Villaägarnytt i <strong>Fagersta</strong> juni 2013Är det synd om elnätsbolagen?Sveriges elnätsbolag tycker attde tjänar för lite. Därför harmånga överklagat Energimarknadsinspektionens(EI) beslutom bolagens intäktsramar tillFörvaltningsdomstolen.33 miljarder står på spel. Pengarsom du får betala om nätbolagenvinner tvisten i Förvaltningsrätten.Bolagen går all-ineftersom det är mycket pengardet handlar om.I Staffanstorp har Staffanstorpsenergi överklagat. De villha 42 miljoner mer för sin nätverksamhet.Elnäten är ett naturligt monopol,vilket innebär att det på varjeVästerås kommun är länetsdyraste kommun för den somvill bo i småhus. Det krävs enårlig buttoinkomst på 558 000kr för boende i ett genomsnittligthus. Billigast är Skinnskatteberg,där det räcker meden årlig hushållsinkomst på416 000 kronor. Det visar enny rapport från Villaägarna.Villaägarnas Boendekostnadsutredningför 2013 visar den totalakostnaden för att köpa ochbo i småhus i landets kommuneroch vilken inkomst som behövsför att klara bankernas krav påmarginaler i privatekonomin.– I storstäderna, där priserna ärhöga, krävs ofta en total bruttoinkomstpå över 600 000 kronor förplats i landet bara finns ett elnätsföretag.Kunder som är missnöjdamed pris eller kvalitet kandärför inte byta nätleve rantör.För att skydda kunderna ochgarantera ett rimligt pris, angerEnergimarknadsinspektionen vilkavinstnivåer som elnätsföretagenmaximalt får ta ut – den såkallade kalkylräntan. Dennakalkyl justerade EI ner inför denkommande perioden med 33miljarder på bl.a. uppmaning avVillaägarnas Riksförbund.Det är om detta slaget står iFörvaltningsrätten.– Villaägarna är kritiskatill den värderingsmetod avatt köpa och bo i hus. Men trotshöga priser byggs det färre småhusän på mycket länge. Något somtvingar upp prisnivåerna. Kommunernasplanmonopol har storinverkan på det låga byggandet,säger Roger Lindahl.Under det fjärde kvartalet 2012påbörjades endast 909 småhusbyggeni hela Sverige. Det är densämsta siffran sedan 1997.– Sveriges flyttskatter – somär högst i Europa – är en del avproblemet. De leder till låg rörlighetpå bostadsmarknaden ochlågt byggande, vilket i sin turpressar upp priserna. I slutändenfår de hushåll som måste ordnaen bostad betala notan för detta,säger Roger Lindahl. kelnäten som myndighetenanvänder sig av. Det sägerJakob Eliasson, Samhällschefpå Villa ägarnas Riksförbund.Men EI har ju trots allt gåttoss till mötes genom den sänktaintäktsramen, något somnätbolagen nu ojar sig över.– Regeringen får kritik av riksrevisionenför att den är för slapphäntnär det gäller överföring avel Nu måste de hitta en modellså att Energimarknadsinspektionensvärdering av elnäten blir merrimlig och inte leder till kraftigaoch omotiverade prishöjningar,avslutar Jakob Eliasson. kDyraste småhuskommunerna i VästmanlandBoendekostnaderi Västmanlandslän 2012Kommun och lägsta möjligafamiljeinkomst bruttoVästerås 558 000 krSala472 000 krHallstahammar 470 000 krKöping 458 000 krKungsör 456 000 krSurahammar 448 000 krArboga 446 000 krNorberg 432 000 kr<strong>Fagersta</strong> 428 000 krSkinnskatteberg 416 000 krLäs mer påwww.villaagarna.seÄr ni oroliga för att fåvattenläckage?Vi kontrollerar era vattenledningaroch avlopp. I villan, lägenheteneller sommarstugan.Jourtjänst dygnet runt.Telefon: 073-535 13 75Du vet väl att Villaägarna i <strong>Fagersta</strong> är anslutna till Villaägarnas Riksförbund?Tillsammans är vi 313.000 medlemshushåll som tillvaratar dina intressen, fixar dina förmåneroch ger dig goda råd! Inte medlem än? Gå in på: www.villaagarna.se/fagerstaAnsvarig utgivare: Hans Lemker, förbundsdirektör Villaägarnas Riksförbund
Villaägarnytt i <strong>Fagersta</strong> juni 2013Mördarsniglar sprider E. coli-bakterier!Småhusägare har känt tillproblemet med mördarsniglarlänge. Många berättar omsina skövlade trädgårdar, hurde dödar 100-tals sniglar varjekväll och hur äckligt det är atttrampa omkring på sniglar.Den spanska skogssnigeln, somden formellt heter, äter nästanallt inklusive andra djurs avföring.I ”Nationell strategi ochhandlingsplan för främmandearter” (dec 2008) skriver Naturvårdsverketföljande omsnigelns hälsoeffekter:”Slemmet hos spansk skogssnigelkan innehålla E. coli-bakterier.Grönsaker med slemspårska därmed inte ätas och trädgårdsarbetaresom handskasmed snigeln rekommenderas attbära handskar”.– Problematiken med mördarsniglarnasutbredning gårinte att lösa på egen hand i villaområdet.Inte om de får härjafritt i kommunens parker och lekplatser,säger Stefan Stjernedal,regionchef för VillaägarnasRiksförbund Region syd.– Det är hög tid att alla –kommunala miljö- och hälsoskyddsnämnder,lantbrukare,trädgårdsnäringen och privatpersoner– tar ett krafttag föratt bekämpa mördarsnigeln,annars blir deras marker kuvöserför miljontals nya sniglar,säger Stefan Stjernedal.Ted von Proschwitz på GöteborgsNaturhistoriska Museum,som är expert på blandannat mördarsniglar, vem haransvar för att se till att minskaTvå äter den tredje.problemen tycker du – är detkommunerna eller de enskildasmåhusägarna?– Det är ett delat ansvar,men jag efterlyser att kommunernatar det på större allvar äni dag. De måste bli bättre påatt sprida information, så attalla sedan kan bidra genom atthålla så rent och snigelfritt sommöjligt på sina egna tomter.Sedan 2007 har Villaägarnaföljt frågan. Vi kan inte bli avsniglarna, men vi borde gemensamtkunna bekämpa dem,avslutar Stefan Stjernedal. kMygginvasionMadeleine Arvidsson Wäli,boendemiljöjurist på Villaägarna,har engagerat sigi myggproblemen tillsammansmed flera av förbundetsregion chefer. Efter att ha träffatflera drabbade och även varitpå en tysk myggprofessorsföreläsning om dessa myggorsutbredning konstaterar honatt det behöver tas ett långsiktigtbeslut på högre nivå. Honanser att myggfrågan inte taspå tillräckligt stort allvar avregeringen. Man kan inte fortsättaatt ta nya beslut varje år.Myggbekämpningen måstepermanentas och organiserasså att myggen kan angripaspå ett effektivt sätt i hela landet.Att de boende ska leva iovisshet från år till år är heltoaccep tabelt.Eftersom det i Tyskland eftermer än 30 års forskning harkonstaterats att bekämpningsmedletBTI, som är en naturligbakterie,inte angriperandra djur bordem a nkunna lita på detta även i Sverige.Likaså har man i Tysklandkonstaterat att andra djur inteär beroende av denna myggasom föda för att överleva. Troligenfungerar svenska fåglaroch fladdermöss på liknandesätt. Vad man däremot harkonstaterat är att det är mångadjur som drabbas av myggengenom till exempel smittspridning.På ställen där det inte harbekämpats kan man konstateramassdöd bland till exempel koltrastar.Man kan därför undravad vi väntar på. Att även människorska drabbas av någon smittainnan vi gör något?Villaägarna kräver attbeslutsfattarna tar sitt ansvaroch beslutar att arbetet medbekämpning permanentas ochfördjupas så att de drabbade kanleva ett normalt liv utomhus undersommarmåna derna. kGatukostnader – vem ska stå för kalaset?Som småhusägare deltar du,vare sig du vill eller ej, i ettlotteri. Dras ditt namn måstedu betala flera hundra tusenkronor. Så fungerar gatukostnadernai dag. Nu har vi chansatt ändra på det.Tänk dig följande: Du kommerhem efter jobbet. Du gårigenom posten. Där är ett brevfrån kommunen. Du sprättarupp och plockar ut pappret.Slänger fönsterkuvertet. Inte ipappersåtervinningen, för du ären god medborgare och har lärtdig att det är något med plasteni kuvertfönstret som inte kanåtervinnas, utan den hamnari behållaren för restavfall. Dubörjar läsa. Det står att vägarnai ditt område ska bli bredare, fåen cykelbana och bli bättre belyst.”Så bra, det blir nog fint”,tänker du. Men så fortsätter duatt läsa. Det står att du kommerfå betala för detta, 500 000 kronor.Ur egen ficka. Du förstårinte. Du sätter dig. Läser igen.Jo, det är du och några grannarsom ska betala för vägförbättringarna.Och du är ju som sagten god medborgare som vill görarätt för dig. Men är det här rätt?Nej, det tycker inte vi i Villaägarna.I 37 av landets 290kommuner fungerar det dockså i dag. Kommunerna får nämligenvälja om de vill användaden här metoden att finansieravägar eller inte. I en ny statligutredning föreslås att kostnadenska slås ut på alla småhusägarei kommunen genom en gatukostnadstaxa.Och samtidigtska kravet på samråd med enskildasmåhusägare slopas.Villaägarna tycker att vägbyggeni stället borde vara skattefinansierade.Det är ju intebara vi med småhus som rör osspå gatan. Lena Södersten är förbundsjuristhos Villaägarna ochhar skrivit förbundets remissvartill utredningen.– Det är den lilla människansom drabbas av gatukostnaderna.Och även om en ny fin väg kan geett visst ökat fastighetsvärde i områdenmed höga fastighetspriserså ger den framför allt ökad nyttaför hela samhället, därför tyckerinte vi att bara småhusägarna skastå för kostnaden.Nu ska socialdepartementet gåigenom remissvaren och funderapå om de vill gå vidare med sittförslag. Vill de det så blir det enlagrådsremiss efter sommaren.– Då kan detta bli en storvalfråga för oss villaägare, sägerLena Södersten.kVad är gatukostnader?• En avgift som kan tas ut avkommunen då gator harbyggts eller rustats upp.• Den tas ut områdesvis ellerutmed en gata.• Inte sällan rör det sig ombelopp på flera hundra tusenkronor. Vem kan drabbasav gatukostnader?Gör www.villaagarna.se till din startsidaÄr det nåt på gång i din kommun? Kolla in på www.villagarna.se/fagerstaGe dig själv mer tid och energi!Låt oss städa ditt hemoch sköta din trädgård!Vi utför alla former av städning, med fokus på regelbundenstädning där du bestämmer vad och vart viska städa.Vi utför trädgårdsskötsel som gräsklippning, rensningoch häckklippning till storstädning i trädgården.Rut-avdraget gäller för våra hushållsnära tjänster.Kontakta oss på 0223-330 29eller klivet@halvarsviken.sewww.klivet.comAlla småhusägare. Särskiltvanligt i fritidshusområdenutanför storstäder som fårfler åretrunt boende.Villaägarna vill:• Stoppa förslaget om gatukostnadstaxa• Låta alla betala gatubyggenvia skattsedeln” För dig med en gammalträdgård.”www.spirabergslagen.se