Förskolans yrkesroller: Specialpedagogen - Vimmerby Kommun

Förskolans yrkesroller: SpecialpedagogenInger Panzar- specialpedagog i Vimmerby kommunFörskoleforum vill belysa de många, skilda och viktiga kompetenserna somsamarbetar inom den svenska förskolan i dag. För att göra det lite merpersonligt har vi valt att porträttera några goda förebilder inom de olikayrkesrollerna. Först ut är Inger Panzar, specialpedagog.Jag heter Inger Panzar, är 63 år och arbetar i Vimmerbykommun. Jag är specialpedagog och har arbetat som deti sex år. Jag har gått den långa vägen från outbildad tillbarnskötare och vidare till förskollärarutbildning ochspecialpedagogutbildning (examen 2005).Jag valde detta yrke därför att:Mitt intresse har alltid varit barn i behov avsärskilt stöd. Jag är uppvuxen med en pappa som varfunktionshindrad. Min pojke hade talproblem som litenoch gick hos logoped. Han hade läs- och skrivsvårigheterunder hela skoltiden, när han skulle läsa på högskolan konstaterades det att hanvar dyslektiker.Detta anser jag vara det bästa med mitt yrke och att arbeta inomförskolan:Det bästa är med mitt arbete är det fina bemötande som jag får från barn ochpersonal. Det är fantastiskt att se ett barn utvecklas från att inte våga till att bli ensjälvständig person som törs vara sig själv.Eftersom det är stora barngrupper brukar jag ta en liten grupp med 3-4 barn. Vispelar spel, sjunger, leker rörelselekar och genom sagans värld tränar vi olika ljudsom många barn har svårt att uttala.Det är inte samma grupp av barn varje gång, det är viktigt att alla barn får denlugna stunden.Barnen knackar på fönstret när jag kommer, de vinkar och möter mig vid dörrenför de vill ha min tid. De vet att jag ägnar min tid helt åt dem och att vi kommer attkunna spela spelet färdigt eller leka leken klart. Jag behöver ju inte avbrytaaktiviteten för att gå till något barn som slagit sig eller behöver minuppmärksamhet på annat sätt.Jag har pedagogiska samtal med personalen som både vill ha råd och tips. Jaginformerar dem också om den senaste forskningen inom förskolans värld, något jagtycker är mycket intressant och viktigt. Jag är även med vid föräldrasamtal närpersonalen vill det och stödjer och undanröjer hinder för barn som är i behov avstöd.www.forskoleforum.se

Om det händer något akut på en förskola åker jag ut och stödjer dem både kortareoch längre perioder. Tillsammans med rektorn peppar jag personalen när det gällerläroplanen och dokumentationen. Jag älskar mitt yrke och ångrar inte att jag valdedet.Om jag någonsin velat byta yrke eller arbeta någon annanstans äninom förskolan:Nej!Så här ser jag på samarbetet mellan de olika yrkesgrupperna iförskolan och det här tror jag kan förbättras:Jag tycker att det fungerar bra med de olika yrkesgrupperna i förskolan. Men dennya, reviderade läroplanen skapar stor oro bland barnskötarna, trots att denkommun där jag arbetar har gått ut med budskapet att alla behövs.Dessa yrkesgrupper i förskolan samarbetar jag mest med:Rektorn för förskolan, talpedagog, psykolog och habiliteringen.Så här ser en vanlig dag i förskolan ut för mig:Jag åker först till skolan som jag har som bas, och planerar eller plockarfram material som jag ska ha med mig till förskolan som jag ska besöka. Jagstannar normalt på förskolan i omkring 3-4 timmar, så att jag hinner prata medpersonalen, barnen och göra observationer. Jag äter därefter lunch innan jag åkervidare till nästa förskola.Mitt största personliga bidrag till barnen jag möter i förskolan är:Att jag har barnen i fokus, finns till för dem, ser alla barnen och derasmöjligheter till en bra utveckling.Detta bär jag med mig som ett fint minne:En pojke som står och väntar på mig, när jag kommer säger han: Åh, vadjag har väntat på dig, ska vi gå och spela? Några andra barn som kommer fram tillmig säger: Vi vill följa med dig och leka. Över huvud taget när något barn kommeroch sätter sig bredvid mig och vill leka, pussla eller bara prata.www.forskoleforum.se