Nya kontroll- och maktrelationer inom sjukvården - Lunds universitet

Nya kontroll- och maktrelationer inom sjukvårdenhandlingsplanen, Prioriteringsutredningen,Dagmaravtalen). Avsikten är att prioriteringarska inlemmas i de nationella riktlinjernaliksom i avtal mellan beställare ochutförare av sjukvård. 12Socialstyrelsens tillsyn har förändratsradikalt under 1990-talet, då tillsynsverksamhetenregionaliserades och fick kraftigtökade resurser. Genom att lämna detaljregleringoch istället utforma en stödjande ochindirekt verksamhetstillsyn blev tillsynen endel i Socialstyrelsens strategiska kvalitetscirkel.Syftet med tillsynen blev att säkerställaatt tillsynsobjektet har tillfredställandemetoder för att själv uppmärksamma fel ochbrister och korrigera dessa. Socialstyrelsenstillsynsverksamhet ska fungera som en ”nygaranti för medborgaren” och ha en nyckelrollför att ”säkerställa implementering avdemokratiskt fattade beslut”. Den nya tillsynen”ses som en viktig länk i kedjan politiskamål, lagstiftning, föreskrifter, tillstånd,kontroll och sanktioner” (SOU 2002:14,s 134). Socialstyrelsens tillsyn handlar såledesom en kontroll av lokala verksamheters ledningoch organisation, något som tidigare varotänkbart om det inte fanns starka indikationerpå missförhållanden. Tillsynen ärmed andra ord på ett nytt sätt närvarande ivårdens vardag. En stor del av personalensom arbetar med Socialstyrelsens tillsyn hardeltagit i utbildningar för att lära sig kvalitetsstyrningsinstrumentsom UtmärkelsenSvensk Kvalitet, modeller vars tankesätt ochstrategier präglar dagen tillsynsverksamhet.Läkares praktik har traditionellt enbartbedömts av andra läkare i så kallad ”peerreview”.Vad som är nytt är statens ambitionatt genom olika aktörer kartlägga och utövaen normering i det kunskapsområde somtidigare varit förbehållet den medicinskaprofessionen. Genom standardisering ochavlatinisering 13 görs den medicinska praktikentillgänglig för icke-medicinare vilketskapar förutsättning för en normering sominte längre är inomprofessionell (Bejerot &Erlingsdottir 2002). Två områden är centralaför denna utveckling, nämligen informationsteknikenoch mottagarnas beredskap attta emot den nya formen av normering.Informationsteknik och styrningDet pågår otaliga projekt för att utvecklanya informationssystem för ledning i hälsoochsjukvården. Här finns ett stort intressefrån både stat, sjukvårdshuvudmän ochmjukvaruproducenter. Den planerade utvecklingenav projektet Väntetider i vårdenär ett exempel. Sedan mitten av 1990-talethar regeringen (via Dagmaravtalen) ochsjukvårdshuvudmännen satsat på en nationelldatabas på Internet där förväntade liksom,så småningom, faktiska väntetider påkliniker publiceras. Enligt planerna skaredovisningen av väntetiderna också kopplastill en registrering av medicinsk prioritetoch på längre sikt planerar Landstingsförbundetett system där tillgängligheten12. Styrning av prioriteringar i hälso- och sjukvårdenhar utretts, formaliserats kortfattat som etiska principeri lagrum, och utvecklats i närmare 130 sidor iSocialstyrelsens allmänna råd (Socialstyrelsen 1999),för att därefter konkretiseras i kompetenscentraoch i medicinsk verksamhet. Upplägget är närmastidentiskt med kvalitetsstyrning både i form, faser igenomförandet och tidsperiod. Kvalitetsstyrningoch prioriteringar har således drivits separat underutredningstiden. De integreras dock under implementeringsfaseni verksamheten under 2000-talet.13. Avlatinisering kan ske på flera sätt, genom attöversätta komplicerade sammanhang till enklaretext, genom klassifikationer, kvalitetsindikatorer,nyckeltal, prioriteringsgrupper m m. Även styrkan ibedömningarna, dvs i vilken grad en rekommendationär vetenskapligt belagd, poängsätts avmedicinska specialister.Arbetsmarknad & Arbetsliv, årg 9, nr 2, sommaren 2003119