Sammanfattningen - Konjunkturinstitutet

8 Sammanfattningmed till bankernas kapitaliseringsbehov. Följden har blivit attinsättarna känner sig osäkra och har börjat flytta pengar frånbanker i länder med svaga statsfinanser till banker i länder medstarkare statsfinanser. Detta beteende har bland annat i Greklandförstärkts av upplevd ökad risk för att det egna landet lämnareurosamarbetet och återinför en egen valuta.I början av juni gjorde Spanien en överenskommelse med övrigaeuroländer som beviljade lån på upp till 100 miljarder euroför rekapitalisering av spanska banker. Detta borde dämpa oronför en kollaps i det spanska banksystemet. Men det är inteosannolikt att även andra länder i euroområdet kommer att behövastöd från EU och/eller IMF för att kunna undvika bankkollapser.Statsobligationsräntorna i Spanien har dock inte falliteftersom det fortfarande råder osäkerhet bland annat om huröverenskommelsen påverkar risken i befintlig statsskuld.MEST TROLIGT ATT EURON ÖVERLEVERDet grundläggande problemet för flera av länderna i Sydeuropaär att de har ett högt kostnadsläge och stora underskott i bytesbalansen.När nu offentlig sektor och hushållen ökar sitt sparandei dessa länder för att minska underskotten faller efterfråganoch produktionen. För att produktionen ska återhämta sig måstebortfallet av inhemsk efterfrågan kompenseras av stigande export.För att det ska vara möjligt måste andra länder som exempelvisSverige och Tyskland låta sina sparandeöverskott minska.Den marknadsekonomiska mekanism som bidrar till denna anpassningär antingen att löner och priser faller och/eller att nominellväxelkurs försvagas i länder med stora underskott. Detsenare skedde i Sverige i november 1992 och på Island efterfinanskrisen 2008. En anpassning av relativt kostnadsläge viaförändrade priser och löner tar betydligt längre tid men är fulltmöjlig vilket utvecklingen i bland annat Tyskland sedan slutet av1990-talet och de baltiska länderna efter finanskrisen visar.Även om det relativa kostnadsläget anpassas kommer minskningenav obalanserna inom euroområdet att ta lång tid eftersomdet krävs en strukturomvandling. I underskottsländerna måsteexportsektorn, vilken i dessa länder i varierande utsträckningbestår av tillverkningsindustri och turism, växa på främst denoffentliga sektorns och byggsektorns bekostnad. Omflyttningenav arbetskraft mellan sektorer tar tid vilket gör att arbetslöshetenblir hög under lång tid.Det tycks inte vara särskilt troligt att EU den närmaste tidenkommer att lyckas presentera en lösning som varaktigt lösereurokrisen. I stället kommer troligen den utdragna processen,som i grunden handlar om hur skuldbördor ska fördelas, attfortsätta. De historiska erfarenheterna av finanskriser är att ävenlångivarna måste vara beredda till betydande uppoffringar, antingengenom explicit skuldavskrivning eller genom högre inflation.Hittills har denna process gått trögt, men eftersom konsekvensernaav ett misslyckande är förskräckande – sannolikt en