Nyhetsbrev nr. 9/02 (64 kB) - Skolverket

30 oktober 2002 • NUMMER 9Nationella kvalitetsgranskningar 2001-2002Information och kommunikationFår barn, elever, föräldrar och vuxenstuderande den information de behöver för attkunna utöva inflytande och vara delaktiga i förskolans och skolans verksamhet?Skolverket har på regeringens uppdrag granskat ”Information till barn, elever ochföräldrar samt vuxenstuderande”. Kvalitetsgranskningen redovisas i rapporten”Information och kommunikation – Nyckelfrågor i skola och barnomsorg”.2Distansundervisning- mode eller möjlighet?Granskningen i 40 kommunerbygger på dokumentstudier,intervjuer och observationersom utbildningsinspektörernagenomfört i förskola, grundskola,gymnasieskola, kommunalvuxenutbildning och sfi.Enligt de nationella styrdokumentenhar framför alltförskollärare, lärare, studieochyrkesvägledare och skolledningarett stort informationsansvargentemot barn,elever, föräldrar och vuxenstuderande.Stor mängd informationGranskningen visar att detfinns ett omfattande informationsflödedär olika formellaoch informella aktörer bidrar.Såväl personal som elever, föräldraroch vuxenstuderandekonstaterar att mängden informationgör det svårt att orienterasig och sortera. Samtidigtsom personal i hög utsträckningofta gör ett ambitiöst informationsarbeteframstår dettydligt att de olika delarna isystemet inte bildar den helhetsom det är tänkt och attden givna informationen alltförsällan inbjuder till dialog.I många delar fungerar informationenbra på så sätt attden är saklig, adekvat, ges vidrätt tidpunkt och ofta är anpassadtill olika målgrupper,men i ett övergripande perspektiv,utifrån rådande målstyrdasystem, fungerar informationshanterandetsämre.Generella åtgärdsförslagUtifrån de bristområden somgranskningen uppmärksammatlämnas följande generellaåtgärdsförslag:• Aktualisera och förnya kunskapernaom det mål- ochresultatstyrda systemet. Kunskapernaom hur systemet äruppbyggt, t.ex. var och hurolika rättigheter och skyldigheterregleras, är begränsadehos såväl elever och föräldrarsom hos stora delar av personalen.Denna kunskapsbristbidrar till att intentionernabakom det mål- och resultatstyrdasystemet ännu inte övergåtttill en fungerande praktik.På flera ansvarsnivåer finnsdet exempel som belyser sammagrundproblematik.• Utveckla kommunikationsstrategieroch identifiera vilkastrategiska och taktiska beslutsom föranleds av dessa. Strategierförekommer i ringagrad. Sällan sätts olika informationsinsatserin i en helhetsom medför att föräldrar ochelever blir klara över verksamhetensmål och hur de självakan bidra till en högre måluppfyllelse.Endast cirka hälftenav eleverna i grund- ochgymnasieskolan känner sigexempelvis informerade omhur läroplan, kursplaner ochbetygskriterier kan användasför att påverka undervisningensinnehåll och arbetsformerför att bättre passa de egnaförutsättningarna. Enskildamedel, t.ex. betygskriterier,individuella studieplaner ochkvalitetsredovisningar, hanterasofta lösryckta från sina sammanhang.Det tycks som omatt man inte har förankrat idéernamed de olika medlen ochinte heller låtit uppgiften bearbetasi förhållande till deerfarenheter, kunskaper ochföreställningar som ”de somskall genomföra jobbet” har.Istället har man begränsat sigtill att endast införa själva arbetsformeneller modellen.• Stötta och utveckla kompetenskring kommunikationsom strategiskt styrmedel. Denmest uppskattade informationenges och mottas i de näramötena mellan personal, eleveroch föräldrar. De samtalsom förs vid hämtning ochlämning av barn samt i de merformaliserade utvecklingssamtalenuppskattas av såvälelever som föräldrar och skaparen känsla av trygghet, tillitoch identitet. Vid dessa»3Seminarium:Informationssökningoch lärande4Arbetsplatsförlagdutbildning4En serie om bedömningoch betygNYHETSBREV 9.021

Fortsatt stöd tillProjektarbetet Utveckling tar tid! Skolverketerbjuder ett fortsatt stöd till skolornaunder läsåret 2002/03. Det sker i samarbetemed de högskolor som genomförtkompetensutvecklingen kringprojektarbetet. Syftet med det fortsattastödet är att ge verktyg för att utvecklaprojektarbetet på den egna skolan.Stödet kan bestå av handledning tillresurspersonerna/arbetslag, nätverksträffar,skolledarsamlingar ellerutbildningar. Tag kontakt med ”din”högskola för att avtala om lämpligainsatser!För ytterligare information:www.skolverket.se/projektarbetetMobbning –vi efterlyserlärande exempel Skolverket inleder nu arbetet medett regeringsuppdrag om mobbning ochkränkande behandling i skolan. En delav uppdraget består av att lyfta framlärande exempel.Därför söker vi efter skolor som aktivtarbetar mot kränkande behandling,med handlingsprogram och andraarbetssätt. De exempel vi söker ärfrämst de som utvärderats och visat sigskapa goda lär- och arbetsmiljöer iskolan.Arbetar du på en sådan skola?I så fall, kontakta gärna Fredrik Modigheller Bengt Harju på Skolverket:fredrik.modigh@skolverketbengt.harju@skolverket.seNär förskolan ficksin första läroplan I referensmaterialet Från tanke tillhandling, som Skolverket gav ut 2001,berättar personal på förskolor ochskolor i några kommuner om sitt arbetemed att genomföra förskolans läroplanoch den reviderade läroplanen förgrundskolan. Boken, som är skriven ireportageform, är tänkt att väckatankar och idéer hos läsaren som kanpassa för den egna kommunen,förskolan eller skolan.Boken har best nr 01:682 och beställshos Fritzes kundservice, adress sesista sidan. Priset är 55 kr, exkl momsoch porto.»möten använder man dock endast i begränsadutsträckning kommunikativafärdigheter för att hos elever och föräldrarskapa en ökad förståelse för hurprocessen är tänkt att fungera. Kommunikationenriskerar därför att bli enform av envägskommunikation där föräldraroch elever inte i tillräcklig utsträckningfår möjlighet att i dialogformbearbeta den givna informationen.Åtgärdsförslag till olika ansvarsnivåerUtöver ovanstående generella åtgärdsförslag,som gäller samtliga nivåer inomsystemet (stat, huvudman och verksamhet),lämnas även åtgärdsförslag till deolika ansvarsnivåerna.Så föreslås exempelvis att staten skallutveckla språkbruket i styrdokumenteni relation till avsett syfte och tänkta målgrupperså att dokumenten blir redskapsom inbjuder till dialog. Det bör ocksåläggas ökad tonvikt på de delar av statensstrategier som handlar om implementeringoch effektuppföljning avinformationsinsatser, t.ex. genom attaktivt tillgängliggöra information på flerolika sätt och att än tydligare följa upputfallet i förhållande till syftet.För huvudmannen föreslås t.ex. attman bör kartlägga nuvarande informationshanteringoch utveckla strategierför hur information kan kommunicerasinternt och externt. Man börockså tydliggöra vad som avses med elevochföräldrainflytande och hur det skallförverkligas, t.ex. genom att specificerauppgifter och syfte för föräldraråd ochelevråd.För verksamhetsnivån föreslås att personalenges möjlighet att reflektera ochbearbeta intentionerna i styrdokumentenmed syftet att synliggöra detegna uppdraget, t.ex. hur angivnamedel som utvecklingssamtal, betygskriterier,individuella studieplaner ochkvalitetsredovisning skall samverka ochingå i en helhet. Dessutom bör manutveckla personalens kommunikativaförmåga så att informationen inbjudertill dialog och erfarenhetsutbyte.Förhoppningen är att samtal och reflektionutifrån rapportens innehållskall bidra till att skapa en ökad medvetenhetom hur de informationsinsatserman för närvarande gör kan utvecklasoch sättas in i sitt sammanhang. Allt isyfte att skapa förutsättningar för personal,barn, elever, föräldrar och vuxenstuderandeatt i högre utsträckningsamverka och ta ansvar för att verksamhetennår en ökad måluppfyllelse.För ytterligare informationKontakta Gunnar Kriegholm, gunnar.kriegholm@skolverket.se,ellerAndreas Bergh, andreas.bergh@pi.oru.se.Skolverkets rapport 220, Informationoch kommunikation – Nyckelfrågor iskola och barnomsorg beställes hosFritzes kundservice (adress se sista sidan).Best nr är 02:756 och priset är 50kr exkl moms. Porto tillkommer.Rapporten kan också hämtas via länkenwww.skolverket.seDistansundervisning –mode eller möjlighet?Distansundervisning ses som ett sätt att erbjuda fler möjligheter attstudera på egna villkor. Hittills är det mest vuxna som erbjudits detta.Skulle distansundervisning kunna utnyttjasockså på gymnasieskolan? Vilkakonsekvenser får det? Dessa frågor varutgångspunkt för denna forskningsöversikt.Begreppet distansundervisning kanges många olika betydelser, allt frånvideoöverförda föreläsningar till självstudiervid datorn. Den här rapportenförsöker på ett objektivt sätt redovisasvensk och utländsk forskning som belyserdistansundervisning ur en radolika aspekter: pedagogiska, organisatoriska,tekniska. Konsekvenser beskrivsur både lärares och studenters synvink-»2 NYHETSBREV 9.02

»lar. Till sist ges åtgärdsförslag rörandeorganisation, teknik m m.Området tämligen outforskatI slutorden konstateras att området distansundervisningför ungdomar fortfarandeär tämligen outforskat, att denförmodligen inte är den avgörande faktornför att erbjuda gymnasieungdomarvalfrihet - den ger inga lättköpta vinstervare sig för ungdomarna själva, för lärarnaeller för skolorna. Men fortsattförsöksverksamhet är värdefull och börföljas upp omsorgsfullt.Beställ bokenBoken, som är en första utgåva i serien Forskning i fokus, beställs hos Fritzes kundservice,adress se sista sidan. Best nr är 02:749 och priset 70 kr exkl moms. Portotillkommer.Projektet Språkrum inbjuder till seminarium:”Skolbibliotek,informationssökning ochlärande”• Vad lär elever då de söker information? Hur använder de material som desjälva funnit?• Blir det någon skillnad om eleverna söker i böcker eller på webben?• Hur bidrar undervisningen till att elever blir informationskompetenta?• Vilken roll spelar skolbiblioteket för en kreativ lärmiljö?• Vad krävs av bibliotek och skola för att de tillsammans ska skapa en framgångsrikskola?Louise Limberg, universitetslektor, ochFrances Hultgren, universitetsadjunkt,båda verksamma vid Biblioteks- ochinformationsvetenskap/Bibliotekshögskolan,gemensam enhet vid Göteborgsuniversitet och Högskolan i Borås,presenterar en forskningsöversikt ochen kunskapsöversikt på temat informationssökningoch lärande.Tid: Onsdagen den 20 november 2002, kl. 15.00.Plats: Universeum, Hörsalen. Södra vägen 50, Göteborg.Seminariet är kostnadsfritt.I början av november kommer ett merdetaljerat program att skickas ut.AnmälanAnmälan till seminariet kan redan nuskickas till Ulrika Sundin, ulrika.sundin@skolverket.seeller Maria Hult,maria.hult@skolverket.sePrenumerationer Via Skolverkets webbplats,www.skolverket.se hittar du de olikamöjligheter du har att prenumerera påinformation från Skolverket. Allaprenumerationerna skickas till dine-postadress.• Elektroniska NyheterNyheter från Skolverket direkt till dine-post adress! Urvalet av nyheter ärfrämst baserat på vad som harpublicerats på Skolverkets webbplats.• Nya publikationer från SkolverketVill du hålla dig uppdaterad om vilkapublikationer Skolverket ger ut. Du kangöra ett urval på de områden du ärintresserad av och få besked via e-postnär en ny publikation inom ditt intresseområdekommit.• PressmeddelandenI e-postbrevet hittar du pressmeddelandetsrubrik samt ingress och endirektlänk till det fullständiga pressmeddelandetpå vår webbplats.• PekarenPekaren skickas ut en gång i månaden.Nyhetsbrevet kommer att ge digmöjlighet att få information om vad somhänder på Skoldatanätet.• FredagsbrevetEtt nyhetsbrev med Internettips förbibliotekarier och lärare i skolan.• Skola - ArbetslivNyhetsbrevet vänder sig till dig som ärintresserad av området skola-arbetsliv.www.kvinnofrid.se Skolverket har, tillsammans med 14andra myndigheter deltagit i ProjektetNationell myndighetssamverkan förkvinnofrid. Myndigheterna har tillsammanstagit ansvar för en samladinformation om arbete mot våld motkvinnor. Det sker i en Internetportal,www.kvinnofrid.se, där det finns engemensam ingång till information somtidigare var spridd på många olikaställen. Portalen vänder sig till allayrkesgrupper som möter kvinnor somutsatts för våld.Mycket av det arbete som sker idag ärinte dokumenterat eller tillgängligt.Därför kan sidan inte göra anspråk påatt vara heltäckande, men man kanhitta rapporter, statistik och beskrivningarav olika verksamheter ochprojekt inom området, liksom informationom aktuella konferenser,utbildningsmaterial och litteratur.NYHETSBREV 9.023

Arbetsplatsförlagd utbildningMöjligheter för skolhuvudmän att söka stöd för genomförande av arbetsplatsförlagd utbildning utomlands.Stödet är riktat till gymnasieskolans yrkesförberedande program.Det ökade ömsesidiga beroendet mellanvärldens länder och folk är en processsom påverkar alla och den ställerkrav på ständiga och snabba förändringar.En fortsatt internationaliseringär en viktig faktor i det nationella arbetetför att höja kvaliteten inte minstinom den yrkesförberedande utbildningen.Kunskap och kompetens är enav grundstenarna för att klara en allthårdare konkurrens.Skolverket har under 2002 regeringensuppdrag att stödja skolhuvudmänför att elever på gymnasieskolans yrkesförberedandeprogram skall kunna genomföradelar av den arbetsplatsförlagdautbildningen (APU) utomlands.Initiativet är mycket uppskattatoch Skolverket hoppas att få motsvarandemöjlighet för år 2003. Ett sådantbeslut kan väntas under december 2002.Att förlägga delar av arbetsplatsförlagdautbildningen utomlands kräverett omfattande förberedelsearbetefrån skolans sida.Den arbetsplatsförlagda utbildningensomfattning framgår av respektiveprogramhäfte och regleras vidare i bl.a.gymnasieförordningen samt SKOLFS1991:47. Beträffande specialutformatprogram, lokal inriktning samt lokalakurser finns detta också reglerat i bl.agymnasieförordningen.Ansökan om stödSkolverket aviserar härmed, under förutsättningatt regeringen så beslutar,möjligheten för skolhuvudmän att ansökaom stöd för verksamhet som skallgenomföras under vårterminen 2003.Närmare anvisningar, ansökningstidoch ansökningsblankett återfinns påSkolverkets hemsida www.skolverket.seunder rubriken ”Projekt/Studier” ochdärefter ”Bidrag och stipendier”. Observeraatt detta är endast tillgängligtpå webbplatsen fram till sista ansökningsdatum.Eventuella möjligheter att ansöka omstöd för APU förlagd utomlands ochsom huvudmannen avser att genomföraunder höstterminen 2003 återkommerSkolverket till lägre fram under våren2003.För ytterligare information:För ytterligare information, kontaktaPer-Axel Persson, tfn 0733-77 34 20,per-axel.persson@skolverket.seBedömning och betygUnder november och december kommer LÄRARÖPPET att sända en serie inslag om bedömning ochbetygssättning.I kanal P1 tisdagar kl 21.03 med repris i kanal P2 torsdagar kl 09.20, med start den 5 november, kommer en serie programsom handlar om bedömning och betygssättning. Här följer en kort beskrivning av innehållet och sändningsdagar:• Varför har vi betyg? 5/11, repris 7/11Några axplock ur betygssättningens historia. Bland andra medverkar Håkan Andersson, universitetslektor vid Umeå universitetoch Kristian Ramstedt, undervisningsråd vid Skolverket.• Mål- och kunskapsrelaterat– det ”nya” betygssystemet. 12/11, repris 14/11Per Måhl, lärare, föreläsare, författare och sakkunnig i Betygsberedningen för det nuvarande betygssystemet delar med sigav sina erfarenheter.• Är betygen likvärdiga och rättvisa? 19/11, repris 21/11Hur kommer det sig att elever, som börjar gymnasiet med samma betyg, kan ha mycket olika kunskaper? Finns det för fåbetygssteg? Ska betygen kunna överklagas?• Vad sätter läraren betyg på? 26/11, repris 28/11Hur tungt väger proven vid betygssättningen? Får ordningsamma elever bättre betyg än stökiga? Vet eleverna vad lärarensätter betyg på?• Eleven som medbedömare. 3/12, repris 5/12Viveka Strömbäck, lärare vid KfS gymnasium i Stockholm, vill lära eleverna att själva bedöma kvaliteten i sitt arbete.Nyhetsbrevet skickas gratis i ett exemplar till skolförvaltningar, skolstyrelser,skolledare, förskolor, fritidshem m.fl. Det är föreståndarens/rektorns ansvar att kopiera och sprida det till lärare och övriga kollegor!Nyhetsbrevet finns även på Skolverkets webbplats, www.skolverket.se.skolverket.se.Ansvarig utgivare: Ann Charlotte GunnarsonSynpunkter och tips: Gunnevi Henriksson, Skolverket, 106 20 Stockholm,gunnevi.henriksson@skolverket.seBeställa läroplans- och kursplanematerial, SKOLFS:Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm Tel:08-690 90 40 Fax: 08-690 95 50E-post: skolverket@fritzes.se Webbplats:www.fritzes.seBeställa skrifter:Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm Tel:08-690 95 76 Fax: 08-690 95 50E-post: skolverket@fritzes.se Webbplats:www.skolverket.seISSN 1402-04914 NYHETSBREV 9.02