IDÉKATALOG, 2012 - Kommunförbundet Skåne

IDÉKATALOG, 2012FRAMTIDENS BOENDE FÖR ÄLDREProjektledare Irene Wormell, e-mail: irene@wormellpartners.euwww.kfsk.se

InnehållIntroduktion 1Äldreboende från de äldres perspektiv 2Innehållsanalys av idéer som har presenteratsi anslutning till gruppdiskussionernaFramtidens boendeformer för äldre 9Sammanställning av gruppdiskussionernas resultat Del1 Gemensamhetsboende som livsstil 9 Del 2 Respekt för individen 16 Del 3 Familjeliv 19 Del 4 Kunskapande 22 Del 5 Frivilliga insatser 25Projektledarens kommentarer 28Användning av innovationsverktyget IdeaMapping 30i gruppdiskussionernaJämförelse av senior- och trygghetsboendeenligt nätverket Aktiv Senior Omslag, sid 3Slutord, beställning Omslag, sid 4

Introduktion1Föreliggande Idékatalog är resultatet av de gruppdiskussioner som har anordnats under hösten2011 inom projektet ”IdeaMapping för nytänkande”, som är en del av det nationella projektet”Bo bra på äldre dar”, som leds av Hjälpmedelsinstitutet. Kommunerna Kristianstad, Vellingeoch Ängelholm har deltagit i projektet med Kommunförbundet Skåne som samordnare.Målsättningen var att insamla innovativa och kreativa idéer om framtidens äldreboende”nerifrån” från ett gräsrotsperspektiv. Utöver ålderspensionärer (30-40-talister) var ocksåäldrebomarknadens olika aktörer inbjudna till diskussionerna. De var representanter förkommunala och/ eller privata byggföretag, arkitekter, socialnämnden, vård- och omsorg,räddningstjänst, medicinsk rådgivare, ombudsman, medborgarservice m.m. Det var projektetskontaktperson i resp. kommun som svarade för inbjudan och sammansättning av grupperna.Danska Firstmove A/S från Köpenhamn ansvarade för ledningen av gruppdiskussionerna.Dessa var baserade på användning av deras innovationsverktyg IdeaMapping. På varje plats vardet två diskussionsgrupper som arbetade parallellt i skilda lokaler med olika aspekter avframtidens äldreboende. Det var omkring 12-14 personer i varje grupp. Den effektiva tiden fördiskussionernas genomförande var omkring 3 tim på varje plats.Grupperna hade var sin egen sekreterare som antecknade alla idéer och diskussionsämnen. Dessa”notat” har sedan insamlats från alla grupper (6), bearbetats och sammanställts av projektetsledare, Irene Wormell.Anteckningar och notat hade mycket olika form och grad av detaljering. De blev supplerademed projektledarens och de danska specialisternas anteckningar.Nätverket Aktiv Senior och dess ledare Ulf Selin har bidragit med både råd och praktisk hjälp tillprojektets genomförande.Presentation av idéerna börjar med en sammanfattning av diskussionerna kring ”kärnområden”i framtidens äldreboende: bostadsplanering, planlösning, sociala aspekter, livskvalitet, särskildabehov. Sedan följer en sammanställning av gruppdiskussionernas resultat kring de viktigaste`Key drivers´ (aktuella trender i samhällsutvecklingen) som diskussionerna var baserade på:Gemensamt boende som livstil, Respekt för individen, Familjeliv, Kunskapande, Frivilligainsatser. Till sist mina egna kommentar där jag vill länka projektets resultat till den aktuella,pågående debatten om kvalitet i vård och omsorg.Irene WormellProjektledare

Äldreboende - från de äldres perspektiv.2Innehållsanalys av idéer som har presenterats i anslutning till gruppdiskussionerna omframtidens boendeformer för äldre.Sammanfattning av diskussionerna är presenterade kring några av de fysiska, sociala ochmänskliga problem som är ”kärnområden” i framtidens boende för äldre.BOSTADSPLANERINGMånga av de naturliga och traditionella mötesplatserna för de äldre har försvunnit istäderna. Dessa naturliga mötesplatser och träffpunkter bör återskapas igen.Inrätta trevliga kafeer i kvarteret eller i närheten och utforma fina, inbjudande uteplatserdär de äldre kan sitta eller promenera. De kan själv ta hand om skötseln av blommor ochbuskar där.Det efterlyses mer kvartersbygge i stället för vanliga punkthus. Gårdsrummet har en heldel goda funktioner. Tyvärr bygger man sällan slutna kvarter/gårdar numera.Det har stor betydelse för hur man upplever/utnyttjar gårdsrummet, men det har mångagoda potentialer för trevnad och gemenskap, samt att få de äldre att vistas mer ute i denfriska luften.Låt de äldre ha sin egen köksträdgård (i en passande miljö). Stor succé i Danmark!Trädgården som består av trälådor som är upphöjda 80 cm gör att de äldre personer intebehöver böja sig ner.Fastighetsägare skall vid nybyggnation underlätta för den sociala gemenskapen.Man efterlyser utvecklingen av integrerade äldreboendemodeller t.ex. med förskola ochdagis. Spräng in bostäder för äldre i vanliga bostadsområden, vilket skulle leda till ökadlivskvalitet för såväl de äldre som för exempelvis barnfamiljer. Daghem skulle kunnabyggas bredvid äldreboenden. Detta skulle förhoppningsvis leda även till minskadåldersfixering.Önskan om att kommunen skulle prioritera ombyggnad av befintliga bostäder är ett oftaåterkommande förslag. Det gäller särskilt ombyggnad i centrum för att möjliggöra för

stadsmänniskor att kunna bo kvar i sin miljö och att underlätta för dem att behålla densociala gemenskapen även på äldre dar. Det finns många äldre som i hela sitt liv har botti staden (centrum) och inte kan tänka sig att flytta ut till naturområdet utanförstadsmiljön. De är vana vid stadens puls, ljus, närheten till affärer, transport m.m.Lämpliga objekt för ombyggnad kan även röra sig om större fastigheter på landsbygden,som skulle kunna fungera som kollektiva boenden med vissa gemensamhetsutrymmen.3Kommunen borde prioritera och stödja de nya/alternativa former för kollektivt boendedär individen i högre grad kan få möjlighet och stöd till att ”organisera” sittgemensamma boende efter eget önskemål.Nya och anpassade former för ägandet och ansvarstagandet i kollektiva boendeformerär starkt efterfrågade. Utvecklingen av nya andelssystem måste påskyndas.Här gäller det att tänka om (på fastighetsmarknaden) och att se nya möjligheter för attskapa olika bostadsformer anpassade efter individer eller särskilda gruppers preferenser.4-5 familjer köper ett större hus/fastighet tillsammans, och kan hjälpas åt utifrån olikaprofessioner att i ordningställa huset och att organisera sitt gemensamma boende där.Stora hus och villor kan byggas om till lägenheter (i olika storlek). Flera personer kanbo där gemensamt i olika kollektiva boendeformer som t.ex. andels-, bostads- ochhyresrätt, typ ”studentlägenheter”.Skall de äldre flytta från villorna måste marklägenheter tillskapas. Spräng inmarklägenheter i befintlig bebyggelse.Många har svårt att hitta alternativ då de vill lämna sina hus, för att finna ett annatboende - då de inte vill flytta till en lägenhet i blockhus. Man skall också försöka atttillmötesgå deras önskemål och kunna erbjuda goda, alternativa seniorboende i form avmarklägenhet nära staden.Med ökad ombyggnad av äldre hus och villor – i samråd med de boende - kan manproducera attraktiva seniorboenden för de äldre. Detta kan anpassas till deras (speciella)behov och ekonomi.Det efterlyses fler byggprojekt med målet i sikte att skapa modeller för ”attraktivt”äldreboende. Attraktion och kvalitet betyder här att byggandet har varit planerat ochutfört med de äldres medverkan. Här har det nämts flera goda exemplen t.ex. frånStockholm, Lund m.m.

Dessa projekt skulle testas, utvärderas och sedan tjäna som modell för fortsattutveckling även i andra kommuner. Ofta byggs det traditionellt, med hast och utanhänsyn till de boendes synpunkter. Många onödiga regler, traditionella uppfattningar ochkommunalt/institutionellt vanetänkande präglar fortfarande projekt inom äldreboendeområdet.4Gör ”marknadsundersökning” bland de äldre för att ta reda på vad de efterfrågar. Enkätervart 5: e år har föreslagits som en bra periodicitet för att fånga upp förändringar och sevad som kan vara aktuellt.PLANLÖSNINGDet har presenterats flera nya och kreativa förslag om att producera flyttbara modulerför lägenheter, vilka kan byggas om för att anpassas efter livets olika faser. Detta är ettstarkt önskemål som kräver radikalt nytänkande i byggbranschen.Nya planlösningar som är baserade på tillgänglighet, flexibilitet och modullösningar. Idet aktuellt ”anpassade hemmet” rör man sig runt/inom/till/ut i utrymmen enligt enannan funktionalitet än vi är vana vid.Detta skulle leda till närmast total flexibilitet och dessutom motverka överkonsumtion, dåman i grunden har samma bostad under hela livet.Man skall försöka att bygga för livslångt boende med konceptet av typ ”satellitlägenhet”. Dvs skapa moduler, vilka kan byggas om eller flyttas inom husblocket ellerenheten för att anpassas efter (familje)livets olika faser.Här finns en koppling till en tidigare idé om att bygga framtida hus med flyttbaramoduler för maximalt flexibilitet inom ett visst bostadsområde. Man kunde ha ”sammabostad” i ett visst område, anpassad till olika behov livet igenomDet finns ett generellt önskemål bland de äldre om att leva med mindre ”ting” ochutnyttja tiden/energin för aktiviteter. Genom gemenskapsutrymme kan man reducera sinegen lägenhet och t.ex. använda gemensamma utrymme för övernattning för gäster,hobby, familjemiddagar, tvätt, mer avancerat bruk av IT, förvaring, gemensam frys m.m.Som det har påpekats ovan i samband med Bostadsplanering, önskas det attombyggnaden av äldre bostäder i centrum skulle ske i en mycket större omfattning än detgörs idag. Kommunen skulle prioritera ombyggnad i centrum för att underlätta för de

äldre att kunna ha mindre, praktiska (och billiga) lägenheter i staden med behållning avmobilitet och den sociala gemenskapen som de värdesätter (i stället för att bo isolerat pålandet eller i större lägenheter/villor).Större lägenheter kan moderniseras och inrättas till mindre lägenheter ( även pentry ochstudio) där 2-3 äldre personer kan bo gemensamt. Låt varje våning ha sin egen `salong`eller vardagsrum med trevliga sittmöbler, växter, kaffemaskin m.m. Hissen stannar ivarje plan - men, man kan öppna och gå ut/in bara med egen nyckel av de boende somfinns (kollektivt) just på denna våning.5Det har påpekats att idag bor 50% av den äldre befolkningen i Sverige (65+ ) ilägenhet/egna hus som har bristande tillgänglighet.SOCIALA ASPEKTERNya former av kollektivboende är under utveckling och man förutser att den kommandegeneration av äldre kommer att ha stort intresse för att prova denna form av gemensamtboende.Vad som skiljer idéen bakom dessa boenden från 70-talets mer kollektivistiskatankegångar är att fokus ligger nu på individuella lösningar. Man drar nytta avgemensamma utrymmen när det passar, men man skapar samtidigt sin egen vrå, sommycket väl kan vara vitt skild från närmaste grannens.Det handlar alltså mer om att miljö- och resursmässigt utnyttja det kollektiva boendetspotential och mindre om ideologiska motiv.I princip gäller det i alla former av kollektiva bostadsformer: arbetsinsats efter förmåga.När vi i vårt sökande efter gemenskap, trygghet och social samvaro flyttar samman iolika former av ”äldreboende”, är det viktigt att förstå principen: gemenskap - menabsolut möjlighet att kunna vara själv, dvs. kunna laga mat själv, umgås med dem manvill, vara själv.

6Livsstilsboenden ökar: man flyttar till något som ligger i linje med det man gillar,antingen som har med intresse eller livsstil att göra. Gemenskap med folk som har engemensam nämnare eller intresse t.ex. goda vänner, golfkompisar, älskar djur m.m.Skall detta fungera måste alla gå in för att dela ansvaret och prioritera omsorgen förgruppens ”ve och väl”.”Generationsboende” enligt den gamla modellen - där barnfamiljen tar över det storahuset och de äldre flyttar in i ett mindre hus – blir också vanligt, framför allt istorstadsområden. Ett sätt att hantera bostadsbrist. Denna boendeform blir mycketvanlig i framtiden för att den innebär många sociala/ekonomiska/praktiska fördelar bådeför den äldre och den yngre generationen.Här skall det understrykas igen att fastighetsägare skall vid nybyggnation underlätta förden sociala gemenskapen. Se mer om detta ovan i Bostadsplanering.Man efterlyser mer gemenskapsutrymmen så som matsal, kafferum, tvättstuga,hobbyrum, fittnes, terrass, garage m.m., som i en väldesignad kombination med växteroch sittmöbler också kan fungera som trevliga sociala mötesplatser.Inrätta ett litet fikarum med kaffemaskin i närheten av postfacken så att de boende på ettnaturligt sätt kan träffas dagligen, umgås lätt och ha en viss `kontroll´ över de sjuka ochsvaga i omgivningen. Detta kan drivas/skötas av individuella och frivilliga krafter.Kyrkan och det andliga behovet – får inte glömmas bort vid byggandet.LIVSKVALITETValmöjligheten vid äldreboende är viktig, man ska inte behöva välja bort något som mantycker tillhör ens livsrum.De äldre önskar att själva kunna driva boendet. Det ger inflytande och värdighet samtökad kvalitet och individuell anpassning i boendet. Skapa ett samhälle där man somindivid kan bibehålla sin identitet och integritet även i äldre dagar.

7Hållbarhetsaspekten är viktigt. Det har diskuterats det faktum att material, förutom attpåverka kvaliteten, också skapar känslor. Man ser gärna att det byggs med genuinamaterial, såsom exempelvis tegel, natursten, marmor m.m.SÄRSKILDA BEHOVFlexibelt utnyttjande av olika former av äldreboende så att man kan bo där livet ut.Seniorboende i anslutning till vård- och demensboende. Anhöriga bor under samma takmen ej i samma bostad. Anpassning av vanliga bostäder i äldreboendeområden gertrygghet och gemenskap för de äldre, underlättar livet för de yngre.Se mera om detta ovan i delen för Bostadsplanering.Det fins många praktiska och sociala fördelar med kollektivboende: det ärlättare/billigare att köpa tjänster som städ, vård, catering, transport m.m. om man ärflera. Man skall utveckla/etablera ”service alliancer” som ger goda förutsättningar för atttillmötesgå det växande behovet av speciella tjänster för de äldre.Kvalitet skall fastställas och kontrolleras noggrant vid uppköp av dessa tjänster. Med denökade efterfrågan av äldreomsorg i framtiden finns det stora potentialer för att utvecklanya och väl anpassade serviceformer för de äldre. Detta är redan nu en attraktiv marknadmed hård konkurrens – det gäller bara att utreda och säkra kvalitén vid upphandling avdessa tjänster.Främja mobiliteten av de äldre. Förnuftiga service kombinationer hjälper de äldre till attpå ett tryggt, bekvämt och ekonomiskt försvarligt sätt kunna förflytta sig. T.ex.minibuss- service till köpcentret, stranden, skogen, utställningar, biblioteket m.m. Gratispubliktransport borde vara en självklarhet för alla 65+ personer.Öka samarbetet mellan de olika aktörerna på äldreboendeområdet som t.ex. mellanbyggherrar, sjukvård och omsorgsmyndighet. Planera för närhet till vårdcentral,sjuksköterska, servicecentra. Utnyttja möjligheter till ”Shop i shop” lösningar: t.ex. iköpcentrets ICA butik inrättas också en sjuksköterskestation, apotek, butik förortopediska skor m.m. så att de äldre kan gå där direkt när de är ute och handlar.

8Danmark har just nu en politiker som är eldsjäl för behållningen av livskvalitet iålderdomen: Thyra Frank, medlem av Folketinget för Liberal Aliance.Hon har själv under många år varit föreståndare för ett vårdhem och har skapat där ensådan varm och mänsklig värld som alla talar om som ”fantastisk” och ”otroligt att detkan göras”. Jag vill gärna peka på henne som en resursperson för att lära om hur man kanutveckla dessa mjuka, kvalitetskriterier inom vård och omsorg. Hur kan man få sinpersonal att vara med på detta och arbeta kreativt med praktiska frågor och detaljer.http://www.LiberalAlliance.dk/thyra-frankNedanstående citat är hämtat från hennes hemsida.”Jeg har været forstander på plejehjemmet Lotte i mange år og drevet det ud fra enfilosofi om "retten til en værdig alderdom" og troen på "et liv før døden". For mighandler en god og vellykket socialpolitik om at skabe nogle menneskelige og varmerammer med respekt for den enkelte borger – uanset om det er ældre, børn ellersamfundets svageste.Jeg vil gøre op med regelrytteriet og mistilliden. Velfærd kan ikke måles påkontrolskemaer og regler, men på respekt og ansvar. Det gælder både i forhold tilbrugerne og de mange medarbejdere, der hver dag gør et stort arbejde i ældreplejen, påhospitalerne, i skolerne, i børnehaverne og vuggestuerne.Jeg ønsker at overføre mine erfaringer fra ældreplejen til den offentlige sektor ogbidrage til, at vi får en menneskelig socialpolitik, hvor vi alle ikke bare kan leve, menogså dø, som de originaler, vi er”.THYRA FRANKSocial- og §71-ordfører+45 3337 4909EMAIL: thyra.frank@ft.dk

Framtidens boendeformer för äldre.9Sammanställning av gruppdiskussionernas resultat kring några av de aktuellatrenderna i samhällsutvecklingen.Del 1. Gemensamt boende som livstilGemensamhetsaspekten i framtidens boende för äldre.Framtidens byggande kommer att i högre grad präglas av krav på ett flexibelt boende i såvälgeografisk som rumslig mening. De nya pensionärerna kommer att ha större ekonomiska resurserän tidigare generationer och de är vana vid att resa och förflytta sig geografiskt. 40-talisternaär generellt en köpstark grupp och för många av dessa kommer boendet inte bara att vara enbostad, utan det kommer att utgöra ett livsrum, på vilket man ställer höga krav avseende kvalitet.Två trender kan skönjas: en är att en betydande del av framtidens äldre kommer att bosätta sig idyra bostadsrätter, speciellt anpassade för dem med tonvikt på service och livskvalitet, och enannan är att den nya gruppen pensionärer inte bara kommer att vilja bo med andra äldre, utan devill leva omgivna av hela samhället och aktivt ta del utav detta.Ekonomiska drivkrafter styr i mångt och mycket, men även det utökade servicebehovet ochsökandet efter gemenskap, trygghet och social samvaro.Ett problem som många äldre ställs inför är frågan om man, då barnen är utflugna, ska bo kvar isitt stora hus eller flytta. Skall man få dem till att flytta och anpassa sig till senior livet, måsteman erbjuda möjlighet till olika ”nischade” boenden.Inkludering ska ersätta gamla tiders exkludering och man bör vid planering av nyabostadsområden satsa på att motverka ålderssegregation genom att bygga med stor variation.Idéer som har presenterats i anslutning till framtidens boendeformer för äldre:I framtiden äger man i lägre grad sin tomtmark. En idé kan vara att producera flyttbaramoduler för lägenheter, vilka kan byggas om för att anpassas efter livets olika faser.Detta skulle leda till närmast total flexibilitet och dessutom motverka överkonsumtion, dåman i grunden har samma bostad under hela livet.Man efterlyser utvecklingen av integrerade äldreboendemodeller t.ex. med förskola ochdagis. Spräng in bostäder för äldre i vanliga bostadsområden, vilket skulle leda till ökad

10livskvalitet för såväl de äldre som för exempelvis barnfamiljer. Daghem skulle kunnabyggas bredvid äldreboenden. Detta skulle förhoppningsvis leda till minskadåldersfixering. Här har vi mycket att lära från andra typer av kulturer än denvästerländska.Många av de naturliga och traditionella mötesplatserna för de äldre har försvunnit istäderna. Dessa naturliga mötesplatser och träffpunkter bör återskapas igen.Inrätta trevliga caféer i kvarteret eller i närheten, utforma fina uteplatser där de äldre kansitta eller promenera omkring. De kan själv ta hand om skötseln av blommor och buskardär. Låt dem ha sin egen köksträdgård (i en passande miljö). Stor succé i Danmark!Trädgården som består av trälådor som är upphöjda 80 cm gör att äldre personer intebehöver böja sig ner.Flexibelt utnyttjande av olika former av äldreboende så att man kan bo där livet ut.Seniorboende i anslutning till vård- och demensboende. Anhöriga bor under samma takmen ej i samma bostad. Anpassning av vanliga bostäder i äldreboområden ger trygghetoch gemenskap för de äldre, underlättar livet för de yngre.För att minska överkonsumtion och onödigt byggande och samtidigt anpassaproduktionen till nya hushållstyper, kan en idé vara att bygga om befintliga bostäder. Detkan röra sig om större fastigheter på landsbygden, som skulle kunna fungera somkollektiva boenden med vissa gemensamhetsutrymmen.Hållbarhetsaspekten är viktigt. Det har diskuterats det faktum att material, förutom attpåverka kvaliteten, också skapar känslor. Man ser gärna att det byggs med genuinamaterial, såsom exempelvis tegel.Nya former av kollektivboende är under utveckling och man förutser att den kommandegeneration av äldre kommer att ha stort intresse för att prova denna form av gemensamtboende.Vad som skiljer idéen bakom dessa boenden från 70-talets mer kollektivistiskatankegångar är att fokus nu ligger på individuella lösningar. Man drar nytta avgemensamma utrymmen när det passar, men man skapar samtidigt sin egen vrå, sommycket väl kan vara vitt skild från närmaste grannens.

Der Fuchs ist bei uns der größteRaubsäuger (Prädator - Beutegreifer) Er hat in unserer Kulturlandschaft eine nahezuunbegrenzte Lebensraum- und Nahrungskapazität Er hat keine Regulative seiner Populationsgrößedurch höhere Prädatoren (wie Wolf, Luchs, Bär)oder durch Krankheiten (Tollwut) Er ist ein Nahrungsgeneralist (opportunistischerAllesfresser) Er ist kein „Mäuse-Spezialist“ sondern der größte Prädator für Limikolen (Bodenbrüter)und Vertebraten (Kleinsäuger) Der Fuchs gilt als Paradebeispiel eines Kulturfolgersund zählt zu den absoluten Gewinnern desanthropogenen Landschaftswandels.Das RaubtiergebissBei Wildtieren ist das energetischeAufwand-Nutzen-VerhältnisGrundlage für die Vitalität desIndividuums. Im Sinne einer positiven Energiebilanzist es sinnvoll, wenig mobile (z. B.Jungtiere) und möglichst große Beutetierezu reißen (insbes. während derWelpenaufzucht)

14kommunala/institutionella vanetänkanden präglar fortfarande projekt inomäldreboendeområdet.Öka samarbetet mellan de olika aktörerna på äldreboendeområdet som t.ex. mellanbyggherrar, sjukvård och kommun. Planera för närhet till vårdcentral, sjuksköterska,servicecentra. Utnyttja möjligheter till ”Shop i shop” lösningar: t.ex. i köpcentrets ICAbutik inrättas också en sjuksköterskestation, apotek, butik för ortopediska skor m.m. såatt de äldre kan gå där direkt när de är ute och handlar.Gör ”marknadsundersökning” bland de äldre för att ta reda på vad de efterfrågar. Enkätervart 5: e år har föreslagits som en bra periodicitet för att fånga upp förändringar och sevad som kan vara aktuellt.Man skall försöka att bygga för Livslångt boende med koncept av typ ”satellitlägenhet”. Dvs skapa moduler, vilka kan byggas om eller flyttas för att anpassas efterlivets olika faser.Här finns en koppling till en tidigare idé om att bygga framtida hus med flyttbaramoduler för maximal flexibilitet inom ett visst boendeområde. Man kunde ha ”sammabostad” i ett visst område, anpassad till olika behov livet igenom.Nya planlösningar som är baserade på tillgänglighet, flexibiltet och modullösningar. Idet aktuellt ”anpassade hemmet” rör man sig runt/inom/till/ut i utrymmen enligt enannan funktionalitet än vi är vana vid.Främja mobiliteten av de äldre. Förnuftiga servicekombinationer hjälper de äldre till attpå ett tryggt, bekvämt och ekonomiskt försvarligt sätt kunna förflytta sig. T.ex.minibuss- service till köpcentret, stranden, skogen, utställningar, biblioteket m.m. Gratispublik transport borde vara en självklarhet för alla 65+ personer.Kyrkan och det andliga behovet – får inte glömmas bort vid byggandet.Återinför de gamla sopnedkasten.Man har glömt bort hur sophanteringen ska fungera för de äldre.

Många äldre klarar inte att gå ned till sopsorteringen. Soporna samlas i lägenheten.Hemtjänsten tar inte hand om det.15Diskussioner förs med IKEA angående inredning för sopsortering men problemet uppstårnär soporna ska ut från bostaden.Sätta soporna utanför dörren på kvällen så samlar någon annan ihop det.Kan frivilliga krafter hjälpa till med detta?En kommunal angelägenhet, vad ska det kosta, vem ska betala, skatter m.m..Frågan bör drivas av pensionärsorganisationer.Tillgänglighet.Producentansvar.Benämningen av de olika boendeformer för äldre är varierande.o 55+boendeo Seniorboendeo Trygghetsboendeo Äldreboendeo Serviceboendeo Särskilt boende/Vård- och Omsorgsboendeo m.m.............Det behövs en vidare utveckling och standardisering av dessa begrepp för att underlättakommunikationen bland olika aktörer på äldreboendeområdet.På omslagets sida 3 i Idékatalog presenteras en lista över de fakta som skall betraktas vidklassificering och benämning av senior- och trygghetsboende, framställd av NätverketAktiv Senior i år 2010. www.aktivsenior.se

Del 2. Respekt för individen (Frihet)16Öka utbudet till olika bostadsformer - för att ge större frihet och visa respekt förden åldrande individen.FrihetMan skall bygga med en annorlunda målsättning än idag. Önskemålet för många är att slippaflytta. Man skall utgå ifrån att vi har olika behov i olika åldrar och att bostaden bör varaflexibel så att den kan ändras efter behov. Man skall kunna skapa plats för olika aktiviteteroch samvaro. Anpassning av lägenheter till vissa handikapp och hjälpmedel. Degemensamma utrymmena kan utnyttjas genom att reducera platsen i den egna lägenheten.Många bostäder i stort bostadskomplex där lägenheterna har olika utformning så att man kanbyta (och byta tillbaka) vid behov av tillfällig eller permanent förändring i ens liv. Efter enlängre sjukdom, utlandsvistelse m.m. skulle man kunna flytta inom sin närmiljö.Integrerade lösningar med olika typer av lägenheter och moduler i ett komplex. Om man fårandra behov under en period ska det finnas möjlighet att byta/anpassa sin bostad inomkomplexet för att kunna få hjälp med det som behövs just nu t.ex. vid en fraktur.Bygga i moduler för att inrätta hemmet att passa till många olika funktioner.Skall inte tänka en person – en lägenhet.Ett större bostadskomplex kan också ha ett ”Trygghetspensionat” för tillfälliga behov.Respektera individuella önskemål vid utformning/planlösning av bostäder för äldre. Om deäldre tar ansvar och behåller makten över sitt liv, medför detta en skapande energi till egenutveckling och samtidigt minskar det kommunens ansvar.

17Några generella synpunkter.Här är det införstått att dessa önskemål kan inte alltid göras enbart för särgrupper utansådana lösningar skall vara generella och universella.Bo marknäraUtrymme för hjälp, t.ex. i badrumTvättmöjlighet i lägenhetenStor balkong för att ge plats för hjälpmedel och som en uteplatsFlexibilitet i uppdelning av rum/väggar/dörrar.Kök utan överskåpStor omsorg vid utformning av dörrar, t.ex. skjutdörr som kan styraselektroniskt/röststyrtGarage i huset med invändig passage till lägenhetenInga trappor och trösklar i lägenhetenTrygghet: bl.a. bra belysning, knapp till larmet, utemiljö som inger trygghetI boendet skall det finnas möjlighet till flexibla måltidstillfällen. ( t.ex. frukostkunde man äta när man vill, inte styrt av andra. Möjlighet att äta gemensamt meden viss grad av individuell frihet.Ha respekt för det egna valet. Vissa vill ha kollektiva lösningar, andra vill ha mer”privat” lösning. Vill ha möjlighet att vara den person man är livet ut.Skall inte bara vara äldre som bor på ett ställe, blandning är bäst.Alla gillar inte att hela tiden bara titta ut över ängar och skogsbackar, en del vill hastadens puls och ljus också. Därför, ombyggnad av äldre fastigheter i centrum skallprioriteras.Det behövs stimulansformer för bostadsbyggande på landsbygden. Befolkningen skall hamöjlighet att bo kvar här också i den egna miljön även om man behöver mycket service

med stigande ålder. Behovet av hyreslägenheter i mindre byar skall inventeras ochombyggnad av t.ex. gamla skolor och befintliga hus till bostäder på landsbygden skall iökad utsträckning skall ses som en möjlighet till att stimulera de äldre till att flytta – närdet behövs.18Gör marknadsundersökningar om hur/när man vill förändra sitt boende. Viktigt att höraäldre som remissinstans t.ex. vid översiktsplanering. Medborgarförslag är ett möjligtverktyg här. Rikta den till olika åldersgrupper med jämna mellanrum (t.ex. var femte år)för att fånga in fakta och signaler om kommande behov. Liknande enkätundersökningarefterlyses som t.ex. uppsökande verksamhet före 80 års ålder.En av de mest populära idéerna var att de kommunala byggföretagen bygger nytt utifrånbeställningar från medborgarna. T.ex. bygg mer inkluderande boenden; anpassabyggandet utifrån ett livslångt perspektiv m.m.Vikigt att kunna styra den egna tiden.Använd teknologin som stöd för att kunna styra sin egen tid.Teknologin skall kunna öka flexibiliteten, delaktigheten och komforten för de äldre.Därför är det viktigt att man lär sig att hantera teknologin. Stimulera dem och hjälpa dematt lära sig använda den nya tekniken och utvidga livsrummet kring sig.Använda teknologin för större delaktighet i diskussion om det lokala samhället ochsamhällsdebatten generellt. Pensionärer (generellt) behöver bli mer involverade i frågorsom berör deras dagliga liv.Skapa ett elektroniskt forum för nyheter, ny fakta, nya idéer och div. förslag om boendetpå äldre dar. Där kan också företag och branscher presentera sina produkter och tjänster.IT- gubbe. Infrastrukturen skall tänkas på samtidigt som äldreboende planeras. Precissom man gör med t.ex. avloppet. Tekniken ger enorma möjligheter här också. Därförskall man fråga redan vid planeringen: ”Vad kan vi använda tekniken till?”

19I vård- och omsorgsarbetet måste man tänka på och planera kring att motverkautanförskapet inom IT - världen. Tekniken kan också vara ett vektyg som skall nyttjasför att inkludera människor i gemenskapen.Del 3. FamiljelivHur påverkar dagens familjeliv våra boenden och hur påverkas de äldres villkor?Man bor numera ofta långt från varandra och avstånden har ökat i takt med tjänstesamhälletsframväxt. Många äldre är beredda att bryta upp och flytta för att komma närmare sina barnbarn.Genom samvaro med andra fortgår den personliga utvecklingen genom livet. Därför att skapamötesplatser för alla generationer bör vara ett prioriterat mål. Mötesplatser i bostadsområdenskapar förutsättningar för kreativa möten människor emellan. Tidigare har vi levt geografisktavgränsat, vilket nu har förändrats tack vare de nya resmöjligheterna.För många är vänner och bekanta viktigare än familjen. Ett gott familjeliv är dock för de flestaett stort plus i livet. Många far- och morföräldrar tar aktiv del i barnbarnens ellerbarnbarnsbarnens aktiviteter.Detta föranleder flera idéer om hur stödjar man de äldre för att ta tillvara på familjelivet?I boendet – t.ex. ett trygghetsboende är det viktigt att de finns förutsättningar attupprätthålla familjelivet med t.ex. gemensamhetsutrymmen, lekplatser, upplevelserum,övernattningslägenheter för besökare etc.Det är gemenskapen som borde vara kärnan i familjelivet, och det skall inte behövaslägga ned mycket arbete i det.

20Avtal med serviceleverantörer som kan hjälpa till att ordna allt från catering, utflykter,kortare bussresor m.m. för att underlätta samvaron med familjen. Speciellt avtal medresebyråer, konditorier, uthyrning av spel och film etc. har föreslagits.Det borde finnas ett IT-rum i boendet t.ex. för besökande barnbarn eller för eget bruk.Hjälp över generationsgränserna innebär bl a att den äldre kan få hjälp av de yngre medtekniken.Samfällighetsföreningar o.d. kan ha hotellkapacitet. Genom att skapa tillfälliga boenden ibefintliga bostadsområden, exempelvis i form av små övernattningsrum, skapar manmöjligheter för äldre att komma och besöka sina barn och barnbarn under längreperioder. Naturligtvis kan övernattningsrummen inkvartera alla möjliga typer avbesökare, tanken är att det skall vara så flexibelt som möjligt.Restauranglokaler i bostadsområden, som exempel nämns Kronprinsen och Västrahamnen i Malmö, kan öka förutsättningarna för möten generationer emellan - vilket sessom positivt. Man efterlyser flera kvarterskrogar som är inhysta i det åldersintegreradebostadsområdet.Multifunktionella lokaler diskuteras också med fokus på återanvändning ochtillvaratagande av resurser för byggande.En skola kan bli en mötesplats för en pensionärsförening på kvällen. Kanske kan ung ochgammal mötas och lära varandra nya saker?Ett flerfamiljshus kan inhysa bibliotek och mötescenter på nedre botten, Peabs bostäder iRydebäck utanför Helsingborg nämns som exempel. Dessa fastigheter inrymmerdessutom lägenheter i vitt skilda prisklasser, vilket i viss grad motverkar ekonomisksegregation.Bygg för Generationsboende. Ett ”undantagsställe” enligt gammal modell därbarnfamiljen tar över det stora huset och de äldre flyttar in i ett mindre hus.

21Bygg inte segmenterat utan generellt. Husbyggnationen skall vara (delvis) anpassad ochmöjliggöra flexibilitet så att de underlättar för den sociala gemenskapen.Familjeveckor på trygghetsboende? Nej, Det får inte bli för styrt. Det måste få finnasspontanitet. Uppnå naturliga drivkrafter hos äldre och anhöriga.Viktigt att den äldre får tänka, påverka själv utan att personalen styr, gör för mycket.Utbyt erfarenhet/tips med andra bostadskomplex.Bli bättre på att använda det som finns och att ge varandra idéer om hur man kan ha ensocial gemenskap utan för mycket arbete runt omkring. Sprida dessa idéer.Man kan kanske flytta in hos äldre släkting med bostad i centrum t.ex. när man studerar.Några vill framhäva fördelar med ”åldersblandat boende” : alla har inte familjer och kandå utbyta gemenskap med andra och även med deras barnbarn. Kontakt med barn försådana som inte är familj. Detta blir naturligt om man bor grannar, dvs. blandat boende -inte åldersindelat.

Del. 4. Kunskapande22Hur kan äldre få del av lärandet och hur kan man få del av äldres kunskap?Det livslånga lärandet står i fokus. Att arbeta och studera samtidigt, alternativt att byta yrkesenare i livet, är idag naturligt för många. En del startar eget eller blir konsulter efter att hapasserat de sextio eller de sjuttio. Många yrken saknar de facto pensionsålder. Högskolornaskursutbud har i takt med detta blivit mer flexibelt.Idéen om det livslånga lärandet ska inbegripa även den äldre generationen. Det ska vara lätt attfortbilda sig ur ett tillgänglighetsperspektiv och utveckling ska ses som en naturlig del av livet.Alla ska ha tillgång till internetuppkoppling, dock ska det naturligtvis ske på frivillig basis. Enväl utbyggd kollektivtrafik gagnar de äldre, som får rabatterat pris på sina resor. Ett flexibeltkursutbud möjliggör distansstudier, men även möjligheten att arbeta och studera samtidigt. Detska ses som naturligt att byta yrke senare i livet och man låser sig inte i sin sociala roll på sammasätt som förr.Man kan också tänka sig mer flexibla undervisningsformer, som exempel nämns att högskolansverksamhet kan förflyttas geografiskt och en tanke är att ha en föreläsningsserie ibostadsområdets gemensamhetsutrymme.En del kurser riktar sig redan nu direkt till äldre, som exempel nämns Design för äldre, som gesvid Institutionen för designvetenskaper vid Lunds universitet.Internet har skapat nya flexibla undervisningsformer. Det finns numera möjlighet att studera pådistans, vilket gagnar de äldre, som av olika skäl inte är så rörliga. Det blir allt vanligare att mankan följa undervisningen på nätet såväl ljud- som bildmässigt.Man kan också tänka sig att vid behov arrangera en lokal utflyttning av högskolans verksamhetoch att universitetslärare därigenom kommer ut till mindre orter i undervisningssyfte. Här kan demultifunktionella lokalerna spela en viktig roll.Man kan dra större nytta av den moderna teknikens potential. Som exempel nämns etableringenav upplevelsecentra, som med fördel kan nyttjas av den äldre generationen. Ett konkret exempelär att bygga en simbassäng och på väggarna i badhuset projicera bilder från världens alla hörn,vilket kombineras med dofter och musikupplevelser. Också matupplevelser kan ingå, eftersomman kan bygga en restaurang i nära anslutning till bassängen. Denna anläggning placeras pånedre botten och på de högre våningsplanen kan reguljära bostäder byggas. Även här ärgrundtanken ett inkluderande synsätt och det är meningen att ett upplevelsecentrum ska hysabesökare från alla generationer samt fungera som en naturlig mötesplats

Några specifika idéer om hur utbildning och lärandet kan tillföra ny energi och livslust i äldresliv.23Distansutbildning på högskolenivå. Önskas mer av detta!Ta kontakt med högskolan och få hjälp med att t.ex bjuda in någon som orienterarom denna möjlighet och/eller för att hålla en föreläsning eller kurs i ett särskilt ämne.Äldreorganisationerna är bra på att ordna kurser och föreläsningar. Samarbeta meddem.Bjud in föredragshållare. Se till att det finns en person/grupp som har ansvar för attsamla in idéer och önskemål, eller själv kommer med förslag.Knyt utbildning till boendet, t.ex. gemensamhetslokal med multi-media. Det skallvara lätt tillgängligt där man bor.Man kan ha en plasmaskärm i gemensamhetslokalen för att ha distansundervisning,se på teater, opera etc. Ta del av t.ex. opera via multi-media.Äldre håller sig friska längre upp i åldern, efterfrågar nya tjänster. Ersätt/kombinerahemhjälp med hemundervisning. Idag är alla upptagna med sitt. De äldre som kan aktivera sig själva får mycket ut av ”kunskapandet”. Men de som är svaga skall också stimuleras till kunskap ochupplevelser som ger livslust och energi.Vissa äldre behöver mer stöd och stimulansän andra. Prova igen ! - även om de har tackat nej till en aktivitet tidigare.Många låter isoleringen gå för långt, vilket gör att lågan är ”släckt” när välmöjligheter ges på t.ex. ett trygghetsboende. Här kan gemenskapen betyda ett stödför att komma ut från isoleringen.Det finns begränsade sporter som de äldre kan utföra, med de kan bli inbjudna för attprova. De kan också deltaga i olika program/aktivitet utan att själva delta.Ordna vissa timmar i veckan för sport. Någon skulle kunna förevisa olikaaktiviteter/sport. Upplåta idrottshallar, simhall m.m. till de äldre (under dagtid) .Utomhusgym för äldre. Qigong och andra aktiviteter regelbundet i parken.Nätverk (lokalt, regionalt) för pensionärer och de kommunalt anställda som främjarderas aktivitet och informerar om aktuella händelser. Hemsida (kopplad till nätverket)med aktivitetsutbud, information om tillpassade tjänster och produkter för de älre -”Veckans utbud”.

24Lättillgänglig kommunal information. Riktad information då många äldre inte harråd med dagstidning och inte heller har Internet. Det kan vara ett sätt att nå dem ochinformera/ aktivera/inkludera dem mera.Bra kommunikationer till anläggningar.EU/Världsmedborgaren kommer att slå igenom på våra äldreboenden. Detta förändrarden nuvarande sociala och kulturella miljön i (vissa) äldreboende.Skillnad i attityder och tolkning av vissa frågor kommer att dyka upp mot bakgrundav globalisering och olika livserfarenhet. T.ex. vi talar här i Sverige om”tillgänglighet” i stället för den mer vanliga internationella motsvarigheten - ”Thingsfor the people”.”Jag gör gärna något exotiskt bara jag får hjälp med det”.Resa under trygga förhållanden (hjälp med incheckningen, ha en sjuksköterska medmig eller i närheten, konversationsdam, guide m.m.) öppnar upp för många nyatjänster och sociala kontakter inriktade på de äldres behov kring upplevelser ochresor.Använd mera de äldres egna kunskap och erfarenhet för aktiviteter inom boendet. Dekan ge vidare sina färdigheter till andra i form av gratis undervisning, handledning,coaching m.m. Organisera egna studiegrupper.Föreslagna tema:Utländskt språk, dialekter, litteratur, musik, konst, matlagning, foto, hantverk m.m.Gör inlägg till aktuella samhällsproblem, debatt.Äldre kan vara resurs för att hantera ungdomskriminalitet/gängbildning. De har tid attengagera sig i ungdomar och kan göra det utan prestige.Låt de äldre läsa läxa med de unga. De kan själva ha glädje av det att de förmedlarkunskap och att med sina berättelser om personer och lokalhistoria berikar de lärandethos de unga.Skapa en plattform och möjlighet för de äldre att dela med sig av sina ”resurser”.Sprida kunskap mellan de äldre och yngre. Generationsboende är en mycket bra ochnaturlig form för detta ändamål också.

Del 5. Frivilliga insatser25När man gör något gott för andra, så har man det också bättre med sig själv. Fleroch fler gör frivilligt arbete.Viktigt för äldre frivilligarbetare att få känna att de har något att ge. Många vill engagera sig ifrivilligarbete, man vill göra en insats. Ibland är det svårt för äldre att få tiden att räcka till förfrivilligarbete.Frivilligarbete och aktiviteter är inte samma sak.Hur ser vi på frivillig medverkan?Det finns många olika former av frivillighet. Man kan fråga - vilken rätt har vi att med milttvång aktivera äldre människor. De äldre ska numera aktiveras. Begreppet ”aktivering” användsbara riktat till äldre.Det är mycket som begränsar de äldre. Det finns många former av tvång för äldre t.ex. reglernaför färdtjänst.Den äldre kanske vill göra andra saker än ”aktiviteter” t.ex. äta och dricka gott. Valfrihet att fågöra det man vill, i egen tid. Lyssna på musik eller gå till biblioteket när man själv har lust tilldet. Vissa äldre behöver bli stöttade till aktivitet trots att de tackat nej till aktivitet. Man har olikaönskningar beroende på vilken ålder/behov man har. Man skall bjuda in till frivillighet iframtida boende, men det framhäves, att det skall vara frivillighet inom vissa gränser.Kan boende drivas av frivilliga?Grupper kan gå samman och bygga framtida boende t.ex. trygghetsboende. De äldre driver självframtida boende och blir chefer. Projekt finns redan där äldre gått ihop för att bygga boende tillsig själva för att utnyttja det kollektiva boendets fördelar.Idéer kring frivilliga insatser:Frivilligarbete är vanligt inom boende/idrottsklubbar/skolor/uppsökande verksamhet.Positivt även för den som utför frivilligarbetet.Skall vara en kvalitetshöjning, får inte innebära att bemanningen minskar i äldreboende.Nätverk för äldre. De frivilliga kan vara en resurs för att koordinera och igångsättaaktiviteter på olika ställen, föra vidare och sprida goda idéer och initiativ.Fadderskap, ta ansvar för varandra, hjälpa varandra.

26Skapa ett forum där de äldre kan kommunicera om – vad kan jag bidra med, vad vill jagvill få hjälp med. Sprida kunskaper mellan äldre och yngre.Bygga gemensamma hus (med mycket frivilligt arbete som insats och med utnyttjande avresurser, kunskap och erfarenhet som finns i samspel mellan äldre och yngre).Tro inte på att det är stat och kommun som ska fixa det mesta. Det offentliga kommerinte att räcka till. Vi måste sattsa på vår kreativitet, frivilliga insatser och ta makten övervåra egna liv.Kooperation över generationsgränserna.I samband med att den svenska modellen blir alltmer flexibel, kan man tänka sig nyaägarformer och kooperativt ägande är ett alternativ, som nu lyfts fram. Man skulle kunnatänka sig att familjer, som står varandra nära, köper in sig i ett flerfamiljshus med allt vaddetta innebär av utbyte av tjänster m.m. Frågor som inbrottsskydd och barnpassning påobekväma tider skulle på detta sätt kunna lösas. Även andra typer av intressegrupperskulle kunna samäga sitt boende. De moderna familjekonstellationerna öppnar en världav nya möjligheter för den som önskar. Äldre människor, som fortfarande vill vara aktivakan bli en resurs för andra utanför den egna familjen.Morfarskooperativet:Idéen är att de äldre, som vill och kan, i kooperativ form står för barnpassningen på heltidalternativt deltid. Detta behöver inte konkurrera ut den kommunalaförskoleverksamheten. Man kan tänka sig att små barn går i förskola på deltid och umgåsmed sin morfar eller extramorfar resten av tiden. Det är viktigt att även små barn tidigtfår ta del av den äldre generationens erfarenheter och omsorg.Man diskuterar möjligheter i form av en särskild barnomsorgspeng, vilket skulle ställakrav på en total reformation av det nuvarande svenska systemet och troligtvis konkurreraut vårdnadsbidraget.Möjlighet till byte och reparation i äldreboenden. Saker och möbler i boendet kanomsättas lokalt. Eventuellt även utveckling till liten verkstad där saker kan görasom/repareras.Omklädning av möbler är en av de mest vanliga aktiviteterna i den interna verkstaden.Ta tillvara de äldres funktioner tex. till tidningsläsning eller bakning.Vi professionella har tankar och idéer men är för dåliga att starta processer ochmedborgardelaktighet.Vi som tänker och har ambition att förbättra älde människors villkor i samhället - måstekommunicera mer målinriktat och engagera fler för att verka för bevarandet av

livskvalitet och respekt för individen i äldreboende också: bygga hemsida, göraföredrag, sprida de goda exemplen, skapa forum för diskussion och debatt m.m.27Det är viktigt att gå ut, prata, kommunicera om de äldres problem och värva de frivilligainsatser som finns för att öka de äldres livskvalitet och att minimera utanförskapet. Men,gratisarbetet skall inte leda till att kommunen sparar in genom detta och t.ex. friställerpersonal. Klara regler för frivilligt vs. professionellt arbete.Röda Korsets verksamhet för reguljära hembesök hos de äldre med hjälp av frivilligapersoner (som ofta är aktiva seniorer) har nämts av flera som ett mycket bra exempel påatt involvera frivilliga resurser för höjning av livskvalitet för de äldre.Ett annat exempel från Danmark: reguljärt hundbesök hos de äldre. Frivilliga personersom har en lugn hund tar den med sig den till hembesöket så att de äldre kan klappa denoch röra vid den. En kort, levande kontakt med känslor och beröring som gör ”gott” föräldre personer som annars sitter mest i rullstol och har liten kontakt med den yttrevärlden.

Projektledarens kommentarer28Mot bakgrunden av den pågående debatten om Carema och den mycket uppmärksammade SNSrapporten”Konkurrensens konsekvenser” från hösten 2011, vill jag framhäva några synpunkterdär den föreliggande Idékatalogen levererar många goda och konkreta förslag som har tydligrelevans till kvalitetsfrågan i vård och omsorg.Om vi skall ha ut mer vård och omsorg för samma pengar så måste det till effektiviseringar. Deuppstår när offentlig verksamhet läggs ut på aktörer med högre produktivitet eller när denoffentliga verksamheten tvingas höja produktiviteten som ett resultat av en hårdare konkurrens.Laura Hartman och hennes forskarteam har levererat i SNS-rapporten en svidande kritik omeffekterna av privatisering och pekade på uppenbara systemfel i framför allt den politiskastyrningen. Bristen på tydliga kvalitetsmått, riktlinjer och kontroll har skapat en kvasimarknaddär priset på det som produceras alltför ofta är det som avgör.Man har fokuserat alldeles för hårt på kostnader och upphandlingstekniska frågor – kvalitetenoch uppföljningen har kommit i andra hand. Denna ensidiga kostnadsfokusering har gynnataktörer som är duktiga på stordrift, rationaliseringar och sammanslagningar. Därför, har några avbranchjättarna utvecklats till väloljade anbudsmaskiner. Men den aktör som kan hålla nerekostnaden mest är inte nödvändigtvis den som kan utveckla vården och omsorgen mest.I den svenska välfärdsmodellen behövs en ny kompromiss mellan stat och kapital, denna gång ivälfärdsföretagen.Om man vill ha privata företag som utförare av den offentliga sektorns uppgifter måste man låtavinsterna gå till dess aktieägare (annars kommer man aldrig kunna attrahera kapital). I utbytemåste företagen ge goda arbetsvillkor, bra löner, vård och omsorg med hög kvalitet. Visserligenär kapitalismens drivkrafter inte alltid så uppbyggliga men en stabil kompromiss bygger landet.Håkan Tribell, från tankesmedjan Timbro, ser allvarligt på de missförhållanden som avslöjats vidäldreboenden med privata ägare, men samtidigt varnar han för att minnet ibland kan vara välkort. Det förekom vanvård, inkompetens och cynism även i det folkhemska välfärdsmonopolet.Han säger att ”Nu är det viktigt att det träder fram politiker som rakryggat försvarar idén attmedborgarna själva skall få välja vård, skola och omsorg”.Därför skall man lämna den pågående vinstdebatten bakom sig och fokus skall riktas motkvalitetsfrågan. De privata vårdbolagen har länge efterlyst enhetliga kvalitetskriterier för attundvika att bolagen bjuder under varandra i en ständigt nedåtgående spiral.Branchorganisationen Vårdföretagarna föreslog till exempel redan 2008 att regeringen skulletillsätta en utredning för att ta fram ett nationellt utvärderingssystem inom vård och omsorg.Alliansregeringen har successivt ökat sitt intresse för frågan och tagit initiativ men det har hittillsmest handlat om att öka marknadsmekanismerna, inte att fastställa vad som är kvalitet.Nationella kvalitetskriterier i välfärdssektorn är svåra att fastställa och kan hindrarationaliseringar och utveckling om de utformas fel. Det är naivt att hoppas på att

konsumentmakten skall lösa problemet. Kvaliteten måste mätas och fastställas centralt och fåsamma utslag över hela landet. Svagheten med ISO-standarden är att den är utformad för attpassa alla verksamheter. Man skall dock veta att bara i viss mån går att centralt fastställa vadsom är kvalitet. Carema sökte och fick till exempel ett ISO- certifikat när de märkte att deförlorade anbud mot konkurrenter som var ISO-certifierade.29En särskild granskningsmyndighet har tillsatts som skall utvärdera vården ur ettpatientperspektiv och stärka patientmakten. År 2011 togs också beslut om att satsa mer på de såkallade nationella kvalitetsregistren där patienter lätt kan få reda på vilken vårdgivare som ärbäst på vilken diagnos.I likhet med det, efterlyser man ett nationellt kvalitetsregister över äldreboenden där de äldre kanvälja den form av boende som passar dem bäst. I den föreliggande Idékatalogen finns detinsamlade idér och förslag som visar hur de äldre själva ser på kvaliteten från deras egnaperspektiv. Dessa synpunkter – som blev insamlade från ett ”gräsrotsperspektiv” – blirförhoppningsviss väl uppmärksammade av politiker och tjänstemän som har ansvaret förutveckling av äldreomsorg och framtagning av kvalitetskriterier för äldreboendeområdet.Irene WormellProjektledareFd Professor och MarknadsforskareTel: 040-611 16 91E-post: irene@wormellpartners.eu

Användningen av innovationsverktyget - ”IdeaMapping”i gruppdiskussionerna.30`Key drivers` - aktuella trender i samhällsutvecklingen inom LIVSSTILlåg till grund för gruppdiskussionerna.Sedan kryssade man dessa trender med olika elementer av:`Situationer``Segment``Handlingsparametrar`Kombinationen av key drivers och dessa tre elementer skapade plattformen för utveckling avidéerMetoden är utvecklad av Firstmove A/S, Köpenhamn. Deras medarbetare har aktivt deltagit idiskussionerna.För närmare information se: www.firstmove.dk Tel: +45 33 127 128Följande trender låg till grund för gruppdiskussionerna om framtidens boendeför äldre:1. Gemensamt boendeVi söker gemenskap i våra boendeformer. Detta för att vi genom gemenskap iboende kan vi uppleva trygghet och social samvaro. Vi odlar olika former avgemenskap, där de som är starka kan hjälpa svaga. I den sociala samvaron medandra kan den personliga utvecklingen fortsätta långt upp i åldrarna.Var finner vi gemenskap i boendet?Det utvecklas nya gemensamma boendeformer för de äldreDe äldre flyttar ihop som rumskamrater2. FrihetVad är frihet?Frihet handlar om möjligheter och om val. Om rätten till att leva ett liv utanbegränsningar, att göra saker på ett annorlunda sätt, ändra kurs eller starta på nytt.Göra det som man tycker bäst om. Friheten är inte avgränsad till en själv, för dethandlar framför allt om att bereda plats för andra.

Var ser vi friheten?Vi använder friheten till att uttrycka vår meningVi använder friheten till att välja eller välja bort produkter och verksamheterVi lever våra liv, så att vi kan uppleva frihet313. FamiljelivSamvaron med familjen är viktig, och det är tillsammans med våra närmaste, somvi utvecklar oss mest. Familjer samlas trots olika åldrar och intressen. De äldreprioriterar igen familjesamvaron och barnbarnen framför egna intressen.Var ser vi familjeliv?Familjer i flera generationer flyttar sammanDe äldre passar sina barnbarn när föräldrarna arbetar sent4. KunskapandeKunskapande handlar om skapandet av erfarenhet, insikt och förståelse. Dethandlar om kunskapsinhämtning. En kunskap som samlas genom många kanaleroch som tolkas och används i i många sammanhang. Den är handlingsorienteradoch fordrar nya förhållningssätt och möjligheter.Var ser vi kunskapande?Vi värderar oss själva och andra utifrån förmågan att sätta samman kunskap.Vi använder kunskap till att skapa en intressant och relevant livsstil.5. VolontärlifeFler och fler önskar att påverka deras lokala miljö. Ingenting blir bättre om maninte själv gör en insats. Frivilligt arbete har på nytt kommit på menyn. Det är intetillräckligt att bara tala om hur kan man hjälpa, nu skall det vara också handlingbakom orden. När man gör något gott för andra, så har man också det bättre medsig själv.Var ser vi volontärlife?Fler och fler gör frivilligt arbetePensionärer delar med sig av sina erfarenheter till andra genom gratis undervisning.

6. OpinionOpinion handlar om ett aktivt ställningstagande. Att ha en åsikt till grund för deval man gör. Det handlar om att stå för sina åsikter och begrunda sina val. Opinionär ett tecken på hur världen betraktas, vad man tror på och inte minst vem man är.Var ser vi opinion?Vi har uttalade åsikter om vad vi äter.Vi signalerar våra ställningsstaganden genom våra kläder.Vi stödjer aktivt verksamheter som t.ex. har ett uttalat miljöansvar.327. AnsvarskänslaAnsvarskänslan handlar om erkännande av etiska och medmänskliga/moraliskaförpliktelser, inför sig själv och inför andra. Det handlar om medmänsklighet ochom omtanke. Det handlar om att kunna ge något tillbaka. Ansvarskänsla är envägvisare, som ger mening och riktning i livet.Var ser vi ansvarskänsla?Vi tar konsekvenserna av våra handlingar.Vi involverar oss i ideelt och socialt arbete.Vi agerar till fördel för miljön och för vår omvärld.

2SlutordEtt stort tack till alla som deltagit i projektet och bidragit till framställningen av Idékatalogen ochspeciellt:Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar, som drivs av Hjälpmedelsinstitutet, och sombeviljat medel till projektet,Kommunförbundet Skåne och förbundssekreterare Kenneth Gravin som varit projektetssamordnare,Nätverket Aktiv Senior och Ulf Selin har varit rådgivare och stött projektets alla fasermed sin kompetens och erfarenhet inom området boende för äldre,Lars Berglund, Marianne Andersson och många andra av mina vänner och bekanta somvarit engagerade i idéutvecklingen och själva har bidragit med många goda idéer ochkommentarer.Information om Bo bra på äldre dar-projekten finns på Hjälpmedelinstitutets hemsida www.hi.seeller via länken http://www.hi.se/sv-se/Arbetsomraden/Projekt/bobrapaaldredar/Idékatalogen kan hämtas i pfd-format fritt från Aktiv Seniors hemsida www.aktivsenior.se ,sök ”Presentationer” under ”SeniorFakta” under fliken ”Tjänster” eller medlänken http://www.aktivsenior.se/cm6n/default.asp?id=40Det går också att beställa den i tryckt form för självkostnadspriset 80 kr/st+ porto från AktivSenior. Beställning sker enklast via info@aktivsenior.se eller telefon 040-44 90 60.Irene WormellProjektledare