Noveller - Zacharias Topelius Skrifter

Inledningbeskrev i dikterna och representanterna för folket i novellerna – ofta tröga,försumliga eller rentav kriminella.1Penningens maktGuldets, penningens makt och korrumperande egenskaper förekommer såofta som motiv hos Topelius att det snart sagt är tematiskt i hans prosa. SomMaija Lehtonen visar återkommer han till det bl.a. i resebreven »Söder omÖstersjön» på 1850-talet, i den samtidiga novellen »Guldspöket» från 1857– och i ännu högre grad i omarbetningen »Det gyllene spöket» för Vinterqvällar(1880). Guldets förbannelse framgår i Fältskärns berättelser – särskilti fjärde cykeln – och i Planeternas skyddslingar (1886–1888), och slutligen i enbetraktelse från 1895 som ingår i den postumt utgivna Blad ur min tänkebok. 80Resan på kontinenten 1856, med besök på börserna i Hamburg och Paris,hade gjort Topelius mera medveten om finansvärldens växande betydelseoch inte minst om penningväsendets övergång till allt mer abstrakta former:från konkreta guld- och silvermynt till sedlar, växlar, obligationer o.s.v. Menhan hade alltid varit medveten om pengarnas roll på gott och ont. Topeliushade sett kapitalismen i liten skala i Nykarleby, inte minst dess sårbarhet.I Helsingfors hade han nära beröring med ekonomiskt och kulturellt inflytelserikamän. Hans arbetsgivare konsul Wasenius var en betydande faktori Helsingfors ekonomiska liv, hans umgängesvän konsul Borgström var enannan. Särskilt Borgström och hans hustru hade filantropiska intressen ochWasenius var den första som tecknade aktier i det nya teaterhuset 1852. 81I novellerna från 1840-talet löser pengar fortfarande problem och kanverka gott. Men flertalet rika karaktärer och alla som fikar efter pengar äråtminstone moraliskt korrumperade och ofta även i juridisk mening. Detär en hel rad ekonomiskt trängda situationer som Topelius målar upp. Bådeunga män och äldre lever över sina tillgångar, bl.a. i »Dubbelmannen» (1842),»En Natt och en Morgon» (1843), »Vargen» (1846) och i den ovanligtbelärande »Kalkylerna» (1848). Spelskulder och tvångsmässigt spel förekommeri »Vedergällningens Dag» (1846). På 1850-talet blir Topelius åsiktom pengar allt mer pessimistisk. Han ser guldet som människans avgud ochsom destruktiv kraft.»Simeon Levis resa till Finland» (1860) handlar i stor utsträckning ompengar, och här kolliderar Topelius relativt nyligen inhämtade uppfattning omkapitalismen och finansmännen som världens herrar med hans ambitioner förFinland. Det Finland av år 1900 han målar upp är ett industrialiserat samhällemed organiserade arbetare och olika slag av korporationer på alla nivåer. Det5101520253035XXXI