Noveller - Zacharias Topelius Skrifter

Kommentarer1263, 10 Adertonde ← Sjuttonde263, 16 försök, ← besök,263, 33 luft-, ← luft-264, 7 tavastländska ← tawastlänska5101520253035Noter1 Carl-Rudolf Gardberg, Boktrycket i Finland. Från Åbo brand till år 1918 1973, s. 9–13.Snällpress: snabbpress, av ty. schnell.2 Ibid., s. 39 resp. 43.3 Ibid., s. 78; om Widerholms anställning hos Wasenius s. 5.4 Ibid., s. 3 ff.5 HT 2/2 1848. Formen prickor förekom i finländsk svenska (SAOB och HugoBergroth, Finlandssvenska 1917, § 50).6 Klagomål i Helsingfors Morgonblad i mars 1848, anfört efter Gardberg, Boktrycket iFinland. Från Åbo brand till 1918 1973, s. 11.7 http://digi.lib.helsinki.fi/sanomalehti/secure/browse.html?action=year&id=1457-439X&name=Helsingfors%20Tidningar (14/1 2012).8 Svenska litteratursällskapets årgångar ingår i olika samlingar: Runebergsbiblioteket,Jörgensenska samlingen och Topeliussamlingen. Museiverkets exemplar har tillhörtTopelius bibliotek, årgången för 1846 bär hans namnteckning. Av årgångarna i ÅboAkademis bibliotek har flera tillhört Finska Hushållningssällskapet (1843–1844,1849, 1852–1854). Av de övriga har årgångarna 1851 och 1856 ingått i Gymnasisternesi Borgå Bibliotek, 1857 och 1859 har tillhört Åbo Lyceum och de fyra resterandeolika privatpersoner.9 Jfr beläggen i SAOB.10 Beläggen för alldrig är 56 och för aldrig 120. Sökningen har gjorts i dagböckerna för1832–1834 och 1837–1840.11 Tvänne förekommer 4/10 1833 och 14/7 1837 i dagböckerna och en gång i »VedergällningensDag» 1846. I utgåvan av noveller finns 55 belägg på tvenne, i utgåvan Hertiginnanaf Finland och andra historiska noveller 42 belägg, i 880 brev från Topelius 46 belägg,i dagböckerna 89 och i föreläsningarna 404 belägg. I brev och dagböcker alternerartvenne och twenne, med övervikt för tvenne i breven och twenne i dagböckerna.12 Svensk rättstafnings-lära [...] af C. J. L. Almqvist, här citerad efter tolfte upplagan 1855,s. 12. Den första upplagan utkom 1829. Det är inte känt om Topelius använde Almqvistsrättstavningslära men det är sannolikt. Han kunde ha gjort det redan när hanskrev uppsatser för Runeberg 1832–1833 och i början av studietiden, eller som lärarei svenska vid Helsingfors Lyceum 1846–1850. – Almqvist exemplifierar inte med någotböjt ord på -sam, men dubbeltecknar själv m-ljudet i ’ensamma’, i den löpandetexten i rättskrivningsläran.13 A. F. Dalin, Ordbok öfver svenska språket 1850, s. 309.14 Almqvist citerad efter första upplagan 1829, s. 19.15 Topeliussamlingen 244.136, pag. 22. Den odaterade listan är antagligen från 1850, avnärliggande anteckningar att döma.16 Brödstilen i utgåvan är 10,85 pt och rubrikerna 11,5 pt.282