Energibilagan november 2012

Annons Hela denna bilaga är en annons från Energi- och klimatrådgivarna i WXYZ-län AnnonsNovember 2012EN annonsbilaga från de kommunala Energi- och klimatrådgivarnasamt de tre energikontoren i Dalarna, gävleborg, Jämtland och VästernorrlandTema: TransportCyklaoch njut!Sidan 5Tema: ElproduktionEnergi- ochklimatrådgivare– en resurs för dig!Sidorna 2–3Andelsägdvindkraft– ett bra sätt attveta var och hur dinelenergi producerasSidan 17Tema: BelysningGlömwatt– tänklumenSidan 11Tema: VärmepumparVärmepumparochborrhålutvecklasSidan 18Tema: FöretagKlimatmyterSidan 20Solen ger glädjetill företagenSidan 14Kryssa och vinnenergismarta prylarSidan 23

Annons Hela denna bilaga är en annons från Energi- och klimatrådgivarna i WXYZ-län AnnonsEnergi- och kliAnna-Karin Hatt (c), it- och energiminister. foto: Kristian Pohl Energi- och klimatrådgivarnavill med sin rådgivning hjälpa dig attminska din energianvändning och klimatpåverkanoch med det förbättra dinFörnybart för framtidenVarje morgon när vi vaknar görvi det till en ny dag där jordensmedeltemperatur fortsätterstiga, på grund av ständigtökande utsläpp av koldioxid. Trots attvärlden borde veta bättre eldar vi olja,kol och gas som aldrig förr. Omkring80 procent av världens samlade energianvändningär fortfarande fossil. Ochanvändningen av fossila bränslen ökarfortfarande i snabb takt.Klimatfrågan är, mer än något annaten energifråga. En fråga om hur mycketenergi vi använder, men också om vilkensorts energi vi använder.Kanske frågar sig någon hur stor skillnadvi i Sverige, som bara står för någonpromille av jordens samlade koldioxidutsläpp,kan göra? Vilken roll kan det spelaom vi gör allt vi kan, här och nu?När vi i Alliansen presenteradevår överenskommelse om enlångsiktig och hållbar energiochklimatpolitik 2009 villevi väldigt tydligt visa att vi i Sverige bådevill och ska göra skillnad. Att vi ska ta vårtansvar genom en ambitiös klimatpolitiksom både gynnar klimatet globalt ochsom stärker Sveriges konkurrenskraft.För om vi kan begränsa vår egenpåverkan på miljö och klimat på rätt sättså kommer det inte bara göra skillnadför oss. Det kommer också bli ett gottexempel för andra att ta efter. Och somdessutom kan bli mer än bara ett braexempel. Vi kan – i praktiken – ge andraverktyg att göra samma sak. Genom attutveckla framtidens energieffektiva ochhållbara teknik, kan vårt kunnande stödjautvecklingen mot bussar drivna på biogasi Indien eller förse kinesiska ingenjörermed redskap för att bygga hållbara kinesiskamångmiljonstäder.Det vi bestämmer oss för attgöra, här och nu, spelar stor rollför Sverige. Och för världen.Visionen för Sveriges energipolitikär att vi till 2050 ska ha en hållbaroch resurseffektiv energiförsörjning, ochatt vi ska bli ett klimatneutralt samhälle,utan några nettoutsläpp av koldioxid.Det är en ambitiös vision. Och ennödvändig sådan.Vi kan komma dit med en långsiktigenergipolitik. Där vi steg för steg ställerom till en hållbar energiförsörjning. Därvi steg för steg minskar vår miljö- ochklimatpåverkan. Och där vi steg för stegbygger en tryggare och säkrare energiförsörjning.Det är just därför som vi nu snabbtbygger ut det tredje förnybara benet i vårelproduktion. Det är därför som vi nusteg för steg ser till att minska vårt beroendeav några få storskaliga vattenkraftverkoch av kärnkraften.För nu växer den förnybara energinsnabbt. Sedan 2006 har vindkraften i Sverigeökat hela sex gånger om. Och elproduktionenfrån biobränslen har på sammatid ökat med hela femtio procent. Redannu är regeringens mål om att 50 procentav vår energi ska vara förnybar till 2020inom räckhåll. Det är bäst i EU och blandde bästa i världen.Allt detta beror på att vi medsmarta styrmedel nu stimulerarden gröna, växande ochförnybara energin. Det skerinte minst genom de gröna elcertifikaten,där alla elkonsumenter är med och stöttarutbyggnaden av förnybar elproduktion.Det gör, steg för steg, vår elförsörjningallt mer hållbar. Men det är också någotsom på sikt, kommer pressa ner elpriset.För faktum är att ett av de viktiga skälenatt vi i Sverige idag har så låga elpriser,både jämfört med tidigare år och medandra länder, beror på utbyggnaden avden förnybara elen. Tack vare det, och endel andra faktorer, har Sverige just nu detlägsta elpriset på 5 år.Den snabba utbyggnadstakten avförnybart beror på att Alliansen satsatallt mer på att utveckla den förnybaraenergin. I statsbudgeten för nästa år görregeringen nu en stor permanent satsningpå energiforskning. Varje år från 2013 till2015 satsar regeringen nu cirka 1,3 miljarderkronor på energiforskning, för attöka till 1,4 miljarder från och med 2016.Det betyder att Alliansen sammantagetsatsar närmare 14 miljarder kronorpå energiforskning över en 10-års period.Med mer forskning på energiområdetkan vi utveckla och få ner kostnaderna påden teknik som ännu inte är mogen, somsolceller, vågkraft och elbilar. Också detgör att det hållbara energisystemet kanutvecklas fortare.Anna-Karin Hatt (c)it- och energiministerDet finns oberoende och kostnadsfri energi- och klimatrådgivningatt få i samtliga kommuner i Västernorrland,Jämtland, Dalarna och Gävleborg. Det är en service somEnergimyndigheten ger ekonomiskt stöd till och som finnsinom kommunernas verksamhet.och världens situation.Ska du köpa eller bygga hus och behöverfå lite hjälp på traven att tolka husetsenergibeskrivning och ta emot goda rådinnan ni fastnar med skägget i brevlådan?Ska du byta värmekälla, renovera hela ellerdelar av klimatskalet? Drömmer duom att bygga nytt är det så mycket lättareatt göra det energieffektivt från börjanistället för att försöka avhjälpa eventuellabrister i efterhand, det kostar inteså mycket mera. Behöver du få koll på dittföretags energisystem och hitta besparingarså kan energi- och klimatrådgivarenkomma med lokalt och regionalt anpassadkunskap om energieffektivisering,energianvändning i ditt närområde.Energi- och klimatrådgivarna arbetarbåde mot allmänhet och företag och kanenergieffektivisering, energianvändningoch klimat-påverkan i lokaler, bostäderoch transporter. Så ta ett mer genomtänktbeslut efter kontakt med din energi- ochklimatrådgivare.Uppskattad rådgivningVisste du att energi- och klimatrådgivarnaär uppskattade enligt Energimyndighetensundersökningar. Närmare60% av de som deltog vet vart de skavända sig för att få tips och råd angåendeuppvärmning och energisparande.Nästan 40% av befolkningen kännertill att det finns kommunal rådgivningoch det är fler på landsbygden än i stadensom vet om det. Energi- och klimatrådgivningenär den vanligaste kanalen somallmänheten vänder sig till med om de villha råd och tips angående uppvärmning avbostaden och energisparande. 41% vändesig till kommunens energi- och klimatrådgivare,21% till energiföretaget/minleverantör, 9% vänner och bekanta, 5%kommunens konsumentrådgivare 5% tillVVS installatören, 2% som personer/företaghänvisat till och 26% annat och 4%svarade att de inte vet.Grovt räknat har närmare en halvmiljon personer fått någon typ av energi-och klimatrådgivning årligen. Enligtundersökningarna så följer cirka 150 000personer de råd som energi- och klimatrådgivarnager. De flesta som deltagit i undersökningenanser att den kommunalaenergi- och klimatrådgivningen är viktig.Energibilagan är en annonsbilaga från de kommunala energi- och klimatrådgivarna samt de tre energikontoren i Gävleborgs, Dalarnas, Västernorrlands och Jämtlands län.Energibilagan distribueras till cirka 260 000 hushåll genom 17 dagstidningar i de fyra länen under perioden 15–20 november 2012. Energibilagan är ett projekt, som stöds ekonomisktav Energimyndigheten, Region Gävleborg, Länsstyrelsen Dalarna, Länsstyrelsen Västernorrland och Länsstyrelsen Jämtlands län.Text & bild: Energi- och klimatrådgivarna (där annat ej anges). Annonsförsäljning: MittMedia.Grafisk form: Patrik Lundberg, MittMedia Annonsproduktion. Produktion: MittMedia Annonsproduktion. Tryck: MittMedia Print AB 2012.02 Energibilagan November 2012

Annons Hela denna bilaga är en annons från Energi- och klimatrådgivarna i WXYZ-län AnnonsTema: TransportElfordonsutvecklingeni GävleborgI Gävleborg har förstudien ElectricCar Region precis avslutats.– Vi har tagit ett avstamp från projektetShopping Circle som visade ”att detgår lika bra med elbil” till att ta fram enstrategi och ett förslag till ett genomförandeprojekt,säger Mattias Gustafsson,projektledare för förstudien.– Det kanske viktigaste just nu är attelfordon börjar användas ute i hela regionenoch att användningen och ekonominför fordonen analyseras samt att goda exempelsprids, det finns många myter sominte stämmer, fortsätter Mattias.I förslaget till genomförandeprojektetfinns ett introduktionskoncept definierat.Det handlar just om att få alla kommuneroch offentliga organisationer atttesta elfordon i sin egen verksamhet avden ordinarie personalen. Användningenanalyseras av Högskolan i Gävle för attverkligen se hur elfordon passar in i verksamhetensamt vad personalen tycker omfordonen. Introduktionskonceptet kombinerassedan med olika informationsinsatserför att verkligen sprida informationom elfordon och dess möjligheter.– Det är dock viktigt att hela samhälletblir involverat och att laddningsinfrastrukturbyggs ut på strategiska platser,jag tycker att vi har definierat ett projektsom fyller behovet bra och kan skapaett brett engagemang, säger Mattiasoch fortsätter:– Vi för nu diskussioner med en tilltänktprojektägare samt finansiärer tillvissa delprojekt men vi hoppas att projektetska komma igång i sin helhet straxefter årsskiftet.Slutrapporten av förstudien ElectricCar Region finns att ladda ner påGävle Dala Energikontors hemsida:www.gde-kontor.se.FaktaShopping CircleProjekt Shopping Circle startadeshösten 2008 av Gävle Energi AB,Sandviken Energi AB, MidrocElectro AB, Teknikparken i Gävle,Samkraft AB, Gävle kommunTekniska kontoret samt Högskolan iGävle med flera intressenter!Det övergripande syftet medprojektet har varit att studeravilka frågor och krav som ställs närvanliga familjer börjar användaelbil för sina dagliga transporter.Hit hör till exempel att studerahur handels centrum, energiföretagoch samhället i stort kankomma att påverkas. Inte minsthar familjernas användande avelfordon dokumenterats ochanalyserats. Resultatet kan enklastsammanfattas med ett citat av entestfamilj: ”Det går lika bra medelbil”. Totalt har nio bilar använtsi projektet (Think-bilar) samt attsex familjer har leasat dessa ochdeltagit i projektet. Övriga bilarhar använts i vanliga bilpoolen hosprojektdeltagarna.Projektet är sen en tid avslutat menslutrapporten finns fortfarande attladda ner på: www.shoppingcircle.se/nyheter/110103_rapport.aspAtt använda el-bilÖstersunds kommun var en avde första kommunerna att aktivt satsa påen fossilbränslefri fordonsflotta. Förutometanol och biogasproduktion har man ävensatsat på elfordon. De första elbilarna införskaffadesredan år 2000. I dag finns detcirka 25 stycken elbilar som rullar omkringi staden. Detta beror tillstörsta delenpå kommunens och Jämtkrafts demonstrationsprojektför elbilar som får stöd avEnergimyndigheten. Jämtkraft har blandannat sett till attdet finns ett 30-tal laddplatseri området och satt upp norra Europasförsta snabbladdare för elbilar. Östersundskommun är också leadpartner i projektetGreen Highway, vars målsättning äratt skapa en fossilbränslefri transportkorridormellan Sundsvall och Trondheim.I dag finns nio laddplatser längs E14 ochsnabbladdning i Östersund och Trondheimav Chademotyp Kraftbolagen planerar förflera snabbladdare, närmast ligger Storlienoch Meråker. Etanol kan tankas längs helasträckningen medan biogas bara går att tankai Sundsvall och Östersund. Trondheimplanerar att tillverka biogas av fiskavfall.Kjell WroblewskiVaktmästareÖstersunds kommunResultat ElbilsenkätPassagerarkomfortFörarkomfortHur den fungerarBuller i bilenBuller till omgivningenDriftskostnaderKörglädjeUtsläppAccelerationVärmeHastighetInbromsningRäckviddImma/fukt på rutaVåren 2012 gjordes en enkätundersökningi Östersund där man frågade kommunenselbilanvändare hur de upplevdeelbilar jämfört mot andra bilar. Man fickin hela 77 svar. Av dessa svar, se diagram,kan man utläsa följande:De stora fördelarna med elbil är attbullret i och utanför är lägre samt denlägre driftkostnaden och CO 2-utsläppen.Man tycker också det är roligare att köraen elbil bland annat för att inbromsningenär bättre. Hastigheten upplevs som sämremen acceleration klart bättre. Komfortenupplevs sämre men då har man troligenjämfört mot en större bil. Eftersom de ärmindre saker som behöver skötas och kangå sönder tycker man också att den fungerarbättre än konventionella bilar.De nackdelar man upplevt är att räckviddeninte är ”tillräcklig” samt att värme harvarit sämre än i den bil man jämfört med.– Enkäten visar att elbilsförarna är väldigtnöjda, 80% är mer positiva till att köraelbil jämfört med innan de provade. Enfördel som många nämner är att de slipperatt åka och tanka, säger projektledareAnne Sörensson. Själv tar hon helst elbileni tjänsten och anledningen är körglädjenoch att det är det mest energieffektiva ochmiljövänliga alternativet.Utifrån ovanstående kan man säga attelbilen lämpar sig för stadskörning ochpendlingsbil till arbetet om man inte harmer än 7 mil till jobbet. Om fler skulle användaelbil skulle miljöproblemen medbuller och utsläpp minska radikalt.Eftersom de flesta bilresor är under 2mil borde det i framtiden vara klokt att ägaVad tycker två elbilsanvändare?1. År 20002. För att göra inköp, fraktasaker, köra bort sopor.3. Dagligen.4. 5-15 km5. Värmen under vintern.Diesel värmarna fungerardåligt när det blir riktigt kallt.Att man måste vara uppmärksampå körsträckan omman är ute och kör länge.6. Fungerar som en ”vanlig”bil, med den snabba accelerationenkan man lättare följamed i trafikrytmen. En perfektstadsbil. Sällan problem medbilen, lätt att vardags serva.7. Tystnaden. På vinternmåste man vara mycket uppmärksamså att ingen stigerfram framför bilen.8. Nej. Har upplevt att serviceoch avtal på de bilar som kommunenhaft är för dyr, hittills.9. Citroën. Peugeot, Z-bee,(radiobil på tivoli).10. Kommunen11. Volvo bensinare-100% -80% -60% -40% -20% 0% 20% 40% 60% 80% 100%Anna LonguevilleMijösamordnareCAMPUS Östersund1. Början av år 20122. För att handla i stadenoch köra barnen till träning.3. 4-5 ggr.4. Cirka 10 km5. Att man måste ha ettalternativ för de längrekörsträckorna.6. Är lättkörd i stadstrafiktack vare den bra accelerationen.7. Ljudnivån. Det är som attköra en radiobil.8. JA.Mycket sämreNågot sämreUngefär likaNågot bättreMycket bättreen elbil för de vardagliga korta resorna, föratt vid längre resor hyra en konventionellbil med längre räckvidd, man kan då ocksåtänka sig att vara med i en bilpool.Ekonomin för en elbil är en dyrare investering,cirka 100 000 kr, beroende på attbatterierna ännu är dyra. Däremot är driftkostnadenklart lägre, cirka 2–4 kr/milen(2–4 kWh/mil).För ytterligare uppgifter gå in påwww.greenhighway.nu där finns även elbilsguidemed data över 150 elbilsfordonredovisade.1. När började du använda elbil? 2. När/hur använder du elbil? 3. Hur ofta kör du i månaden? 4. Vanligaste körsträckan med elbil?5. Vad är nackdelarna med elbilen? 6. Vad är positivt med elbil? 7. Största skillnaden mellan elbil och konventionell bil?8. Skulle du kunna använda/äga en elbil privat? 9. Fabrikat som du kört? 10. Vem äger elbilen du kört? 11. Vad kör du för fordon privat?-63,2%-9,2%-3,9%-14,5%-2,6%-28,9%-27,6%-9,2%-21,1%-5,3% 13,2% 13,2%-3,9% 2,6% 7,9%-11,8%-1,3% 2,6%-14,5%-26,3%-34,2%-26,3%-63,2% -21,1%13,2%-1,3%32,9%26,3%5,3% 1,3%48,7%56,6%57,9%23,7%44,7%57,9%52,6%26,3%73,7%2,6% 6,6%64,5%5,3% 5,3%35,5%93,4%2,6%42,1%67,1%26,3%31,6%1,3% 2,6%19,7%6,6%2,6%14,5% 6,6%9. Peugeot.10. Östersunds bilpool11. Trehjulig lådcykel medelmotor”Det är som att köra en radiobil”Anna Longueville04 Energibilagan November 2012

Annons Hela denna bilaga är en annons från Energi- och klimatrådgivarna i WXYZ-län Annonswww.areskoog.seCykla och njut!Många av oss gillar choklad, men tvingas mångagånger avstå för att inte gå upp i vikt. Varför intecykla till jobbet? Då kan chokladkakan ätas medgott samvete.De senaste åren har bionorrpellets stuckit ut somett av de snabbast växande varumärkena inom villapellets...Vi tackar för förtroendetoch hälsar alla nya kunder ochåterförsäljare varmt välkomna!Hör du till dem som ibland sitter i bilköpå väg till eller ifrån jobbet? Har dethänt någon gång att en cyklist susat förbi?Inte nog med att cyklisten tar sig framfortare, hon eller han får dessutom motionoch slipper sitta i bilkö. På köpet blirde piggare och tack vare kroppens egnabelöningshormon, endorfiner, som utvecklasvid fysisk aktivitet blir de dessutomgladare.Om du har en cykel stående i garagetkan det kanske vara en början att tacykeln en dag i veckan. Vi kan ta ett exempel.Du bor i Granlo och jobbar i Sundsvalldu har då ca 3,1 km till jobbet. Om ducyklar en dag i veckan kan du äta 1,7 kgchoklad per år. Cyklar du tar det ca 11 minuter,med bil 13 minuter och med buss28 minuter. Kostnaden med bil sjunkermed 1 135 kronor/år om du cyklar en dagi veckan i stället för att åka bil. Du spararbensinpengar, slipper ta tid från din fritidför att träna och det bästa av allt är att dukan äta mer choklad med gott samvete.Pris för att åka buss grundar sig på attdu har ett reskort och åker minst 30 dagarper månad.Bionorrpellets är resultatet av 20 års erfarenhet avpelletstillverkning. Kontrollerad råvara frånSCAs norrländska skogar blir certifi eradvärmepellets i högsta kvalitetsklass.www.bionorrpellets.com0771-PELLETSGranlo 3,1 kmGå Cykel Bil BussTid, min 39 min 11 min 13 min 28 minKr/resa - 0,20 kr 12,50 kr 17 krKr/år - 88 kr 5 456 kr 7 480 krCO 2- - 0,6 kg 0,1 kgCO 2/år - - 264 kg 44 kgKcal/resa 217 Kcal 106 Kcal - -Kg choklad/år 19 kg/år 8,5 kg/år - -Kvissleby 14,1 kmTid, min 2 h 50 min 50 min 20 min 43 minKr/resa - 0,80 kr 56 kr 20 krKr/år - 352 kr 24 816 kr 8 800 krCO 2- - 2,6 kg 0,7 kgCO 2/år - - 1 144 kg 308 kgKcal/resa 987 Kcal 470 Kcal - -Kg choklad/år 79 kg/år 38 kg/år - -Vi har använt Konsumentverkets bilkalkyl för att ta fram resekostnad med bil.Vi har inte tagit hänsyn till att kortare resor ger högre drivmedelsförbrukning/miljämfört med längre resor.Motion är inte bara bra för kroppen,det är också bra för knoppen!Att motion motverkar en lång rad fysiska sjukdomar, som hjärtinfarkt, diabetes,benskörhet och cancer, är väl de flesta av oss medvetna om i dag. Här kommer någrafler vinster för dig som motionerar:• Ökat blodflöde i hjärnan ger bättre minne och bättre verbal förmåga.• Skydd mot olika demenssjukdomar och bromsande av hjärnans åldrande.• Bättre minne och större förmåga att fokusera medför att skolbarn lättare anpassarsig till olika krav och de klarar av skolan bättre.• Risken för depressioner och utbrändhet minskar hos yrkesverksamma personersom tränar regelbundet.Choklad – dyr energi?Visste du att 1 kilowattimme är 860kilokalorier som förkortas kcal. En kcalär 4,184 kilojoule (kJ).Så en 150 grams chokladbit innehåller0,6 kilowattimmar eller 825 kilokaloriereller 2158,94 kilojoule.Många pratar om att vi har ett högt energiprisoch tänker väl i första hand på el, bensinoch olja. Men om vi betalade ungefär likamycket för chokladbiten som för elen, såskulle den på 150 gram kosta cirka 90 öre, närelen kostar 1,50 kronor per kilowattimme.Energibilagan November 2012 05

Annons Hela denna bilaga är en annons från Energi- och klimatrådgivarna i WXYZ-län AnnonsTema: BelysningGlödlampangår i gravenVår kära glödlampaKlara som matta* 1854Har äntligen slutfört sin tid i Sverige1 sep 2012Ditt svaga sken skall vi alltid minnasDin värme blottett minne är.Saknad av vissa.Energi- och klimatrådgivarna i SverigeDen allra första glödlampan uppfanns1854 av Johann Heinrich Goebel som varurmarkare, han gjorde den första glödlampanav en parfymflaska. 1879 fick ThomasAlva Edison patent på glödlampan, utvecklatfrån Goebels idé. Adolphe Chailetvar också med på banan och tävlade medThomas Edison om att utveckla den bästaglödlampan.Sedan 1901 har en glödlampa lyst i maskinrummetpå en brandstation i Livermore,Kalifornien och den kan säkert klassassom världens äldsta lysande glödlampa.Aldolphe Chailet var upphovsman tilldenna. Tidigare hade man stearinljus, fotogenlamporoch vaxljus som belysning. Närglödlampan kom blev blev det början på enstor förändring.Det är som synes en gammal trotjänaresom nu går i graven då vi inom EUhar beslutat att fasa ut glödlampan. Utfasningenbörjade 2009 och den 1 september2012 kom sista förbudet mot tillverkningeller import till EU på 40-, 25-och 15-watts glödlampor. Butikerna fårdock sälja slut på sina lager och det är tilllåtetatt använda lampor man redan köpt.För Sverige kommer det att bli en minskningpå cirka 2 miljarder kWh per år i elförbrukning.En minskning motsvarandeuppvärmningen för cirka 100 000 eluppvärmdavillor.Glödlampor är inte energieffektiva. Avden energi som används blir 5–10 procentsynligt ljus medan resten blir värme. Närdet gäller LED, ljusdiodslampor så har decirka 90% lägre förbruking än glödlampan,och av den el som används blir cirka 90%ljus och resten värme, alltså omvänt glödlampan.I framtiden är det LED, ljusdioder,som vi kommer att ha som ljusskälla. LEDlampanger ljus i en bestämd våglängd genomelektronrörelser i en halvledare. Dehar mycket låg energiförbrukning, cirka90% lägre än glödlampan och har extremtlång livslängd – cirka 50 000 timmar motglödlampans 1 000 timmar och dessutomhög ljusutbyte. Med ljusutbyte menas lumen/watt.Ljusflöde som mäts i lumen ärett nyttbegrepp som vi måste lära oss då vitidigare endast behövt hålla reda på effekteni watt då det gäller gödlampan.LED har ett högt ljusutbyte 4–4 000lumen/watt, jämfört med glödlampans10–15 lumen/watt, därav dess höga effektivitet.Då de första glödlamporna slutade tillverkaskom först lågenergilamporna somersättare. De är en lysrörslampa, med sammateknik som lysrör, men i nya former. Dekan betraktas som ett mellansteg innan Ledtar över marknaden helt. Priserna har somalltid när det kommer ny teknik varit höga ibörjan för att sedan sjunka. Med kvalitetenär det omvänt och i början var den inte denbästa då nya marknader lockar nya produktersom man inte riktigt vet kvaliteten på.Kvaliteten har förbättrats men då det intefinns någon standard när det gäller LEDbelysningän så förekommer en hel delLED-lampor på marknaden som inte harden bästa kvaliteén. Från den 1 sept 2013kommer det nya krav på LED-lampor frånEU vilket gör att de sämsta på marknadenkommer att försvinna, och kvalitetén stiger.För att välja rätt ersättare för glödlampanså måsta vi dels hålla reda på ljusstyrkani lumen, lm, samt färgtemperaturen, mätti Klevingrader, för att få en maximalt bralampa för det ändamål vi vill ha. Energimyndightetenhar en bra ljusguide, ett A4-blad, som är ett bra hjälpmedel för att hittaden bästa ljuskällan för till exempel allmän-,arbets-, säng- eller fönsterbelysning. Energimyndighetenhar också tagit fram en app,Lampguiden, som gratis kan laddas ner tilldin smartphone. Med den kan man enkelthitta ett bra alternativ för den glödlampanman vill ersätta.Ljusguiden finns hos alla energi & klimatrådgivarei länen, och du kan enkelt fåett exemplar om så önskas, kontakta energi& klimatrådgivaren i din kommun.Lampbyte i lyktstolparnaSamfälligheten Körsbäret i Valbo,Gävle, letade i våras alternativ för att bytaut sina kvicksilverlampor i sina sex lyktstolparmot någon annan lösning som ger enenergibesparing.Efter att ha fått reda på av nätägaren ikommunen, att kvicksilverlamporna på125 W styck blir förbjudna från och med2015, söktes nya alternativa lösningar. Nätägarenerbjöd utbyte av armaturerna förcirka 3 000 kr styck och sedan lågenergilamporför några hundralappar styck, detvill säga en kostnad på nivån 20 000 kr.Efter sondering med ett av de allra kunnigasteföretagen på belysningsområdet,fick samfälligheten tipset från EnergispargruppenBelysning i Skandinavien AB, atthelt enkelt bara skruva ur de gamla, trötta125orna och sedan skruva i 40 W induktionslampor– utan att behöva byta armaturer!Samfälligheten har nu i samarbete medGävle Dala Energikontor och på inrådanav Energispargruppens Björn Söderströmi Valbo, bytt ut en av de sex kvicksilverlampornaoch skruvat i en induktionslampa föratt se hur det fungerar och vad de boende iområdet tycker. Efter cirka en månad kännsdet väldigt bra, ljuset är mycket bra och tilltalande!En kalkyl har gjorts och den visar attinvesteringen på knappt 4 000 kr för sexlampor tjänas in redan första året. Den kostnadsom motverkar besparingsmöjlighetentill en del, är nätägarens fasta årsavgift, somborde vara lägre, ur kundens synvinkel. Förutomdet härliga ljuset och den stora besparingeni kilowattimmar, känns det också braatt lamporna håller i minst 50 000 timmar,vilket är mer än tio år!Som lök på laxen går drift- och skötselkostnadernahand i hand med en energisnålbelysning, som skonar både plånbokoch miljö!Avslutningsvis händer det mycket positivtpå belysningsfronten både inomhusoch utomhus! Det ger gott hopp om att vii Sverige ska lyckas spara cirka 38 TWh/år(!) från och med 2020, då samtliga landetskommuner ska ha moderniserat och effektiviseratgatubelysningen!En gammal 125 (150) W kvicksilverlampa.En ny 40 W induktionslampa.08 Energibilagan November 2012

Annons Hela denna bilaga är en annons från Energi- och klimatrådgivarna i WYXZ-län AnnonsEnergibilagan November 2012 09

Annons Hela denna bilaga är en annons från Energi- och klimatrådgivarna i WYXZ-län Annons10 Energibilagan November 2012

Annons Hela denna bilaga är en annons från Energi- och klimatrådgivarna i WXYZ-län AnnonsTema: BelysningTänk nytt – tänk Lumen glöm watt!Vi är vana att titta efter lampans watt-talnär vi ska köpa ny lampa. Watt anger lampanselektriska effekt och säger inte någotom hur mycket ljus som den ger. Vad vi hargjort är att vi vant oss med att veta ungefärhur mycket ljus man får av en glödlampa iolika watt intervaller. Nu kommer det massorav belysningar där vår gamla bild inte ärrelevant längre eftersom de nya lampornaoch lysrören har avger mera ljus med mindreeffekt. Därför är det viktigt att även tittapå ljusflöde, färgtemperatur och färgåtergivning.Information om detta finns pålampans förpackning.LjusflödetLjusflödet mäts i lumen (lm) och talar omhur mycket ljus lampan ger. Tabellen visarvilka lumental som motsvarar vanliga glödlamporsljusflöde.Färgtemperatur mäts i Kelvin (K) ochbeskriver hur varmt eller kallt ljuset frånlampan upplevs.FärgåtergivningVilket kan förklaras med ljusets förmågaatt återge färger på ett naturligt sätt, angesi Ra. Dagsljus och halogen-lampor harRa = 100. För allmänbelysning bör du intevälja en lampa med Ra under 80.På sikt kommer LED-lampor, lysdiodlamporatt bli det mest energieffektiva alternativetför belysning. LED håller mycketlänge och använder bara en femtedel avden energi en glödlampa använder för attge motsvarande ljus.LED-belysning är små, punktformadeljuskällor, som använder optiska linser föratt styra riktningen på ljuset. Tekniken utvecklasmycket snabbt och allt bättre produkterkommer ut på marknaden. LEDhar fort-farande vissa begränsningar sombra alternativ till starkare lampor. LjusstarkaLED-lampor är än så länge väldigt dyra,liksom lampor med bra färgåtergivning ochfärgtemperatur. LED har många fördelar:• Lamporna är betydligt mer energieffektivaän glödlampor.• De tänds direkt och är dimbara.• De håller upp till 50 gånger längre än englödlampa.• LED avger varken UV eller IR-strålningoch kan därför användas till att belysaljus- känsliga föremål, till exempelpå muséer.• Det finns armaturer med integreradelysdioder som gör det möjligt att växlafärg- temperatur efter behov.• LED innehåller inget kvicksilver.Från kristallkronor tillgatlamporLysdioder har länge använts som indikatorlamporpå elektriska apparater. Nu användsLED alltmer i allmänbelysning. Det är änså länge vanligast på kontor och allmännaplatser men blir vanligare i hemmen. EftersomLED har en lång livslängd är det intressantatt använda i gatubelysning.Några användningsområden är:• Som ersättning för glöd- och halogenlampor.• Små kronljus, exempelvis för lampetteroch ljuskronor.• Ljusslingor, till exempel julgrans-belysning.• Informationsskyltar, signal- och nödbelysning.• Trafiksignaler.Ställ krav på lampanFör att säkerställa att bra produkter finnspå marknaden är det viktigt attställa krav påde ljuskällor du köper. Om beskrivningenpå lampans förpackning inte stämmer medhur lampan verkligen fungerar bör du lämnatillbaka den till handlaren. Dessutom bördu som konsument kunna prova lampan ibutiken så att du får en uppfattning om ljusflödeoch färgtemperatur.Källa energimyndighetenLjusflödeEffekt glödlampa (W)Ljusflöde (lumen, lm)Lysrörslampor Halogenlampor Lysdiodslampa(lågenergilampor)(LED)15 125 119 13625 229 217 24940 432 410 47060 741 702 80675 970 920 1055100 1398 1326 1521150 2253 2137 2452200 3172 3009 3452Energibilagan November 2012 11

Annons Hela denna bilaga är en annons från Energi- och klimatrådgivarna i WXYZ-län AnnonsTema: FöretagFlisficka med tak som kan fällas upp.Huvudentrén till XYZ-Maskin.Fastighetsägaren Tommy Ersgård, som är mycket nöjd medvärmeanläggningen.Lönsam lösningmed fliseldningNya fastbränslepannan, Fröling Turbomat220 kW.FaktaFastbränslepanna Fröling Turbomat220 kW, pannan tillverkas i Österrike.Flisficka med förråd som rymmer 80m 3 flis, byggd av HEAB, HudiksvallsEntreprenad AB.Henrik Flodins Åkeri AB, Ilsbo,levererar flisbränslet som Mellanskogtillhandahåller. Det är bränsle frånskogen, en blandning av björk, tall ochgran, som levereras. 40 m 3 flis levererasvar 3:e vecka under eldningssäsong.Flisen kostar hemkörd 225 kr/m 3(stjälpt mått), inklusive moms.Omräknat till ett pris per kWh, efterpanna, med hänsyn till pannverkningsgrad,kostar bränslet cirka25–30 öre/kWh. Det är väsentligt lägrepris än för både elvärme (1,10 kr/kWh)och olja (15.000 kr/m 3 eller ungefär2,10 kr/kWh). Priset är till och medkonkurrenskraftigt gentemot bergvärmeoch fjärrvärme.Tommy räknar med en återbetalningstidpå högst 4–5 år för anläggningen,jämfört med fortsatt oljeeldning. Dethar naturligtvis kostat en hel del iinvestering, pannan med skruvmatningar800 000 kr + moms, flisfickan150 000 kr + moms. I stället för 40 m 3olja kommer ungefär 400 m 3 flis atteldas under 1 år.Valet av bränsle för att värma sitt hus blir viktigare för varje dag med allt högrekostnader för uppvärmning, både för mindre och större fastigheter.Ligger huset i tätorten har man ofta möjlighet att ansluta till fjärrvärme, ellerom det inte är möjligt så investerar många i en värmepump ytjordvärme ellerbergvärme. Men hur gör man om man äger en större fastighet, och inget avdessa alternativ är tillgängliga?Strax norr om Hudiksvall, Hallstaåsvägennågon kilometer från centrum,har vi besökt en större affärsbyggnad, därXYZ Maskin & Trädgård AB hyr en affärslokal,och tittat på hur de har löst sinuppvärmning.Byggnaden har hela 3 500 m 2 uppvärmdyta fördelat på två våningsplan. Fastighetenägs av Tommy Ersgård genom egna bolagetErsgårds Fastighetsförvaltning AB. Tommyär anställd hos XYZ Maskin där han arbetarsom säljare. I byggnaden finns flera andraverksamheter, lokaler hyrs ut till Skytteklubben,Yrkesakademin, CUL :s utbildningi fiberoptik, och Form och Figur träningslokal.När Tommy tog över fastigheten 2008hade den en dyr uppvärmning, med en årsförbrukningpå 40 m 3 eldningsolja. Att fortsättamed olja var uteslutet av både miljömässigaoch ekonomiska skäl. Men detskulle dröja ända till 2011 innan Tommyhittade en lösning problemet.När Tommy funderade över värmesystemgjorde han som många gör, undersöktemöjligheterna att ansluta till fjärrvärme, elleralternativt att investera i en bergvärmeanläggning.Men det blev problem att lösauppvärmningen med båda alternativen.Fjärrvärmebolaget i Hudiksvall, Värmevärden,var inte särskilt intresserade av attdra fram fjärrvärmekulvert till fastigheten,skulle kosta väldigt mycket trots att det inteär så lång sträcka. Alternativet med bergvärmeblev också omöjligt eftersom fastighetenligger inom skyddsområde för vattentäkt,varifrån Hudiksvalls stad får sin vattenförsörjningifrån.Tommy började se sig om efter andralösningar. Han tog också kontakt medenergi rådgivaren i Hudiksvalls kommun,och kom så småningom fram till att fliseldningkunde vara ett bra alternativ. Tommygjorde studiebesök på några pannanläggningar,och tog också in anbud på installationerna.Det blev till sist ett företag i Edsbyn,Processtek J Johansson AB, som fickgöra installationerna i pannrummet.Den nya flispannan installerades ipannrummet och ersätter en av två oljepannor.Den oljepanna som finns kvar användsendast som reserv, och kan också behövassom tillskottsvärme under riktigt kallavinterdagar. För att få till ett bränslelagerkrävdes dock en tillbyggnad, en flisficka hargjorts i en tillbyggnad på källarplanet och ianslutning till pannrummet.Tommy och fastighetsskötaren LasseRing berättar, att det knappast har varitnågra driftstörningar alls, sedan anläggningentogs i drift. Installatörsfirman ProcesstekJ Johansson som specialiserat sig påatt bygga och supporta biobränsleanläggningarsom storleksmässigt är större än förvillor, upplever de som mycket kunnig ochserviceinriktade.Pannan har eltändning, automatisk uraskning,självrengörande roster. Den kanställas om för eldning med andra biobränslen,spån och pellets. Pannan har en sugandefläkt, keramisk eldstad inbyggd i pannandit flisbränslet transporteras med skruv.Förbränningen och styrningen av luft tillförbränningen regleras med lamdastyrning.Det ger en hög verkningsgrad som är braför miljön, med lite partikelutsläpp och enlåg bränsleförbrukning. På en väggmonteradreglercentral i pannrummet med datorkan man övervaka och styra pannan. Omnågot blir fel så larmar styrsystemet. Manmåste hålla lite kontroll på bränsleleveransernaså att det inte följer med stenar ochannat som kan fastna i skruvmatningen.Pannan togs i drift februari-mars2012, har inte gått ett år ännu, och har hittillsfungerat till full belåtenhet. Oljepannanhar inte använts. Flispannan har varit idrift även sommartid, pannan kan reglerasned effektmässigt så den kan köras med låglast, men för optimal drift funderar Tommypå att investera i en ackumulatortank.Sammantaget är Tommy mycket nöjdmed anläggningen, och en som i det härfallet välgjord flisanläggning är helt klartett både lättskött och framförallt lönsamtalternativ.Energikartläggningscheckar är ett ekonomisktstöd från EnergimyndighetenStödet kan sökas till och med 2014och täcker 50% av kostnaden för energikartläggningen,upp till maximalt 30 000kronor. Det gäller företag som användermer än 500 MWh energi per år.Som energi gäller: el, fjärrvärme, flisochpelletseldning, olja, gas samt egna fordonsdrivmedel.Stödet gäller också lantbruk med minst100 djurenheter även om de har mindre energiförbrukningän 500 MWh.Företag som äger byggnader som enligtlag ska ha en energideklaration kan enbartfå stöd om energideklarationen redan är genomfördför dessa byggnader.Så här går det till:Ansökan kan göras direkt på EnergimyndighetensE-kanal: https://www1.stem.se/etjanster/default.aspx1. Ansök om behörighet i E-kanalen och gören ansökan om EnergiKartläggnings­Checkar.2. Invänta beslut och begär en offert frånen energikonsult som sedan gör en kartläggningsom underlag för en energiplansom rapporteras in via E-kanalen.3. När Energimyndigheten godkänner planenbetalas pengarna ut.4. En slutrapport lämnas in via E-kanalen.Steg 1–3 tar cirka 2–6 månader. Steg 4 inom2–3 år.Fram till oktober 2012 har sammanlagtcirka 600 företag i landet och 70 styckeni WXYZ-länen sökt stöd för att kartläggaenergianvändningen sin verksamhet vilketinnebär att det finns en hel del pengar kvari potten att utnyttja.För mer informationkontakta dittoberoende regionalaEnergikontor:Gävle Dala EnergikontorMagnus Olander 026-65 02 60,magnus.olander@gde-kontor.seJämtlands Läns EnergikontorJimmy Anjevall 063-14 65 93,jimmy.anjevall@regionjamtland.seEnergikontor VästernorrlandHåkan Grundel 0611-55 78 66,hakan.grundel@y.komforb.se12 Energibilagan November 2012

Annons Hela denna bilaga är en annons från Energi- och klimatrådgivarna i WXYZ-län AnnonsSpara energi i flerfamiljhus?Hur skall man göra för att få nedenergi kostnaden? Vad skall man tänka på,vad skall man leta efter och vad bör manbörja med? Detta är frågor som bostadsrättsföreningaroch hyresfastighetsägarefunderar på, men många vet inte hur ellervar man ska g till väga eller vem man skarådfråga. En bra start är att kontakta kommunensenergi- och klimatrådgivare, somkan hjälpa er att komma in på rätt väg.Här kommer några enkla råd på vad somman kan börja med:Klimatskalet: Husets kläder (tak, golv,väggar, dörrar och fönster). Varje springa ären förlustkälla, så det gäller att hålla tätt.Glöm inte vindsdörren, luckan till yttertaket,portarna i varmgaraget, luftintageni källaren, balkongdörren. Otätheter gåratt upptäcka genom att göra en rundvandringen kall vinterdag och känna med handenefter drag och kyla. För en noggrannarekontroll kan man använda termofotografering.Ett tätare hus ger lägre energikostnaderoch mindre drag. Tilläggsisolering börman tänka på om man har en vind som inteanvänds som förråd.Värme: Ojämn värme mellan lägenheterkan bero på obalans i värmesystemet ochen injustering är nödvändig för att återställarätt värmeanvändning. Det är inte enkeltmen man får en energibesparing 7–20%och nöjdare boende.Äldre pumpar kan behöva en översyn,nya pumpar är betydligt energieffektivare,under ett år kan minskningen av elanvändningvara hela 50%.Kom också ihåg att en meter oisoleradledning avger lika mycket energi som en radiator(element). Så se till att isoleringen pårören inte är trasiga!Tappvatten: Mätning av inkommandekallvatten finns oftast men hur mycketav detta blir varmvatten? Det är enkelt attmäta genom att installera en kallvattenmätarepå ledningen till varmvattenberedningen.Däremot är det svårare att mäta den individuellaförbrukningen på äldre hus.Nya snålspolande kranar har en bättrefunktion idag än de gamla som bara ströp vattenflödet.I dag är det svårt att uppleva skillnadenmellan en snålspolande och en ”vanlig”,men besparingen kan uppgå till 40%.Kom ihåg att en droppande kran läckerbort cirka 20 kubikmeter vatten på ettår, om det är varmvatten motsvarar det1 100–1 400 kr/år.Ventilation: En hel del värme behövsför ventilationen. Den luft man suger ut ersättsmed ny luft utifrån som också ska värmasupp, detta glömmer många. Om maninstallerar återvinning på frånluften så fårman minst en reduktion på uppvärmningenav uteluften med 70%.Med dagens effektiva och reglerbarafläktar kan man minska elanvändningenmed 20–50%.Belysning: Här händer det mycket ochglödlampan är borta. Om det är svårt atthitta en lämplig ersättare åt den gamlaglödlampan så be att få låna hem olika lamporför att testa ljusstyrka och sken. Mednärvarogivare kan man styra användningenav ljus så att det inte står på i onödan.Tvättstugan: Här har det skett mycketde senaste åren både med avseende påvatten- och energianvändning. Genom attbyta ut maskinparken kan man minska kostnadernamed 50–75% samtidigt som detgår fortare att tvätta.Debitering av energi: Det skall lönasig att spara men tyvärr är det svårt att installeraindividuella mätare i efterhand.För elen har man oftast enskilda mätareför lägenheterna och gemensamhetslokalerför huset. Här kan det vara värt atttitta på ETT abonnemang för hela fastigheten.Detta kan ge ett totalt lägre nätabonnemangoch en bättre förhandlingssitsmot elbolagen. Man skall däremot hakvar mätarna i lägenheterna för att fördelakostnaderna rätt.Värmen är svårare att mäta och debiteraeftersom man inte bör straffa någon för atthuset är dåligt isolerat och man bor i gavellägenhetenpå bottenplanet. Däremot bör manfå betala om man vill ha en högre temperaturi lägenheten än den som rekommenderats.Vill du veta mer? Ytterligare informationkan man hitta på enerigmyndighetenshemsida, www.energimyndigheten.se,till exempel skriften ”BRF Energieffektiv”.Där hittar man också telefonnummer till denkommunale energi- och klimatrådgivarensamt länkar till andra nyttiga hemsidor. Omman är intresserad att jämföra sin fastighetmot andra så kan man även hitta statistik här.Tänk på att• När ni gör Obligatorisk VentilationsKontroll, OVK eller en Energideklarationså följ med besiktningsmannenoch få ovärderlig information underbesiktningen.• En grads sänkning av rumstemperaturenger ungefär 5% mindre värmekostnader.Termostaterna på radiatorerna/elementenhar en livslängd på15-20 år. Termostaterna kan inte göraså att det blir varmare i lägenheten,den minskar värmetillskottet när detblir för varmt i rummet.• Motorvärmarna kan vara en storkostnad för fastigheten. Detta beroendepå typ av motorvärmare och hurde används.• Kom ihåg att göra ett aktivt elvaloch undvik ”tillsvidareabonnemang”,under sommaren 2012 vardetta avtal 40% högre änett rörligt elavtal.• Kom ihåg attkontrollera abonneradsäkringsavgiftefter att nihar gjort åtgärder,det kan bli någontusenlapp tillom året att göraannat för.Berners letar energitjuvar– vinst för klimat och ekonomiGenom att hitta energitjuvar är det ofta möjligt att minska företagets energikostnadermed 10–20% och därmed öka företagets vinst, samtidigt som klimatpåverkan minskar.Bilföretaget Berners i Östersund är ett bra exempel.Kelmert Wiktorsson är ansvarig förBerners fastigheter i Östersund, Härnösandoch Sundsvall. Bara i Östersund uppgår lokalytantill cirka 12 000 m 2 .– Våra kostnader för el och fjärrvärme iÖstersund uppgår till ungefär två miljonerkronor per år. Kostnaderna har ökat i taktmed att energipriserna stigit samtidigt somvi utökat våra lokaler. Vi kände därför attdet var dags att se över vår energisituation,berättar Kelmert.I början av 2012 sökte Berners stödettill energieffektivisering som kallas energikartläggningschecken.Stödet delfinansieraren energikartläggning som dels visarhur företagets energianvändning fördelasi verksamheten, dels innehåller förslag tillenergieffektiviseringsåtgärder. Sammantagetska kartläggningen vara ett beslutsunderlagför att optimera företagets energianvändning.– Under sommaren har en konsult kartlagtvår energianvändning. Han har gjortmätningar på ventilations- och värmesystem,tittat på status hos klimatskal och kompressorermed mera. Utifrån detta har hansammanställt en lista med förslag till lämpligaoch kostnadseffektiva åtgärder, sägerKelmert.Resultatet av kartläggningen som presenteradesi augusti visar att Berners, via investeringarmed en återbetalningstid somvarierar mellan några månader och fyra år,kan minska energianvändningen med ca400 000 kWh per år. Det motsvarar 14%och minskade energikostnader med cirka400 000 kr per år.– Det handlar blad annat om att rengörabatterier, justera luftflöden och nya aggregatför värmeåtervinning. En del åtgärderhar vi redan börjat genomföra. När vi rapporterartill Energimyndigheten kommervi också att sammanställa en mer långsiktigenergiplan. På sikt är det fullt möjligtatt minska energianvändningen med mer är20%, säger Kelmert Wiktorsson.Kelmert berättar vidare att en viktig del,både på kort och lång sikt, kommer att varaatt involvera de anställda så att de stängerportar snabbare, stänger av maskiner sominte används och liknande.– I slutändan handlar det om att alla bidrartill att frigöra resurser som kan användasför att utveckla och stärka företagetsekonomi samtidigt som vi minskar företagetsmiljöpåverkan, avslutar Kelmert.Funderardu på attlevereravärme åtandra?Åt industriområdet, ett bostadsområde,eller en gemensam värmeanläggningi byn för flera fastigheteroch verksamheter – då kan detfinnas hjälp att få. I Dalarna och Gävleborgdriver Lantbrukarnas Riksförbundett EU projekt – Energilots 2.0.Projektet syftar bland annat till atthitta ökad lönsamhet, ökat entreprenörskapoch ökat kunskapsläge inomförnybar energi och energieffektivisering.Är du landsbygdsföretagareeller kanske lantbrukare så tillhör dudom som man vill nå. Kanske kan detvara så att man som enskild eller tillsammansbåde kan driva en pannanläggningi byn och kanske också levererabränslet.Projektet kommer att ha tre pannrumsträffardär alla som är intresseradeär välkomna. Utifrån intressekommer sen grupper eller objekt attbildas för att gå vidare och få merakött på benen.Projektet erbjuder lotsning till experteroch affärsmodeller, en troligfortsättning kan vara att försöka skapaett nätverk av intressenter, som sedankan utvecklas vidare i kurser, seminarieroch studieresor med intressantanärvärmelösningar – både ur producentperspektivoch kundperspektivet.Projektet riktar sig både till medlemmaroch icke-medlemmar i LRF,det viktiga är att man har verksamhetpå landsbygden med de gröna näringarnasom bas.Välkommen att anmäla digtill någon av pannrumskvällarna elleranmäla ditt intresse av projektet tillprojektledaren för LRF Energilots 2.0Christian Blanck. Telefon 026-24 59 73,e-post: christian.blanck@lrf.se.Pannrumsträffar – närvärmeDag Tid Plats28/11 19:00 Sollerön5/12 Hudiksvall12/12 19:00 ÖsterfärneboFaktaNärvärmeNärvärme innebär ett litet lokaltfjärrvärmenät mellan två ellerfler fastigheter, det kan varavillor, företag och skolor menfärre kunder än för fjärrvärme.Värmen kan produceras medsol och bioenergi, men ocksåmed fjärrvärmepumpar ellerandra sätt. Det blir effektivareoch ofta billigare än enskilduppvärmning för varje fastighet,men närheten mellan husenär avgörande.Energibilagan November 2012 13

Annons Hela denna bilaga är en annons från Energi- och klimatrådgivarna i WXYZ-län AnnonsTema: FöretagHjälp till våralandsbygdsbutikerI Jämtlands län startade Energikontoreti ett informationsprojekthösten 2012, ”Energieffektiviseringi landsbygdzbutiker”. Länsstyrelseni Jämtlands län delfinansierar dettaprojekt.Länsstyrelsen har från 2011 till ochmed 2013 fått extra pengar från regeringenatt fördela till stöd för kommersiellservice. De butiker som söker bidragfrån Länsstyrelsen kan få minst50% i bidrag för de investeringar devill göra. Projektet är till för att hjälpade butiker som kan få pengar att energieffektivisera,att på ett bra sätt få informationom vad de kan göra.Trenden inom livsmedelshandelnär att andelen kylda och frysta varorökar. 40–50% av en butiks elanvändninggår till förvaring av kyldaoch frysta livsmedel.Exponeringen av varorför att öka försäljningenprioriteras högt ochkyl- och frysdiskarnahar hitills konstruerasmed allt större öppnaytor. Fem meter kyldiskkan dra lika mycket el som ett elvärmtsmåhus (cirka 20 000 kWh per år).Upplägget för projektet ärföljande, vi samlar in uppgifter frånalla butiker om nuvarande energiförbrukning,gjorda eller planeradeförändringar som rör energiförbrukningen.Vi skickade ut inbjudan tillalla cirka 110 livsmedelaffärer i länetatt delta i detta projekt. Även de sominte kan få stöd från Länsstyrelsenbjöds in. De stora affärerna kan säkertgöra större energieffektiviseringarutan stöd då de har större volymer änen liten landsbygdsbutik och därmedstörre omsättning och större vinster.Sedan vi samlat in dessa grunduppgifterplanerade vi träffar däralla butiker bjöds in. Under den träffendär Länsstyrelsen och vi energi-& klimatrådgivare medverkade fickbutikerna förbereda sig inför nästaträff ute i butikerna, då vi tillsammansmed konsulter besökte butikernaför att göra en energikartläggning.En energikartläggning visar affärensförbrukning av energi och hur denfördelas mellan frys- och kyldiskar,uppvärmning, belysning, ventilationmed mera.Kartläggningen visade vilka åtgärdersom vad lämpliga att göra. Etthandlingsprogram för butiken togsfram som underlag för ansökan ombidrag hos länsstyrelsen.Till hösten 2013 kommer vi spridainformation om resultat och godaexempel. Våra mål är att elförbrukningeni butikerna ska minska och derasmöjlighet att överleva ökar. Butikernapå landsbygden har en stor betydelseför landsbygdens fortlevnadoch det sociala livet på landet.Energikontoret i Örebro arbetarmed att hjälpa handlare. De har gettut en broschyr som på ett bra sätt kanpåbörja arbetet, ”En klok handlare”.Den ger också tips på vad man kangöra och vad hur man går vidare.Vill ni läsa broschyren, kontaktadin energi- och klimatrådgivare såhjälper vi dig att få tag på den.Industriområdet somgassar sig i solenDet är en solig höstdag i ett industriområde i Smedjebacken. Solen är inte bara till glädje fördem som solar näsan på en parkbänk, utan också för de företag som idag får sin uppvärmningfrån solpanelerna på taket ovanför.Ingemar Löf slår ut med armarna mot industriområdet runt omkring.– Min vision är att vi Gunnarsområdet ska vara helt fritt från olja och el för uppvärmning.Löf är en erfaren företagare, företagetinom pumpar och motorer har han haftminst lika länge som sitt intresse för effektivteknik och energivinster. Förutom sitteget företag äger han också Bävergläntansfastighet AB som hyr ut lokaler i samma hustill sex företag. Huset har länge varit försörjtmed bioenergi, och när den 30 år gamlapannan började bli ålderstigen var det självklartatt satsa på en ny modern anläggningmed effektivare styrning och reglering.I samma veva hade bensinmacken i kvarteretbredvid börjat kolla på alternativ förförnybar energi för uppvärmning. När ocksådet nystartade varuhuset var intresseradeav köpa värme stod det klart att det fannstillräckligt intresse för att kunna bygga ochdriva ett närvärmenät i Gunnarsområdet.Närvärme kallas ett lokalt värmenät medfärre kunder och kortare avstånd än fjärrvärme.Under februari 2008 beställdes enny flispanna, och den första oktober sammaår startades pannan och fem kunder kundefå lokalt producerad förnybar värme.Redan från början fanns tankarna påatt komplettera flispannan med solpaneler.Under sommarmånaderna då företagengör av med lite värme gick pannan pålåg effekt, med dålig förbränning och merrök som följd. En annan lösning för värmeproduktionunder somrarna var nödvändig.Valet föll på kombisolpaneler som producerarbåde värme och el. Det statliga solcellsstödet,ett bidrag på halva kostnadenför solcellerna, gjorde det möjligt. Energiochklimatrådgivaren i kommunen, KerstinAngberg-Morgården, var till stor hjälpbåde med att söka bidraget, och med att geopartisk information till de företag och andrasom var intresserade av att ansluta sigtill närvärmenätet. Med hjälp av konsulteroch tidigare års erfarenhet gick det enkeltatt få reda på hur stora solpaneler som behövdes.Nu tronar tjugo stycken solfångare,var och en tio kvadratmeter stor, på taket.Den installerade effekten är för elproduktion20 kW och värmeproduktion 80 kW.En lärdom som Ingemar dragit är att manska ha ett förhandskontrakt där de som är intresseradefår förbinda sig att vara med. Detfanns ett intresse för närvärme hos flera företag,som sedan inte tog steget att vara med.– Inget är säker förrän det är påskrivet,det var ett misstag att inte ha skriftliga kontaktmed intresserade kunder.Med färre kunder än beräknat är det svårareatt få satsningen att gå ihop. Det finnsingen anställd personal som sköter anläggningen,utan Ingemar sköter den själv vilketgör att det går runt ekonomiskt. I gengäldklarar sig företagen som ingår i närvärmenätethelt utan olja för uppvärmningLandshövding Maria Norrfalk och Ingemar Löf.och varmvatten, vilket sänker energikostnadernaframöver. Till flispannan används flisfrån ett sågverk ett par kilometer bort, detär alltså lokal energi lika mycket som det ärförnybar energi.FaktaKombisolfångare:PVT-modellen producerar solvärmeupp till 75°C och solel, 230 V. Genomatt fokusera ljuset på högeffektivasolceller genereras varmvatten ochelektricitet i samma system. Kombisolfångareav den typ som beskrivs iartikeln är anpassade för större byggnader,industrier och verksamhetermed stora energibehov året om.14 Energibilagan November 2012

Annons Hela denna bilaga är en annons från Energi- och klimatrådgivarna i WXYZ-län AnnonsFÖRETAGSMARKNADFRÅN VÄNSTERMEDIESÄLJARE:TOM LAXEVA ERIKSSONFREDRIK DAHLGRENFågel, fi sk eller mitt emellan?Hur hittar du fram till dina kunder? Våra kanaler innebär många möjligheter för dig som annonsör.Tillsammans med din kunskap skapar vi den insikt du behöver för att på bästa sätt kommunicera tillrätt målgrupp, vid rätt tidpunkt, på rätt sätt och i rätt kanal. Med hjälp av oss säljare hos MediehusetST kan du bland annat kommunicera med vår publik dygnet runt, 7 dagar i veckan i morgontidningen,på webben, i radion eller mobilen.VI GUIDAR DIG TILL DIN KUND!FREDRIKS MEDIEINFOMediehuset ST, 851 72 Sundsvall. Besök: Badhusparken 1. Vxl ST 060-19 70 00. DB 66 35 00. st.nu | dagbladet.seT I D N I N G • R A D I O • W E B B • D I R E K T R E K L A MEnergibilagan November 2012 15

Annons Hela denna bilaga är en annons från Energi- och klimatrådgivarna i WXYZ-län AnnonsTema: ElproduktionStaffan, Karin och Anders framför uthuset med solcellsanläggningen på taket.Karin och Staffan satsar på attsänka elförbrukningen1986 flyttade Karin och Staffan ini sitt hus i Djupvik, öster om Söderhamn.Huset har anor från 1800-talet, och harfungerat som lönekontor åt sågverket somlåg en bit bort. Inne är det högt i tak, som detbrukar kunna vara i gamla hus. Tre kakelugnarplus en vedspis finns kvar sen förr, menpå uthustaket ligger den senaste energiinvesteringen:solcellsanläggningen.–Tio solcellspaneler på sammanlagt 2,3kilowatt ligger på taket, berättar Staffan.På frågan varför de valde solceller framförsolfångare (som producerar varmvattenistället) svarar han att huset inte har vattenburenvärme, och att de valde att satsa på attsänka elförbrukningen istället. Anläggningenhar bara varit igång i tre månader, så detär lite tidigt att säga vad den har för effektpå elräkningarna än. Men det märks redanatt de gör skillnad.– Ju fler som kan bli egna små producenter,desto bättre, säger Karin.Tillsammans är de också aktiva igruppen Omställning Söderhamn, somvill främja närodlade livsmedel och villverka för en mer lokal ekonomi. Att de leversom man lär syns också i deras trädgård.Där växer det potatis, morötter,äpplen, björnbär, plommon, ärter, vindruvoroch mycket mera. Man funderarom det vore lättare att skriva vad de inteodlar. Jorden i trädgårdslandet nedanförhuset är alldeles kolsvart och full avkolbitar.– På sågverkstiden satte de upp kolmilorhär och kolade rester från sågen, berättarKarin. Och vid husknuten står en mjärde,som de fångar abborre i.– Jag växte upp i Boden, och där fiskadepappa ofta abborre i Råneå skärgård,norr om Luleå. Sedan rökte vi den på enris.Gott om ben, men fruktansvärt gott. Jag harbyggt en egen rök här på gräsmattan, fortsätterhon. Min pappa är nog anledningentill att jag tänker så mycket på naturen ochmiljön som jag gör. För oss känns det självklartatt satsa på egen el. Speciellt med tankepå hur vår miljö mår idag. Den 22 augustii år hade vi konsumerat så mycket resursersom världen klarar av att produceraunder ett år. Allt vi förbrukar efter det ochfram till nyår är överkonsumtion. Ungefärsom att ett företag spräcker sin budget.När de flyttade in 1986 förbrukade husetcirka 40 000 kilowattimmar per år. Menmycket har hänt sedan dess. Huset har tillläggsisolerats,fått nya energisnåla fönster, nyvedspis i köket, verandan har glasats in för attskapa en extra luftsluss vid ytterdörren.Elanvändningen har sjunkit år från åroch med solcellsanläggningen ska den köptaelen minskas ytterligare. Den har kostatungefär 80 000 kr, och så beviljades 45%bidrag på det. Hela paketet köptes från företagetEgen El, som har som affärsidé attsälja solel. Det finns två alternativ, antingenköper man allt som Karin och Staffan gjort,eller så kan man ”hyra ut” sitt tak till EgenEl, som installerar solceller på det och dufår utnyttja den producerade elen och sedanköpa loss anläggningen efter 10 år.Anledningen till att solcellerna hamnadepå uthustaket och inte på bostadshuset äratt det taket är brutet, och inte har sammasolförhållanden sett över hela dagen. Mende har fått blodad tand, och planerar att läggaen del paneler även på det taket. De tyckeratt det är kul att ha kontroll över en delav sin elanvändning.Regeringen utreder just nu möjligheternaatt införa ett nettodebiteringssystem.Det skulle kort sagt göra det fördelaktigareför solcellsägaren genom att ensolcellsproducerad kilowattimme blir likamycket värd som en köpt. I Danmark harde haft nettodebitering sedan 1998, och däruppvägs skattebortfallet av momsintäkterav ökade installationer.Fortum har börjat erbjuda färdiga solcellspakettill privatkunder, inklusive installationoch driftsättning. Paketen erbjudsännu bara i Stockholms län. Enligt Sara Valentinpå Fortum hoppas man kunna erbjudasolcellspaketet i resten av landet snart,men vill inte ge något definitivt datum. –Vi valde att starta i Stockholm för att varanära våra kunder och utvärdera erbjudandetinnan vi lanserar det i resten av landet, menförhoppningsvis kan vi snart bredda erbjudandet,säger Sara.Lördagen den 26:e maj produceradeTysklands alla solcellsanläggningar 50% avlandets el. Solkraften står idag för hela 3%av Tysklands årliga elproduktion, men väntasväxa till 10% fram till år 2020.Intresserad att veta mer? Karin ochStaffan visar gärna upp anläggningen för intresserade.För mer info, kontakta energi- ochklimatrådgivaren i Söderhamns kommun:Anders Tång, anders.tang@soderhamn.se,eller 0270-75 228.FaktaLänkar:www.egenel.etc.sewww.fortum.seKarins länkar:När inträffar Earth Overshoot Day,det vill säga dagen då vi förbrukat såmycket resurser jorden kan produceraunder ett år? Läs mer på:www.footprintnetwork.comHur är CO 2-läget på jorden just nu?Här finns officiell aktuell informationoch statistik om läget:www.co2now.orgEarth Overshoot Day:1995: 21 nov.2006: 9 okt.2009: 25 sept.2010: 21 aug.2012: 22 aug.16 Energibilagan November 2012

Annons Hela denna bilaga är en annons från Energi- och klimatrådgivarna i WXYZ-län AnnonsPriset påegenproduceradel rasar!Att göra egen el borde vara en självklarhet!Under senare år har priset på solcellspanelerrasat. I början av 2010 visadeEnergimyndighetens test av solcellsmoduleratt priset låg på 60 000–82 000kronor/kW. Idag kan man köpa panelerför omkring 20 000 kr/kW. Idag när densvenska kronan står högt i kurs i förhållandetill omvärden så går priserna nerännu mera.Att göra egen el är enkeltoch lönsamt!Egenproducerad el innebär mindre beroendeav köpt el och dess pris. I motsatstill el från elnätet är din egen el inte gjordav kärnkraft, kol eller olja. Solceller kanplaceras på olika ställen, taket, balkongen,fungera som solskydd eller vara i trädgården.När solen skiner producerar du dinegen el! När solen inte skiner köper du elvia ditt elbolag, precis som vanligt.Idag kan man få en färdig solcellsanläggningpå 2,5 kW som producerar cirka2 000 kWh per år från cirka 60 000 kr. Dagenspriser på solceller innebär att kostnadenför din elanvändning hamnar på cirka1,75 kr/kWh vid nettoränta på 3,5% ochutslaget på 25 år. Om du får stöd till installationenär det lönsamt från första dagen.Man kan räkna med en effektiv produktionpå 600–900 kWh per installerad kWoch år, beroende på var och hur systemenmonteras. Vilket gör att total besparing(inklusive skatt, nätavgift och moms) blirlika stor i kr/år och installerad kW.Idag finns ett solcellsbidrag att sökaoch förslag i höstbudgeten talar för enfortsättning. Funderar du på att installerasolceller, ansök genast om stöd. Det ärmånga som söker och den pott som finnsi budget brukar snabbt ta slut.Hur gör man?När du vet vilket fabrikat du vill köpa såkontaktar du en behörig elektriker. Elektrikernmåste anmäla till ditt elnätsföretagatt du skall producera egen el. Sen tardu ställning till om du vill sälja din el tillnätbolaget eller till något elhandelsbolag.När allt är installerat anmäler elektrikernatt installationen är klar och nätbolagetbyter din elmätare. Sen är det baraatt njuta av den egenproducerade elen.AnläggningenSolcellsanläggningen består i princip avsolcellsmoduler, kablage, växelriktareoch dataövervakning. Själva monteringenav solcellerna på taket kan man görasjälv men den elektriska ihopkopplingenmåste en behörig elektriker göra. Beroendepå olika förutsättningar, eventuellaskuggor etc kan solcellerna kopplas olika.Diskutera med företaget du köper solcellernaav vad som passar bäst för ditt hus.Hur mycket får man förden elen?Flera elföretag går i bräschen för att kundersom vill producera sin egen el medhjälp av solceller ska få rimlig ersättning.Här följer några exempel.• Fortum Distribution köper överskottselfrån alla småskaliga elproducenterinom Fortums nätområde. Priset följertimspotpriset på Nord Pool fastmed ett avdrag på 4 öre per kWh.• E.ON köper överskottsel till NordPools spotpris med av ett avdrag på 4öre per kWh.• Telge Energi i Södertälje betalar mellanen och femtio till två kronor ochfemtio öre för elen beroende på omden som säljer har fått investeringsbidrageller inte för sin solelanläggning.• Sju bolag i Dalarna; Fortum, Dala EnergiElnät, Borlänge Energi Elnät,Falu Elnät, Hedemora Energi, MalungsElnät, Smedjebacken Energi Nätoch Envikens Elnät köper enligt pressmeddelande15 juni 2011 överskottseltill ett pris av 1 kr per kWh.• Elhandelsbolaget Bixia erbjuder sedanår 2010 inte bara att köpa överskottseltill Nord Pools spotpris, utan avdrag,utan har också erbjudande medförsäljning av solcellsspaket.Andelsägd vindkraftEtt bra sätt att veta varifrån din elenergikommer och hur den produceras äratt köpa andelar i ett vindkraftverk. Somandelsägare är du medlem i en ekonomiskförening eller kooperativ.Verksamheten i ekonomiska föreningarlyder under 1987 års lag om ekonomiskaföreningar. Om inte annat ståri stadgarna gäller principen en medlem– en röst, till skillnad mot aktiebolag dären person kan ha majoritet och bestämmai bolaget.En andel brukar vara 1 000 kWh/år,det rekommenderas att man köper 80–90%av sin egen normalårsförbrukning. Resterandeelbehov köper du till rörligtpris av föreningen, baserat på nordpoolselbörspris.Om du köper andelar är du delägarei ett specifikt vindkraftverk. Du slippermellanhänder och får köpa el (utifråndina andelar) till självkostnadspris. Prisetvarierar mellan cirka 19–25 öre/kWh, år2012, men moms, nätavgift och energiskatttillkommer på priset.Du köper strömmen från ditt vindkraftsföretagoch nätavgiften betalar dutill den som äger elnätet där du bor. Omdu vill avsluta ditt vindkraftsdelägandeköper föreningen vanligen tillbakaandelarna. Produktion av 1 MWh vindelminskar koldioxidutsläppen med 850 kg.Några vindkraftskooperativsom man kan ansluta sig till är:www.dalavind.sewww.kvarkenvinden.sewww.o2.sewww.storumanvind.sewww.telgeenergi.sewww.kalmarsundvind.sewww.vindkraftbarents.seAndelsägare av vindkraftverket Svegström, vid invigningen 10 maj 2008.Foto Ann-Kristin OlofssonBli en hjälte!Vi på BRIS har öppet 365 dagar om året så att alla barn och ungakan få prata med en vuxen som lyssnar. En del hör av sig till ossför att de vill prata om något och vara anonyma, andra har ingakompisar att leka med och några kommer från en dysfunktionellfamilj och behöver hjälp utifrån. Hos oss jobbar 600 hjältar frivilligtmed att svara i telefon, mejl och chatt. När du skänker 50 krblir du också en av våra fina vardagshjältar!Vi bryr oss omframtidenSkicka “bris50” i ett SMS till 729 09 och skänk 50 kr till BRIS verksamhet.bris.sePG 90 15 04 -1Vårt löfte till Livia, 42 år, Kvarnsveden:Alltid näraIdag är Livia 18 månader. När hon blir äldre kommer hon attkunna lita på att samhällets bekvämligheter som till exempel el,sophämtning, vatten och avlopp fungerar. Vi kommer alltid attfinnas nära och se till att det gör det. Det lovar vi.www.borlange-energi.seEnergibilagan November 2012 17

Annons Hela denna bilaga är en annons från Energi- och klimatrådgivarna i WXYZ-län AnnonsTema: VärmepumparVatten, vatten…bara vanligt vattenAtt vi har varmvatten i våra hem tarvi naturligtvis för givet. Vill vi veta merbestämt hur mycket energi som behövsför vårt varmvatten så blir det genast litesvårare. Ringer vi till kommunens energi-och klimatrådgivare så får vi dessutomfrågorna, hur många vi är i familjen, hurlänge duschar vi, om vi har snålspolandemunstycken, hur många kubikmeter vattenvi använder årligen, osv. Vi kan naturligtvisinte få veta mer exakt så länge viinte har en energimätare som mäter energianvändningenför uppvärmning avvarmvattnet.För att få en förståelse hur mycket energidet krävs för att producera varmvattenså kan vi räkna på det på ett litet annorlundasätt. Vi ställer oss frågan, hurmycket energi krävs för att värma en kubikmetervatten? Om vi vet temperaturenpå det inkommande vattnet samt till vilkentemperatur vi värmer vattnet kan vigöra beräkningen enligt formeln;Antal m 3 vatten x temperaturskillnadeni grader C x 1,16 Wh (beräkningsfaktor)= antalet kilowattimmar.Vi räknar på 1 m 3 , vi värmer 10 gradigtinkommande vatten till 60 grader Coch vi använder en beräkningsfaktor somär 1,16 Wh så får vi; 1 x 50 (60 - 10 graderC) x 1,16 = 58 kWh, dvs, det krävs 58kWh för att värma 1 m 3 vatten från 10 till60 grader C.Använder en familj 200 m 3 vatten perår och allt vatten skulle värmas till 60grader C skulle det bli; 200 x 50 x 1,16 =11.600 kWh/år.Naturligtvis använder vi inte bara 60gradigt varmvatten, vi använder även kalltrespektive ljummet vatten. Normalhushålletanvänder cirka 20–30% i form av60 gradigt varmvatten.Vi räknar på 30% och får då; 0,3 x11 600 kWh = 3 480 kWh/år.Sedan har vi värmeförluster i beredareneller ackumulatortanken och beroendepå hur bra isolerad den är kan värmeförlustenvara mellan 500 och 1 000kWh/år.I ovanstående exempel använder familjencirka 4 000–4 500 kWh/år för sinvarmvattenanvändning.Ibland kan det vara problem förvilla ägare som vill installera värmepump.Det kan till exempel vara för långt ner tillberggrunden, vilket kräver många foderröroch kostnaderna sticker iväg. Tomtenkanske är för liten eller har andra hindersom gör att man inte kan gräva ner slangi marken.Mats Pers är regionchef vid ett av destörsta värmepumpsföretagen i Sverige.Han berättar att de har utvecklat och förfinaten teknik som i många fall kan rådabot på ovanstående problem. De har underflera år satsat tid och kapital på detta,för att finslipa tekniken så att man skakunna dimensionera rätt och effektiviserabland annat rördragning. I nuläget har deöver 200 fungerande anläggningar i landet.Han säger att de nu är redo att gå utoch satsa kommersiellt på denna tekniksom kallas för Thermia-auger.FaktaVad kostar en dusch?Vad kostar en dusch årligen som tar5 respektive 15 minuter? Förutsättningentemperaturskillnad av 30grader C (40–10), antalet liter/minutär 12 lit/min;5 minuter0,06 m 3 (5 min x 12 lit/min) x 30 graderx 1.16 = 2,1 kWh/dusch2,1 x 365 dgr = 767 kWh/år15 minuter0,18 m 3 (15 min x 12 lit/min) x 30grader x 1,16 = 6,3 kWh/dusch6,3 x 365 dgr = 2 300 kWh/årTips och råd för attspara på varmvatten.• Minskar vi duschtiden från 15 till5 min/dag så sparar vi 1.500 kWh/person och år. Dessutom sparar vi44 kubikmeter vatten årligen.• Byt till vattensnåla duschmunstyckenoch sparlatorer till blandare,så halverar du kostnaden.• Byt till engreppsblandare.• Stäng alltid av vattnet medan duborstar tänderna eller tvålar indig.• Skölj disken i vattenbalja och inteunder rinnande vatten.• Sänk maximala värmen på varmvattnettill ca 60 grader Celsius.• Byt packningar i läckande kranar.• Duscha i stället för att bada ibadkaret.• Installera solpaneler som värmerditt varmvatten sommarhalvåret.För djupt till berget ellerför liten tomt?Vad är då detta Thermia-auger? Detgår ut på att man, för en normalvilla, borrarmellan 4-10 hål, som kan vara snedställda,ner till 30-40 meters djup. Mansammankopplar sedan dessa hål medslangar. Detta ersätter alltså ett djupborrathål i berget eller en nedgrävd slangpå tomten.För att detta ska fungera så krävs vissaförutsättningar. Marken ska helst beståav sand, lättare lera kan också fungera.Det ska helst inte finnas gruslager menen och annan mindre sten kan få förekomma.Det som dock är en av de viktigareparametrarna är att det finns en höggrundvattennivå. Fuktig sand är oftastinte tillräckligt rik på energi. Hur mångahål som ska borras bestäms bland annatav markens beskaffenhet och det energibehovsom den aktuella byggnadenbehöver.Värmepumpar ochborrhål utvecklasFaktaMarkvärmepumparEn bergvämepumptar värmeenergi ur ettborrhål i berggrunden.Värmen i borrhålet hållersamma temperatur åretrunt. Olika bergarter harolika värmeledningsförmågaoch kräver därmedolika borrdjup. Borrdjupetberor även på hur långtdet är ner till berggrunden.En kollektorslangi borrhålet hämtar uppvärmen, slangen är fylldmed en antifrysvätska.En ytjordvärmepump tarvärmeenergi ur markenca en meter under ytan.Hur lång ytjordvärmeslangsom behövs berorpå husets värmebehovsamt vilken typ av markden förläggs i. Kollektorslangengrävs ner i markenoch i den cirkuleraren antifrysvätska som tarupp värme ur marken.Generellt kan man sägaatt markvärmepumparger 3 kWh värme perförbrukad kWh el. hardu vattenburen elvärmeeller oljepanna minskarandelen köpt energi medmellan 65-75%.SjövärmepumpDessa pumpar tar värmeenergiur en sjö ellergrundvattnet. De fungerarpå samma sätt somen markvärmepump förutomatt kollektorslangenligger i en sjö eller i enbrunn. Sjövärmepumparhar ett bra energiutbytemen det kan vara litesvårt att få tillstånd förinstallationen. Det äräven viktigt att slangenförankras ordentligt påbotten för att inte flytaupp eller fastna i ankaroch liknade.Luft/vatten-värmepumpDet finns två typer av luft/vatten-värmepumpar.Den ena varianten tarenergi ut uteluften ochöverför den till ett vattenburetvärmesystem.Den andra varianten,frånluftsvärmepumpentar tillvara på energi i denutgående ventilationsluftenoch överför den tillett vattenburet värmesystem.Luft/luft-värmepumpDenna värmepump tarenergi ur utomhusluftenoch överför den till inomhusluften.Den användssom komplement till dittbefintliga värmesystem.Ett bra komplement tilldirektverkande eller vattenburenelvärme. Luft/luft-värmepumpar kräveröppen planlösning för attvara effektiva då värmenPeter Hedin, Energibrunnar AB.På Energibrunnar AB har PeterHedin jobbat med värmepumpar mer än15 år och har fått en hel del erfarenhet avbranschen.–”När ROT-bidraget kom sköt antaletinstallationer i höjden”, säger Peter. Nuhar läget börjat stabilisera sig, men installationernaär fortfarande många.Energibrunnar AB är även verksammai Stockholm, men ökningen märks tydligarei företagets huvudsakliga verksamhetsområde,mellan Gävle och Sundsvall.Ekonomin där ränteläget spelar in harockså en viss inverkan på ökningen.– Det har hänt en del på 15 år, sägerPeter. Tidigare dimensionerade manpumpen för att täcka cirka 80% av toppeffekten,för att få mer ekonomisk drift avkompressorn. Vid större effektbehov gicken elpatron in och hjälpte till. När varvtalsregleradekompressorer kom så dimensionerademan så att pumpen täcktehela behovet.Det finns elpatroner i dagens pumparockså men det är väldigt sällan de behövsenligt Peter som när effektuttaget ökatså har även borrhålet blivit djupare. Generelltmellan 80–120 till 150–200, trorPeter.– Det har hänt en del teknikmässigtockså, ibland byter vi ut pumpar från slutetav åttiotalet. Den gamla pumpen harsäkert fyllt sin funktion bra, men efter bytethalveras ofta elförbrukningen. Borrteknikenför olika markförhållanden ochför att nå maximalt utnyttjande av energini borrhålet utvecklas hela tiden. Exempelvisutvecklas idag så kallad augerteknik vid borrningen, säger Peter.Om kunden vill veta mer, så harmånga företag så kallade referensanläggningar.Det betyder att vissa installationerhemma hos privatpersoner kan fungerasom visningsanläggningar och somman kan få besöka och titta på. Då fårman tala direkt med en brukare och läraav dennes erfarenheter, istället för att litapå något som står skrivet i en broschyr.För att ytterligare förbättra ekonominpå sin anläggning anser Peter att den behöverses över av en kunnig servicemanmed jämna mellanrum. Det är viktigt attha koll på filter är rena, och inställningarav värmekurvor för att få ut mesta energioch bästa ekonomi på anläggningen. Detär ofta sånt man inte tänker på eftersomdet fungerar ändå säger Peter. En årligtrutinbesök kan spara pengar och miljön.fördelas via en fläkt iinomhusdelen av värmepumpen.Man kan spara30–50 % av uppvärmningskostnadenmed enluft/luft-värmepump.Broachyren ”Välj rättvärme pump” med merinformation finns hosdin energi- och klimatrådgivare.Kort historik omvärmepumparUnder mitten av 1800-taletkommer flera olikauppfinningar som blevgrunden för vår tidsvärmepumpar. En av deförsta värmepumparna föruppvärmning installerasi Zürich på 1930-talet. IUSA byggdes värmepumparför bostadsuppvärmningi storskala under1950- talet. Det är underoljekrisen på 1970-teletsom marknaden förvärmepumpar i Sverigetar fart. På 1980-taletutvecklades värmeväxlarenvilket ledde till attstorleken på värmepumparnakunde minskas.När oljepriserna sjunkeri mitten på 80-talet gårvärmepumpsmarknadentillbaka. I början av 90-taleteffektiviseras borrteknikenoch värmepumpsmarknadentar fart igen.18 Energibilagan November 2012

Annons Hela denna bilaga är en annons från Energi- och klimatrådgivarna i WXYZ-län AnnonsEnergibilagan November 2012 19

Annons Hela denna bilaga är en annons från Energi- och klimatrådgivarna i WXYZ-län AnnonsKlimatförändringar– sanning eller myt?Det är säkert många som tycker attdet vore väldigt skönt om klimatförändringarnaskulle kunna förklaras av naturligavariationer, solens aktivitet eller någotannat. Bara det inte kunde bevisas attdet är människans påverkan som är orsaken!Men forskningen säger något annat.FN:s klimatpanel har slagit fast attmänsklig aktivitet är orsaken till klimatförändringar,och här följer en genomgångav några vanliga myter om klimatet:”Klimatet har alltid varierat, deklimatförändringar vi ser nu ärhelt naturliga”Varmare och kallare perioder har alltidavlöst varandra. De senaste hundra årenhar jordens klimat slagit in på en helt nybana. Under lång tid dessförinnan förändradestemperaturen ganska långsamtoch måttligt, men i början av 1900-taletinleddes en kraftig uppvärmning. Vikan se ett starkt samband mellan koldioxidhaltenoch temperaturökningen. Denaturliga variationerna sker ovanpå denstadigt ökande globala medeltemperatursom orsakas av utsläppen av växthusgaser.”Klimatet kan omöjligt bli varmare– vi har ju haft så kalla vintrar!”Klimatfrågan är global och klimatet förändrasinte på precis samma sätt överalltpå jorden. På en del håll har temperaturenstigit betydligt mer än 0,7 graderde senaste hundra åren, på andra hållhar uppgången varit mindre eller rentav uteblivit. Med klimat menar vi de genomsnittligaväderförhållandena underen längre tid, vanligen flera decennier.Det innebär att vi måste följa temperaturensvariationer under årtionden för attkunna avgöra hur klimatet förändras –det räcker inte med att titta på enstaka år.Så finns det också några myter omenergianvändning:”Datorn slits i onödan om manstänger av den”Nej det är fel. Datorn mår bättre av attinte vara varm hela tiden. Genom attstänga av den när den inte används hållerden längre och dessutom sparar du energi.”Lampor håller sämre och drarmer energi om man tänder ochsläcker ofta”Nej det stämmer inte. Lamporna hållerför att tändas och släckas och ett enkeltenergispartips är att släcka belysningeni rum som inte används.”Forskarna är oense om hurkoldioxidutsläppen påverkarklimatet”Det finns nog inte ett enda område däralla forskare är fullständigt överens ochklimatforskningen är inte unik i det avseendet.FN:s internationella klimatpanel,IPCC, har sammanställt rapporter fråntusentals klimatforskare över hela världen.När alla resultat sammanvägs blirden enda rimliga slutsatsen att utsläppenav växthusgaser, varav koldioxid ären, påverkar klimatet. De allra flesta äralltså överens.”Nya bilar släpper inte ut någonkoldioxid”Bilarna har blivit mer energieffektivamen en bil som drivs på fossilt bränslesläpper ut koldioxid, det går inte att renabort. Men – nyare bränslesnålare bilarsläpper givetvis ut mindre koldioxid.”Elbilar har dålig räckvidd”En elbil kan köras cirka 15 mil på enladdning, det är längre än en genomsnittligsvensk bil går om dagen. Elbilen ärdärmed ett utmärkt alternativ för mångasdagliga resor, framförallt som ett alternativpå kortare sträckor. Och då är räckviddenmånga gånger alldeles lagom.”Solceller fungerar inte så bra inorra Sverige”Jo! Solceller fungerar väldigt bra i mellerstaoch norra Sverige eftersom verkningsgradenblir högre vid kallare temperaturer.Snö på marken reflekterar dessutomsolljuset.”Vi kan inte med säkerhetens förutsäga vädret mer änen vecka i taget. Hur kan vidå uttala oss om långsiktigaklimatförändringar?”Klimatforskningen bygger på mätdataöver lång tid vilket ligger till grund förantaganden om framtida utveckling avklimatet.”Glödlampor är egentligen inte sådåliga eftersom de avger värme,som vi också behöver”Ja, förvisso är det så att glödlampor avgervärme. Men det är bara en liten del avden värmen som verkligen kommer tillnytta. Då är det bättre att värmen kommerfrån ett optimerat uppvärmningssystem,och att vi använder energisnålutrustning i våra hem.20 Energibilagan November 2012

Annons Hela denna bilaga är en annons från Energi- och klimatrådgivarna i WXYZ-län AnnonsSe om ditt husSälj och köp det du behöver på vår fyndmarknadLägg in din webb- och tidningsannons på lokus.seEnergibilagan November 2012 21

Annons Hela denna bilaga är en annons från Energi- och klimatrådgivarna i WXYZ-län Annons22 Energibilagan November 2012

Annons Hela denna bilaga är en annons från Energi- och klimatrådgivarna i WXYZ-län AnnonsEnergi­kryssetDe första 100 rättade kryssen vinner energismarta prylar.Energikrysset skickar du till: Gävle Dala Energikontor, Box 834, 801 30 Gävle.Märk kuvertet ”Energikrysset”. Skicka in lösningen senast 1 december.Passa på att lämna in tips till oss när ni skickar inkrysset. Ni kan även kontakta er lokala energiochklimatrådgivare för att lämna över era tips.I nästa Energibilaga skulle jag vilja läsa om:...............................................................................................................................................................................................................................................................Namn ...................................................................................Adress .................................................................................Ålder ....................................................................................Skostorlek ............................................................................Postnr ..................................................................................Postadress ...........................................................................Telefon ................................................................................E-post ..................................................................................Mitt bästa energitips är:...............................................................................................................................................................................................................................................................Energibilagan November 2012 23

Annons Hela denna bilaga är en annons från Energi- och klimatrådgivarna i WXYZ-län AnnonsU T B I L D N I N G E N S O M S K R Ä D D A R S Y R F R A M T I D E N S I N G E N J Ö R E R !Energisystemingenjör, Co-op 180 hpEn kombination av studier och arbete i samarbete med näringslivet!”– Vi skapar ett naturligt band tillen student där vi dels kan påverkautbildningen, dels lär känna hurpersonen fungerar socialt.Man kan se Co-op som en fyra årslång anställningsintervju.Per Sundin, ÅF-Effektiv energianvändningUTBILDNING ENLIGT CO-OPH Ö S T T E R M I NV Å R T E R M I NÅk 1 Kurser, 15 hp Kurser, 15 hp Kurser 15 hp Co-op 1, 10 vÅk 2 Kurser, 15 hp Kurser, 15 hp Co-op 2, 10 v Kurser, 15 hpÅk 3 Kurser, 15 hp Co-op 3, 10 v Kurser, 15 hp Kurser, 15 hpÅk 4 Co-op 4, 10 v Kurser, 15 hp Kurser, 15 hp Examensarbete, 15 hpGer 3-årig examen + 40 veckors arbetslivserfarenhet • Effektiv och långsiktig rekryteringsstrategiför företag • Utbildningen kan även läsas på 3 år utan Co-op. • Arbetsperiodernasöks av studenten, och eventuell anställning avgörs av företagen knutna till utbildningen.Stora utmaningar väntar inom energibranschen vad avserenergieffektiviseringar, förnybar energi och ny teknik.”– Det gör det lättare att förståkurserna i skolan med den praktiskaerfarenheten från arbetsperioden.Co-op ger mer motivation och intresseåt studierna då man vet hur arbetslivetser ut efter examen.”– Energibranschen behöver fler ungamedarbetare. Co-op-utbildningen ären bra grund för att attrahera fram tidamed arbetare, något som vi särskiltbehöver göra eftersom vi lever i enenergiintensiv region med närhet tillflera tunga processindustrier.Gabriel Nordin, Co-op-student på GreenconPer Laurell, VD Gävle EnergiC O - O P - U T B I L D N I N G A R V I D H Ö G S K O L A N I G Ä V L E– Energisystemingenjör, Co-op 180 hp– Miljöteknik – vatten, återvinning, Co-op 180 hp– Maskiningenjör, Co-op 180 hp– Automationsingenjör, Co-op 180 hpC O - O P - F Ö R E T A G I N O M E N E R G I S Y S T E MBollnäs Energi • Clean Production Centre • Elektra • Epsilon •Fastighetssnabben • FVB • Gavlegårdarna • Gavlefastigheter• Greencon energi & miljö • Grontmij • Gävle Energi • Korsnäs •Mekkab • Pöyry • Ramböll • Rejlers • Riksbyggen • Samkraft• Sandvik • Sandviken Energi • Schneider Electric • Stora Enso• Sweco • Söderhamn Nära • Vattenfall (Forsmark) • ÅFM E R I N F O R M A T I O NFunderar du på att läsa utbildningen eller är du ett företag och vill veta mer om hur du kan säkra din framtida kompetens?Kontakta Magnus Lemoine, samordnare Co-op-utbildningarna, magnus.lemoine@hig.se, 026-64 89 02.www.hig.se/co-opVad framtiden behöverBesök oss på Facebook