Noveller - Zacharias Topelius Skrifter

Inledning69 Topelius−Emilie Lindqvist 7−8/5 1843.70 Före 1847 räckte det med att lämna in ett korrektur hos censorn kvällen innan, d.v.s.18 timmar innan tidningen skulle komma ut (Topelius, Självbiografiska anteckningar1922, s. 75). Från 1847 krävde censuren att avdrag av det rättade korrekturet av tidningsnumretskulle lämnas till censorn 24 timmar före utgivningen (Nyberg, ZachrisTopelius 1949, s. 171).71 Ett exempel på det är Topelius fråga till censorn J. M. af Tengström på en odateradbiljett om ett markerat parti av en följetong får införas, vilket visar att Tengström intehade läst hela den ifrågavarande novellen (se kommentaren till »Vargen», s. 313).72 Nyberg, Zachris Topelius 1949, s. 240.73 Topelius–Emilie Lindqvist 7/2 1845.74 Topelius, »Nya Contur-teckningar. 2. Miss Mary», HT 13/9 1843: »Jag har minlilla svaghet för cigarrer i fria luften, men när jag promenerar genom vår lilla stad,där det är förbjudet att röka, drager jag in min rök vid ena tullen och blåser ut denvid den andra.»75 Topelius, »Kringelflickan», se nedan, s. 3.76 Översikterna här och senare gäller novellerna i Helsingfors Tidningar och dem somTopelius skrev för andra tidningar eller i något enstaka fall för kalendrar, men inteFältskärns berättelser.77 I HT 28/9 och 1/10 1842.78 Matti Klinge, Idyll och hot 2000, s. 12.79 Ingemar Oscarsson, »Fortsättning följer» 1980, s. 97.80 Maija Lehtonen,»Mammonan valta. Eräs Topeliuksen teema» 1985, eller »Mammonsmakt. Ett tema hos Zachris Topelius» 1999. – Mest känd är dikten »Kommunismensvagga» (1884), där Topelius citerar Proudhons slagord »egendom ärstöld».81 Yrjö Hirn, Teatrar och teaterstrider i 1800-talets Finland 1949, s. 124.82 Topelius–Emilie Lindqvist 6, 7/3 1843: »I sin grannlagenhet trodde sig gubben böraförklara mig fri från min förbindelse, om jag ville – store Gud!»83 Uppgifterna bygger på Topelius bokföring (Kontoböcker, 244.41) och på Tommilassammanställning över löneutvecklingen (Suomen lehdistön levikki ennen vuotta 18601963, s. 36) och hans uppgifter om upplagorna (ibid., bil. III:6, s. 342 f.).84 Ibid., s. 38.85 Topelius–Catharina Sofia Topelius 4/5 1857. När Topelius senare förhandlade medAlbert Bonnier om honorar uppgav han att av årslönen från HT på 1850-talet mellan800 och 1 000 rubel silver utgjorde honorar för följetongen (Topelius–Bonnier30/4 1869). Uppgiften förefaller tilltagen i överkant, åtminstone för början av decenniet,mot bakgrunden av att lönen 1850 var 972 silverrubel och 1851 1 125.86 Topelius till än så länge oidentifierad person i oktober 1866, citerat efter VaseniusIV, s. 184 f. – Vasenius uppger inte adressaten.87 Hustrun och den nästäldsta dottern var sjukliga, och familjen reste bl.a. till Marstrandför att de skulle återvinna hälsan. P.g.a. dotterns sjuklighet togs hon och den yngstaur skolan för att läsa privat. De vistades också i Stockholm för att gå på kurser och fåläkarvård.88 Dagboken, 5/1 1837.89 Klinge, Idyll och hot 2000, s. 26 f.90 R. F. von Willebrand, »Topelius såsom novellförfattare. Fältskärns berättelser –Vinter kvällar»1884, s. 178. Iakttagelsen är generellt giltig även om artikeln behandlarFältskärns berättelser och novellerna i Vinterqvällar.15101520253035LI