Nya kontroll- och maktrelationer inom sjukvården - Lunds universitet

Nya kontroll- och maktrelationer inom sjukvårdenvårdpersonal och patienter. Strategin haranalyserats i Garpenbys och Carlssons (1999)arbete om statens styrning av hälso- ochsjukvården och benämns kunskapsstyrning.Kunskapsstyrning ligger helt inom ramenför vad som förespråkas inom TQM ochkvalitetsstyrning (ibid, s 254 f). 14Flera nätverk har bildats för att främjainformationsspridning och mottagarkompetenspå verksamhetsnivå. Under beteckningen”Dagmarnätverket” samlas sedan1997 ett 20-tal sjukvårdshuvudmän för attunderlätta och påskynda intentionerna iDagmaröverenskommelsen, en ”kunskapsbaseradhälso- och sjukvård”. De sjukvårdshuvudmänsom arbetar enligt en beställar-/utförarorganisation samverkar i ett Nationelltbeställarnätverk. Inom detta nätverkpågår en utveckling av terminologi ochverktyg för beställarfunktionen och en akademiskutbildning har skräddarsytts förpersoner i beställarpositioner. Utbildningensker i samarbete med det nybildade Prioriteringscentrumsom även startat nätverketPrioNet för kunskapsutbyte mellan landstingen.Alla dessa nätverk och kunskapscentrakopplar statens intentioner till verksamheten.Även om det tidigare gjorts relevantakartläggningar, riktlinjer och prioriteringarpå myndighetsnivå eller i en region upprepasdetta arbete i andra landsting. Hundratalsläkare i olika landsting samlas i sektorsrådför att kartlägga vårdprocesser, utformavårdprogram och prioriteringar inom sinaspecialiteter – och görs på detta sätt delaktigai ”kunskapsbildningsprocessen”. Iandra landsting är det beställarorganisationensom är delaktig i dessa aktiviteter.Pedagogiken bidrar till att ge en ny praxisfäste i verksamheten (se Garpenby & Carlsson1999, Regeringen 1999a). En annan strategiför att förändra den medicinska praktikenär att utse ”ambassadörer” för Läkemedelsverketoch SBU på sjukhusen runt om ilandet. Enligt Riksrevisionsverkets rapport”Att påverka utan att styra” (Riksrevisionsverket2002) har detta varit en framgångsrikstrategi.Till sist några ord om strategier för attpåverka patienternas kunskapsnivå och inflytande.I de flesta utredningar om hälsoochsjukvården under 1990-talet betonasvikten av att patientperspektivet stärks ihälso- och sjukvården. Denna strävan materialiserasi olika projekt för informationsspridning.När betydelsen av informationsspridningoch en stärkt ställning för patientendiskuteras handlar det dels om att detkommer att bidra till att patienterna blirmer delaktiga i sin egenvård, dels attkunniga patienter kommer att förmedla ettförändringstryck in i sjukvårdsorganisationen.Projekten handlar om att öka patienternas/allmänhetenskunskap om sina rättigheteroch skapa underlag för informerade val(de kan gälla vårdgarantier, väntetider ivården, patienters nöjdhet, möjlighet till”second opinion” m m). Internetbaseradedatabaser publicerar information om sjukdomaroch behandlingsalternativ för atthöja patienternas kunskapsnivå (t ex faktadatabasenMARS). Patientnämnden är enaktör som fått en viktigare roll. Hit kanmissnöjda patienter vända sig för att fåhjälp. Alla klagomål behandlas och tas upptill klinikledningen för att diskuteras och bliunderlag för verksamhetsförbättringar. Ovannämndastrategier riktar sig till patienten som”kund”, men det finns också strategier som14. Kunskapsstyrning innefattar några av TQM/USKs centrala värderingar: Faktabaserade beslut,kompetensutveckling, allas delaktighet, ständigaförbättringar och samverkan.Arbetsmarknad & Arbetsliv, årg 9, nr 2, sommaren 2003121