i olika provtagningsserier (exklusive extraprover 2006 i Landskrona).Halterna av nickel har sjunkit med drygt hälften i Skåne och till nästan en fjärdedeli Landskrona. Halterna i Landskrona är högre än i övriga Skåne. Någon tydligkoppling till staden ser inte ut att finnas. En provpunkt på industriområdet hardock höga halter. Huvudsaklig lokal utsläppskälla är ScanDust.17

Provtagning av tungmetaller i SkåneIVL har ett omfattande provtagningsprogram i Sverige där husmossa analyseraspå tungmetaller vart 5:e år. Prover från 1985 och 2005 har använts för att få enjämförelse mellan den regionala belastningen av tungmetaller med den i Landskrona.Provtagningspunkterna mellan åren är inte identiska men representerarSkåne i stort. Data är hämtat från IVL:s hemsida.Proverna antyder att belastningen av arsenik, kadmium, kvicksilver, volfram ochbly har minskat kraftigt medan en måttlig minskning av zink, koppar, krom ochnickel har skett.Figur 26 Provtagningslokaler av husmossa i Skåne 1985 och 2005Metaller i mossa 1985 och 2005 i hela Skåne1985 2005mg/kg1098765432108,675,524,792,512,071,71,110,810,35 0,420,16 0,170,140,015Arsenik Kadmium Krom Kvicksilver Nickel Koppar VolframFigur 27 Jämförelse i halter av tungmetaller för åren 1985 och 200518

Metaller i mossa 1985 och 2005 i hela Skåne1985 2005706058,25043,8mg/kg403028,220100Bly3ZinkFigur 283 Jämförelse i halter av tungmetaller för åren 1985 och 2005SlutsatsBelastningen av metaller har minskat påtagligt i både hela Skåne och Landskronaunder den senaste 20 årsperioden. Fortfarande finns dock höga till mycket högahalter av metaller på Landskronas industriområde.19

LitteraturArup, Ulf, Förändringar i lav- och mossfloran på alm i landskronaområdetmellan 1983 och 1994. Rapport från MiljöförvaltningenMagnus Magnusson, 1984. Tungmetallhalter i cypressmoss (Hypnum cupressiforme)inom Landskronaområdet. Rapport från miljöförvaltningen.Probieko. 1995. Insamling av bergklomossa (Hypnum cupressiforme) inomLandskronaområdet för tungbmetallanalys. Rapport från miljöförvaltningenEco-e Miljökonsult. 2006. Provtagning av mossa i Landskrona kommun 2006.Rapport från miljöförvaltningenBlodet allt renare från bly. Miljöredovsining för Landskrona kommun 2005.Öresundsvattensamarbetet. 2005. Miljögifter i Öresund en översikt.Rapporterna finns tillgängliga på Landskrona kommuns hemsida. Klicka på Miljöoch rapporter om miljön.20