IT erfarenheter från 70 talet – minnen - Tekniska museet

IT erfarenheter från 70 talet – minnenMalcolm ThomasonJag var anställd på IBM under perioden 1970 – 2005. Under 70 talet var jag verksam på IBMsNordiska Laboratorier på Lidingö. Jag arbetade i huvudsak som teknisk skribent och minuppgift var att ta fram dokumentation om de olika hårdvara och software produkter somutvecklades där. Produkterna var avsedda för IBMs globala marknaden och labbet var en avflera runt om i världen som sysslade med produktutvecklingen. De största labben fanns i USAoch sysselsatte tusentals personer. På Lidingö var vi cirka 200 personer, alltså en liten kugge ien stor apparat. Nedan är några av mina minnen från den tiden.Hur såg det ut 1970?Datormiljön var framför allt stordator och inte allt för olikt dagens stordatorer men med enkapacitet som var en bråkdel av dagens. Första generationens integrerade kretsar fanns,primär minnen var av typ kärnminnen och typiska minnes storlekar räknades i kilobytes.Lagringsmedia var hålkort och magnetband, skivminnen fanns men var av tämligenbegränsade kapacitet. Datakommunikation fanns men kapaciteten var mycket lågt. Utväxlingav information mellan datacentraler skedde via hålkort eller magnetband.Data bearbetning skedde övervägande satsvis (batch). Dock de största svenska bankerna(SHB,SEB) hade implementerat de första online transaktionssystem med egen utvecklad kodoch var långt före andra i denna hänseende. IBM hade fortfarande inte släppt sina onlinetransaktions hanterare (IMS och CICS kom tidigt under 70 talet). Som systemutvecklarejobbade man med kodningsblanketter, hålkort och listor. Som skribent var man hänvisat tillskrivmaskinen. Ordbehandlare fanns knappast.Typiska företags applikationer var löner, bokföring och redovisning, order, fakturering ochlager. Bankerna hade sina online system men de jobbade mot deras kontorsnät. Det fanns ingabankomater ej heller någon online banking direkt mot kund som vi idag är vana vid.Vad händer under 70 talet?HårdvaraTrenden mot allt mer integrerade kretsar fortsatte. Det som 1970 tog ett helt board rymdes1980 på en modul. Kärnminnen ersattes med kretsminnen, minnesstorlekar hos stordatorerräknades i MB i stället för KB, Skivminnen blev allt större, terminaler som möjliggjordedirekt access och ändring av data filer blev vardagsmat. Nätverks kapacitet och komplexitetväxte. 1980 fanns världsomspännande nät med hundratals noder. Hårdvaran blev mera ochmera tillförlitlig med bättre tillgänglighet som följd. Program för självanalys och självdiagnosgjorde att maskiner kunde med allt större säkerhet talar om själva när och var de hade fel omhårdvara problem inträffade. Hårdvara utvecklingen närmade sig mjukvara utveckling dåmera och mera funktioner byggdes i så kallad mikrokod.Mjukvara1

Virtuellminnes teknik infördes, operativsystem blev mera och mera komplexa. Man insågbehovet av och införde metoder att utveckla väl strukturerade och moduliserade programvara.År 1980 heter operativsystemen i stordator miljö MVS, VM och VSE och alla tre finns kvaridag i moderniserad form..Online bearbetning blev allt vanligare, stora IMS och CICS baserade systemen byggdes ochmånga arbetsuppgifter kunde utföras direkt online via en terminal och mot en databas.Nätverk med hundratals användare växte fram. Fokus på tillgänglighet växte då varje avbrottkunde påverka alla dessa användare.Varje programmerare hade sin bildskärms terminal vid arbetsplatsen och kunde arbeta direktmot datorn. TSO heter en vanlig miljö för systemutveckling och förvaltning.Man insåg också att stora företags applikationsportföljer utgjorde en stor investering och detmåste vara möjlig att förvalta dessa samt att enkelt överföra dessa in i nya dator system. Manpratade om kompatibilitet mellan system och systemgenerationer.Systems ManagementMed komplexiteten och allt högre krav på tillgänglighet växt fram behovet av processer ochverktyg att bättre driva stora datacentraler. Disciplinen systems management uppfanns ochhjälpmedel togs fram att hantera komplexa produktionsflöden, sköta problem och ändringshantering men ett minimum av störning samt att bättre övervaka och leda allt som skedde i ITproduktionen. Nordiska labbet blev världsledande på detta område på 70 talet. Två produktersom uppfanns och utvecklades på labbet heter Operations Planning and Control (OPC) ochService Level Reporter (SLR). De användes på stora datorcentraler världen över fördriftsplanering, automatisering och uppföljning.Enklare gränssnitt mot användarenBildskärmar innebar möjlighet till en enklare användargränssnitt. Svårbegripliga teckensträngar byttes mot en bildskärmsdialog med meny val. Hårdvara och programvara togs framsom kunde framställa riktig grafik. SLR (se ovan) var en av de första programvaror i stordatormiljö att utnyttja möjligheten att göra grafiska sammanställningar för användaren.SammanfattningInnan persondatorn, innan Internet, innan datorn var var persons egendom, togs många stegunder 70 talet som lade grunden för framtiden inom IT.2