Noveller - Zacharias Topelius Skrifter

noveller5»… döda mig? nåväl, min herre, jag begär intet bättre. Hellre döden,än dessa dagliga marter af er grymhet. I åtta år har jag fördragit allt, mennu …»»Nu är du icke barn mera, är det ej så?»»Ja, herre.»»Godt. Jag har också erinrat mig det i dag, min dufva!»10152025304.Följande dag ses lindansarens betjent, kostymerad som pajazzo, utdelaaficher med stora kluddiga trädsnitt, föreställande menskliga figurer hoppandegenom tvenne med papper klistrade tunnband och dansande på lina idrägt af indianer. Första afdelningen består af »Herkuliska kraftyttringar»,som specificeras och slutas med ett »herkuliskt farväl». Andra afdelningenprunkar med indiska och egyptiska underverk, saltomortaler, baletter pålina, »trollfjärilarne eller de flygande kulorna» m. m. m. m. samt sluteligenett »non plus ultra af mensklig styrka och vighet framställdt i en persiskpyramid, från hvars spets Demoiselle Gouvernina Casper skall kasta slängkyssaråt det högtrespektiva publicum». Tredje afdelningen afslutar på ettvärdigt sätt dagens underverk. »Hr Casper skall nemligen uppmana någonaf den resp. allmänheten att framträda och låta hugga af sig hufvudet, hvarpådet afhuggna hufvudet skall framvisas på ett fat, men sedermera medelstde gamle Egyptiers magiska medicin åter oskadt vidfogas sin resp. kropp.Skulle händelsevis ingen af åskådarne vara hugad att underkasta sig dennaoperation, vill Hr Casper halshugga sin son Alexander och sedan på ofvanbeskrifvetsätt åter hopsätta hans person. *) Entrée: première 36 sk. Second18 sk. Barn betala hälften. Musik bestås gratis. Inga hundar få medtagas.»Denna prunkande afiche väckte naturligtvis ett oerhördt uppseende.Framförallt beundrade man trädsnitten, man lösklippte dem, klistrade dempå väggarna och begrundade deras betydelse. Man hisnade ej mindre öfverden egyptiska medicin, som kunde påsätta afhuggna hufvuden. De funnosvisserligen, som sade sig vilja se det innan de trodde och som anade svekunder allt det der. Andra åter anmärkte med skäl, att man nyligen i Åbo lagatny näsa åt en flicka, som tillförene förlorat denna ledamot, och det väl voremycket simplare att åter fastsy ett hufvud, som icke ens behöfde göras nytt.35*) Den som betviflar denna hyggliga manövers möjlighet i 19:de seklet, behagadeerinra sig, att Hr Wehle helt nyligen inbjudit Helsingfors publik till samma intressantaskådespel.94