Talet i sin helhet. - Svenska handelshögskolan

är fortfarande i ett tidigt stadium, men alliansen har obegränsade möjligheter för vardera universitetet attskapa mervärde genom utnyttjande av komplementärt kunnande och existerande kapacitet.Jubileumsåret visar också att sedan den senaste autonomidebatten under åren 1993-1994 har högskolaninsett betydelsen av att agera snabbare. Vi har blivit synligare och starkare, ja åtminstone tillräckligtstarka för att försvara och bevara den autonomi som alla i högskolesamfundet vill bevara.Kan en handelshögskola idag fungera som en fristående och autonom handelshögskola?På sistone har frågan ”Kan en handelshögskola idag fungera som en fristående och autonomhandelshögskola” allt oftare lyfts fram i den nationella debatten. Inte bara våra nationella konkurrenterargumenterar för att en handelshögskola kan överleva endast i ett mångvetenskapligt universitet givetvismot bakgrund av deras eget val av fusion. Också med språk-, högskole- och regionalpolitiska argumenthävdar man i debatten att komplementär kompetens och synergi inte kan nås via allianser mellanautonoma universitet utan synergi förutsätter fusioner. Ändå vet vi av internationell erfarenhet attframgång i fusioner av universitet inte är något man kan ta för givet.En konkurrenskraftig handelshögskola skapas inte heller genom att bara byta namn i ettorganisationsschema eller namnskylten på dörren till den enhet som ger ekonomisk-merkantilutbildning. Den pågående strukturutvecklingen inom högskoleväsendet i Finland kan emellertid redanidag uppvisa ett stort antal namnbyten, där benämningen handelshögskola tagits i bruk för den enhetsom tidigare givit ekonomisk-merkantil utbildning inom ramen för en fakultet. Det förefaller uppenbartatt dessa namnbyten förväntas göra utbildningen och forskningen mera attraktiv och trovärdig och attnamnbytet uppfattas som en genväg till internationell framgång inom ekonomisk-merkantil utbildningoch forskning. Det som man i samband med nu genomförda namnändringar vid dessa universitet iFinland inte kanske tillträckligt insett är att begreppet handelshögskola internationellt framförallt ärförknippat med trovärdighet och resursering. Det är fråga om trovärdighet inom forskning och utbildningliksom även trovärdighet i förmågan att överföra ny kunskap till näringslivet.Oavsett i vilken form forskning och utbildning ges inom det ekonomisk-merkantila fältet är det viktigt attde som bär ansvar för forskningen och utbildningen på ett mångsidigt sätt i den allmänna debatten kringskapandet av välfärd lyfter fram betydelsen av vårt vetenskapsområde. Företrädare för de storaekonomisk-merkantila utbildningsenheterna i vårt land har därför tillsammans med Finlandsekonomförbund SEFE inlett beredningen av ett program för hur ekonomutbildningen och forskningen påområdet strategiskt skall kunna stärkas i vårt land. Arbetsgruppen som inleder sitt arbete i höst leds avstatssekreterare Raimo Sailas.Den nya universitetslagen och våra verksamhetsförutsättningarDen nya universiteslagen som riksdagen godkände i somras påverkar redan nu på ett genomgripande sättarbetet vid alla universitet. Trots kritik av beredningen och den snäva tidtabellen har universiteten hälsatreformen välkommen. Som helhet ger den en fast plattform för också Svenska handelshögskolan attutvecklas. Det är emellertid med stor oro som man tar del av de ekonomiska ramarna som universitetenhar till sitt förfogande för att genomföra reformen. Trots att statsmakten givit utfästelser gällandefinansieringen av reformen bereds budgeten för nästa år vid praktiskt taget alla universitet utgående frånen nolltillväxt eller t.o.m en minusbudget. Statsmaktens utfästelser om matchning av det kapital somuniversiteten via sina egna fundraisingkampanjer samlat in har inte heller bekräftats, vilket skaparytterligare osäkerhet gällande den breddning av finansieringsbasen som förutsätts av alla universitet.Detta till trots har högskolan på ett mycket kraftfullt sätt lyckats engagera näringlivet och en bred skaraav alumner till den kampanjorganisationen som bildats som stöd för fundraisingen. Kampanjen har3 (5)

kommit bra igång och som högskola kan vi vara stolta över att det mål för fundraisingkampanjen somuppställts, 10 miljoner euro, idag inte längre behöver betraktas som orealistiskt.Den nya universitetslagen och strukturell utvecklingOlika administrativa processer och beredningen av övergången till att verka som ett offentligrättsligtuniversitet har lämnat statsmaktens krav på strukturell utveckling av universiteten i skymundan.Undervisningsministeriets ambitioner att under år 2010 sammanställa en åtgärdsplan för fortsattstrukturell utveckling av högskoleväsendet i vårt land kommer att ställa krav på också Hanken. Vi får inteinvagga oss i tron att vi utan starka argument kan fortsätta under rådande strukturer. Det måste med allkraft betonas att utslagningen inom högskoleväsendet redan har påbörjats. Att tro något annat är naivt,verklighetsfrämmande och falska förhoppningar. Instrumenten för den förestående utslagningen ärgamla och beprövade: via konkurrens, via lagstiftning och olika finansieringsmekanismer vill man säkraett mera konsoliderat högskolenätverk. Ju förr vi till fullo inser detta desto bättre. Fortfarande finns detvissa indikationer på att förändringsbenägenheten inom högskolan liksom i andra universitet är låg. Vårautonomi och vår förmåga att agera kommer därför att sättas på prov.Undervisningsministeriets kommande åtgärdsplan för strukturell utveckling kan förväntas ha ambitionergällande högskoleväsendets flerkampusmodeller. Det är inte osannolikt att även vår tvåcampusmodellkommer att bli föremål för debatt.Nästa år har det förflutit trettio år sedan högskolan inledde verksamhet i Vasa. Verksamheten har varitframgångsrik och har ett starkt stöd i regionen. Den strukturella utvecklingen av ett högskoleväsendesom utgår från en dualmodell kommer emellertid att förutsätta en klart tydligare profilering avhögskolans campus i Vasa, så att vi kan attrahera flera studerande, och skapa en forskningsmiljö somockså i praktiken kan attrahera internationell extern forskningsfinansiering. Betydelsen av starkareallianser som grund för utvecklingen av högskoleutbildningen i Vasa blir allt större.Framtida utmaningar för Hanken som en fristående autonom handelshögskolaDet tryck på reformer som är förestående i högskolan kan formuleras på olika sätt. Gemensamt för deförestående reformerna är att alla på något sätt är förknippade med vårt ansvar, vårt språk, vårorganisation eller vårt sätt att arbeta och samarbetaJag skall här kort beröra några av dessa reformområden.Ett utkast till förordning om universiteten har nyligen varit på remiss. Högskolans styrelse har behandlatfrågan och förhåller sig huvudsakligen positivt till förslaget. Enligt förordningen tillämpas intespråklagen på de nya universiteten. De språkkrav som påverkat rekryteringen av undervisande ochforskande personal till högskolan, upphör därmed att gälla. I stället föreslås ett stadgande enligt vilketundervisande och forskande personal ska behärska det språk som undervisningen ges på, hos oss medandra ord svenska och/eller engelska. Högskolan kan själv I sin personalinstruktion bestämma hurspråkkunskaperna ska visas.I sitt utlåtande stöder högskolan denna flexibla reglering. Det är förenligt med universitetens nyaställning att de själva till största delen kan disponera över frågan om personalens språkkunskaper.Samtidigt betonar högskolan i sitt utlåtande att den till fullo förstår vikten av kunskaper i svenska även iframtiden, med beaktande dess övergripande ansvar för den ekonomisk-merkantila utbildningen påsvenska. Att hitta rätt språklig balans på en allt mer internationell utbildningsmarknad blir absolutavgörande för högskolans framgång.4 (5)

Den reform av examensstrukturen som Bolognadeklarationen förutsatte är inte ännu förverkligad fullt uti Finland. Studerande som antas till universiteten antas huvudsakligen fortfarande samtidigt till bådekandidat- och magisterexamen. Idag baserar sig högskolans organisation på institutionerna, som utgörvåra primära resultatenheter. Det finns emellertid olika indikationer på att universitet i vårt landplanerar övergå till en organisationsmodell där resultatenheterna i framtiden är klart programbaserade,sålunda att de nuvarande institutionerna i större utsträckning blir resursenheter.Utvecklingen utomlands har på många håll gått till en organisatorisk separering av kandidat-magisteroch forskarutbildningen. En eventuell övergång till ett mera holistiskt koncerntänkande, vilket juuniversitetslagen både förutsätter och ger möjlighet till, bör därför inte uteslutas helt, isynnerhet inteutan seriöst övervägande. Det är ändå skäl att starkt betona att en dylik reform där högskolan måhändaorganisatoriskt spjälks upp, inte såsom idag i institutioner och campus, utan i olika former av “schools”kräver genomgripande förändringar i vårt programutbud, en reform som under alla omständigheteroundvikligt är förestående. Det är nämligen varken strategiskt motiverat eller kostnadseffektivt atterbjuda hela den palett av examensinriktad utbildning I den form som högskolan nu erbjuder. Specielltpaletten av våra engelskspråkiga magisterprogram måste konsolideras. Ett mera holistisktkoncerntänkande i linje med den nya universitetslagen ligger även till grund för det principbeslut sombåde högskolans styrelse och Handelshögskolan i Stockholm fattat gällande bolagiseringen av dengemensamma fortbildningen.En övergång till ett holistiskt koncerntänkande måste stödas av den nya förvaltningsinstruktion somberetts i högskolan. Universitetslagen stadgar ju som en av de centrala förändringarna att de externastyrelsemedlemmarnas andel skall öka och att styrelseordförande skall väljas bland de externastyrelsemedlemmarna. Hanken har mer än tio års erfarenhet av externa medlemmar i sin styrelse. Dessahar på ett markant sätt bidragit till att öka växelverkan mellan näringslivet och högskolan, utan atthögskolan givit avkall på autonomi och akademisk excellens.Igår publicerades resultatet av en enkät som riktats till dem som valts som externa medlemmar tilluniversitetens styrelser. Rubriceringen i media enligt vilken “universitetens nya styrelser vill behålla derådande relationerna mellan universitet och näringslivet” får inte passera obemärkt. För en autonomfristående handelshögskola räcker det inte att bibehålla relationerna, vi måste förbättra dem. Minförhoppning är att vi med den aktuella universitetsreformen för gott begraver påståendet ochuppfattningen att det finns en konflikt mellan akademisk excellens och näringslivsorienterad forskningoch utbildning. Vår autonomi ger oss det svängrum som är ett nödvändigt men inte ett tillräckligt villkorför en dynamisk växelverkan mellan högskolan och näringslivet. Kvalificerade externastyrelsemedlemmar förstår att balansen mellan näringsliv och universitet inte kan vara något statiskt.Trycket på reformer är stort idag och nya uppgifter påförs kontinuerligt universiteten. Allt detta leder tillatt vi måste profilera och prioritera. Vi kan inte göra allt och skall inte heller göra allt. Mycket tyder på attvi redan nått den bredd i verksamheten som en handelshögskola av vår storlek mäktar bära. Om vi integenom profilering kan attrahera det bästa bland studerande, bland forskare, och inom pedagogisktkunnande är vi nämligen vingklippta och kommer till korta på den internationella marknaden.Med dessa ord förklarar jag Svenska handelshögskolans etthundradeförsta läsår I Helsingfors och sitttrettionde läsår I Vasa öppnat. Jag hälsar er alla, Svenska handelshögskolans forskare och lärare, övrigpersonal studerande, Hanken alumner och övriga samarbetspartners välkomna till ett nytt läsår, som föross alla innebär utmaningar. En speciellt hälsning går till er nya hankeiter.5 (5)