Sammanfattningen - Konjunkturinstitutet

7SammanfattningSkuldkrisen i euroområdet har förvärrats och konjunkturen vänderner. Det kommer att ta tid för EU-länderna att komma överensom hur skuldbördorna ska fördelas. Det skapar oro på definansiella marknaderna och dämpar efterfrågan även utanföreuroområdet. Sverige klarar sig hyggligt, men tillväxten blir svagunder 2012 och arbetslösheten stiger något. Finanspolitiken ärexpansiv i år och blir i det närmaste neutral 2013 för att sedanstramas åt för att överskottsmålet ska uppnås. Utrymmet förpermanenta ofinansierade åtgärder är begränsat men tillfälligastimulanser och satsningar på åtgärder som håller nere arbetslöshetenbör övervägas. Riksbanken väntas hålla reporäntanoförändrad på 1,5 procent till början av 2014, men räntan skullekunna sänkas i år utan att inflationen blir för hög.Diagram 1 BörsutvecklingIndex 2006-12-29=100, dagsvärden, 5-dagarsglidande medelvärde11010090807060504010USA (S&P 500)Sverige (OMXS)Euroområdet (STOXX)Källor: Standard & Poor’s, NASDAQOMX ochSTOXX.11110100908070605040KONJUNKTUREN VÄNDER NER UNDER 2012Tillväxten blev överraskande stark i både Sverige och delar aveuroområdet det första kvartalet. Det sammanföll med den stigandeoptimism som kunde observeras på de finansiella marknadernaoch i många förtroendeindikatorer under inledningen avåret (se diagram 1). Men under andra kvartalet har eurokriseneskalerat på nytt med fallande börskurser och förtroendeindikatorersom följd. Samtidigt har konjunktursignalerna även frånUSA och de stora tillväxtekonomierna blivit svagare. Världsekonominväntas därför växa svagt och resursutnyttjandet, mättmed BNP-gapet i OECD, fortsätter att falla från en låg nivå detandra och tredje kvartalet i år (se diagram 2).FORTFARANDE INGEN LÖSNING PÅ SKULDKRISENDet har nu gått mer än två år sedan den europeiska skuldkrisenblossade upp på allvar våren 2010. Internationella stödprogramtill Grekland, Irland, Portugal och nu senast Spanien har sjösatts,men fortfarande sviktar marknadernas förtroende för statsfinansernasuthållighet trots att stora åtstramningsprogram har börjatverkställas i Europa. På kort sikt dämpar åtstramningspaketenefterfrågan och paketen har inte lyckats återskapa förtroendetför statsfinansernas långsiktiga hållbarhet i många av de statsfinansielltsvagaste länderna. Detta avspeglas i fortsatt höga statsobligationsräntori de utsatta länderna samtidigt som räntorna iTyskland och Sverige är rekordlåga (se diagram 3).Även delar av det europeiska banksystemet brottas med storaproblem. Dessa hänger bland annat samman med att fallandefastighetspriser och stigande arbetslöshet har minskat låntagarnasåterbetalningsförmåga. Många banker, bland annat i Spanien,gör därför kreditförluster och kommer att behöva kapitaltillskottsom aktieägarna sannolikt är ovilliga att skjuta till. Med de storabudgetunderskott och höga statsskulder som flertalet länder iEuropa har, är det osäkert hur mycket staterna kan och vill bidraDiagram 2 BNP-gap i OECD och SverigeProcent av potentiell BNP, kvartalsvärden420-2-4-6-8-100002OECDSverige0406Källor: OECD, SCB och Konjunkturinstitutet.0810121416420-2-4-6-8-10Diagram 3 Statsobligationsräntor med10 års löptid i valda länderProcent, dagsvärden, 5-dagars glidandemedelvärde8642010SpanienTysklandItalienSverigeKälla: Macrobond.1186420

8 Sammanfattningmed till bankernas kapitaliseringsbehov. Följden har blivit attinsättarna känner sig osäkra och har börjat flytta pengar frånbanker i länder med svaga statsfinanser till banker i länder medstarkare statsfinanser. Detta beteende har bland annat i Greklandförstärkts av upplevd ökad risk för att det egna landet lämnareurosamarbetet och återinför en egen valuta.I början av juni gjorde Spanien en överenskommelse med övrigaeuroländer som beviljade lån på upp till 100 miljarder euroför rekapitalisering av spanska banker. Detta borde dämpa oronför en kollaps i det spanska banksystemet. Men det är inteosannolikt att även andra länder i euroområdet kommer att behövastöd från EU och/eller IMF för att kunna undvika bankkollapser.Statsobligationsräntorna i Spanien har dock inte falliteftersom det fortfarande råder osäkerhet bland annat om huröverenskommelsen påverkar risken i befintlig statsskuld.MEST TROLIGT ATT EURON ÖVERLEVERDet grundläggande problemet för flera av länderna i Sydeuropaär att de har ett högt kostnadsläge och stora underskott i bytesbalansen.När nu offentlig sektor och hushållen ökar sitt sparandei dessa länder för att minska underskotten faller efterfråganoch produktionen. För att produktionen ska återhämta sig måstebortfallet av inhemsk efterfrågan kompenseras av stigande export.För att det ska vara möjligt måste andra länder som exempelvisSverige och Tyskland låta sina sparandeöverskott minska.Den marknadsekonomiska mekanism som bidrar till denna anpassningär antingen att löner och priser faller och/eller att nominellväxelkurs försvagas i länder med stora underskott. Detsenare skedde i Sverige i november 1992 och på Island efterfinanskrisen 2008. En anpassning av relativt kostnadsläge viaförändrade priser och löner tar betydligt längre tid men är fulltmöjlig vilket utvecklingen i bland annat Tyskland sedan slutet av1990-talet och de baltiska länderna efter finanskrisen visar.Även om det relativa kostnadsläget anpassas kommer minskningenav obalanserna inom euroområdet att ta lång tid eftersomdet krävs en strukturomvandling. I underskottsländerna måsteexportsektorn, vilken i dessa länder i varierande utsträckningbestår av tillverkningsindustri och turism, växa på främst denoffentliga sektorns och byggsektorns bekostnad. Omflyttningenav arbetskraft mellan sektorer tar tid vilket gör att arbetslöshetenblir hög under lång tid.Det tycks inte vara särskilt troligt att EU den närmaste tidenkommer att lyckas presentera en lösning som varaktigt lösereurokrisen. I stället kommer troligen den utdragna processen,som i grunden handlar om hur skuldbördor ska fördelas, attfortsätta. De historiska erfarenheterna av finanskriser är att ävenlångivarna måste vara beredda till betydande uppoffringar, antingengenom explicit skuldavskrivning eller genom högre inflation.Hittills har denna process gått trögt, men eftersom konsekvensernaav ett misslyckande är förskräckande – sannolikt en

Konjunkturläget juni 2012 9europeisk bankkollaps – är det mest troligt att EU-länderna islutändan kommer att komma överens om hur bördorna skafördelas (se även fördjupningen ”Scenario för en oordnad upplösningav eurokrisen”). Vid något tillfälle i framtiden återkommermarknadernas tilltro till att tillräckligt kraftfulla åtgärder harvidtagits och oron börjar då lätta. Tillsammans med en starkareutveckling i OECD-länderna utanför euroområdet och i tillväxtekonomiernainnebär detta att BNP ökar även i euroområdet. Iprognosen antas detta ske kring årsskiftet 2012/2013. Men pågrund av behovet av att minska skulderna blir återhämtningenlångsam.SVERIGE KLARAR SIG HYGGLIGTDen svaga utvecklingen i omvärlden har dämpat den svenskaexporten kraftigt sedan slutet av 2011. Men under första kvartaleti år ökade investeringarna starkt vilket tillsammans med ennågot snabbare ökning i hushållens konsumtion än normalt gaven BNP-tillväxt på 0,8 procent jämfört med föregående kvartal(se diagram 4). Till viss del bedöms investeringstillväxten förstakvartalet ha berott på tillfälliga faktorer. Den förnyade oron förstatsskuldkrisens utveckling dämpar både konsumtions- ochinvesteringstillväxten de närmaste kvartalen. BNP stagnerarunder andra kvartalet och ökar med blygsamma 0,3 procenttredje kvartalet. Det är ändå en betydligt starkare utveckling än ieuroområdet där BNP fortsätter att falla tredje kvartalet.Barometerindikatorn, som sammanfattar företagens och hushållenssvar i Konjunkturbarometern, steg till en genomsnittlignivå i mars och låg still på den nivån i april (se diagram 4). I majoch juni föll dock Barometerindikatorn vilket tyder på svag tillväxtpå kort sikt. Andra indikatorer som Inköpschefsindex ochexportorderingången har också utvecklats svagt de senaste månaderna.Pessimismen om framtiden avspeglas också i fallandeaktiepriser och statsobligationsräntor. Men när osäkerheten omeurokrisens utveckling mildras i slutet av året vänder tillväxtenupp.INHEMSK EFTERFRÅGAN VIKTIG DRIVKRAFT IÅTERHÄMTNINGENHushållens konsumtion väntas öka måttligt under resten av 2012till följd av den förhöjda osäkerheten. Detta avspeglas i hushållenskonfidensindikator som föll i juni efter att ha legat närahistoriskt medelvärde i mars–maj. Låga räntor och successivtminskande oro innebär att hushållen vågar dra ner på sitt historisktsett höga sparande med början under 2013 (se diagram 5).Konsumtionen ökar därför snabbare 2013–2016 trots att dedisponibla inkomsterna ökar långsammare, vilket i sin tur berorpå en viss åtstramning av finanspolitiken under perioden.Överskotten i den svenska utrikeshandeln har fallit som andelav BNP sedan 2006 (se diagram 6). En viktig drivkraft tilldetta är den demografiska utvecklingen där andelen äldre i be-Diagram 4 Barometerindikatorn ochBNPIndex medelvärde=100, månadsvärdenrespektive procentuell förändring,säsongsrensade kvartalsvärden1201101009080709698000204BarometerindikatornBNP (höger)060810Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.123.52.00.5-1.0-2.5-4.0Diagram 5 Hushållens konsumtion, realdisponibel inkomst och sparkvotProcentuell förändring, fasta priser respektiveprocent av disponibel inkomst7186543210-100 02 04 06 08KonsumtionReal disponibel inkomstSparkvot (höger)1012Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.Diagram 6 NettoexportProcent av BNP, löpande pris8.58.07.57.06.56.05.55.04.500020406081012Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.141416161614121086428.58.07.57.06.56.05.55.04.5

10 SammanfattningDiagram 7 Arbetslöshet ochjämviktsarbetslöshetProcent av arbetskraften, säsongsrensadekvartalsvärden9.08.59.08.5folkningen, som vanligen sparar mindre, ökar. Svag efterfråganfrån många länder i omvärlden, som istället ökar sitt sparande,och relativt sett starkare tillväxt i inhemsk efterfrågan innebär attnettoexporten från Sverige kommer att fortsätta falla som andelav BNP.8.07.57.06.56.05.50002040608ArbetslöshetJämviktsarbetslöshetDiagram 8 Anställningsplaner inäringslivet och sysselsättningNettotal respektive procentuell förändring,säsongsrensade månads- respektivekvartalsvärden1012Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.3020100-10-20-30-4014168.07.57.06.56.05.51.51.00.50.0-0.5-1.0-1.5-2.0-50-2.502 04 06 08 10 12Anställningsplaner, tidsförskjuten 3 månaderSysselsättning (höger)Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.FÖRETAGEN BEHÅLLER ARBETSKRAFT I VÄNTAN PÅBÄTTRE TIDERArbetsmarknaden i Sverige har hittills utvecklats oväntat stabilt.Arbetslösheten har fallit något de senaste månaderna och väntas2013 endast öka i begränsad omfattning till 7,6 procent (sediagram 7 och tabell 1). Trots dämpad produktionsutvecklingoch svag orderingång tyder inte företagens anställningsplaner iKonjunkturbarometern på något stort fall i sysselsättningen denärmaste kvartalen. Anställningsplanerna föll visserligen kraftigti maj och i juni, men nivån är förenlig med ungefär oförändradsysselsättning enligt historiska mönster (se diagram 8). Det tyderpå att företagen betraktar nedgången i efterfrågan som tillfällig.Men om nedgången blir mer långvarig kommer företagen attganska snabbt minska sin personalstyrka och arbetslöshetenstiger då mer påtagligt.Den utdragna lågkonjunkturen medför att arbetslöshetenöverstiger jämviktsarbetslösheten under en lång period (2009–2015, se diagram 7). Långvarig arbetslöshet riskerar att görapersoner mindre attraktiva för arbetsgivare, vilket tenderar atthöja jämviktsarbetslösheten och därmed sänka potentiell BNP.Det finns nu tecken på att matchningen på arbetsmarknaden harförsämrats vilket är en indikation på att jämviktsarbetslöshetenredan har stigit. Dessutom har en reviderad befolkningsprognosfrån SCB, med bland annat högre invandring påverkat Konjunkturinstitutetsbedömning av jämviktsarbetslösheten, se fördjupningen”Ny befolkningsprognos får effekter på sysselsättningenpå lång sikt”. Sammantaget har bedömningen av jämviktarbetslöshetenjusterats upp med 0,1–0,3 procentenheter under perioden2013–2020. Åtgärder som förbättrar matchningen är önskvärda.Men även tillfälliga efterfrågestimulanser som snabbaresänker arbetslösheten kan bidra till en något lägre jämviktsarbetslöshet.AVTALSRÖRELSEN SNART I HAMNEn stor del av parterna på arbetsmarknaden har nu slutit ettårigaavtal med löneökningsnivåer på mellan 2,6 och drygt 3 procent.I huvudsak har märket som sattes av industrins parter följts ochavtalen bedöms inte leda till en anmärkningsvärt hög löneökningstakt.De avtalsområden där avtalen har landat på nivåerhögre än 2,6 procent är de områden där löneökningar utöveravtal tenderar att vara små, till exempel inom handeln. Resterandeavtal, för bland annat lärare och inom bemanningsbranschen,väntas också hamna i närheten av märket.

Konjunkturläget juni 2012 11Inflationen har blivit överraskande låg de senaste månaderna.Överraskningen består främst av fallande energipriser. I år väntasbåde KPI och KPIF öka med endast drygt 1 procent (sediagram 9). Inflationen blir låg även kommande år till följd avlågt resursutnyttjande både i Sverige och omvärlden. Inte förränunder 2016 når inflationen mätt med KPIF upp till målet om2 procent.Diagram 9 KonsumentpriserProcentuell förändring432432NEUTRAL INRIKTNING PÅ FINANSPOLITIKEN 2013Finanspolitiken beräknas vara expansiv i år med en minskning avdet konjunkturjusterade sparandet motsvarande 0,5 procent avpotentiell BNP (se diagram 10). Det beror både på att regeringengenomför ofinansierade åtgärder på sammanlagt ca 15 miljarderkronor och på att kommuner och landsting har ökat investeringarnai år.Regeringen väntas inte ändra sin försiktiga inställning till finanspolitikenutan kommer att lansera relativt små ofinansieradesatsningar i budgeten för 2013. Konjunkturinstitutet prognostiseraratt budgetpropositionen kommer att innehålla satsningarför 2013 på sammanlagt 9 miljarder kronor. Men för att uppnåett finansiellt sparande motsvarande 1,5 procent av BNP 2016,när ekonomin är i konjunkturell balans, måste finanspolitikenges en något stram inriktning 2014 och 2015. Det finansiellasparandet i offentlig sektor ligger nära noll både i år och nästa årför att sedan förstärkas gradvis i takt med att konjunkturenstärks (diagram 10). Denna utveckling är linje med överskottsmålet,men ger ingen extra skjuts åt konjunkturen.Även med en betydligt sämre utveckling i euroområdet kommerbudgetunderskottet inte att bli alarmerande stort och geupphov till tvivel om de offentliga finansernas hållbarhet, sefördjupningen ”Effekter på de offentliga finanserna av en sämreomvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik”. Eftersom Sverigehar en låg statsskuld och litet budgetunderskott skulle finanspolitikenkunna vara något mer expansiv 2013–2014. Exempelviskan ytterligare tillfälliga satsningar på åtgärder somhåller nere långtidsarbetslösheten och/eller offentliga investeringarövervägas. Det påskyndar konjunkturåterhämtningen något,men innebär samtidigt att finanspolitiken måste ges en ännustramare inriktning åren därefter.Om konjunkturutvecklingen skulle bli betydligt sämre än iprognosen, till exempel till följd av en eskalerande kris i euroområdet,är det lämpligt med en mer expansiv finanspolitik. Särskiltangeläget är det då att försöka motverka destabiliserande nedskärningari kommunsektorn. Regeringen bör därför redan nuavisera att man avser att öka statsbidragen till kommunerna omden ekonomiska utvecklingen skulle bli sämre.10-10002KPIKPIF0406081012Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.Diagram 10 Finansiellt sparande ochkonjunkturjusterat sparande i offentligsektorProcent av BNP respektive procent av potentiellBNP43210-1-2-3000204060810121414Finansiellt sparandeKonjunkturjusterat sparandeFörändring i konjunkturjusterat sparandeKällor: SCB och Konjunkturinstitutet.161610-143210-1-2-3RIKSBANKEN LÅTER REPORÄNTAN VARA OFÖRÄNDRADRiksbanken har signalerat, senast i ränteprognosen från april, attman inte avser att sänka reporäntan den närmaste tiden. Den

12 SammanfattningDiagram 11 ReporäntaProcent, dagsvärden543210080910111213Konjunkturinstitutets prognosRIBA-terminer 12/6 2012Riksbanken, april 201214Källor: NASDAQ OMX, Riksbanken ochKonjunkturinstitutet.1516543210internationella konjunkturutvecklingen har sedan april varit svagareän väntat, men samtidigt har den svenska arbetsmarknadenutvecklats något starkare än i Riksbankens senaste prognos.Konjunkturinstitutets prognos är därför att reporäntan ligger stillpå 1,5 procent till början av 2014 (se diagram 11). Riksbankenbedömer att mängden lediga resurser i ekonomin kommer attminska relativt snabbt under 2013, vilket leder till att löneökningstaktenoch inflationen ökar under 2014. Konjunkturinstitutetbedömer att det finns mer lediga resurser och att inflationstrycketdärmed blir lägre. Reporäntan kommer därför att hållasoförändrad längre än i Riksbankens senaste prognos.Det svaga resursutnyttjandet och den i dagsläget låga inflationenger dock Riksbanken utrymme att sänka reporäntan i år.Konjunkturåterhämtningen skulle då gå något snabbare ochinflationen (mätt med KPIF) skulle ligga närmare målet, se fördjupningen”Lägre reporänta påskyndar återhämtningen” i Konjunkturläget,mars 2012.Enligt marknadsprissättningen finns det en betydande sannolikhetför att reporäntan kommer att sänkas vilket är högst rimligtgivet osäkerheten om eurokrisens utveckling (se diagram 11).Konjunkturinstitutets prognos är dock att det är mest sannoliktatt det inte blir någon omfattande europeisk bankkris och då ärdet troligt att Riksbanken inte sänker reporäntan mer.Tabell 1 Valda indikatorerProcentuell förändring om inget annat anges2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016BNP till marknadspris –5,0 6,2 3,9 0,7 2,3BNP, kalenderkorrigerad –4,9 5,9 3,9 1,0 2,3 2,8 2,6 2,5Bytesbalans 1 6,8 6,8 7,0 6,5 6,4 6,4 6,0 5,8Arbetade timmar 2 –2,6 2,6 2,3 0,7 0,2 1,1 1,1 0,9Sysselsättning –2,1 1,1 2,1 0,3 0,4 1,0 1,1 0,8Arbetslöshet 3 8,3 8,4 7,5 7,5 7,6 7,3 6,8 6,4Arbetsmarknadsgap 4 –3,3 –2,4 –1,4 –1,4 –1,7 –1,0 –0,3 0,1BNP-gap 5 –7,5 –4,3 –1,9 –2,5 –2,0 –0,7 0,0 0,4Timlön i näringslivet 6 3,2 2,5 2,8 3,4 2,9 2,9 3,0 3,1Arbetskostnad i näringslivet 2 2,4 –0,8 2,8 3,7 3,1 3,0 3,1 3,2Produktivitet i näringslivet 2 –3,6 4,0 2,5 0,3 2,5 2,2 1,8 2,1KPI –0,5 1,2 3,0 1,2 1,4 1,8 2,3 2,5KPIF 1,7 2,0 1,4 1,1 1,5 1,4 1,7 1,9Reporänta 7,8 0,25 1,25 1,75 1,50 1,50 2,00 2,75 3,25Tioårig statsobligationsränta 7 3,2 2,9 2,6 1,8 2,5 3,4 4,1 4,4Kronindex (KIX) 9 122,8 114,3 107,6 108,0 106,4 105,2 104,5 104,2BNP i världen –0,6 5,3 3,8 3,5 4,0 4,3 4,5 4,4Offentligt finansiellt sparande 1 –1,0 –0,1 0,1 –0,1 –0,2 0,5 1,2 1,5Konjunkturjusterat sparande 10 2,1 2,1 1,4 0,9 0,8 1,1 1,5 1,51Procent av BNP. 2 Kalenderkorrigerad. 3 Procent av arbetskraften. 4 Skillnaden mellan faktiskt och potentiellt arbetade timmaruttryckt i procent av potentiellt arbetade timmar. 5 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP uttryckt i procent av potentiellBNP. 6 Enligt konjunkturlönestatistiken. 7 Procent. 8 Vid årets slut. 9 Index 1992-11-18=100. 10 Procent av potentiell BNP.Källor: SCB, Medlingsinstitutet, Riksbanken och Konjunkturinstitutet.

Konjunkturläget juni 2012 13Prognosrevideringar 2012–2013• Sammantaget görs relativt små revideringar av prognosenför Sverige jämfört med Konjunkturläget, mars2012 (se tabell 2).• Tillväxten i euroområdet har reviderats ner till följd avden kraftigt stigande oron för stabiliteten i banksystemenoch statsfinansernas hållbarhet (se diagram 12).• Prognosen för tillväxten i USA är i det närmaste oförändrad,men BNP i de stora tillväxtekonomierna väntasöka något långsammare 2012 än i föregående prognos.• I Sverige blev BNP-tillväxten överraskande hög förstakvartalet. Men även Sverige drabbas av den stigandeoron i euroområdet och prognosen för BNP-tillväxtenandra och tredje kvartalet har reviderats ner (se diagram13).• Arbetsmarknaden har utvecklats oväntat starkt undervåren och arbetslösheten bedöms nu inte stiga mer änmarginellt till 7,6 procent, trots den svagare BNPtillväxten(se diagram 14).• Inflationsprognosen har reviderats ner för 2012, främsttill följd av lägre energipriser.• En ny befolkningsprognos från SCB har inneburit attbåde befolkning och sysselsättning väntas öka någotsnabbare fram till 2016. Samtidigt har dock bedömningenav potentiell produktivitetstillväxt reviderats ner såden sammantagna effekten på potentiell BNP är liten.• Bedömningen av jämviktarbetslösheten har revideratsupp med 0,1–0,3 procentenheter 2013–2020 till följd avindikationer på sämre fungerande matchning på arbetsmarknadenoch en förändrad sammansättning av denarbetsföra befolkningen i SCB:s nya befolkningsprognos.• Den svagare produktivitetstillväxten och större folkmängdenhar inneburit att det beräknade utrymmet förofinansierade finanspolitiska åtgärder 2013–2016 har revideratsner.Diagram 12 BNP i euroområdetProcentuell förändring, säsongsrensadekvartalsvärden1.00.0-1.0-2.0-3.007Juni 2012Mars 201209Källor: Eurostat och Konjunkturinstitutet.Diagram 13 BNPProcentuell förändring, säsongsrensadekvartalsvärden3210-1-2-3-4-507Juni 2012Mars 2012091111Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.Diagram 14 ArbetslöshetProcent av arbetskraften,säsongsrensade kvartalsvärden9.013131.00.0-1.0-2.0-3.03210-1-2-3-4-59.08.58.58.08.07.57.57.07.06.56.56.06.05.507Juni 2012Mars 20120911135.5Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.

14 SammanfattningTabell 2 Nuvarande prognos och revideringar jämfört medprognosen i mars 2012Procentuell förändring om inget annat angesJuni20122012 2013Diff.Juni2012Diff.InternationelltBNP i världen 3,5 0,0 4,0 0,0BNP i OECD 1,5 0,1 2,0 –0,1BNP i euroområdet –0,5 –0,1 0,7 –0,3BNP i USA 2,1 0,1 2,3 –0,1BNP i Kina 8,1 –0,2 8,8 0,0Federal funds target rate 1,2 0,25 0,00 0,25 0,00ECB:s refiränta 1,2 0,50 –0,50 0,50 –0,50Oljepris 3 108,2 –10,9 106,7 –7,0KPI i OECD 2,3 0,2 1,8 0,1FörsörjningsbalansBNP, kalenderkorrigerad 1,0 0,2 2,3 –0,2BNP 0,7 0,2 2,3 –0,2Hushållens konsumtion 1,8 0,3 2,5 –0,6Offentlig konsumtion 0,4 0,1 0,7 0,0Fasta bruttoinvesteringar 4,9 3,5 3,4 –1,1Lagerinvesteringar 4 –1,2 –0,3 0,2 0,2Export 0,0 –0,4 4,3 –0,2Import 0,1 0,2 4,9 –0,5Arbetsmarknad, inflation,räntor, med meraArbetade timmar 5 0,7 0,5 0,2 –0,3Sysselsättning 0,3 0,5 0,4 –0,2Arbetslöshet 6 7,5 –0,3 7,6 –0,1Arbetsmarknadsgap 7 –1,4 0,7 –1,7 0,3BNP-gap 8 –2,5 0,6 –2,0 –0,1Produktivitet i näringslivet 5 0,3 –0,3 2,5 0,2Timlön i näringslivet 9 3,4 0,0 2,9 0,0KPI 1,2 –0,3 1,4 0,0KPIF 1,1 –0,3 1,5 –0,1Reporänta 1,2 1,50 0,00 1,50 0,0010-årig statsobligationsränta 1 1,8 –0,3 2,5 –0,2Kronindex (KIX) 10 108,0 1,2 106,4 1,0Bytesbalans 4 6,5 –0,5 6,4 –0,4Offentligt finansiellt sparande 11 –0,1 0,3 –0,2 –0,41Procent. 2 Vid årets slut. 3 Dollar per fat, årsgenomsnitt. 4 Förändring i procent avBNP föregående år. 5 Kalenderkorrigerad. 6 Nivå, procent av arbetskraften.7Skillnaden mellan faktiskt och potentiellt arbetade timmar uttryckt i procent avpotentiellt arbetade timmar. 8 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP uttryckt iprocent av potentiell BNP. 9 Enligt konjunkturlönestatistiken. 10 Index 1992-11-18=100. 11 Procent av BNP.Anm. Differensen avser skillnaden mellan nuvarande prognos och prognosen i mars2012. Ett positivt värde innebär en upprevidering.Källa: Konjunkturinstitutet.