Noveller - Zacharias Topelius Skrifter

Kommentarer15101520253035234, 9–11 en pappersfabrik […] 8 större mjöl- och grynqvarnar – Det fanns ett tillståndfrån 1850 att inrätta ett pappersbruk i Nykarleby, som Topelius refererar till iFinland framställdt i teckningar, och en »stor mjölqvarn med grynverk» (ZTSXII, s. 258 f.).234, 13 en större telegrafstation – Topelius hade gärna sett en telegraf i Nykarleby, ochuppmanade sin mor att upplåta utrymmen för ändamålet, om det blev aktuellt(Topelius–Catharina Sofia Topelius 23/4 1860).234, 16 finska perlor för milady – Pärlmusslor förekom inte i Nykarleby älv. Om pärlmusslansäger Topelius senare, i en föreläsning hösten 1871: »om hon ickeuppfyllt alla de förhoppningar man en tid hyste att kläda vårt land i perlor, såhar hon likväl, såsom det lappska guldet, visat sig vara något mer, än en fabel.Drottning Sofia Magdalena bar ett perlband af finska perlor, och ännu nyligenvid 1857 års stora exposition i Paris, såg man finska perlor, ditsända af baronLinder på Svartå.»234, 17–18 en helsokälla, benämnd Blommans bad – hälsokälla eller surbrunn vid östrastranden av Nykarleby älv, innanför Brunnsholmarna. Källan hade anlitats sedan1770-talet.234, 19–25 kolossalt monument […] ombunden panna – Fältherren är Georg Carl vonDöbeln (1758–1820). Initiativ till ett minnesmärke på hans grav på Johanneskyrkogård hade tagits i Sverige hösten 1859, och Topelius kände till planerna(Marja Terttu Knapas, »Till de tappres minne» 2009, s. 279). Novellens monumentöver von Döbeln har Topelius placerat i Nykarle by (det är alltså intefråga om det 1885 avtäckta minnesmärket vid Jutas).234, 23–24 sparbössa för gamla finska krigare – I samband med femtioårsminnet av 1808–1809 års krig uppmärksammades de svåra förhållandena som veteranerna,d.v.s. manskapet, levde i. Insamlingar gjordes, i både Finland och Sverige.Topelius bidrog med dikten »Veteranerne», som först framfördes vid en välgörenhetskonsertoch sedan i form av ett separattryck såldes till förmån förveteranerna, och med den korta pjäsen »Veteranens jul» (Carola Herbertskommentar och där anförd litteratur i Ljungblommor, ZTS I, s. 522).234, 31 Vasa – Vasa brann 1852, och i samband med att staden flyttades byttes namnet1855 efter ett lokalt initiativ till Nikolaistad efter den nyss avlidne kejsaren.Det var ett opåkallat undersåtligt fjäsk som Topelius rasade över, bl.a. i ett avsnitti följetongsversionen av Fältskärns berättelser, i HT 9/5 1855 (Pia Forssell,»Fältskärns förvandlingar» 2009, s. 124). Att låta Vasa behålla sitt gamlanamn här är en markering av samma slag som tidigare i Fältskärns berättelser.234, 35 sköna stenhus – Topelius talade varmt för flervåningshus av sten (tegel) i artiklarnaom boendeförhållanden i Helsingfors, t.ex. »Bygga eller preja?», HT27/3 1858.235, 3 kornländer – spannmålsproducerande områden.235, 12–13 underbjuda hvarandra – Topelius argumenterade för nyttan av konkurrensmed att kvaliteten på varorna blev bättre och priset samtidigt lägre. Prisnivån iFinland var hög, jfr nedan framställningen om Helsingfors, s. 258 f.235, 13–14 privatbank – Se kommentar till s. 229, 38.235, 14 assuransföreningar – försäkringsföreningar organiserade enligt principen omömsesidighet, i motsats till (aktie)bolag.235, 16 fyra tryckerier, fyra tidningar – Tidningarna i Vasa avlöste varandra, men samexisteradeinte mellan 1839 och 1856 då Vasabladet grundades. Både tryckeri-356