13.07.2015 Views

Yttrande över Karlskoga kommuns bostadsplaneringsprogram 2012

Yttrande över Karlskoga kommuns bostadsplaneringsprogram 2012

Yttrande över Karlskoga kommuns bostadsplaneringsprogram 2012

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Tjänsteskrivelse2013-02-01 BUN <strong>2012</strong>.0707Handläggare:Lars JonssonBarn- och utbildningsnämnden<strong>Yttrande</strong> <strong>över</strong> <strong>Karlskoga</strong> <strong>kommuns</strong><strong>bostadsplaneringsprogram</strong> <strong>2012</strong>SammanfattningBarn- och utbildningsnämnden har att svara påBostadsplaneringsprogram <strong>2012</strong> för <strong>Karlskoga</strong> kommun. Barn- ochutbildningsnämnden ser att man i planeringsprogrammet uppmärksammatspeciella boenden för ensamkommande barn och boende förasylsökande. För barn- och utbildningsnämnden är det viktigt att detfinns tillgängliga och tillräckliga lokaler i vilka man kan bedrivaundervisningen för dessa olika grupper.BeslutsunderlagBarn- och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 1 februari 2013Kommunstyrelsen i <strong>Karlskoga</strong> kommun, Bostadsplaneringsproram <strong>2012</strong>– strategidokument och planeringsunderlagBakgrundRiktlinjer för bostadsförsörjning skall antas av kommunfullmäktige.Riktlinjerna kallas i <strong>Karlskoga</strong> för <strong>bostadsplaneringsprogram</strong>. För barnochutbildningsnämnden är det viktigt att det finns tillgängliga ochtillräckliga lokaler för undervisning. Det kan vara svårt att <strong>över</strong> tid<strong>över</strong>blicka behovet av utbildningsplatser för inflyttade invandrare till<strong>Karlskoga</strong>. I och med de lokalnedskärningar som gjorts, så har detinneburit en förtätning på de kvarvarande skolorna. Det måste finnas enberedskap att relativt snabbt få fram lämpliga undervisningslokaler.KonsekvensbeskrivningAtt det finns tillgängliga, lämpliga och tillräckliga lokaler för de grupperav invandrare som blir aktuella för barn- och utbildningsnämndensinsatser.c:\temp\ncav94hclu.docPOSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO691 83 KARLSKOGA Fakturahantering 0586-610 00 bun@karlskoga.se 12 27 80-0BESÖKSADRESS Box 50755 TELEFAX WEBBADRESS ORG NRSkrantahöjdsvägen 35 202 71 MALMÖ 0586-619 83 www.karlskoga.se 212000-1991


2013-02-012 (3)Barn- och utbildningsförvaltningens förslag till beslutBarn- och utbildningsnämnden föreslår <strong>kommuns</strong>tyrelsen att antaföreslaget Bostadsplaneringsprogram <strong>2012</strong> för <strong>Karlskoga</strong> kommun.Lars JonssonIntendentBilagaKonsekvenser för en hållbar utveckling – sammanfattande bedömningExpedieras tillKommunstyrelsen <strong>Karlskoga</strong> kommun


BilagaKonsekvenser för en hållbar utveckling - sammanfattande bedömning av förslag till beslutAspekter Beslutsförslaget har … Beskrivning av konsekvenser utifrån checklistanSociala/kulturellaBarnkonventionenDialog och inflytandeFolkhälsaJämlikhet och social rättvisaJämställdhetKulturmiljö/kulturellaomgivningarMiljörelaterad hälsaen positivpåverkanXXXXingenpåverkanEkologiska AvfallXXXXen negativpåverkanLyft särskilt fram konsekvenser som kommer i konflikt med andra aspekter av hållbar utveckling.Biologisk mångfaldEnergiKonsumtionTransporterVatten, luft och markEkonomiska Kommunens ekonomiXXXXXXKostnadseffektivitetTillväxtXX


Bostadsplaneringsprogram <strong>2012</strong> - <strong>Karlskoga</strong>Bostadsplaneringsprogram <strong>2012</strong>Bilaga planeringsunderlag1


Bostadsplaneringsprogram <strong>2012</strong> - <strong>Karlskoga</strong>InnehållsförteckningPlaneringsunderlagets innehåll och syfte .............................................................. 1Kommunens ansvar för bostadsförsörjningen ...................................................... 1Vision 2020 – Översiktsplan – Bostadsplaneringsprogram .................................. 3Boendeutveckling ..................................................................................................... 3Utgångpunkter beslutade i ÖP 2011 (Kap 5.1) ............................................................... 3Aktuellt planeringsunderlag (hösten <strong>2012</strong>) .................................................................... 3Fastighetsägares och mäklares bedömning av bostadsmarknaden i <strong>Karlskoga</strong> 4Villabebyggelse ........................................................................................................ 5Utgångpunkter beslutade i ÖP 2011 (Kap 5.1.1) ............................................................ 5Aktuellt planeringsunderlag (hösten <strong>2012</strong>) .................................................................... 5Flerfamiljshus- och radhusbebyggelse .................................................................. 6Utgångpunkter beslutade i ÖP 2011 (Kap 5.1.2) ............................................................ 6Aktuellt planeringsunderlag (hösten <strong>2012</strong>) .................................................................... 7Hyresbostäders lägesbedömning av bostadsmarknaden i <strong>Karlskoga</strong> ................ 7Nuläge............................................................................................................................... 8Diagram 1 ....................................................................................................................................... 8Diagram 2 ....................................................................................................................................... 9Diagram 3 ....................................................................................................................................... 9Framtiden ........................................................................................................................111. Boende för äldre .................................................................................................................. 112. Boenden för familjer ............................................................................................................ 113. Nya bostäder ........................................................................................................................ 114. Studentbostäder .................................................................................................................. 11Avveckling flerfamiljshusbebyggelse ................................................................... 12Utgångpunkter beslutade i ÖP 2011 (Kap 5.2) ..............................................................12Aktuellt planeringsunderlag (hösten <strong>2012</strong>) ...................................................................12Riktade boenden ..................................................................................................... 12Utgångpunkter beslutade i ÖP 2011 (Kap 5.3) ..............................................................12Aktuellt planeringsunderlag (hösten <strong>2012</strong>) ...................................................................12Ansvar för förskola, utbildning, vård och omsorg .............................................. 13Utgångpunkter beslutade i ÖP 2011 (Kap 11.1) ............................................................13Aktuellt planeringsunderlag (hösten <strong>2012</strong>) ...................................................................13Handikappomsorg .................................................................................................. 13Utgångpunkter beslutade i ÖP 2011 (Kap 11.9) ............................................................13Aktuellt planeringsunderlag (hösten <strong>2012</strong>) ...................................................................13Planerade förändringar ..................................................................................................14


Bostadsplaneringsprogram <strong>2012</strong> - <strong>Karlskoga</strong>Utvecklings- eller begåvningsnedsättning ............................................................................... 14Boenden för personer med psykiskt funktionshinder ............................................................. 14Äldreomsorg ........................................................................................................... 14Utgångpunkter beslutade i ÖP 2011 (Kap 11.10) ..........................................................14Aktuellt planeringsunderlag (hösten <strong>2012</strong>) ...................................................................15Diagram 4 ..................................................................................................................................... 15Specialboenden ...................................................................................................... 16Utgångpunkter beslutade i ÖP 2011 (Kap 11.11) ..........................................................16Aktuellt planeringsunderlag (hösten <strong>2012</strong>) ...................................................................16Studentbostäder .......................................................................................................................... 16Boende för ensamkommande barn ........................................................................................... 16Boende för asylsökande ............................................................................................................. 16Socialförvaltningens bedömning av utveckling och behov av särskildaboenden i <strong>Karlskoga</strong> .............................................................................................. 17Diagram 5 ..................................................................................................................................... 17Diagram 6 ..................................................................................................................................... 18Diagram 6 ..................................................................................................................................... 18Framtid ............................................................................................................................19Särskilt boende i <strong>Karlskoga</strong> ................................................................................... 19Vård och omsorg ............................................................................................................19Biståndsbedömt boende (särskilt boende) ............................................................................... 19Ej biståndsbedömda boenden (hyresbostäders definition) .................................................... 20Handikappomsorg ..........................................................................................................20Bostad med särskild service i form av gruppbostad eller servicebostad(trapphusboende) ........................................................................................................................ 20Gruppbostad ................................................................................................................................ 21Landsbygdsutveckling ........................................................................................... 21Utgångpunkter beslutade i ÖP 2011 (Kap 5.4) ..............................................................21Aktuellt planeringsunderlag (hösten <strong>2012</strong>) ...................................................................21Fritidsboende .......................................................................................................... 22Utgångpunkter beslutade i ÖP 2011 (Kap 5.5) ..............................................................22Aktuellt planeringsunderlag (hösten <strong>2012</strong>) ...................................................................22Landsbygdsutveckling och strandskydd ............................................................. 23Utgångpunkter beslutade i ÖP 2011 (Kap 5.6) ..............................................................23Aktuellt planeringsunderlag (hösten <strong>2012</strong>) ...................................................................23Bostadsprogram – <strong>över</strong>gripande värdedokument för bostadsutveckling ......... 24ÖP 2011 (Kap 5.7)............................................................................................................24


Bostadsplaneringsprogram <strong>2012</strong> - <strong>Karlskoga</strong>Planeringsunderlagets innehåll och syfteSyftet med ett särskilt dokument för planeringsunderlag – d v s bakgrund, fakta, statistik,beskrivningar och förklaringar - är att göra Strategidokumentet mer <strong>över</strong>skådligt och skarpt.Avgränsningen mellan strategidokumentets innehåll och planeringsunderlaget är inte alltid självklart,så detta är en bedömning av arbetsgruppen. Planeringsunderlaget är således inte avsett att fastställas ibeslut utan att användas som ett underlag för att förklara slutsatser i strategidokumentet för den somönskar fördjupa sig. Det mesta av den text som finns i Strategidokumentet återkommer iplaneringsunderlaget för att underlätta läsning, <strong>över</strong>blick och sammanhang.Kommunens ansvar för bostadsförsörjningenKommunerna har ett <strong>över</strong>gripande ansvar för bostadsförsörjningen och ska enligt Lag omkommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:1383, vilken trädde i kraft 1 jan 2001) planera förbostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder ochför att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs.Lagstiftningen (hela lagtexten redovisas nedan) specificerar inte på vilket sätt kommunerna skaupprätta och redovisa nämnda riktlinjer. Det sker dock vanligen i ett dokument benämntbostadsförsörjningsplan, bostadsförsörjningsprogram, boendeplanering eller liknande. Benämningeninnebär ingen skillnad för dokumentets status. Eftersom det helt saknas lagstyrning för redovisningenav bostadsförsörjningsansvaret ser kommunernas produkter väldigt olika ut, både vad gälleruppbyggnad, innehåll och detaljeringsgrad. Andra dokument i kommunen, t ex visioner och<strong>över</strong>siktplan, kan påverka men det är upp till den enskilda kommunen vilka kopplingar och vilkensamordningsnivå man önskar.<strong>Karlskoga</strong> kommun har valt att använda en modell delvis som lånats från Arboga kommun därbostadsförsörjningsdokumentet delats in i tre delar där endast en del – strategidokumentet – går tillkommunfullmäktige för beslut, medan övriga båda delar – ”planeringsunderlag” respektive ”byggklaratomter och bostadsprojekt under planering” – är dokument som löpande förnyas och som kan utgöraett aktuellt underlag vid nästa tillfälle som bostadsförsörjningsprogrammet ska förnyas.<strong>Karlskoga</strong> kommun har valt att kalla dokumentet för Bostadsplaneringsprogram eftersom det ihuvudsak anger riktlinjer för planeringen och inte att kommunen rent fysiskt kommer att bygga ochförsörja kommuninvånarna med bostäder.Dokumentets tidsmässiga horisont är fram till 2020 men en prövning av innehållet bör göras varjemandatperiod.1


Bostadsplaneringsprogram <strong>2012</strong> - <strong>Karlskoga</strong>2


Bostadsplaneringsprogram <strong>2012</strong> - <strong>Karlskoga</strong>Vision 2020 – Översiktsplan – BostadsplaneringsprogramDetta bostadsplaneringsdokument bygger på riktlinjerna i <strong>Karlskoga</strong> <strong>kommuns</strong> <strong>över</strong>siktsplan somantogs 1 mars 2011. Översiktsplanen tar i sin tur avstamp i kommunens visionsdokument.Visionen sätter upp mål och ambitioner som <strong>Karlskoga</strong> kommun ska sträva mot. Översiktsplanenanger strategiska riktlinjer inom en rad olika områden, den anger den <strong>över</strong>gripande färdriktningen menäven vissa prioriteringar. Bostadsplaneringsprogrammet ska visa på hur visioner och riktlinjer skakunna förverkligas inom bostadssektorn.Bostadskapitlet i <strong>över</strong>siktsplanen ingår i Planeringsunderlaget som utgör en bilaga till detta dokument.Texten i <strong>över</strong>siktsplanen upprepas inte inom ramen för <strong>bostadsplaneringsprogram</strong>met, däremotredovisas riktlinjerna. Bostadsplaneringsprogrammet följer avsnittsindelningen i <strong>över</strong>siktsplanen ochunder respektive avsnitt görs aktuella reflektioner och fördjupningar av riktlinjerna i syfte attkonkritisera åtgärder för att uppfylla dessa eller åtminstone aktivt föra målsättningen framåt.I en annan bilaga – Byggklara tomter och bostadsprojekt under planering - redovisas ensammanställning av kommunens beredskap för bostadsbyggande; tillgängliga avstyckade tomter somkan säljas och bebyggas omgående, planlagda områden där tomter kan göras byggbara inom 6månader, områden där planläggning pågår eller som kräver längre förberedelser än 6 månader för attbli byggklara, områden där bostadsbebyggelse diskuterats men där planuppdrag saknas. Dettadokument ingår inte i den del av bostadsplaneringen som beslutas eftersom det förnyas kontinuerligt.BoendeutvecklingUtgångpunkter beslutade i ÖP 2011 (Kap 5.1)Kommunen ska eftersträva att kunna erbjuda ett varierat utbud av mark förbostadsbyggande, såväl avseende lägen som bostadstyper.Bebyggelsen ska utvecklas och utformas utifrån efterfrågan.Förtätning av bebyggelse ska prioriteras, särskilt i stadskärnanBostadsbebyggelse med anknytning till vatten ska prioriteras samtidigt somallmänhetens tillgång till stränderna säkerställs i rimlig omfattning.Bostäder i form av marklägenheter eller villatomter prövas där flerfamiljshus rivits.Program- och planarbete i enlighet med ovannämnda riktlinjer ska initieras.Möjligheter till bostadsetableringar enligt landsbygdsutvecklingsbegreppet i den nyastrandskyddslagstiftningen utreds.Aktuellt planeringsunderlag (hösten <strong>2012</strong>)De grundläggande förutsättningarna för bostadsmarknaden i <strong>Karlskoga</strong> kommun kvarstår så som debeskrivs i <strong>över</strong>siktsplanen. Ett trendbrott kan dock skönjas avseende befolkningsminskningen som hardämpats snabbare än väntat och under första halvåret <strong>2012</strong> t o m visar på ett plus på 63 personer.Avgörande för utvecklingen är invandringen.Läget på arbetsmarknaden i <strong>Karlskoga</strong> är stabilt och den stora inpendlingen i förhållande tillutpendlingen bekräftar detta. Bilden av <strong>Karlskoga</strong> som en krisort lever dock kvar, både i <strong>Karlskoga</strong>och i närområdet, vilket sannolikt hämmar utvecklingen på bostadsmarknaden. I Örebro, regionensstora tillväxtort och motor, är <strong>Karlskoga</strong> i princip okänt och vare sig kommun, mäklare eller andra3


Bostadsplaneringsprogram <strong>2012</strong> - <strong>Karlskoga</strong>aktörer marknadsför objekt i Örebro. Kostnadsläget på småhus, i många fall i mycket attraktiva lägen,är en konkurrensfördel som knappast utnyttjas alls.Ett aktivt arbete med att öka utbudet av nya villatomter kan i viss mån ha bidragit till att fler hittatattraktiva boendealternativ i <strong>Karlskoga</strong>. Här inkluderas även möjligheten att konvertera fritidshus tillåretruntboende som underlättas av pågående utbyggnader av vatten och avlopp utanför tätorten, därkommunen beslutat utöka verksamhetsområdet på östra sidan Möckeln samt i Villingsberg. Antaletlediga lägenheter har dock totalt sett minskat varför orsaken till den mer positiva befolkningstrendeninte enbart beror på fler boendealternativ.Förutsättningarna för nyproduktion har under det senaste året dock generellt försämrats genom hårdarelåneregler och en allmänt instabil finansiell marknad. Utvecklingsmöjligheterna står därför i huvudsaktill enskilda personers och familjers beslut att investera medan fastighetsägare och entreprenörer liggerlågt. Någon förändring av dessa förutsättningar kan inte skönjas i närtid. Det kommunalabostadsbolaget har här en viktig uppgift att möta den efterfrågan som ändå finns.Kommunen själv har också möjlighet att använda riktade boenden, t ex vårdboenden ochgruppboenden, som hävstång för att låta aktörer producera vanliga bostadslägenheter. Med enlångsiktigt säker hyresbas kan andra aktörer trots allt <strong>över</strong>väga att investera i <strong>Karlskoga</strong>. Riktadeboenden bör därför alltid prövas i Centrumstråket för att bidra till en allmän utveckling av centrum ochav bostadsmarknaden.Fastighetsägares och mäklares bedömning avbostadsmarknaden i <strong>Karlskoga</strong>För att komplettera kunskap och planeringsunderlag avseende bostadsmarknaden har två olika enkäterskickats ut. En till ett urval privata fastighetsägare (13) och en till fastighetsmäklare (3). Samtligafastighetsägare/mäklare som fått enkäten rings upp varpå frågorna gås igenom per telefon. Någraföretag har valt att svara brevledes redan innan de blivit uppringda.I skrivande stund är inte samtliga enkäter/kontakter klara och därmed inte en fullständigsammanfattning. Kort kan dock redan nu sägas att samtliga privata fastighetsägare har balans i sittbestånd. Man har inga svårigheter att hyra ut och endast lägenheter som genomgår åtgärder ärkortvarigt outhyrda. Ingen fastighetsägare har planer på nybyggnation. Om eventuell expansionplaneras så kommer det ske genom förvärv. Centrala lägenheter är mest efterfrågade helst ikombination med hiss. God tillgänglighet efterfrågas ofta men här finns tyvärr stora brister i befintligabestånd och små möjligheter att åtgärda dessa p g a hur husen byggdes under 40- och 50-talen. Det är ipraktiken omöjligt att få in hiss i de flesta.Mäklare bekräftar bilden om centrum som det mest efterfrågade läget och hiss/god tillgänglighet somvanligaste önskemål men även garage efterfrågas ofta. I många flerfamiljshus, både hyresrätt ochbostadsrätt, är antalet garage för litet. Prisskillnaden för bostadsrätter med och utan hiss är betydande.Avseende villor är, förutom centralt, även områden med anknytning till Möckelnstranden efterfrågade.Generellt tar det längre tid att sälja f n men det är ett nationellt fenomen och till stor del beroende påtuffare lånevillkor.Detta stycke kommer att kompletteras när enkätundersökningen är helt avslutad.4


Bostadsplaneringsprogram <strong>2012</strong> - <strong>Karlskoga</strong>VillabebyggelseUtgångpunkter beslutade i ÖP 2011 (Kap 5.1.1)Kommunen ska kunna erbjuda ett varierat utbud av lägen för villabebyggelse.Privata och kommunala initiativ för att skapa nya tomter för villabebyggelse harlika stort värde.Förtätning av bebyggelse där infrastruktur redan finns prioriteras.Nyexploatering och, där det bedöms lämpligt, konvertering av fritidshus tillåretruntboende med anknytning till vatten prioriteras, främst vid sjöarna Möckeln,Lonnen och Våtsjön.Förutom förtätningar föreslås grupper av villor eller nya villaområden i följandelägen prioriteras först:o Storängsudden och Storängsgärdet, Västra Möckelnsstranden (kommunalmark)o Vid golfbanan, Bricketorp (kommunal mark)o Udden, Norra Östervik (privat mark)o Våtsjötorp/Villingsberg, Våtsjön (privat mark)o Karlbergsområdet, Karlberg (kommunal mark)o Botorp – boende kombinerat med djurhållning, främst häst(kommunal/privat mark)På längre sikt eller om efterfrågan uppstår föreslås villaområden i följande lägen:o Östra sidan Lonnen, Lonnhyttan (privat mark)o Östra Möckelnstranden, mellan golfbanan och Degerforsgränseno Södra Rävåsen, Bohult (kommunal mark)o Storängstorp, Högåsen (kommunal mark)o Hägnan, Björkborn (kommunal/privat mark)Aktuellt planeringsunderlag (hösten <strong>2012</strong>)Utbudet av villatomter har ökat under de senaste två åren. Nya detaljplaner finns för Storängsuddenoch Norra Östervik som innehåller totalt ett 40-tal nya villatomter, samtliga med nära anknytning tillvatten. Planläggning vid golfbanan i Bricketorp är inne i slutskedet och genererar ytterligare ett 10-talvillatomter och planläggningen vid Våtsjötorp har påbörjats, även här med direkt anknytning tillvatten, och kan komma att resultera i upp till 20 nya villatomter men kanske framförallt konverteringtill åretruntboende av på sikt upp till 60 fritidshus. Pågående planläggning av ett område vidÄspedalen men samt på östra sidan av Lonnen förväntas medge ett 20-tal nya villatomter ochmöjlighet till konvertering av ett stort antal fritidshus. Genomförd, pågående eller planerad utbyggnadav vatten och avlopp är en förutsättning för denna utveckling. I minst fyra av ovannämnda områden ärLIS-områden en del av förutsättningarna (se särskilt avsnitt nedan).Avvecklingen av delar av Karlbergsskolan kommer öppna ytor som kan användas förbostadsbebyggelse. Planläggning bör ske för villatomter, även marklägenheter och radhus .5


Bostadsplaneringsprogram <strong>2012</strong> - <strong>Karlskoga</strong>Boende kombinerat med djurhållning har åter aktualiserats i Botorp, utredning och planläggning börinledas i enlighet med gällande prioritering.Pågående planläggning vid Storängstorp genererar en ny villatomt, däremot avvaktas planläggning avnya bostadsområden här och även i övrigt förutsätts en tydlig efterfrågan eller motsvarande initiativför att påbörja utredning av övriga områden i andra prioriteringsgruppen. Det gäller främstStorängsgärdet, där utfall av försäljningen av de nya tomterna vid Storängsudden avvaktas.Enstaka villatomter i centrala lägen bör alltid skapas om möjlighet uppstår, detta ligger i linje medsåväl förtätnings- som centrumutvecklingstanken. Få ytor är dock disponibla.Planläggningen vid Aggerudsviken har varit inriktad på radhus/kedjehus eller flerfamiljsbebyggelse.Efterfrågan är dock fortfarande låg vad gäller flerfamiljshus och radhus. Det är sannolikt nödvändigtatt öppna området för fristående hus, vilket planen medger, fortfarande en tät exploatering men iprincip av villakaraktär. Att helt släppa husvalen fria strider dock mot intentionerna omsammanhållna arkitektoniska enheter. Vilka ramar för byggande som kan medges bör utredas. För attkomma framåt bör dessutom minst den ena av de båda konstgjorda vikarna anläggas eftersom det intebedöms möjligt att intressera potentiella köpare för projektet så som omgivningarna ser ut idag. Detbedöms även nödvändigt att omvandla dagens interna bostadsgata till en kommunal gata för att ökaintresset från potentiellas köpare. Ansvar och framtida kostnader för drift och underhåll hämmarintresset (se avsnittet flerfamiljshus nedan).Sammantaget har en stor del av riktlinjerna i ÖP:n uppfyllts eller är under arbete.Flerfamiljshus- och radhusbebyggelseUtgångpunkter beslutade i ÖP 2011 (Kap 5.1.2)Nybyggnad av flerfamiljshus och radhus bör främst ske genom förtätning och därcentrala lägen i stadskärnan och lägen med anknytning till vatten prioriteras. Idenna kategori inräknas även radhus/kedjehus samt boende kombinerat med handel,vanligen i bottenplan.Flerfamiljshus/radhus i följande lägen prioriteras först:o Aggerudsviken, Skranta/Aggerud (kommunal mark)o Centrumstråket, Loviselund, (kommunal mark/privat mark)o Rapphönan, Centrum (kommunal mark)o Fabriksgatan, Rävåsen (kommunal/privat mark)På längre sikt prövas möjlighten att bygga flerfamiljshus/radhus i följande lägen:o Karlbergsparken, Karlberg (kommunal mark)o Loviselundsskolan, Loviselund (kommunal mark)Hägnan, Björkborn (kommunal/privat mark)6


Bostadsplaneringsprogram <strong>2012</strong> - <strong>Karlskoga</strong>Aktuellt planeringsunderlag (hösten <strong>2012</strong>)Under de senaste två åren har arbetet med de tre första punkterna framskridit så att det nu finns tredetaljplaner för området vid Aggerudsviken, ett program som anger riktlinjer för Centrumstråket samten detaljplan för två flerfamiljshus i kvarteret Rapphönan.Efterfrågan vid Aggerudsviken är fortfarande låg vad gäller flerfamiljshus och radhus. Det är sannoliktnödvändigt att öppna området för fristående hus, vilket planen medger, en tät exploatering men iprincip av villakaraktär. För att komma framåt bör minst den ena av de båda konstgjorda vikarnaanläggas eftersom det inte bedöms möjligt att intressera potentiella köpare för projektet så somomgivningarna ser ut idag. Det bedöms även nödvändigt att omvandla den interna bostadsgata somidag finns till en kommunal gata om köpare ska vara intresserade. Ansvar och framtida kostnader fördrift och underhåll hämmar intresset.Programmet för Centrumstråket anger att handel och publika verksamheter i bottenplan skakombineras med bostäder, på våning två och uppåt. Även hus på upp till 10 våningar kan accepterasför att möta ekonomiska förutsättningar. Full tillgänglighet i såväl bostäder som yttre miljö är en viktigfaktor, tydligt efterfrågad vilket bekräftas av såväl fastighetsägare som mäklare. Planuppdrag finns förhela centrumstråkssträckan och en aktiv dialog med lokala fastighetsägare och andra intressenterpågår.Det kommunala bostadsföretaget Hyresbostäder i <strong>Karlskoga</strong> AB har beslutat bygga ett flerfamiljshusom 22 lägenheter i kv Rapphönan. Planen, som medger två flerfamiljshus om sammanlagt 44lägenheter har vunnit laga kraft och byggstart av det första huset beräknas ske till våren 2013.Planläggning vid området Fabriksgatan håller pågår vilket medger ombyggnad för att skapa någraenstaka lägenheter. Två fastigheter som idag är planlagd för nybyggnad av bostäder kommer p g amarkföroreningar inte att kunna användas för detta ändamål. Möjligheterna till ytterligare nyalägenheter vid Fabriksgatan är därför begränsade.Avvecklingen av delar av Karlbergsskolan kommer öppna ytor som kan användas förbostadsbebyggelse. Marklägenheter bedöms vara den enda typ av flerfamiljshus som är aktuell,eventuellt även radhus.Exploatering i områdena vid Loviselund och Hägnan ligger enligt nuvarande bedömningar lägre fram itiden, inga aktiva åtgärder vidtas här tills vidare.Under de senaste två åren har två radhuslängor uppförts vid Gymnasistgatan i Bregårdsområdet ochvid Anders Ersgatan direkt intill Centrumstråket har en kontorsbyggnad byggts om till ettflerfamiljshus med 8 lägenheter. Båda projekten faller inom ramen för ÖP:ns riktlinjer om förtätningoch samtliga lägenheter är uthyrda. Ytterligare förtätning med bostäder av radhuskaraktär börmöjliggöras i Bregårdsområdet. Planläggning vid Pärlgatan pågår. I centrum prioriteras i första handCentrumstråket.Hyresbostäders lägesbedömning av bostadsmarknaden i<strong>Karlskoga</strong>Nedanstående stycke är det kommunala bostadsbolaget Hyresbostäders bedömning av nuläge ochframtida förändringar och behov. För att kunna ge en samlad bild av bolaget inkluderar texten nedanuppgifter om såväl traditionella bostadslägenheter som lägenheter i riktade boenden, vilka tas upp7


Bostadsplaneringsprogram <strong>2012</strong> - <strong>Karlskoga</strong>Diagram 2Bolaget har under de sista 10 åren avvecklat ca 1200 lägenheter för bostadsändamål i huvudsak genomrivningar. Bolaget har idag 2576 lägenheter.Bolaget är den enskilt största fastighetsägaren på orten med hyresrätter. Hyresbostäders andel av dentotala bostadsmarknaden är ca 16 % se nedan diagram 3 (avser 2008 men några större förändringar harinte skett de senaste åren).Diagram 316% (19%)18% (19%)VillorBostadsrätter24% (25%)42% (38%)9


Bostadsplaneringsprogram <strong>2012</strong> - <strong>Karlskoga</strong>Merparten av de fastigheter bolaget äger är byggda på 1950-60 och 70 talet. Lägenhetsfördelningen ibeståndet är i huvudsak 2-3 rok.1 rok 3742 rok 12543 rok 7174 rok 1935 rok 18 samt ett 20 dubbletter för studentboendeI det totala antalet lägenheter ingår per dags dato2st vårdboende 103 lägenheter5st servicehus 260 lägenheter20 lägenheter för ensamkommande flyktingbarn40 lägenheter för asylsökande genom Migtationsverket5 st Gruppboende 33 lägenheter140 lägenheter för Seniorboende123 lägenheter för 50 PlusboendeFram till idag har krävts särskilt beslut av socialförvaltningen för såväl vårdboende som i servicehus.Socialnämnden har i beslut avvecklat biståndsbedömningen vad avser boende i servicehus och som enföljd av detta pågår en avveckling av det vi idag kallar för servicehus, (260 lägenheter).I beståndet finns idag ett s k seniorboende. Med seniorboende skall vissa förutsättningar för boendetvara uppfyllda nämligen:Ett boende där tillgängligheten medger att man kan bo kvar länge, samt att om behov finns, attäven hemtjänsten kan fungera på ett bra sätt. Man bor tillsammans med jämnåriga och tillsammans skapar ett lugnt och tryggt boende .Möjlighet till gemensamma aktiviteter kan finnas.Tillgång till gemensamhetslokal kan finnas.Kriterier för boende ska vara: Ålder min 65 år och inga hemmavarande barn.50 PlusboendeFör att flytta in i våra pluslägenheter ska man ha fyllt 50 år och inte ha några hemmaboendebarn. I fastigheten bor jämnåriga och tillsammans skapar ni ett lugnt och trivsamt boende.Samtliga lägenheter har tillgång till hiss och anpassningar för högre tillgänglighet pågår.10


Bostadsplaneringsprogram <strong>2012</strong> - <strong>Karlskoga</strong>platser för personer med utvecklings- eller begåvningshandikapp samt fem boenden med totalt 36platser för personer med psykisk funktionsnedsättning.Planerade förändringarUtvecklings- eller begåvningsnedsättningKorttidsboendet Gästis kommer att ersättas med ett mer verksamhetsanpassat boende för fler personer.Ett nytt gruppboende, placerat i Sandviksområdet, kommer att vara klart under våren 2013.Gruppboendet, Gösta Berlings väg i Ekeby, har brister i sitt utförande och det finns önskemål frånsocialförvaltningen om att ersätta boendet med ett mer ändamålsenligt boende.Det finns behov av ytterligare ett nytt boende under de närmaste åren för målgruppen personer medutvecklingsstörning. Detta kan utformas som ett s k trapphusboende och inrymmas i befintligtbostadsbestånd, alternativt i nyproduktion inom Centrumstråket, plan 2 eller 2, 3, 4, etc om detbedöms lämpligare.Boenden i Centrumstråket avses att kombineras med vanliga bostadslägenheter även om det kan rörasig om skilda trapphus eller liknande. Placering i Centrumstråket innebär även samordning med andraaktörer eftersom bottenvåningen generellt kommer utgöras av lokaler avsedda för handel eller andrapublika verksamheter.När ovan beskrivna behov uppfyllts bedöms tidigare uppskattade bedömning kvarstå, d v s nyaboenden med 5-8 platser bedöms tillkomma var femte år under den närmaste 20 årsperioden.Boenden för personer med psykiskt funktionshinderBoendena kan behöva anpassas till en yngre målgrupp och på sikt måste boendestandarden förbättras.ÄldreomsorgUtgångpunkter beslutade i ÖP 2011 (Kap 11.10)Boendet för de äldre ska bygga på rätten till en egen bostad.Boendet för äldre ska vara fullt tillgängligt (bottenplan/hiss, utemiljö, mm).Servicelägenheter som boendeform utreds.Planera för hög fysisk tillgänglighet i boendet och dess omgivningar, tillgång tillmötesplatser i bostadsområdena samt närhet till en tillgänglig kollektivtrafik.De 60 vårdplatser som är belägna på <strong>Karlskoga</strong> lasarett ersätts med ett boende somtillgodoser dagens krav. Nya vårdboendeplatser, ca 100 stycken, bör tillkomma under perioden 2023-2033,förslagsvis i södra delen av <strong>Karlskoga</strong> tätort.14


Bostadsplaneringsprogram <strong>2012</strong> - <strong>Karlskoga</strong>Aktuellt planeringsunderlag (hösten <strong>2012</strong>)Totalt finns idag, hösten <strong>2012</strong>, 274 permanenta vårdboendeplatser och 259 servicelägenheter ikommunen. Beslut har fattats om att inga nya biståndsbeslut ska tas avseende servicelägenheter somsärskilt boende enligt socialtjänstlagen.Ett nytt vårdboende kommer att tas i bruk, Skrantaområdet, våren 2014 med plats för 60 personer. Isamband med detta avvecklas 40 platser på <strong>Karlskoga</strong> lasarett samt servicelägenheterna på Geologenoch Högehus. Vidare finns behov av att omvandla 26 servicelägenheter på Torpdalen till 24vårdboendeplatser för personer med demenssjukdom.Efter ovanstående förändringar kommer det att finnas 325 vårdboendeplatser (platser med krav ombiståndsbeslut) samt 168 servicelägenheter som successivt kommer att omvandlas till tillgängligabostäder för äldre (lägenheter utan krav om biståndsbeslut).Samtidigt som den totala befolkningen minskar något förväntas andelen invånare som är 80 år elleräldre öka med cirka 50 procent till 2030. Andelen av befolkningen som är 80 år eller äldre beräknasöka från 6,8 procent 2011 till 10,2 procent 2032.Diagram 4600050004000300065-79 år80 år-2000100002009 2011 2013 2015 2017 2019 2021 2023 2025 2027 2029 2031Befolkningsprognos <strong>2012</strong>-2032 för invånare 65-79 år samt 80 år och äldre. Ljusa staplar är denverkliga befolkningen 2009-2011. Mörka staplar är den prognostiserade befolkningen <strong>2012</strong>-2032.Om en lika stor andel av de äldre kommer att ha behov av en vårdboendeplats så finns det behov avytterligare 60 vårdboendeplatser 2020-2021 och ytterligare 20 kring 2025-2026. Behovet bedömssåledes vara något lägre (80 istället för 100 platser) än vad som anges i <strong>över</strong>siktsplanen men i gengälduppstå något tidigare.Behovet av platser i särskilt boende är beroende av antalet äldre som bor i kommunen, men påverkasockså av andra aspekter såsom de äldres hälsa, den privata ekonomin, hemtjänstens kapacitet ochkunnande, om man lever ensam eller i parförhållande samt boendestandard och tillgång till andraboendeformer.Beslutet om att inte fatta nya biståndsbeslut avseende att få bo i en servicelägenhet innebär attnuvarande servicehus kommer omvandlas till andra boendeformer för äldre, exempelvis15


Bostadsplaneringsprogram <strong>2012</strong> - <strong>Karlskoga</strong>seniorboenden, även kallat plusboenden. Kommunen måste samarbeta med Hyresbostäder i <strong>Karlskoga</strong>samt med privata fastighetsbolag för att <strong>över</strong>gången till andra äldreboendeformer ska gå så smidigtsom möjligt. Detta då seniorboenden och trygghetsboenden är en del av den öppna bostadsmarknaden.En handlingsplan håller på att upprättas för den process som nu inleds för omställning av kommunensservicehus. Ambitionen är att det ska finnas lokaler för mötesplatser/träffpunkter i anslutning tilltillgängliga bostäder för äldre.Den demografiska utvecklingen med ökat antal äldre innebär även ett ökat behov om cirka 100lägenheter med god tillgänglighet fram till 2030, ut<strong>över</strong> behovet av 80 vårdboendeplatser.SpecialboendenUtgångpunkter beslutade i ÖP 2011 (Kap 11.11)Kommunen ska ha beredskap att lokalisera olika typer av specialboenden på lämpligaplatser.Kommunen inventerar <strong>Karlskoga</strong> tätort på lämpliga platser för olika typer av särskildaboenden.I <strong>Karlskoga</strong> tätort ska ytor för gruppboenden reserveras i lämpliga lägen med närhet tillservice som t ex dagligvarubutiker och kollektivtrafik.Kommunen bör pröva att samverka kring planering av olika typer av särskildaboenden.Aktuellt planeringsunderlag (hösten <strong>2012</strong>)I <strong>över</strong>siktsplanen, som är ett betydligt mer omfattande dokument, <strong>över</strong>lappar många riktlinjer varandramellan olika kapitel och avsnitt, t ex ovanstående riktlinjer. Detta var ett medvetet val i<strong>över</strong>siktsplanen för att underlätta läsbarheten. I det mer lätt<strong>över</strong>skådliga <strong>bostadsplaneringsprogram</strong>methänvisas istället till andra avsnitt varför planeringsförutsättningar som rör vård- ochgruppboenden inte tas upp under denna rubrik, se ovan.StudentbostäderI dagens läge, hösten <strong>2012</strong>, verkar antalet studentlägenheter täcka det befintliga behovet,studenter har inga större problem att få tag i en lämplig bostad i <strong>Karlskoga</strong>. Det förekommerockså att studenter på Örebro och Karlstads universitet hyr bostad i <strong>Karlskoga</strong> och pendlar.Om gruppboendet vid Gösta Berlings väg skulle avvecklas bedöms dessa lägenheter sommycket lämpliga att bygga om till studentbostäder.Boende för ensamkommande barnHösten <strong>2012</strong> finns det 20 lägenheter för ensamkommande barn. Av allt att döma kommer behovet avlägenheter att öka. Beredskap behövs. Eventuellt bör boendet ha samma struktur som ett gruppboende.Boende för asylsökandeHösten <strong>2012</strong> fanns det ca 200 asylsökande i <strong>Karlskoga</strong> vilket motsvarar ca 40 lägenheter (avtal medMigrationsverket). Det är svårt att prognostisera det framtida behovet men bedömningen är att detkommer att öka eftersom antalet asylsökande i Sverige för närvarande ökar. Den här typen av boende16


Bostadsplaneringsprogram <strong>2012</strong> - <strong>Karlskoga</strong>var tidigare samlat men inriktningen är numera att det ska vara spritt <strong>över</strong> orten. Beredskap för flerlägenheter bör hållas.Asylsökande som får permanent uppehållstillstånd har ökad benägenhet att stanna på orten och är idagett stort skäl till att <strong>Karlskoga</strong>s folkmängd inte minskar mer än vad som annars skulle varit fallet. Braintegrationssamordning förbättrar möjligheten att ytterligare förstärka den trenden.Socialförvaltningens bedömning av utveckling och behovav särskilda boenden i <strong>Karlskoga</strong>Den utredning som gjordes av socialförvaltningen 2010 konstaterade följande:Enligt Statistiska centralbyråns befolkningsprognos kommer befolkningen i <strong>Karlskoga</strong> kommun attminska med cirka 1 300 personer fram till år 2030. Samtidigt som den totala befolkningen minskarförväntas andelen invånare som är 80 år eller äldre att öka med cirka 50 procent till 2030.Åldersgruppen 65 – 79 år förväntas öka fram till 2018 för att därefter minska fram till 2028, där denåterigen vänder upp. Antalet i gruppen förväntas genom dessa svängningar vara ungefär detsamma2030 som 2010. Däremot förväntas den vara cirka 500 personer fler 2018 än 2010.Diagram 5Antal invånare 65 - 79 år560055005400530052005100500049004800470046002010 <strong>2012</strong> 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030Förväntat antal invånare i <strong>Karlskoga</strong> kommun 2010-2030 i åldergruppen 65 – 79 år.I prognosen (diagram 6) för gruppen 80 år och äldre kan man se att den gruppen förväntas minskafram till och med 2014 för att därefter öka kraftigt. Från ”botten” 2014 till 2030 är ökningen drygt 930personer, vilket är närmare 50 procent. Se diagram 6.17


203020282026202420222020201820162014<strong>2012</strong>2010Bostadsplaneringsprogram <strong>2012</strong> - <strong>Karlskoga</strong>Diagram 6Antal invånare 80 år och äldre300025002000150010002010 <strong>2012</strong> 2014 2016 2018 2020 2022 2024 2026 2028 2030Förväntat antal invånare i <strong>Karlskoga</strong> kommun 2010-2030 i åldergruppen 80 år och äldre.Om det antas att en lika stor andel av befolkningen i de två åldersgrupperna kommer att behöva bo isärskilt boende (servicelägenhet eller vårdboende) 2030 som 2010, innebär det att antalet personersom är i behov av särskilt boende kommer att öka med cirka 170 stycken. Det motsvarar en ökningmed drygt 30 procent från dagens nivå. Denna ökning beräknas att ta fart 2014-2015.Diagram 6Antal personer med behov av särskilt boende800700600500400300200541340710438Med servicehusUtan servicehus, dvsvårdboenden1000Prognos <strong>över</strong> antalet invånare 65 år och äldre med behov av särskilt boende 2010 – 2030, omservicehus avvecklas samt om servicehusen behålls.18


Bostadsplaneringsprogram <strong>2012</strong> - <strong>Karlskoga</strong>Utifrån hur stor andel av befolkningen som 2010 bodde i särskilt boende i <strong>Karlskoga</strong> kommun är denuppskattade ökningen cirka 100 vårdboendeplatser samt 70 servicelägenheter.FramtidBehovet av platser i särskilt boende är naturligtvis beroende av antalet äldre som bor i kommunen,men påverkas också av andra aspekter såsom de äldres hälsa, den privata ekonomin, hemtjänstenskapacitet och kunnande, om man lever ensam eller i parförhållande samt boendestandard och tillgångtill andra boendeformer så som seniorboende (plusboende) och trygghetsboende.I framtiden kan det komma att bli lättare för äldre att bo kvar längre i sitt eget boende då bostädernafår allt högre standard och tillgänglighet samt att utvecklingen ger nya tekniska lösningar somförenklar vardagen i det egna boendet. Samtidigt går den medicinska utvecklingen framåt och allt meravancerad vård och omsorg kan utföras i det egna hemmet.Nationell statistik visar på att de mest sjuka äldre ökar med 40 % fram till 2020. Enligt den tidigareprognosen skulle antalet 80 år och äldre börja öka år 2014-2015. Antalet 80 år och äldre, ochframförallt 90 år och äldre, har dock redan börjat öka (har ökat de två senaste åren). Därmed kan detfinnas behov av ytterligare ett vårdboende med minst 60 platser redan 2021-2022. Att bygga ett nyttboende med 60 platser är dock inte att föredra ur ett verksamhetsperspektiv, samtidigt finns behov avytterligare 20 platser runt 2025-2026. Förändringar i befolkningsutvecklingen innebär att det förutomnuvarande behov av nytt vårdboende om 60 platser, behövs 80 nya vårdboendeplatser 2021-2022.Den demografiska utvecklingen med ökat antal äldre innebär även ett ökat behov om cirka 100lägenheter med god tillgänglighet fram till 2030.Särskilt boende i <strong>Karlskoga</strong>Vård och omsorgBiståndsbedömt boende (särskilt boende)Särskilda boenden ska inrättas av kommunerna enligt socialtjänstlagen (SoL) 5 kap. 5 § för attkunna ge service och omvårdnad för äldre människor som beh<strong>över</strong> särskilt stöd. Särskiltboende är ett individuellt behovsprövat boende vilket innebär att det krävs ett (positivt)biståndsbeslut för att få flytta in. I <strong>Karlskoga</strong> finns särskilda boenden i form av vårdboenden.VårdboendeDet finns ingen åldersgräns för att få flytta in men det krävs en ansökan följt av enutredning där behovet utreds och ett beslut från en biståndshandläggare. Det är därmedden sökandes behov av vårdboende som avgör om denna får en plats på ettvårdboende och det är inte möjligt att ställa sig på kö.Den som beviljas plats på ett vårdboende beviljas också hjälp med det man intebedöms klara själv. Beslutet gäller därmed både själva boendet och hjälp i hemmet.Vårdboenden är bemannade av omsorgspersonal dygnet runt.19


Bostadsplaneringsprogram <strong>2012</strong> - <strong>Karlskoga</strong>Kommunen har ansvar för hälso- och sjukvårdsinsatser upp till sjuksköterskenivå ivårdboenden medan landstinget ansvarar för läkarinsatser.Det finns gemensamhetsutrymmen och det ordnas aktiviteter för de boende.Ej biståndsbedömda boenden (hyresbostäders definition)SeniorboendeFör att flytta in måste man vara minst 65 år gammal och inte ha några hemmaboendebarn.Den enskilde ställer sig i kö och får bostad när det är dennes tur om kriterierna äruppfyllda.Ett boende där tillgängligheten medger att man kan bo kvar länge. Har den boendebehov av hjälp kan man ansöka om hemtjänst som i andra ordinära boenden.Möjlighet till gemensamma aktiviteter kan finnas.Tillgång till gemensamhetslokal kan finnas.50 PlusboendeFör att flytta in måste man vara minst 50 år gammal och inte ha några hemmaboendebarn.Den enskilde ställer sig i kö och får bostad när det är dennes tur om kriterierna äruppfyllda.Samtliga lägenheter är har tillgång till hiss och anpassningar för högre tillgänglighetpågår .Har den boende behov av hjälp kan man ansöka om hemtjänst som i andra ordinäraboenden.HandikappomsorgBostad med särskild service i form av gruppbostad eller servicebostad(trapphusboende)Servicebostad (trapphusboende)Servicebostad, i form av trapphusboende, är en biståndsbedömd insats som beslutas utifrån lagen omstöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Trapphusboendet är en mellanform mellan ett heltsjälvständigt boende i egen lägenhet och en lägenhet i ett gruppboende.Ett trapphusboende är ett boende för personer med funktionsnedsättning som har lindrigt ellermåttligt behov av stöd i sitt dagliga liv och där alla bor i egna lägenheter i sammatrappuppgång.Det finns gemensamhetslokal för de boende och det finns personal som kan erbjudadygnetruntstöd utifrån den enskildes behov i den egna lägenheten av en fast personalgrupp.20


Bostadsplaneringsprogram <strong>2012</strong> - <strong>Karlskoga</strong>Trapphusboenden är relativt små med 6-10 lägenheter. Det kan således bo fler personer i etttrapphusboende än ett gruppboende men boendet ska ändå vara så litet att det integreras iområdet så att en institutionell boendemiljö undviks.Om de boendes behov av stöd ökar finns möjlighet att konvertera boendet till en gruppbostadom lokalerna är lämpliga.GruppbostadBostad med särskild service i form av gruppbostad är en biståndsbedömd insats som beslutas utifrånlagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).En gruppbostad är ett boende för personer som har ett så omfattande tillsyns- ochomvårdnadsbehov att mer eller mindre kontinuerlig närvaro av personal är nödvändig.Syftet med en gruppbostad är att vuxna med funktionshinder som inte klarar boende på egenhand, eller boende i servicebostad, ändå ska ha möjligheten att lämna föräldrahemmet ochskapa sig ett eget hem.Det finns gemensamhetslokal för de boende och lägenheterna bör grupperas runt denna/dessagemensamhetslokaler.Gruppbostäder är små. Enligt Socialstyrelsen bör de inte bestå av mer än 3-5 boende.Ytterliggare någon boende (6) kan accepteras men endast under förutsättning att samtligapersoner som bor i gruppbostaden kan tillförsäkras goda levnadsvillkorLandsbygdsutvecklingUtgångpunkter beslutade i ÖP 2011 (Kap 5.4)Nyexploatering och, där det bedöms lämpligt, konvertering av fritidshus tillåretruntboende med anknytning till vatten prioriteras, främst vid sjöarna Möckeln,Lonnen och Våtsjön.De mindre samhällena Villingsberg/Våtsjötorp, Lonnhyttan/Lunedet, Linnebäck ochGranbergsdal samt Östervik prioriteras vad gäller landsbygdsutveckling,bostadsbyggande, kollektivtrafik, service och annan infrastruktur.Kommunen bör generellt se positivt på ny bostadsbebyggelse på landsbygden.Program- och planarbeten genomförs för att skapa nya attraktiva tomter förbostadsbebyggelse på landsbygden.Att genom planläggning möjliggöra konvertering från fritidshus till åretruntboende ilämpliga lägen.Vid nybyggnad eller konvertering av fritidshus ska möjligheterna att ordna vattenoch avlopp samt tillgång till kollektivtrafik beaktas.Aktuellt planeringsunderlag (hösten <strong>2012</strong>)Utbudet av villatomter har ökat under de senaste två åren och består till stor del av fritidshusområdensom under lång tid varit under konvertering till året runtboende och där denna utveckling nupåskyndas och välkomnas med hjälp av genomförda och pågående detaljplaner. Insatserna följer fulltut ÖP:ns riktllinjer avseende sjöarna Möckeln, Lonnen och Våtsjön.21


Bostadsplaneringsprogram <strong>2012</strong> - <strong>Karlskoga</strong>Nya detaljplaner finns för Storängsudden och Norra Östervik vid Möckeln som innehåller totalt ett 40-tal nya villatomter. Planläggning vid golfbanan i Bricketorp vid Möckeln och Äspedalen vid Lonnen,är inne i slutskedet och genererar ytterligare ett 20-tal villatomter. Planläggningen vid Våtsjötorp harpåbörjats och kan komma att resultera i upp till 20 nya villatomter men kanske framföralltkonvertering till åretruntboende av på sikt upp till 60 fritidshus. Pågående planläggning av tvåområden på östra sidan av Lonnen förväntas medge upp till 10 nya villatomter men framföralltmöjlighet att konvertera ett stort antal fritidshus till året runtboende.Genomförd, pågående eller planerad utbyggnad av vatten och avlopp är en förutsättning för dennautveckling.För fyra av de aktuella planerna vid Våtsjön och Lonnen gäller LIS-områden som lagts fast i<strong>över</strong>siktsplanen och vilka även godkänts av Länsstyrelsen. Detta innebär inte att man helt kan bortsefrån strandskyddet men det är ytterligare ett särskilt skäl att upphäva strandskyddet vid planläggning.Inom ramen för planen i Äspedalen har 5 nya tomter tillkommit som kan hänföras till LISbestämmelsermen övriga planärenden har i skrivande stund inte kommit så långt att det går attbedöma det fulla värdet av LIS-verktyget.I två detaljplaner har en lägre utnyttjandegrad (170 m² bruttoarea varav huvudbyggnaden får vara max120 m²) för åretruntboende använts som gör att ny bebyggelse likväl som om- och tillbyggda hus istörre utsträckning kan anpassas till befintlig bebyggelse och att områdets karaktär därmed bevaras.Detta kan dels användas i ett helt område (Äspedalen) med ur exploateringssynpunkt känsligare ellersmåskaligare miljö, eller som <strong>över</strong>gång från renodlad fritidsbebyggelse till reguljär åretruntbebyggelse(Norra Östervik).FritidsboendeUtgångpunkter beslutade i ÖP 2011 (Kap 5.5)Vid planläggning av fritidshusområden ska områdenas karaktär behållas även ommöjlighet att bygga större fritidshus ges.Aktuellt planeringsunderlag (hösten <strong>2012</strong>)Utvecklingen följer helt intentionerna i <strong>över</strong>siktplanen att, där det är lämpligt med hänsyn tillförutsättningarna, medge året runtboende runt sjöarna Möckeln, Lonnen och Våtsjön. I vissa lägen,främst närmast stranden har fritidshusinriktningen behållits men enligt den nyare policyn för hur storahus som får byggas. I de flesta fall har planläggning för konvertering till året runtboende skett. Trycketatt behålla rena fritidshusområden har minskat men det bör poängteras att det i princip helt saknasaktivitet inom områden som inte är belägna runt de tre stora sjöarna . Det bedöms inte finnas någraskäl att ompröva nuvarande strategi.22


Bostadsplaneringsprogram <strong>2012</strong> - <strong>Karlskoga</strong>Landsbygdsutveckling och strandskyddUtgångpunkter beslutade i ÖP 2011 (Kap 5.6)Följande områden i <strong>Karlskoga</strong> kommun ska omfattas avlandsbygdsutvecklingskriteriet enligt 4 kap i Miljöbalken:o Delar av stränderna kring Lonnen, enligt LIS-bilaga.o Delar av stränderna vid Våtsjön, från utloppet mot Angsjön till Björnudden,enligt LIS-bilaga.Följande områden i <strong>Karlskoga</strong> kommun utgör utredningsområden förlandsbygdsutvecklingskriteriet enligt 4 kap i Miljöbalken:o Delar av stränderna kring Möckeln, utanför <strong>Karlskoga</strong> tätort.o Delar av stränderna kring Lonnen.o Delar av stränderna längs Timsälven, från Lonnen till <strong>Karlskoga</strong> tätort.o Delar av stränderna längs Svartälven, utanför <strong>Karlskoga</strong> tätort.o Delar av stränderna längs Kilstabäcken utanför <strong>Karlskoga</strong> tätort.o Delar av stränderna kring Alkvettern.Följande områden i <strong>Karlskoga</strong> tätort med anknytning till vatten föreslåsbehandlas enligt 7 kap 18 c § pkt 5 i Miljöbalken, ”angeläget allmänt intresse”:o Delar av stränderna kring Möckeln, inom och nära <strong>Karlskoga</strong> tätort.o Delar av stränderna längs Timsälven, inkl parallella kanaldelar, inom ochnära <strong>Karlskoga</strong> tätort.o Delar av stränderna längs Svartälven, inom och nära <strong>Karlskoga</strong> tätort.o Delar av stränderna längs Kilstabäcken inom och nära <strong>Karlskoga</strong> tätort.Aktuellt planeringsunderlag (hösten <strong>2012</strong>)<strong>Karlskoga</strong> kommun arbetar tillsammans med ett antal fastighetsägare aktivt för att ett urval avstränderna vid de större sjöarna ska kunna utvecklas för bostadsbebyggelse.För fyra av de aktuella planerna vid Våtsjön och Lonnen gäller LIS-områden som lagts fast i<strong>över</strong>siktsplanen och vilka även godkänts av Länsstyrelsen. Detta innebär inte att man helt kan bortsefrån strandskyddet men det är ytterligare ett särskilt skäl att upphäva strandskyddet vid planläggning.Inom ramen för planen i Äspedalen har 5 nya tomter tillkommit som kan hänföras till LISbestämmelsermen övriga planärenden har i skrivande stund inte kommit så långt att det går attbedöma det fulla värdet av LIS-verktyget. I dagsläget avvaktas utfallet från ovannämnda planärendeninnan initiativ tas till fördjupade eller tematiska tillägg till <strong>över</strong>siktsplanen i syfte att utöka antalet LISområden.Det bör dock understrykas att det, förutom kring Möckeln där länsstyrelsens bedömningtidigare varit att det ligger för nära tätorten för att falla under kategorin landsbygd, inte finns så mångaområden där LIS-områden skulle bidra till den landsbygdsutveckling som är syftet med regelverket.Däremot bör alternativet att använda det särskilda skälet ”angeläget allmänt intresse” prövas förstrandnära lägen närmare eller i <strong>Karlskoga</strong> tätort, d v s områden som inte kan betraktas somlandsbygd, t ex längs Möckeln och Timsälven.23


Bostadsplaneringsprogram <strong>2012</strong> - <strong>Karlskoga</strong>Bostadsprogram – <strong>över</strong>gripande värdedokument förbostadsutvecklingÖP 2011 (Kap 5.7)Det här avsnittet innehåller inga riktlinjer utan har som syfte att genomsyra hela bostadsplanen och detkommunala arbetet i övrigt inom bostadssektorn.24


Bostadsplaneringsprogram <strong>2012</strong> - <strong>Karlskoga</strong>Bostadsplaneringsprogram <strong>2012</strong>Strategidokument1


Bostadsplaneringsprogram <strong>2012</strong> - <strong>Karlskoga</strong>InnehållsförteckningKommunens ansvar för bostadsförsörjningen ...................................................... 1Vision 2020 – Översiktsplan – Bostadsplaneringsprogram .................................. 1Boendeutveckling ..................................................................................................... 1Utgångpunkter beslutade i ÖP 2011 (Kap 5.1) ............................................................... 2Aktuella beslutsförutsättningar ...................................................................................... 2Bostadsplaneringsprogrammets kompletterande riktlinjer .......................................... 3Villabebyggelse ........................................................................................................ 3Utgångpunkter beslutade i ÖP 2011 (Kap 5.1.1) ............................................................ 3Aktuella beslutsförutsättningar ...................................................................................... 3Bostadsplaneringsprogrammets kompletterande riktlinjer .......................................... 4Flerfamiljshus- och radhusbebyggelse .................................................................. 5Utgångpunkter beslutade i ÖP 2011 (Kap 5.1.2) ............................................................ 5Aktuella beslutsförutsättningar ...................................................................................... 5Bostadsplaneringsprogrammets kompletterande riktlinjer .......................................... 6Avveckling flerfamiljshusbebyggelse ..................................................................... 6Utgångpunkter beslutade i ÖP 2011 (Kap 5.2) ............................................................... 6Aktuella beslutsförutsättningar ...................................................................................... 6Bostadsplaneringsprogrammets kompletterande riktlinjer .......................................... 7Riktade boenden ....................................................................................................... 7Utgångpunkter beslutade i ÖP 2011 (Kap 5.3) ............................................................... 7Aktuella beslutsförutsättningar ...................................................................................... 7Bostadsplaneringsprogrammets kompletterande riktlinjer .......................................... 8Ansvar för förskola, utbildning, vård och omsorg ................................................ 8Utgångpunkter beslutade i ÖP 2011 (Kap 11.1) ............................................................. 8Aktuella beslutsförutsättningar ...................................................................................... 8Handikappomsorg ........................................................................................................... 8Utgångpunkter beslutade i ÖP 2011 (Kap 11.9) ............................................................. 8Aktuella beslutsförutsättningar ...................................................................................... 8Planerade förändringar ................................................................................................... 9Utvecklings- eller begåvningsnedsättning ................................................................................. 9Boenden för personer med psykiskt funktionshinder ............................................................... 9Bostadsplaneringsprogrammets kompletterande riktlinjer .......................................... 9Äldreomsorg ........................................................................................................... 10Utgångpunkter beslutade i ÖP 2011 (Kap 11.10) ..........................................................10


Bostadsplaneringsprogram <strong>2012</strong> - <strong>Karlskoga</strong>Aktuella beslutsförutsättningar .....................................................................................10Bostadsplaneringsprogrammets kompletterande riktlinjer .........................................11Specialboenden ...................................................................................................... 12Utgångpunkter beslutade i ÖP 2011 (Kap 11.11) ..........................................................12Aktuella beslutsförutsättningar .....................................................................................12Studentbostäder .......................................................................................................................... 12Boende för ensamkommande barn ........................................................................................... 12Boende för asylsökande ............................................................................................................. 12Bostadsplaneringsprogrammets kompletterande riktlinjer .........................................13Landsbygdsutveckling ........................................................................................... 13Utgångpunkter beslutade i ÖP 2011 (Kap 5.4) ..............................................................13Aktuella beslutsförutsättningar .....................................................................................13Bostadsplaneringsprogrammets kompletterande riktlinjer .........................................14Fritidsboende .......................................................................................................... 14Utgångpunkter beslutade i ÖP 2011 (Kap 5.5) ..............................................................14Aktuella beslutsförutsättningar .....................................................................................14Bostadsplaneringsprogrammets kompletterande riktlinjer .........................................14Landsbygdsutveckling och strandskydd ............................................................. 15Utgångpunkter beslutade i ÖP 2011 (Kap 5.6) ..............................................................15Aktuella beslutsförutsättningar .....................................................................................15Bostadsplaneringsprogrammets kompletterande riktlinjer .........................................16Bostadsprogram – <strong>över</strong>gripande värdedokument för bostadsutveckling ......... 16ÖP 2011 (Kap 5.7)............................................................................................................16


Bostadsplaneringsprogram <strong>2012</strong> - <strong>Karlskoga</strong>SammanfattningBostadsplaneringsprogrammet utgår från <strong>över</strong>siktsplanen och har delats in i tre dokument varav ett”Strategidokumentet” innehåller kompletterande riktlinjer. De båda övriga dokumenten”Planeringsunderlag” och ”Byggklara tomter och bostadsprojekt under planering” är avsedda att varalevande underlag som kontinuerligt kompletteras. Beslut i kommunfullmäktige tas således endast av”Strategidokumentet” .I samband med framtagandet av <strong>bostadsplaneringsprogram</strong>met har det noterats att den relativt nya<strong>över</strong>siktsplanens riktlinjer täcker in de flesta frågor som omfattas av kommunens ansvar förbostadsförsörjningen. Programmet är därför i stor utsträckning en avstämning av läget påbostadsmarknaden i <strong>Karlskoga</strong> och uppföljning av <strong>över</strong>siktsplanens riktlinjer. Programmets horisont ärdärmed också något kortare än <strong>över</strong>siktsplanen, ca 5 år.Bostadsmarknaden kan delas in i två delar med utgångspunkt från dess förutsättningar. Dels denvanliga bostadsmarknaden som utgörs av villor, radhus, lägenheter med olika typer avupplåtelseformer och som omfattas av ordinära marknadsförutsättningar. Dels gruppboenden ochvårdboenden vilka kommunen har ansvar för, där förvisso behovet styr men där kommunen ändå harfull rådighet <strong>över</strong> var och när de ska byggas.Avseende den vanliga bostadsmarknaden är efterfrågan på bostäder fortsatt lågt. Ett visst trendbrotthar dock noterats i att det kommunala bostadsbolaget för första gången på länge har balans i sittlägenhetsbestånd vad gäller outhyrda lägenheter. Förändringen har skett tämligen snabbt under <strong>2012</strong>.En förändring kan även avläsas i befolkningsstatistiken där den sedan lång tid pågåendebefolkningsminskningen dämpats snabbare än väntat. För att veta om detta är tillfälligt eller etttrendbrott måste statistik från ytterligare något år inväntas. Privata fastighetsvärdar har inga vakanseroch bedömer att det finns en stabil efterfrågan, däremot finns inga ambitioner på nyproduktion.Hyresbostäder har dock långt framskridna planer på att bygga 22 lägenheter i centralt belägna kvRapphönan vilket skulle bli det första större nyproducerade flerfamiljshuset i <strong>Karlskoga</strong> på ca 20 år.Det finns enligt alla aktörer en efterfrågan på centralt belägna lägenheter med full tillgänglighet.Förutom den redan antagna detaljplanen för kv Rapphönan har kommunfullmäktige antagit ettprogram för Centrumstråket som till stor del avser centrala bostäder.Även nyproduktionen av villor är mycket låg och avseende den efterfrågan som finns är det centralteller med anknytning till vatten som gäller. Här har flera nya detaljplaner tagits fram, eller är på väg,som ökar utbudet av villatomter runt de i <strong>över</strong>siktplanen utpekade områdena runt Möckeln, Lonnenoch Våtsjön. De flesta av dessa områden är privata initiativ. Beslut om att bygga ut vatten och avlopppå östra sidan Möckeln samt till Villingsberg bidrar till att stärka utvecklingen. Sammantaget kansägas att beredskapen är god är god men att åtgärder behövs för att komma vidare i projektet vidAggerudsudden, t ex genom att kommunen tar <strong>över</strong> och sköter gatan som ska serva området samt atten av de planerade vikarna byggs för att visa potentiella intressenter på området möjligheter.Riktade boenden är den samlade benämningen boenden som är avsedda för specifika grupper. Härfinns dels vårdboenden och gruppboenden som omfattas av särskild lagstiftning och där platserfördelas genom särskilda beslut inom kommunen. Vidare finns trygghetsboenden, seniorboenden,studentboenden som riktar sig till särskilda grupper men är en del av den öppna bostadsmarknaden.Slutligen finns boenden för ensamkommande barn och asylsökande där avtal träffas med staten.De bedömningar och riktlinjer som finns i <strong>över</strong>siktsplanen avseende riktade boenden stämmer i stortfortfarande. Prognoserna visar fortfarande att andelen äldre kommer öka jämört med den övriga


Bostadsplaneringsprogram <strong>2012</strong> - <strong>Karlskoga</strong>befolkningen. Ett vårdboende med 60 platser är under uppförande. Det totala antaletvårdboendeplatser bedöms dock bli något lägre på längre sikt, i gengäld uppstår det något tidigare,redan 2020-21 finns behov av ett 20-tal platser. När det gäller gruppboenden pågår byggande av ett iSandviken och ytterligare ett är aktuellt inom 2 år. Därtill kommer omlokalisering av boendet vidGösta Berlings väg vilket kan utformas som ett s k trapphusboende. På längre sikt kvartstår behovetenligt <strong>över</strong>siktsplanens riktlinjer, ett nytt gruppboende om 5-8 lägenheter var femte år.I <strong>bostadsplaneringsprogram</strong>met trycks tydligt på att de investeringar i gruppboenden som kommunenmåste göra även ska bidra till riktlinjerna för förtätning i centrum och riktlinjerna i programmet förCentrumstråket. Alla typer av boenden, särskilt där kommunen själv har rådighet <strong>över</strong> besluten, förstska prövas i Centrumstråket. Här finns även möjlighet till samverkan med andra aktörer som kan bidratill att bostäder för den öppna marknaden kan byggas. Det är väsentligt att kommunen kan utnyttjaeventuella synergieffekter för att utveckla centrum och <strong>Karlskoga</strong> som ort.


Bostadsplaneringsprogram <strong>2012</strong> - <strong>Karlskoga</strong>Kommunens ansvar för bostadsförsörjningenKommunerna har ett <strong>över</strong>gripande ansvar för bostadsförsörjningen och ska enligt Lag omkommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:1383, vilken trädde i kraft 1 jan 2001) planera förbostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder ochför att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs.Riktlinjer för bostadsförsörjningen skall antas av kommunfullmäktige.Lagstiftningen (hela lagtexten finns tillgänglig i bilagan Planeringsunderlag) specificerar inte på vilketsätt kommunerna ska upprätta och redovisa nämnda riktlinjer. Det sker dock vanligen i ett dokumentbenämnt bostadsförsörjningsplan, bostadsförsörjningsprogram, boendeplanering eller liknande.<strong>Karlskoga</strong> kommun har valt att kalla dokumentet Bostadsplaneringsprogram. Dokumentetstidsmässiga horisont är fram till 2020 men en prövning av innehållet bör göras varje mandatperiod.Vision 2020 – Översiktsplan – BostadsplaneringsprogramDetta bostadsplaneringsdokument bygger på riktlinjerna i <strong>Karlskoga</strong> <strong>kommuns</strong> <strong>över</strong>siktsplan somantogs 1 mars 2011. Översiktsplanen tar i sin tur avstamp i kommunens visionsdokument.Visionen sätter upp mål och ambitioner som <strong>Karlskoga</strong> kommun ska sträva mot. Översiktsplanenanger strategiska riklinjer inom en rad olika områden, den anger den <strong>över</strong>gripande färdriktningen menäven vissa prioriteringar. Bostadsplaneringsprogrammet ska visa på hur visioner och riktlinjer skakunna förverkligas inom bostadssektorn.Bostadskapitlet i <strong>över</strong>siktsplanen ingår i Planeringsunderlaget som utgör en bilaga till detta dokument.Texten i <strong>över</strong>siktsplanen upprepas inte inom ramen för <strong>bostadsplaneringsprogram</strong>met, däremotredovisas riktlinjerna. Bostadsplaneringsprogrammet följer avsnittsindelningen i <strong>över</strong>siktsplanen ochunder respektive avsnitt görs aktuella reflektioner och fördjupningar av riktlinjerna i syfte attkonkritisera åtgärder för att uppfylla dessa eller åtminstone aktivt föra målsättningen framåt.I en annan bilaga – Byggklara tomter och bostadsprojekt under planering - redovisas ensammanställning av kommunens beredskap för bostadsbyggande; tillgängliga avstyckade tomter somkan säljas och bebyggas omgående, planlagda områden där tomter kan göras byggbara inom 6månader, områden där planläggning pågår eller som kräver längre förberedelser än 6 månader för attbli byggklara, områden där bostadsbebyggelse diskuterats men där planuppdrag saknas. Dettadokument ingår inte i den del av bostadsplaneringen som beslutas eftersom det förnyas kontinuerligt.1


Bostadsplaneringsprogram <strong>2012</strong> - <strong>Karlskoga</strong>BoendeutvecklingUtgångpunkter beslutade i ÖP 2011 (Kap 5.1)Kommunen ska eftersträva att kunna erbjuda ett varierat utbud av mark förbostadsbyggande, såväl avseende lägen som bostadstyper.Bebyggelsen ska utvecklas och utformas utifrån efterfrågan.Förtätning av bebyggelse ska prioriteras, särskilt i stadskärnanBostadsbebyggelse med anknytning till vatten ska prioriteras samtidigt somallmänhetens tillgång till stränderna säkerställs i rimlig omfattning.Bostäder i form av marklägenheter eller villatomter prövas där flerfamiljshus rivits.Program- och planarbete i enlighet med ovannämnda riktlinjer ska initieras.Möjligheter till bostadsetableringar enligt landsbygdsutvecklingsbegreppet i den nyastrandskyddslagstiftningen utreds.Aktuella beslutsförutsättningarDe grundläggande förutsättningarna för bostadsmarknaden i <strong>Karlskoga</strong> kommun kvarstår så som debeskrivs i <strong>över</strong>siktsplanen. Ett trendbrott kan dock skönjas avseende befolkningsminskningen som hardämpats snabbare än väntat och under första halvåret <strong>2012</strong> t o m visar på ett plus på 63 personer.Avgörande för utvecklingen är invandringen.Läget på arbetsmarknaden i <strong>Karlskoga</strong> är stabilt och den stora inpendlingen i förhållande tillutpendlingen bekräftar detta. Bilden av <strong>Karlskoga</strong> som en krisort lever dock kvar, både i <strong>Karlskoga</strong>och i närområdet, vilket sannolikt hämmar utvecklingen på bostadsmarknaden. I Örebro, regionensstora tillväxtort och motor, är <strong>Karlskoga</strong> i princip okänt och vare sig kommun, mäklare eller andraaktörer marknadsför objekt i Örebro. Kostnadsläget på småhus, i många fall i mycket attraktiva lägen,är en konkurrensfördel som knappast utnyttjas alls.Ett aktivt arbete med att öka utbudet av nya villatomter kan i viss mån ha bidragit till att fler hittatattraktiva boendealternativ i <strong>Karlskoga</strong>. Här inkluderas även möjligheten att konvertera fritidshus tillåretruntboende som underlättas av pågående utbyggnader av vatten och avlopp utanför tätorten, därkommunen beslutat utöka verksamhetsområdet på östra sidan Möckeln samt i Villingsberg. Antaletlediga lägenheter har dock totalt sett minskat varför orsaken till den mer positiva befolkningstrendeninte enbart beror på fler boendealternativ.Förutsättningarna för nyproduktion har under det senaste året dock generellt försämrats genom hårdarelåneregler och en allmänt instabil finansiell marknad. Utvecklingsmöjligheterna står därför i huvudsaktill enskilda personers och familjers beslut att investera medan fastighetsägare och entreprenörer liggerlågt. Någon förändring av dessa förutsättningar kan inte skönjas i närtid. Det kommunalabostadsbolaget har här en viktig uppgift att möta den efterfrågan som ändå finns.Kommunen själv har också möjlighet att använda riktade boenden, t ex vårdboenden ochgruppboenden, som hävstång för att låta aktörer producera vanliga bostadslägenheter. Med enlångsiktigt säker hyresbas kan andra aktörer trots allt <strong>över</strong>väga att investera i <strong>Karlskoga</strong>. Riktadeboenden bör därför alltid prövas i Centrumstråket för att bidra till en allmän utveckling av centrum ochav bostadsmarknaden.2


Bostadsplaneringsprogram <strong>2012</strong> - <strong>Karlskoga</strong>Bostadsplaneringsprogrammets kompletterande riktlinjerKommunen tar en aktiv roll för att tillsammans med mäklare och större fastighetsägaregöra <strong>Karlskoga</strong> känt som en attraktiv bostadsort, först och främst i Örebro.Kommunen gör aktiva insatser för att marknadsföra <strong>Karlskoga</strong>s goda arbetsmarknad.VillabebyggelseUtgångpunkter beslutade i ÖP 2011 (Kap 5.1.1)Kommunen ska kunna erbjuda ett varierat utbud av lägen för villabebyggelse.Privata och kommunala initiativ för att skapa nya tomter för villabebyggelse harlika stort värde.Förtätning av bebyggelse där infrastruktur redan finns prioriteras.Nyexploatering och, där det bedöms lämpligt, konvertering av fritidshus tillåretruntboende med anknytning till vatten prioriteras, främst vid sjöarna Möckeln,Lonnen och Våtsjön.Förutom förtätningar föreslås grupper av villor eller nya villaområden i följandelägen prioriteras först:o Storängsudden och Storängsgärdet, Västra Möckelnsstranden (kommunalmark)o Vid golfbanan, Bricketorp (kommunal mark)o Udden, Norra Östervik (privat mark)o Våtsjötorp/Villingsberg, Våtsjön (privat mark)o Karlbergsområdet, Karlberg (kommunal mark)o Botorp – boende kombinerat med djurhållning, främst häst(kommunal/privat mark)På längre sikt eller om efterfrågan uppstår föreslås villaområden i följande lägen:o Östra sidan Lonnen, Lonnhyttan (privat mark)o Östra Möckelnstranden, mellan golfbanan och Degerforsgränseno Södra Rävåsen, Bohult (kommunal mark)o Storängstorp, Högåsen (kommunal mark)o Hägnan, Björkborn (kommunal/privat mark)Aktuella beslutsförutsättningarUtbudet av villatomter har ökat under de senaste två åren. Nya detaljplaner finns för Storängsuddenoch Norra Östervik som innehåller totalt ett 40-tal nya villatomter, samtliga med nära anknytning tillvatten. Planläggning vid golfbanan i Bricketorp är inne i slutskedet och genererar ytterligare ett 10-talvillatomter och planläggningen vid Våtsjötorp har påbörjats, även här med direkt anknytning tillvatten, och kan komma att resultera i upp till 20 nya villatomter men kanske framförallt konverteringtill åretruntboende av på sikt upp till 60 fritidshus. Pågående planläggning av ett område vid3


Bostadsplaneringsprogram <strong>2012</strong> - <strong>Karlskoga</strong>Äspedalen men samt på östra sidan av Lonnen förväntas medge ett 20-tal nya villatomter ochmöjlighet till konvertering av ett stort antal fritidshus. Genomförd, pågående eller planerad utbyggnadav vatten och avlopp är en förutsättning för denna utveckling. I minst fyra av ovannämnda områden ärLIS-områden en del av förutsättningarna (se särskilt avsnitt nedan).Avvecklingen av delar av Karlbergsskolan kommer öppna ytor som kan användas förbostadsbebyggelse. Planläggning bör ske för villatomter, även marklägenheter och radhus .Boende kombinerat med djurhållning har åter aktualiserats i Botorp, utredning och planläggning börinledas i enlighet med gällande prioritering.Pågående planläggning vid Storängstorp genererar en ny villatomt, däremot avvaktas planläggning avnya bostadsområden här och även i övrigt förutsätts en tydlig efterfrågan eller motsvarande initiativför att påbörja utredning av övriga områden i andra prioriteringsgruppen. Det gäller främstStorängsgärdet, där utfall av försäljningen av de nya tomterna vid Storängsudden avvaktas.Enstaka villatomter i centrala lägen bör alltid skapas om möjlighet uppstår, detta ligger i linje medsåväl förtätnings- som centrumutvecklingstanken. Få ytor är dock disponibla.Planläggningen vid Aggerudsviken har varit inriktad på radhus/kedjehus eller flerfamiljsbebyggelse.Efterfrågan är dock fortfarande låg vad gäller flerfamiljshus och radhus. Det är sannolikt nödvändigtatt öppna området för fristående hus, vilket planen medger, fortfarande en tät exploatering men iprincip av villakaraktär. Att helt släppa husvalen fria strider dock mot intentionerna om sammanhållnaarkitektoniska enheter. Vilka ramar för byggande som kan medges bör utredas. För att komma framåtbör dessutom minst den ena av de båda konstgjorda vikarna anläggas eftersom det inte bedöms möjligtatt intressera potentiella köpare för projektet så som omgivningarna ser ut idag. Det bedöms ävennödvändigt att omvandla dagens interna bostadsgata till en kommunal gata för att öka intresset frånpotentiellas köpare. Ansvar och framtida kostnader för drift och underhåll hämmar intresset (seavsnittet flerfamiljshus nedan).Sammantaget har en stor del av riktlinjerna i ÖP:n uppfyllts eller är under arbete.Bostadsplaneringsprogrammets kompletterande riktlinjerDet södra området vid Aggerudsviken bör öppnas upp för enskilt byggande avvillakaraktär med vissa ramar för att hålla ihop bebyggelsen arkitektoniskt.4


Bostadsplaneringsprogram <strong>2012</strong> - <strong>Karlskoga</strong>Flerfamiljshus- och radhusbebyggelseUtgångpunkter beslutade i ÖP 2011 (Kap 5.1.2)Nybyggnad av flerfamiljshus och radhus bör främst ske genom förtätning och därcentrala lägen i stadskärnan och lägen med anknytning till vatten prioriteras. I dennakategori inräknas även radhus/kedjehus samt boende kombinerat med handel,vanligen i bottenplan.Flerfamiljshus/radhus i följande lägen prioriteras först:o Aggerudsviken, Skranta/Aggerud (kommunal mark)o Centrumstråket, Loviselund, (kommunal mark/privat mark)o Rapphönan, Centrum (kommunal mark)o Fabriksgatan, Rävåsen (kommunal/privat mark)På längre sikt prövas möjlighten att bygga flerfamiljshus/radhus i följande lägen:o Karlbergsparken, Karlberg (kommunal mark)o Loviselundsskolan, Loviselund (kommunal mark)o Hägnan, Björkborn (kommunal/privat mark)Aktuella beslutsförutsättningarUnder de senaste två åren har arbetet med de tre första punkterna framskridit så att det nu finns tredetaljplaner för området vid Aggerudsviken, ett program som anger riktlinjer för Centrumstråket samten detaljplan för två flerfamiljshus i kvarteret Rapphönan.Efterfrågan vid Aggerudsviken är fortfarande låg vad gäller flerfamiljshus och radhus. Det är sannoliktnödvändigt att öppna området för fristående hus, vilket planen medger, en tät exploatering men iprincip av villakaraktär. För att komma framåt bör minst den ena av de båda konstgjorda vikarnaanläggas eftersom det inte bedöms möjligt att intressera potentiella köpare för projektet så somomgivningarna ser ut idag. Det bedöms även nödvändigt att omvandla den interna bostadsgata somidag finns till en kommunal gata om köpare ska vara intresserade. Ansvar och framtida kostnader fördrift och underhåll hämmar intresset.Programmet för Centrumstråket anger att handel och publika verksamheter i bottenplan skakombineras med bostäder, på våning två och uppåt. Även hus på upp till 10 våningar kan accepterasför att möta ekonomiska förutsättningar. Full tillgänglighet i såväl bostäder som yttre miljö är en viktigfaktor, tydligt efterfrågad vilket bekräftas av såväl fastighetsägare som mäklare. Planuppdrag finns förhela centrumstråkssträckan och en aktiv dialog med lokala fastighetsägare och andra intressenterpågår.Det kommunala bostadsföretaget Hyresbostäder i <strong>Karlskoga</strong> AB har beslutat bygga ett flerfamiljshusom 22 lägenheter i kv Rapphönan. Planen, som medger två flerfamiljshus om sammanlagt 44lägenheter har vunnit laga kraft och byggstart av det första huset beräknas ske till våren 2013.5


Bostadsplaneringsprogram <strong>2012</strong> - <strong>Karlskoga</strong>Bostadsplaneringsprogrammets kompletterande riktlinjerPå kort sikt bör ytterligare rivningar av flerfamiljshus avvaktas.Riktade boendenUtgångpunkter beslutade i ÖP 2011 (Kap 5.3)Initiativ att skapa efterfrågade boenden riktade till äldre ska beaktas/uppmuntras.Prioritera initiativ till boenden riktade till äldre i anslutning till Solbringen ochNickkällan som har efterfrågade funktioner som kan samnyttjas.Prioritera initiativ till boenden som passar för studenter i lägen kopplade till lokalalärosäten eller närhet till kollektiva förbindelser till studieorter i närregionen.Planera för boenden i centrala lägen, med full tillgänglighet och utformning somfungerar vid alla tidpunkter i livet.Aktuella beslutsförutsättningarMed riktade boenden menas dels vårdboenden och gruppboenden för människor med fysisk ellerpsykisk funktionsnedsättning, en bostadskategori som inte omfattas av samma marknadskrav somordinära boenden. Det här är de enda typerna av boenden där kommunen själv har full rådighet <strong>över</strong>besluten att bygga och att placera bostäderna. Kommunen kan bygga och äga i egen regi men även låtaen fastighetsaktör bygga och äga en anläggning som kommunen sedan hyr. Det är möjligt att byggaom i befintligt bostadsbestånd för att skapa vård- och gruppboenden, men eftersom kraven påyteffektivitet, funktion, vårdkrav, säkerhetssystem, energianvändning, driftekonomi, mm är höga kandet vara svårt att skapa bra enheter. De kompromisser som tvingas fram i en befintlig byggnad kan geombyggnadskostnader som är lika höga som vid nyproduktion samtidigt som driftkostnadernavanligen blir högre än vid nyproduktion. Detta bör utredas noga i varje enskilt fall.Till riktade boenden hör även boende för ensamkommande barn och lägenheter för asylsökande. Härär det f n Migrationsverket som är beställare och såväl kommunala bostadsbolag som privata aktörerkan upplåta lägenhetsbestånd för ändamålet, efter att verket träffat avtal med respektive kommun omhur många barn/asylsökande kommunen är beredd att ta emot och därmed tillhörande ersättningen tillkommunen. Den här typen av boende inryms uteslutande i befintliga bostadsbestånd eftersom behovetkan variera kraftigt från år till år. De bör erfarenhetsmässigt inte utgöra alltför stora enheter.Trygghetsboenden, seniorboenden, studentboenden, m fl är också bostäder som riktar sig till en visskategori men här måste de vanliga marknadsförutsättningarna uppfyllas. Kommunen vare sig beslutarom, finansierar eller bygger dessa typer av riktade boenden. Den här typen av boende kan både lösasgenom ombyggnad/anpassning av befintliga lägenheter och genom nyproduktion. P g a kostnadernaför nyproduktion och de därmed förhållandevis höga hyresnivåerna är anordnandet av studentbostäder,där betalningsförmågan är mycket begränsad, i princip hänvisad till befintligt bostadsbestånd.7


Bostadsplaneringsprogram <strong>2012</strong> - <strong>Karlskoga</strong>Bostadsplaneringsprogrammets kompletterande riktlinjerAlla projekt som omfattar riktade boenden ska först prövas inom Centrumstråket för attstödja den <strong>över</strong>gripande utvecklingstanken såväl som prioriteringen av centrala bostädersom förtätning av staden.Nedanstående avsnitt avser Riktade boenden men är hämtade från <strong>över</strong>siktsplanens kapitel 11 –Utbildning och omsorg – och följer även här <strong>över</strong>siktsplanens rubriker. Riktlinjer som inte avserboende redovisas inte här även om de finns under angivna rubriker i <strong>över</strong>siktsplanen.Ansvar för förskola, utbildning, vård och omsorgUtgångpunkter beslutade i ÖP 2011 (Kap 11.1)<strong>Karlskoga</strong> bör pröva att samverka med andra kommuner kring planering och utbyggnadav specialboenden av olika slag.Aktuella beslutsförutsättningarMed nuvarande lagstiftning kan det vara svårt att t ex bygga ett gruppboende avsett för invånare i tvåeller flera kommuner men det finns ändå exempel runt om i Sverige. Ambitionen bör därför kvarståoch där den mest naturliga samarbetspartnern är Degerfors kommun.HandikappomsorgBegreppet handikappomsorg används egentligen inte längre men eftersom <strong>bostadsplaneringsprogram</strong>metbygger <strong>över</strong>siktplanens indelning och rubriker används begreppet i detta sammanhang.Utgångpunkter beslutade i ÖP 2011 (Kap 11.9)Kommunen ska planera för ett nytt gruppboende om 6 platser, <strong>2012</strong> och därefter nyaboenden med 5-8 platser vart fjärde – femte år, 2015, 2020, osv.Planera för en hög fysisk tillgänglighet i boendet och dess omgivning, tillgång tillmötesplatser i bostadsområdena samt närhet till en tillgänglig kollektivtrafik..Aktuella beslutsförutsättningarBehovet av insatser med stöd av Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) bedömsöka. En god framförhållning behövs, särskilt vad gäller nya boenden.I <strong>Karlskoga</strong> finns boende med särskilt stöd och service enligt LSS i kommunens alla stadsdelar. Dessaboenden varierar i utformning, från villa till flerbostadshus och traditionell gruppbostad och ärintegrerade i det ordinarie bostadsbeståndet. I <strong>Karlskoga</strong> finns <strong>2012</strong> totalt 10 boenden med 62 platser8


Bostadsplaneringsprogram <strong>2012</strong> - <strong>Karlskoga</strong>för personer med utvecklings- eller begåvningshandikapp samt fem boenden med totalt 36 platser förpersoner med psykisk funktionsnedsättning.Planerade förändringarUtvecklings- eller begåvningsnedsättningKorttidsboendet Gästis kommer att ersättas med ett mer verksamhetsanpassat boende för fler personer.Ett nytt gruppboende, placerat i Sandviksområdet, kommer att vara klart under våren 2013.Gruppboendet, Gösta Berlings väg i Ekeby, har brister i sitt utförande och det finns önskemål frånsocialförvaltningen om att ersätta boendet med ett mer ändamålsenligt boende.Det finns behov av ytterligare ett nytt boende under de närmaste åren för målgruppen personer medutvecklingsstörning. Detta kan utformas som ett s k trapphusboende och inrymmas i befintligtbostadsbestånd, alternativt i nyproduktion inom Centrumstråket, plan 2 eller 2, 3, 4, etc om detbedöms lämpligare.Boenden (enligt LSS eller SOL) som lokaliseras till Centrumstråket avses att kombineras med vanligabostadslägenheter även om det kan röra sig om skilda trapphus eller liknande. Placering iCentrumstråket innebär även samordning med andra aktörer eftersom bottenvåningen generelltkommer utgöras av lokaler avsedda för handel eller andra publika verksamheter.När ovan beskrivna behov uppfyllts bedöms tidigare uppskattade bedömning kvarstå, d v s nyaboenden med 5-8 platser bör tillkomma var femte år under den närmaste 20 årsperioden.Boenden för personer med psykiskt funktionshinderBoendena kan behöva anpassas till en yngre målgrupp och på sikt måste boendestandarden förbättras.Bostadsplaneringsprogrammets kompletterande riktlinjerNästa planerade boende för personer med funktionsnedsättningar, som bör varafärdigställt under 2014, bör placeras inom Centrumstråket.Boenden placerade i Centrumstråket måste samordnas med andra aktörer.9


Bostadsplaneringsprogram <strong>2012</strong> - <strong>Karlskoga</strong>ÄldreomsorgUtgångpunkter beslutade i ÖP 2011 (Kap 11.10)Boendet för de äldre ska bygga på rätten till en egen bostad.Boendet för äldre ska vara fullt tillgängligt (bottenplan/hiss, utemiljö, mm).Servicelägenheter som boendeform utreds.Planera för hög fysisk tillgänglighet i boendet och dess omgivningar, tillgång tillmötesplatser i bostadsområdena samt närhet till en tillgänglig kollektivtrafik.De 60 vårdplatser som är belägna på <strong>Karlskoga</strong> lasarett ersätts med ett boende somtillgodoser dagens krav. Nya vårdboendeplatser, ca 100 stycken, bör tillkomma under perioden 2023-2033,förslagsvis i södra delen av <strong>Karlskoga</strong> tätort.Aktuella beslutsförutsättningarTotalt finns idag, hösten <strong>2012</strong>, 274 permanenta vårdboendeplatser och 259 servicelägenheter ikommunen. Beslut har fattats om att inga nya biståndsbeslut ska tas avseende servicelägenheter somsärskilt boende enligt socialtjänstlagen.Ett nytt vårdboende kommer att tas i bruk, Skrantaområdet, våren 2014 med plats för 60 personer. Isamband med detta avvecklas 40 platser på <strong>Karlskoga</strong> lasarett samt servicelägenheterna på Geologenoch Högehus. Vidare ska 26 servicelägenheter på Torpdalen omvandlas till 24 vårdboendeplatser förpersoner med demenssjukdom.Efter ovanstående förändringar kommer det att finnas 325 vårdboendeplatser (platser med krav ombiståndsbeslut) samt 168 servicelägenheter som successivt kommer att omvandlas till tillgängligabostäder för äldre (lägenheter utan krav om biståndsbeslut).Samtidigt som den totala befolkningen minskar något förväntas andelen invånare som är 80 år elleräldre öka med cirka 50 procent till 2030. Andelen av befolkningen som är 80 år eller äldre beräknasöka från 6,8 procent 2011 till 10,2 procent 2032.10


Bostadsplaneringsprogram <strong>2012</strong> - <strong>Karlskoga</strong>600050004000300065-79 år80 år-2000100002009 2011 2013 2015 2017 2019 2021 2023 2025 2027 2029 2031Befolkningsprognos <strong>2012</strong>-2032 för invånare 65-79 år samt 80 år och äldre. Ljusa staplar är denverkliga befolkningen2009-2011. Mörka staplar är den prognostiserade befolkningen <strong>2012</strong>-2032.Om en lika stor andel av de äldre kommer att ha behov av en vårdboendeplats så finns det behov avytterligare 60 vårdboendeplatser 2020-2021 och ytterligare 20 kring 2025-2026. Behovet bedömssåledes vara något lägre (80 istället för 100 platser) än vad som anges i <strong>över</strong>siktsplanen men i gengälduppstå något tidigare.Behovet av platser i särskilt boende är beroende av antalet äldre som bor i kommunen, men påverkasockså av andra aspekter såsom de äldres hälsa, den privata ekonomin, hemtjänstens kapacitet ochkunnande, om man lever ensam eller i parförhållande samt boendestandard och tillgång till andraboendeformer.Beslutet om att inte fatta nya biståndsbeslut avseende att få bo i en servicelägenhet innebär attnuvarande servicehus kommer omvandlas till andra boendeformer för äldre, exempelvisseniorboenden, även kallat plusboenden. Kommunen måste samarbeta med Hyresbostäder i <strong>Karlskoga</strong>samt med privata fastighetsbolag för att <strong>över</strong>gången till andra äldreboendeformer ska gå så smidigtsom möjligt. Detta då seniorboenden och trygghetsboenden är en del av den öppna bostadsmarknaden.En handlingsplan håller på att upprättas för den process som nu inleds för omställning av kommunensservicehus. Ambitionen är att det ska finnas lokaler för mötesplatser/träffpunkter i anslutning tilltillgängliga bostäder för äldre.Den demografiska utvecklingen med ökat antal äldre innebär även ett ökat behov om cirka 100lägenheter med god tillgänglighet fram till 2030, ut<strong>över</strong> behovet av 80 vårdboendeplatser.Bostadsplaneringsprogrammets kompletterande riktlinjerNästa planerade vårdboende, som kan vara aktuellt runt 2020, bör planeras för 80 platseroch placeras inom Centrumstråket och av samordningsskäl, om möjligt, i anslutning tillSolbringen.Boenden placerade i Centrumstråket måste sannolikt samordnas med andra aktörer.11


Bostadsplaneringsprogram <strong>2012</strong> - <strong>Karlskoga</strong>SpecialboendenUtgångpunkter beslutade i ÖP 2011 (Kap 11.11)Kommunen ska ha beredskap att lokalisera olika typer av specialboenden på lämpligaplatser.Kommunen inventerar <strong>Karlskoga</strong> tätort på lämpliga platser för olika typer av särskildaboenden.I <strong>Karlskoga</strong> tätort ska ytor för gruppboenden reserveras i lämpliga lägen med närhet tillservice som t ex dagligvarubutiker och kollektivtrafik.Kommunen bör pröva att samverka kring planering av olika typer av särskildaboenden.Aktuella beslutsförutsättningarI <strong>över</strong>siktsplanen, som är ett betydligt mer omfattande dokument, <strong>över</strong>lappar många riktlinjer varandramellan olika kapitel och avsnitt, t ex ovanstående riktlinjer. Detta var ett medvetet val i<strong>över</strong>siktsplanen för att underlätta läsbarheten. I det mer lätt<strong>över</strong>skådliga <strong>bostadsplaneringsprogram</strong>methänvisas istället till andra avsnitt varför planeringsförutsättningar som rör vård- ochgruppboenden inte tas upp under denna rubrik, se ovan.StudentbostäderI dagens läge, hösten <strong>2012</strong>, verkar antalet studentlägenheter täcka det befintliga behovet, studenter haringa större problem att få tag i en lämplig bostad i <strong>Karlskoga</strong>. Det förekommer också att studenter påÖrebro och Karlstads universitet hyr bostad i <strong>Karlskoga</strong> och pendlar. Om gruppboendet vid GöstaBerlings väg skulle avvecklas bedöms dessa lägenheter som mycket lämpliga att bygga om tillstudentbostäder.Boende för ensamkommande barnHösten <strong>2012</strong> finns det 20 lägenheter för ensamkommande barn. Av allt att döma kommer behovet avlägenheter att öka. Beredskap behövs. Eventuellt bör boendet ha samma struktur som ett gruppboende.Boende för asylsökandeHösten <strong>2012</strong> fanns det ca 200 asylsökande i <strong>Karlskoga</strong> vilket motsvarar ca 40 lägenheter (avtal medMigrationsverket). Det är svårt att prognostisera det framtida behovet men bedömningen är att detkommer att öka eftersom antalet asylsökande i Sverige för närvarande ökar. Den här typen av boendevar tidigare samlat men inriktningen är numera att det ska vara spritt <strong>över</strong> orten. Beredskap för flerlägenheter bör hållas.Asylsökande som får permanent uppehållstillstånd har ökad benägenhet att stanna på orten och är idagett stort skäl till att <strong>Karlskoga</strong>s folkmängd inte minskar mer än vad som annars skulle varit fallet. Braintegrationssamordning förbättrar möjligheten att ytterligare förstärka den trenden.12


Bostadsplaneringsprogram <strong>2012</strong> - <strong>Karlskoga</strong>Bostadsplaneringsprogrammets kompletterande riktlinjerBefintligt lägenhetsbestånd runt Möckelngymnasiet, i centrala <strong>Karlskoga</strong> och runtCampus Alfred Nobel, oavsett fastighetsägare, bör löpande hållas inventerat för attsnabbt kunna anvisa lämpliga lägenheter vid behov/förfrågan och för att prövaanpassning i samband med planerade ombyggnader/rustningar eller vid ett utökat behovav studentlägenheter.Det bör alltid finnas beredskap i form av tillgång till lägenheter för asylsökande.LandsbygdsutvecklingUtgångpunkter beslutade i ÖP 2011 (Kap 5.4)Nyexploatering och, där det bedöms lämpligt, konvertering av fritidshus tillåretruntboende med anknytning till vatten prioriteras, främst vid sjöarna Möckeln,Lonnen och Våtsjön.De mindre samhällena Villingsberg/Våtsjötorp, Lonnhyttan/Lunedet, Linnebäck ochGranbergsdal samt Östervik prioriteras vad gäller landsbygdsutveckling,bostadsbyggande, kollektivtrafik, service och annan infrastruktur.Kommunen bör generellt se positivt på ny bostadsbebyggelse på landsbygden.Program- och planarbeten genomförs för att skapa nya attraktiva tomter förbostadsbebyggelse på landsbygden.Att genom planläggning möjliggöra konvertering från fritidshus till åretruntboende ilämpliga lägen.Vid nybyggnad eller konvertering av fritidshus ska möjligheterna att ordna vatten ochavlopp samt tillgång till kollektivtrafik beaktas.Aktuella beslutsförutsättningarUtbudet av villatomter har ökat under de senaste två åren och består till stor del av fritidshusområdensom under lång tid varit under konvertering till året runtboende och där denna utveckling nupåskyndas och välkomnas med hjälp av genomförda och pågående detaljplaner. Insatserna följer fulltut ÖP:ns riktllinjer avseende sjöarna Möckeln, Lonnen och Våtsjön.Nya detaljplaner finns för Storängsudden och Norra Östervik vid Möckeln som innehåller totalt ett 40-tal nya villatomter. Planläggning vid golfbanan i Bricketorp vid Möckeln och Äspedalen vid Lonnen,är inne i slutskedet och genererar ytterligare ett 20-tal villatomter. Planläggningen vid Våtsjötorp harpåbörjats och kan komma att resultera i upp till 20 nya villatomter men kanske framföralltkonvertering till åretruntboende av på sikt upp till 60 fritidshus. Pågående planläggning av tvåområden på östra sidan av Lonnen förväntas medge upp till 10 nya villatomter men framföralltmöjlighet att konvertera ett stort antal fritidshus till året runtboende.Genomförd, pågående eller planerad utbyggnad av vatten och avlopp är en förutsättning för dennautveckling.13


Bostadsplaneringsprogram <strong>2012</strong> - <strong>Karlskoga</strong>För fyra av de aktuella planerna vid Våtsjön och Lonnen gäller LIS-områden som lagts fast i<strong>över</strong>siktsplanen och vilka även godkänts av Länsstyrelsen. Detta innebär inte att man helt kan bortsefrån strandskyddet men det är ytterligare ett särskilt skäl att upphäva strandskyddet vid planläggning.Inom ramen för planen i Äspedalen har 5 nya tomter tillkommit som kan hänföras till LISbestämmelsermen övriga planärenden har i skrivande stund inte kommit så långt att det går attbedöma det fulla värdet av LIS-verktyget.I två detaljplaner har en lägre utnyttjandegrad (170 m² bruttoarea varav huvudbyggnaden får vara max120 m²) för åretruntboende använts som gör att ny bebyggelse likväl som om- och tillbyggda hus istörre utsträckning kan anpassas till befintlig bebyggelse och att områdets karaktär därmed bevaras.Detta kan dels användas i ett helt område (Äspedalen) med ur exploateringssynpunkt känsligare ellersmåskaligare miljö, eller som <strong>över</strong>gång från renodlad fritidsbebyggelse till reguljär åretruntbebyggelse(Norra Östervik).Bostadsplaneringsprogrammets kompletterande riktlinjerEn lägre utnyttjandegrad för åretruntboende med syfte att bevara karaktären i gamlafritidsområden prövas där miljöerna bedöms känsliga för allt för hög exploatering.FritidsboendeUtgångpunkter beslutade i ÖP 2011 (Kap 5.5)Vid planläggning av fritidshusområden ska områdenas karaktär behållas även ommöjlighet att bygga större fritidshus ges.Aktuella beslutsförutsättningarUtvecklingen följer helt intentionerna i <strong>över</strong>siktplanen att, där det är lämpligt med hänsyn tillförutsättningarna, medge året runtboende runt sjöarna Möckeln, Lonnen och Våtsjön. I vissa lägen,främst närmast stranden har fritidshusinriktningen behållits men enligt den nyare policyn för hur storahus som får byggas. I de flesta fall har planläggning för konvertering till året runtboende skett. Trycketatt behålla rena fritidshusområden har minskat men det bör poängteras att det i princip helt saknasaktivitet inom områden som inte är belägna runt de tre stora sjöarna. Det bedöms inte finnas några skälatt ompröva nuvarande strategi.14


Bostadsplaneringsprogram <strong>2012</strong> - <strong>Karlskoga</strong>Landsbygdsutveckling och strandskyddUtgångpunkter beslutade i ÖP 2011 (Kap 5.6)Följande områden i <strong>Karlskoga</strong> kommun ska omfattas avlandsbygdsutvecklingskriteriet enligt 4 kap i Miljöbalken:o Delar av stränderna kring Lonnen, enligt LIS-bilaga.o Delar av stränderna vid Våtsjön, från utloppet mot Angsjön till Björnudden,enligt LIS-bilaga.Följande områden i <strong>Karlskoga</strong> kommun utgör utredningsområden förlandsbygdsutvecklingskriteriet enligt 4 kap i Miljöbalken:o Delar av stränderna kring Möckeln, utanför <strong>Karlskoga</strong> tätort.o Delar av stränderna kring Lonnen.o Delar av stränderna längs Timsälven, från Lonnen till <strong>Karlskoga</strong> tätort.o Delar av stränderna längs Svartälven, utanför <strong>Karlskoga</strong> tätort.o Delar av stränderna längs Kilstabäcken utanför <strong>Karlskoga</strong> tätort.o Delar av stränderna kring Alkvettern.Följande områden i <strong>Karlskoga</strong> tätort med anknytning till vatten föreslåsbehandlas enligt 7 kap 18 c § pkt 5 i Miljöbalken, ”angeläget allmänt intresse”:o Delar av stränderna kring Möckeln, inom och nära <strong>Karlskoga</strong> tätort.o Delar av stränderna längs Timsälven, inkl parallella kanaldelar, inom ochnära <strong>Karlskoga</strong> tätort.o Delar av stränderna längs Svartälven, inom och nära <strong>Karlskoga</strong> tätort.o Delar av stränderna längs Kilstabäcken inom och nära <strong>Karlskoga</strong> tätort.Aktuella beslutsförutsättningar<strong>Karlskoga</strong> kommun arbetar tillsammans med ett antal fastighetsägare aktivt för att ett urval avstränderna vid de större sjöarna ska kunna utvecklas för bostadsbebyggelse.För fyra av de aktuella planerna vid Våtsjön och Lonnen gäller LIS-områden som lagts fast i<strong>över</strong>siktsplanen och vilka även godkänts av Länsstyrelsen. Detta innebär inte att man helt kan bortsefrån strandskyddet men det är ytterligare ett särskilt skäl att upphäva strandskyddet vid planläggning.Inom ramen för planen i Äspedalen har 5 nya tomter tillkommit som kan hänföras till LISbestämmelsermen övriga planärenden har i skrivande stund inte kommit så långt att det går attbedöma det fulla värdet av LIS-verktyget. I dagsläget avvaktas utfallet från ovannämnda planärendeninnan initiativ tas till fördjupade eller tematiska tillägg till <strong>över</strong>siktsplanen i syfte att utöka antalet LISområden.Det bör dock understrykas att det, förutom kring Möckeln där länsstyrelsens bedömningtidigare varit att det ligger för nära tätorten för att falla under kategorin landsbygd, inte finns så mångaområden där LIS-områden skulle bidra till den landsbygdsutveckling som är syftet med regelverket.Däremot bör alternativet att använda det särskilda skälet ”angeläget allmänt intresse” prövas förstrandnära lägen närmare eller i <strong>Karlskoga</strong> tätort, d v s områden som inte kan betraktas somlandsbygd, t ex längs Möckeln och Timsälven.15


Bostadsplaneringsprogram <strong>2012</strong> - <strong>Karlskoga</strong>Bostadsplaneringsprogrammets kompletterande riktlinjerEtt pilotprojekt initieras där strandskyddet prövas enligt 7 kap 18 c § pkt 5 i Miljöbalken,”angeläget allmänt intresse”.Bostadsprogram – <strong>över</strong>gripande värdedokument förbostadsutvecklingÖP 2011 (Kap 5.7)Det här avsnittet från <strong>över</strong>siktsplanen innehåller inga riktlinjer utan har som syfte att genomsyra helabostadsplanen och det kommunala arbetet i övrigt inom bostadssektorn. Texten finns redovisad ibilagan planeringsunderlag.16

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!