Noveller - Zacharias Topelius Skrifter

Inledningdittills stabila värde försämrades i samband med Krimkriget.) På 1850-taletförekom löneminskningar tre gånger, utan att upplagan sjönk, vilket åtminstone1854 och 1857 torde ha berott på att tidningsägaren honorerade annanredaktionell arbetskraft – Topelius betalade dock själv sin semestervikarieoch redaktionella utgifter, som prenumerationer på halvdussinet utländskatidningar. 84 Hans professorslön var 1 000 silverrubel på 1850-talet, ocksåden på årsnivå. Merparten av Topelius inkomster kom alltså från tidningen.När det journalistiska värvet började tynga honom skrev han till modernvåren 1857 att han kunde »hålla ut till årets slut, och sedan […] lemnar jagtidningen i yngre händer och skrifver bara följetong deruti». 85 Han var uppenbartmedveten om att hans medverkan som novellist var en trumf förvilken tidning som helst, och skulle honoreras generöst.På 1860-talet fortsatte Topelius att medverka med noveller i olika tidningar,för att i någon mån balansera inkomstbortfallet efter 1860 (när han alltså slutadesom redaktör). I Helsingfors Tidningar ingick Fältskärns berättelser (in på1866) och »Tant Mirabeau» (1863), och i Nya Dagligt Allehanda »Toma hjertan»(1862) och »Konungens handske» (1863). Svenska Familj-Journalen fick»Hangös öga» (1867) och »Drottning Sofia Magdalenas örhängen» (1869).Topelius började också medverka i Bonniers kalender Svea. När HelsingforsTidningar köptes av Helsingfors Dagblad i slutet av 1866 ville Topelius intemedverka i Dagbladet som han ansåg för liberalt. Men han förband sig att intemedverka i någon annan Helsingforstidning under 1867. För att kompenseradet uteblivna honoraret från Helsingfors Tidningar måste han »taga sin skadaigen», och medverkade därför i Åbo Underrättelser med bl.a. »Pastorsvaleti Aulango». 86 Topelius författade alltså flitigt, inte minst om girighet ochbesatthet av pengar, för att försörja sin förhållandevis dyra familj. 871510152025Typer och miljöerPersonerna i Topelius noveller är oftast typer, av två skäl. Den uppenbaraorsaken är tidningens begränsade format, som styrde omfattningen av följetongernaoch inte medgav någon fördjupning eller utveckling av karaktärerna.Minst lika viktigt är det att minnas Topelius målsättning, att göra HelsingforsTidningar till en »sammanhängande novellistisk skildring af vårt land och våraseder och idéer». Hans ambition var att fånga det typiska, inte det specifika.Därför beklagar han sig också över att Helsingfors saknade ett karaktäristisktfolkliv och att det försvårade försöken att fånga det typiska i genremålningar.Topelius hade förmånen att växa upp i en privilegierad familj i ett litetsamhälle där strukturerna var lätta att genomskåda, och han hade tidigt en3035XXXIII