L Hälso- och sjukvård, hälsoskydd och djurskydd - Ålands ...

Hälso- och sjukvård, hälsoskydd och djurskydd597LL (2011:114) om hälso- och sjukvårdL 1Då de förutsättningar som anges i 1 mom. föreliggerska patienten informeras om rätten till en andramedicinsk bedömning.Beslutet om rätten till en andra medicinsk bedömningoch var denna får göras ska fattas av en medicinsktsakkunnig tjänsteman inom Ålands hälso- ochsjukvård. Om patienten är missnöjd med beslutet skadetta omprövas av ytterligare en medicinskt sakkunnigtjänsteman inom Ålands hälso- och sjukvård. Ireglementet för Ålands hälso- och sjukvård ska angesvem som fattar beslutet om rätten till en andra bedömningoch vem som omprövar ett sådant beslut.Patienten ska erbjudas den behandling som den andramedicinska bedömningen kan föranleda.15 §. Kvaliteten och patientsäkerhetenVerksamheten inom Ålands hälso- och sjukvård skabasera sig på vetenskap och beprövad erfarenhet samtpå god vårdpraxis och goda rutiner. Verksamheten skavara högklassig och trygg och fullgöras på ett behörigtsätt. Landskapsregeringen utfärdar vid behov närmareanvisningar gällande god vårdpraxis.Vården ska ges med respekt för alla människorslika värde och för den enskilda människans värdighet.Verksamhetens kvalitet ska systematiskt och fortlöpandeutvecklas och kontrolleras.16 §. PatientuppgifternaÅlands hälso- och sjukvård har en sammanhållenjournalföring.Ålands hälso- och sjukvård har rätt att ansluta sigtill nationella och internationella elektroniska registeröver patientuppgifter.17 §. AvgifternaLandskapsregeringen beslutar, i enlighet med landskapslagen(2007:23) om grunderna för avgifter tillÅlands hälso- och sjukvård, om patientavgifterna förde tjänster som Ålands hälso- och sjukvård producerar.Styrelsen beslutar om andra avgifter och ersättningarför de varor och tjänster som Ålands hälso- ochsjukvård säljer eller producerar.Styrelsen för Ålands hälso- och sjukvård beslutarom avgifterna för de vårdtjänster som Ålands hälsoochsjukvård säljer.Se F 3, Landskapslag (2007:23) om grunderna för avgifter tillÅlands hälso- och sjukvård.18 §. ErsättningsskyldighetenHemkommunen ska erlägga en avgift för en patientsom utan medicinska skäl är kvar inom Ålands hälsoochsjukvård längre än en vecka efter det att Ålandshälso- och sjukvård har informerat kommunen omatt patienten kommer att skrivas ut. Avgiftens storlekfastställs så att den motsvarar kostnaden för vården.Informationen till kommunen ska lämnas skriftligenpå en blankett som fastställts av landskapsregeringen.Kommunens ersättningsskyldighet enligt dennaparagraf gäller endast driftskostnaderna. Vid beräkningenav kostnaderna används det senast fastställdabokslutet.19 §. Samarbetet med socialvårdenÅlands hälso- och sjukvård ska samarbeta med socialvårdeni sin verksamhet på ett sådant sätt att uppgifternakan skötas på ett behörigt sätt och så som patientensbehov av social-, hälso- och sjukvårdstjänsterförutsätter.20 §. VårdgarantinÅlands hälso- och sjukvård ska ordna sin verksamhetinom primärvården så att patienter på vardagarunder tjänstetid omedelbart kan få kontakt med enyrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården.En yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvårdenska göra en bedömning av vårdbehovet senast dentredje vardagen från det att patienten tog kontakt medÅlands hälso- och sjukvård, om inte bedömningen harkunnat göras vid det första kontakttillfället.Vård som i samband med bedömningen av vårdbehovethar konstaterats vara medicinskt nödvändigska med beaktande av patientens hälsotillstånd ochsjukdomens sannolika förlopp ordnas inom skälig tid,dock senast inom tre månader från det att behovet bedömdes.Ålands hälso- och sjukvård ska ordna sin verksamhetinom den specialiserade sjukvården så att den somär akut sjuk omedelbart får den vård som hans ellerhennes tillstånd förutsätter. För att få vård inom denspecialiserade sjukvården för icke-brådskande sjukvårdkrävs en på läkarundersökning grundad remiss.Bedömningen av vårdbehovet ska inledas inom treveckor från det att remissen anlände till den mottagandeverksamhetsenheten. Vård som konstaterasvara medicinskt nödvändig ska, med beaktande avhur brådskande vården är, ordnas och inledas inom enskälig tid, dock senast inom sex månader från det attvårdbehovet konstaterades. För barn och ungdomartill och med 22 års ålder ska den vård inom psykiatrinsom konstateras vara nödvändig med beaktandeav hur brådskande vården är ordnas inom tre månaderom inte medicinska, terapeutiska eller andra motsvarandeomständigheter kräver annat.Om Ålands hälso- och sjukvård inte kan erbjudaden vård som avses i 1-3 mom. ska myndigheten ordnavården genom att köpa tjänster från en annan vårdproducentutan att det medför extra vårdkostnader förpatienten. Ålands hälso- och sjukvård är dock inteskyldig att ersätta kostnader för vård som patientenpå eget initiativ sökt hos en annan serviceproducent.Vårdgarantin omfattar inte mun- och tandvården.21 §. Offentliggörandet av väntetiderÅlands hälso- och sjukvård ska med högst sex månadersmellanrum offentliggöra uppgifter om väntetidersom avses i 20 §.22 §. Förhandstillstånd att söka vård i EU, EES-områdeteller SchweizOm Ålands hälso- och sjukvård inte kan uppfyllavårdgarantin enligt 21 § ska den på patientens begärange ett förhandstillstånd om att patienten påbekostnad av Ålands hälso- och sjukvård kan sökavård i medlemsstaterna inom Europeiska unionen ellerEuropeiska ekonomiska samarbetsområdet eller iSchweiz. När förhandstillstånd beviljas ska patientensaktuella hälsotillstånd och sjukdomens sannolikaförlopp beaktas.L

598 Ålands lagsamlingL 1LL (2011:114) om hälso- och sjukvård23 §. Ändringar av verksamhetenStyrelsens beslut om betydande inskränkningareller omprioriteringar av verksamheten vid Ålandshälso- och sjukvård ska fastställas av landskapsregeringeninnan det verkställs, förutsatt att förändringarnainte finns redovisade i budget eller fordrar lagtingetsgodkännande vid budgetbehandlingen.4 kap. Hälsofrämjande verksamhet24 §. Beaktandet av hälso- och välfärdskonsekvenserLandskapsregeringen ska i samband med beredningav beslut bedöma och beakta de konsekvenser beslutenhar för befolkningens hälsa och välfärd.25 §. Uppföljningen av hälsa och välfärd i landskapetLandskapsregeringen ska följa med befolkningenshälsa och välfärd och de faktorer som inverkar påhälsan och välfärden inom olika befolkningsgruppersamt följa med effekterna av de åtgärder som sättsin för att svara mot befolkningens välfärdsbehov. Enrapport om befolkningens hälsa och välfärd och de åtgärdersom vidtagits ska en gång per lagtingsperiodöverlämnas till lagtinget.26 §. Hälsorådgivning och hälsoundersökningarÅlands hälso- och sjukvård ska ordna hälsorådgivningsom bidrar till att främja hälsan och välfärdenoch förebygga sjukdomar hos befolkningen i landskapet.Ålands hälso- och sjukvård ska se till att sådanahälsoundersökningar genomförs som är nödvändigaför att följa och främja hälsan och välfärden hos befolkningen.Ålands hälso- och sjukvård ska ordna preventivmedelsrådgivningoch annan rådgivning somfrämjar den sexuella och reproduktiva hälsan.Hälsorådgivningen och hälsoundersökningarna skabidra till att främja arbets- och funktionsförmågan ochden psykiska hälsan samt förebygga sjukdomar.27 §. ScreeningÅlands hälso- och sjukvård ska ordna screening ienlighet med det nationella screeningprogrammet.Utöver detta kan Ålands hälso- och sjukvård, då detär medicinskt motiverat, ordna screening och hälsoundersökningari syfte att konstatera en viss sjukdomeller dess förstadium eller för att upptäcka sjukdomsalstrare.28 §. Rådgivning för gravida och barn under läropliktsåldernÅlands hälso- och sjukvård ska ordna rådgivningför gravida kvinnor och familjer som väntar barn samtför barn under läropliktsåldern och för deras familjer.Rådgivningens uppgifter är1) att regelbundet och utifrån det individuella behovetövervaka och främja fostrets sunda tillväxt, utvecklingoch välfärd samt främja hälsan hos gravidakvinnor och kvinnor som fött barn,2) att främja barnets sunda tillväxt, utveckling ochvälfärd samt följa upp dessa i genomsnitt en gång imånaden under barnets första levnadsår och därefterårligen och utifrån det individuella behovet,3) att följa med barnets munhälsa minst vartannat år,4) att stödja föräldraskapet och familjens allmännavälfärd,5) att främja en hälsosam uppväxt- och utvecklingsmiljöför barnet samt sunda levnadsvanor i familjenoch6) att i ett tidigt skede identifiera barnets och familjensbehov av särskilt stöd och undersökningar samtatt stödja barnet och familjen och vid behov hänvisadem till undersökningar och vård.När Ålands hälso- och sjukvård ordnar rådgivningsom avses i denna paragraf ska den vid behov samarbetamed instanser som svarar för barnomsorg, barnskydd,annan socialvård och specialiserad sjukvårdsamt med andra relevanta instanser.29 §. SkolhälsovårdenÅlands hälso- och sjukvård ska ordna skolhälsovårdför alla elever i grundskolan. Till skolhälsovården hörockså hälso- och sjukvården för de barn som fullgörsin läroplikt genom hemundervisning och under dentid eleven deltar i praktisk arbetslivsorientering.Skolhälsovårdens uppgifter är1) att främja elevernas hälsa och att förebygga psykiskohälsa,2) att främja en sund och trygg skolmiljö och välbefinnandeti skolan,3) att följa med och främja elevernas uppväxt ochutveckling samt deras hälsa och välfärd årligen,4) att stödja elevernas föräldrar och vårdnadshavarei fostringsarbetet,5) att tillhandahålla mun- och tandvård för eleverna,i vilken ingår kontroll av munhälsan minst tregånger samt enligt det individuella behovet,6) att i ett tidigt skede identifiera och stödja elevensbehov av särskilt stöd eller undersökningar,7) att stödja egenvård av långvarigt sjuka barn isamarbete med övrig personal inom elevvården samtvid behov hänvisa barnet till ytterligare undersökningaroch fortsatt vård,8) att tillhandahålla de specialundersökningar somär nödvändiga för att konstatera elevens hälsotillståndsamt9) att ordna förebyggande tobaks-, alkohol-, ochdrogarbete.Skolmiljön ska undersökas regelbundet och minstvart tredje år genom ett samarbete mellan skolledningen,fastighetsägaren, skolhälsovården och andrarelevanta instanser.När Ålands hälso- och sjukvård ordnar skolhälsovårdska den samarbeta med föräldrar och vårdnadshavare,med elevvårds- och undervisningspersonalsamt med andra relevanta instanser.30 §. StuderandehälsovårdenÅlands hälso- och sjukvård ska ordna studerandehälsovårdför de studerande på gymnasienivå och vidHögskolan på Åland, oberoende av de studerandeshemort. Till studerandehälsovården hör också hälsoochsjukvården under den tid den studerande deltar iarbetspraktik.Studerandehälsovårdens uppgifter är1) att främja en sund och trygg studiemiljö ochvälbefinnandet i studiemiljön samt att följa upp dettamed högst tre års mellanrum,

Hälso- och sjukvård, hälsoskydd och djurskydd599LL (2011:114) om hälso- och sjukvårdL 12) att följa och främja de studerandes hälsa, välfärdoch studieförmåga, vilket omfattar två återkommandehälsoundersökningar för studerande på gymnasienivåoch hälsoundersökningar för alla studerande enligt detindividuella behovet,3) att ordna hälso- och sjukvård för de studerande,till vilket hör att förebygga psykisk ohälsa och attordna förebyggande tobaks-, alkohol- och drogarbete,främjande av den sexuella hälsan samt mun- och tandvårdsamt4) att i ett tidigt skede identifiera och stödja den studerandesbehov av särskilt stöd eller undersökningarsamt vid behov hänvisa den studerande till ytterligareundersökningar och fortsatt vård.Studiemiljön ska undersökas regelbundet och minstvart tredje år genom ett samarbete mellan skolledningen,fastighetsägaren, studerandehälsovården ochandra relevanta instanser.När Ålands hälso- och sjukvård ordnar studerandehälsovårdska den samarbeta med föräldrar ochvårdnadshavare till minderåriga studerande, med personalinom undervisning samt med andra relevantainstanser.31 §. FöretagshälsovårdenFör arbetstagare som arbetar i landskapet skaÅlands hälso- och sjukvård inom ramen för givnaresurser ordna företagshälsovård i enlighet med 12 §lagen om företagshälsovård (FFS 1383/2001).För företagare och andra som för egen räkning utförarbete i landskapet ska Ålands hälso- och sjukvård itillämpliga delar ordna företagshälsovård i enlighetmed 12 § lagen om företagshälsovård.Ålands hälso- och sjukvård kan avtala med en arbetsgivarei landskapet om att tillhandahålla sådanhälsovård som avses i 14 § lagen om företagshälsovårdför de arbetstagare som är anställda hos arbetsgivaren.Ett sådant avtal kan också ingås med företagareoch andra som för egen räkning utför arbete.Se So 406 FL II32 §. Hälsovården för fartygspersonalenÅlands hälso- och sjukvård ska ordna hälsovård förfartygspersonal oberoende av hemort. Hälsovårdenska åtminstone omfatta en sådan första undersökningsom avses i lagen om läkarundersökning av fartygspersonal(FFS 1171/2010).33 §. Rådgivning och andra tjänster för de äldreÅlands hälso- och sjukvård ska se till att de personersom får ålderspension har tillgång till rådgivningsom främjar deras välfärd, hälsa och funktionsförmåga.Rådgivningens uppgifter är1) att ge rådgivning som syftar till att främja sundalevnadsvanor och förebygga sjukdomar och olyckor,2) att identifiera hälsoproblem som beror på försvagadhälsa och funktionsförmåga hos äldre personeroch ge tidigt stöd i samband med hälsoproblemensamt3) att ge handledning om sjukvård och säker läkemedelsbehandling.Ålands hälso- och sjukvård kan ordna hälsokontrollersom främjar de äldres hälsa.Ålands hälso- och sjukvård ska erbjuda hälsofrämjandehembesök hos de äldre. Vid de hälsofrämjandehembesöken ska den äldres behov av hjälp utredasoch de förändringar som behövs av bostaden bedömasi syfte att skapa möjlighet för den äldre att bokvar hemma så länge som möjligt. Den äldre ska äveninformeras om olika stödmöjligheter och om hur manförebygger ohälsa. Då Ålands hälso- och sjukvårdordnar hälsofrämjande hembesök ska myndighetensamarbeta med de instanser som svarar för socialvård.34 §. Hälsorådgivningen för särskilda grupperDe unga personer och personer i arbetsför åldersom inte omfattas av studerande- eller företagshälsovårdenska ha tillgång till hälsorådgivning och hälsoundersökningar.35 §. Förebyggandet av psykisk ohälsaÅlands hälso- och sjukvård ska sträva efter att förebyggapsykisk ohälsa hos invånarna i landskapet genomatt stärka de faktorer som skyddar den psykiskahälsan och att minska och avlägsna faktorer som hotarden psykiska hälsan.Med förebyggande av psykisk ohälsa avses1) att ge en sådan handledning och rådgivning beträffandede faktorer som skyddar och hotar den psykiskahälsan, som ingår i hälso- och sjukvården samtvid behov ge psykosocialt stöd till individen och familjensamt2) att samordna det psykosociala stödet i exceptionellakrissituationer.Det arbete med att förebygga psykisk ohälsa somutförs av Ålands hälso- och sjukvård ska planeras ochgenomföras så att det bildar en funktionell helhet tillsammansmed den kommunala socialvården.36 §. IntygÅlands hälso- och sjukvård kan utfärda intyg ellerutlåtanden om hälsotillståndet för den som är bosatt ilandskapet eller som är patient vid Ålands hälso- ochsjukvård.Landskapsregeringen utfärdar närmare bestämmelserom vilka intyg Ålands hälso- och sjukvård skautfärda.5 kap. Hälso- och sjukvården37 §. Hälso- och sjukvårdenÅlands hälso- och sjukvård ska ordna hälso- ochsjukvård för invånarna i landskapet.Hälso- och sjukvårdens uppgifter är1) att utföra undersökningar av patienter, fastställamedicinska diagnoser och ge vård samt att ge denmedicinska rehabilitering som behövs,2) att förebygga och bota sjukdomar samt ge lindring,3) att ge handledning som syftar till att stärka patientensinflytande på sin vård och patientens egenvårdsamt4) att i ett tidigt skede identifiera problem med hälsanhos patienter som behöver särskilt stöd, särskildaL

Hälso- och sjukvård, hälsoskydd och djurskydd601LL (2011:114) om hälso- och sjukvårdL 1samt underhåll och förnyande av dem, om behovetav hjälpmedel grundar sig på en skada eller en yrkessjukdomsom anges i lagen om olycksfallsförsäkring(FFS 608/1948), lagen om olycksfallsförsäkring förlantbruksföretagare (FFS 1026/1981), lagen om skadaådragen i militärtjänst (FFS 404/1948), trafikförsäkringslagen(FFS 279/1959) eller motsvarande tidigaregällande lag.Se Pen 201, 205, 220 FL II, Kom 203 FL I43 §. AkutsjukvårdenAkutsjukvård, som även omfattar psykiatrisk vård,missbrukarvård och psykosocialt stöd, ska ges till patientenoberoende av hemort. En patient som intagitsför akutsjukvård får för fortsatt vård flyttas till en platssom fastställs på basis av patientens hemkommun,när patientsäkerheten och den mottagande enhetensmöjligheter att ordna behövlig fortsatt vård har säkerställts.För akutsjukvården ska Ålands hälso- och sjukvårdordna jour dygnet runt.44 §. Den prehospitala akutsjukvårdenÅlands hälso- och sjukvård ska ordna prehospitalakutsjukvård och fastställa en servicenivå för vården.I beslutet om servicenivån ska, med beaktande av attvården ska vara effektiv och ändamålsenlig och utgöraen funktionell helhet, fastställas hur vården ska organiseras,vilket serviceinnehållet ska vara, vilken utbildningden personal som deltar i vården ska ha, vilka målenför insatstiden ska vara samt andra omständighetersom är nödvändiga för ordnandet av vården.Med prehospital akutsjukvård avses1) akutsjukvård av en patient som plötsligt insjuknateller skadats primärt utanför Ålands hälso- ochsjukvårds inrättningar, med undantag för uppdrag enligtsjöräddningslagen (FFS 1145/2001), och vid behovtransporten av patienten till den enligt medicinskbedömning mest ändamålsenliga vårdenheten,2) att vid behov ordna kontakt till psykosocial stödverksamhetför en patient, hans eller hennes närståendeeller andra som har del i händelsen,3) att medverka i utarbetandet av landskapets beredskapsplanför storolyckor och exceptionella situationerinom hälso- och sjukvården samt4) handräckning till polisen, räddningsmyndigheterna,gränsbevakningsmyndigheterna och sjöräddningsmyndigheternaför fullgörande av de uppgiftersom de svarar för.Ålands hälso- och sjukvård kan bestämma att denprehospitala akutsjukvården ska omfatta den förstainsatsen. Med den första insatsen avses att alarmcentralenkan larma någon annan enhet än en ambulansi syfte att förkorta insatstiden i fråga om en plötsligtinsjuknad eller skadad patient och att personalen i enhetenger en sådan livräddande första hjälp som fastställtsi beslutet om servicenivån.45 §. Smittsamma sjukdomarBestämmelser om arbetet med att bekämpa smittsammasjukdomar finns i lagen (FFS 583/1986) omsmittsamma sjukdomar.Se So 414 FL II6 kap. Särskilda bestämmelser46 §. ServicesedlarnaInom hälso- och sjukvården i landskapet kan servicesedlaranvändas i syfte att öka valmöjligheter förpatienterna och främja samarbetet mellan den offentligahälso- och sjukvården och de privata serviceproducenterna.Närmare bestämmelser om servicesedlar utfärdasgenom landskapslag.47 §. Det ekonomiska ansvaret för läkemedelsbehandlingenÅlands hälso- sjukvård ansvarar ekonomiskt för deläkemedel som hänför sig till ett polikliniskt vårdtillfällevid öppenvårdsmottagningen i sådana fall då läkemedlenges av en läkare, tandläkare eller av någonannan yrkesutbildad personal inom hälso- och sjukvårdenunder uppsikt av en läkare eller tandläkare.Ålands hälso- och sjukvård ansvarar för de läkemedelsom ges till patienten under tiden för inskrivningeninom sjukhusvården.48 §. Beaktandet av barn i service som riktar sig tillvuxnaÅlands hälso- och sjukvård ska ordna sådana tjänstersom är nödvändiga för att gravida kvinnor och derasofödda barn ska ges särskilt skydd.Barnets behov av vård och stöd ska utredas ochbarnet garanteras tillräcklig vård och tillräckligt stöddå barnets förälder, vårdnadshavare eller någon annansom svarar för barnets vård och fostran får missbrukarvårdeller psykiatrisk vård eller annan hälso- ochsjukvård och hans eller hennes förmåga att svara förbarnets vård och fostran anses försvagad.Tjänsterna ska ordnas i samarbete med kommunernai enlighet med ansvarsfördelningen och regleringeni landskapslagen (2008:97) om tillämpning ilandskapet Åland av barnskyddslagen.Se M 16, Landskapslag (2008:97) om tillämpning i landskapetÅland av barnskyddslagen49 §. Handräckning till polisen och tullmyndighetenÅlands hälso- och sjukvård ska ge polisen och tullmyndighetenhandräckning för utförande av kliniskundersökning av levande personer och polisen handräckningför yttre besiktning av avlidna.50 §. Lokaler som krävs för rättsmedicinska obduktionerÅlands hälso- och sjukvård ska se till att det finnssådana ändamålsenliga lokaler med behövlig ochändamålsenlig utrustning som behövs för att utförarättsmedicinska obduktioner samt personalrum förobduktionspersonalen.51 §. Utbildningen vid Ålands hälso- och sjukvårdÅlands hälso- och sjukvård kan anlitas för utbildningav hälso- och sjukvårdspersonal enligt överenskommelsemed en högskola eller en annan myndigheteller organisation med utbildningsansvar.52 §. DröjsmålsräntaOm en ersättning enligt denna lag inte har betalatspå förfallodagen får en årlig dröjsmålsränta uppbärasL

602 Ålands lagsamlingL 2RPF (2010:2) om … förvaltningsuppgifter inom hälso- och sjukvårdenenligt högst den räntefot som avses i 4 § 1 mom. räntelagen(FFS 633/1982) räknat från förfallodagen.Förfallodagen för betalningen av dröjsmålsräntanfår infalla tidigast två veckor efter att patienten harfått den vård för vilken avgiften bestämts.Se Ci 410 FL I53 §. Rättelseyrkanden och rättelserEn patient som är missnöjd med ett beslut somfattats inom Åland hälso- och sjukvård och som rörpatienten kan inom 21 dagar efter att beslutet fattats,skriftligen begära rättelse hos den som fattat beslutet.54 §. ÄndringssökandetÄndring i ett beslut som fattats av Ålands hälsoochsjukvård söks hos Ålands förvaltningsdomstol,om inte annat bestäms i en annan lag.55 §. FörordningNärmare bestämmelser kan utfärdas genom förordningom1) vad som ska tas in i studerandehälsovården,2) den förebyggande tandvården för barn och unga,3) den hälsorådgivning och de återkommande hälsoundersökningarsom hör till skolhälsovården ochtill rådgivningen för gravida och barn under läropliktsåldern,4) de specialundersökningar som ingår i skolhälsovården,5) den medicinska rehabiliteringen,6) screeningen samt7) den prehospitala akutsjukvårdens uppgifter ochgrunder för bestämmande av servicenivån och arbetsuppgifternaför personalen som medverkar i vårdensamt om första insatsen.7 kap. Ikraftträdandet56 §. IkraftträdandetDenna lag träder i kraft den 1 januari 2012.När lagen trätt i kraft ska landskapsregeringen inomtre månader tillsätta en ny styrelse enligt bestämmelsernai 3 § dock så att den nya styrelsens mandatperiodinte får överstiga lagtingets mandatperiod medmer än tre månader.När lagen träder ikraft benämns innehavaren avförvaltningschefstjänsten hälso- och sjukvårdsdirektörför återstoden av dennes avtalsperiod för tjänsten.Från och med att lagen trätt ikraft till och med den31 december 2012, ska kommunerna ersätta landskapetför kostnaderna för vården vid Ålands hälso- ochsjukvårds geriatriska klinik, med undantag för kostnadernaför den palliativa cancervården. Ersättningenska erläggas som en fast ersättning per vårddygn. Avgiftensstorlek fastställs årligen på förhand som dengenomsnittliga kostnaden för vård vid Trobergshemmetoch De Gamlas hem, med en förhöjning om femprocent. Avgiften ska erläggas av patientens hemkommuntill den del den inte täcks med avgifter och andraersättningar som betalas av patienten. Kommunernasersättningsskyldighet gäller endast driftskostnaderna.Vid beräkning av kostnaderna används senast fastställdabokslut.Genom denna lag upphävs landskapslagen(1993:60) om hälso- och sjukvården.L 2Republikens presidents förordning(2010:2) om vissa förvaltningsuppgifterinom hälso- och sjukvården ilandskapet Åland(FFS 1179/2009)1 §. Ålands landskapsregering ska sköta de uppgifterinom hälso- och sjukvården i landskapet Åland somenligt i landskapet gällande rikslagstiftning hör till regionförvaltningsverken.Bestämmelser om vilka myndigheter som ska skötade uppgifter som gäller beredskap för undantagsförhållandenfinns i republikens presidents förordningom skötseln i landskapet Åland av förberedande uppgifterför undantagsförhållanden (900/2000).2 §. Kostnaderna för de uppgifter som avses i 1 §1 mom. betalas av riket enligt vad social- och hälsovårdsministerietoch Ålands landskapsregering avtalar.Kostnaderna för rättsmedicinska undersökningarbetalas av Statens ämbetsverk på Åland.3 §. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2010.Genom denna förordning upphävs republikens presidentsförordning av den 7 oktober 2005 om vissaförvaltningsuppgifter inom hälso- och sjukvården ilandskapet Åland (803/2005).L 3Landskapslag (1993:61) om tillämpningi landskapet Åland av lagen ompatientens ställning och rättigheter1 §. Lagen den 17 augusti 1992 om patientens ställningoch rättigheter (FFS 785/1992) samt med stödav den utfärdade bestämmelser skall, med i denna lagangivna avvikelser, tillämpas i landskapet Åland.Ändring av den i 1 mom. angivna lagen gäller ilandskapet, om inte annat följer av denna lag.2 §. Följande avvikelser från den i l § l mom. nämndalagen (patientlagen) skall gälla i landskapet:1) verksamhetsenhet vid den i landskapslagen(1993:60) om hälso- och sjukvården avsedda hälsoochsjukvårdsmyndigheten skall i landskapet ansesvara en i 2 § 4 punkten patientlagen avsedd verksamhetsenhetför hälso- och sjukvård,2) bestämmelserna i 3 § l mom. och 4 § 2 mom.patientlagen skall inte tillämpas i landskapet,3) om den i 5 § 3 mom. patientlagen avsedda rättenför patient att kontrollera uppgifter i journalhandlingarsom gäller patienten själv skall i landskapet gällavad därom i landskapslagen (1977:72) om allmännahandlingars offentlighet stadgas,4) (2003/80) den i 11 § l mom. avsedda ombudsmannenskall i landskapet utses av [landskapsstyrelsen],

Hälso- och sjukvård, hälsoskydd och djurskydd603LL (1967:36) om hälsovårdenL 45) om det i 13 § 4 mom. patientlagen avsedda utlämnandetav uppgifter ur journalhandlingarna skall ilandskapet gälla vad därom i landskapslagen om allmännahandlingars offentlighet är stadgat samt6) bestämmelserna i 17 § patientlagen skall inte tilllämpasi landskapet.Ny 4 p införd varvid ursprungliga 4 och 5 pp blivit 5 och 6 pp(2003/80)3 §. De förvaltningsuppgifter som enligt patientlagenankommer på riksmyndighet skall i landskapet handhasav [landskapsstyrelsen], såvitt fråga är om angelägenhetersom faller inom landskapets behörighet.4 §. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.HälsoskyddL 4Landskapslag (1967:36) omhälsovården1 kap. Allmänna stadganden1 §. Den allmänna planeringen, ledningen och övervakningenav hälsovården ankommer på landskapsregeringensamt, i enlighet med vad därom är särskiltföreskrivet, på vederbörande riksmyndigheter.(1984/23)2 mom. upphävd (1993/62).2 §. (1977/64) Landskapsregeringen skall leda ochövervaka den allmänna hälsovården.3 §. (2007/121) Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighethandhar de uppgifter som enligt denna lag ankommerpå hälsovårdsnämnd och hälsonämnd.4 §. Upphävd (1993/62).2 kap. Om tätorter5 §. (1984/51) Med tätort avses i denna lag områdeinom kommun, för vilket stads- eller byggnadsplanfastställts.6 §. (1984/51) Kommunfullmäktige kan besluta attäven annat än i 5 § avsett område i kommunen skallvara tätort, om bosättningens täthet eller de sanitäraförhållandena det påkallar.Kommunfullmäktige kan även av särskilda skäl beslutaatt område, för vilket byggnadsplan fastställts,eller del därav inte skall betraktas som tätort enligtdenna lag. Sådant beslut skall underställas landskapsregeringenför fastställelse.Om det är påkallat för avlägsnande av betydandesanitärt missförhållande kan i 1 mom. nämnt beslutäven fattas av landskapsregeringen efter att kommunfullmäktigehörts.I denna paragraf avsett beslut av landskapsregeringenskall kommunstyrelsen offentliggöra på sätt omkungörande av kommunala meddelanden är stadgat.3 kap. Om hälsoinspektörer (1977/64)7-9 §§. Upphävda (1973/22).10-11 §§. Upphävda (1993/62).12 §. Tjänsteman, som underlyder [hälsovårdsnämnd],är berättigad att verkställa till sitt verksamhetsområdehörande inspektioner och i detta syfte erhålla tillträdeöverallt, där allmän sanitär olägenhet eller fara kanyppa sig. Om inspektion av bostad gäller likväl, vadi 19 § stadgas.4 kap. Om hälsovårdsordning13 §. Erfordras för kommun eller tätort föreskrifter omden allmänna hälsovården utöver de i denna lag ochde med stöd därav utfärdade allmänna stadgandena,skola de utfärdas i hälsovårdsordning.14 §. Hälsovårdsordning godkännes av kommunensfullmäktige. Den skall underställas landskapsregeringenför fastställelse.Anser landskapsregeringen hälsovårdsordning erforderligi det allmännas intresse, men har sådan ickegodkänts, må landskapsregeringen förordna, att hälsovårdsordningskall godkännas inom utsatt tid ochunderställas för fastställelse.Vad i 1 och 2 mom. är stadgat, tillämpas på motsvarandesätt vid ändring eller upphävande av hälsovårdsordning.5 kap. Om bostadslägenheter, arbetslokaler och samlingslokaler15 §. Som bostadslägenhet anses i denna lag lägenhet,som är avsedd att användas som bostad.Som arbetslokal anses fabrik och verkstad samt butiks-,kontors- och ämbetsverkslokal ävensom annanmed dessa jämförlig lokal.Med samlingslokal avses lokal, där vanligen ettstörre antal människor samtidigt uppehåller sig, såsomskola, lokal för härbärgerings- och förplägningsrörelsesamt mötes- och nöjeslokal.16 §. Byggnad, som omfattar bostadslägenheter, arbetslokalereller samlingslokaler, skall underhållasoch skötas på sådant sätt, att sanitär olägenhet ickeåsamkas dem, som uppehålla sig i byggnaden.17 §. I boningsrum må icke så stort antal personer tillåtasbosätta sig, icke heller må i arbetsrum placeras såmånga arbetstagare, att därav kan uppkomma sanitärolägenhet. [Hälsovårdsnämnden] är berättigad att vidL

604 Ålands lagsamlingL 4LL (1967:36) om hälsovårdenbehov bestämma, huru många personer, som må bo iett boningsrum, och antalet arbetstagare, som det ärtillåtet att placera i ett arbetsrum.18 §. Mejeri, bageri, köttförädlingsinrättning, tryckeri,motorreparationsverkstad, måleriaffär, allmän tvättinrättningoch annan med dem jämförlig inrättningeller verkstad, där de maskiner, som användas, ellerde arbetsmetoder, som tillämpas, förorsaka mera buller,lukt eller andra störningar för omgivningen, äni kontor eller därmed jämförlig lokal är vanligt, måicke förläggas till byggnad, som omfattar andra än förfastighetens eller inrättningens skötsel erforderligabostadslägenheter, därest icke [hälsovårdsnämnden]beviljat tillstånd därtill.19 §. Hälsonämnden har befogenhet att förordna medlemav nämnden eller densamma underlydande tjänstemanatt granska bostadslägenheters sanitära skick,om det finns skäl att misstänka att sanitär olägenhetförekommer i bostadslägenheterna. (1993/62)[Hälsovårdsnämnd] i tätort må låta verkställa bostadsinspektioni enlighet med av densamma uppgjordoch allmänheten delgiven plan.I brådskande fall kan även hälsonämnds ordförandeeller av nämnden därtill bemyndigad tjänstemanförordna om inspektion av bostadslägenhet.(1977/64)20 §. (1997/99) Om rök, sot, vattenånga, damm, lukt,för stark värme eller kyla eller oskäligt störande oväseneller buller eller annat sådant, som medför sanitärolägenhet tränger in i bostadslägenhet, arbetslokal ellersamlingslokal eller på liknande sätt medför sanitärolägenhet, är den som vållar sådan olägenhet skyldigatt vidta åtgärder för att avhjälpa eller begränsa missförhållandet.Landskapsregeringen kan fastställa gränsvärdenför störningar som kan orsaka sanitär olägenhet samtmeddela bestämmelser om de åtgärder som skall vidtasför att avhjälpa eller begränsa sanitär olägenhetom orsakas av störningar vilka nämns i 1 mom.21 §. Anser [hälsovårdsnämnd] bostadslägenhet, arbetslokaleller samlingslokal eller därtill hörande rumhälsovådligt för dem, som uppehålla sig där, på grundav brist på ljus, luft eller värme eller på grund av fukt,smuts, damm eller ohyra eller av annat skäl, och berordetta ifråga om arbetslokal icke på den normala artenav den i lokalen eller rummet bedrivna verksamheten,bör nämnden uppmana lägenhetens ägare eller innehavareatt inom utsatt tid avhjälpa bristfälligheten elleratt avstå från att använda lägenheten eller rummetför dess ändamål.Är bristfälligheten av sådan art, att den icke kan avhjälpas,eller har ägaren eller innehavaren icke rättatsig efter [hälsovårdsnämndens] uppmaning att avhjälpabristen, må nämnden förbjuda honom att användalägenheten för dess ändamål.22 §. Arbetslokal skall förläggas och uppföras på sådantsätt, att den icke medför i 20 § avsedd olägenhetför dem, som bo eller uppehålla sig i närheten.23 §. Lägenhet eller rum, som avses att användas såsomskola, barnhem, barnträdgård, barnkrubba ellerannan sådan inrättning,såsom allmän bastu eller annan allmän badinrättning,såsom barberarstuga, frisersalong, skönhetsinstituteller för tillverkning av sanitetsförnödenheter ellerkosmetiska ämnen,såsom offentlig nöjes- och möteslokal, exkursionsstugaellerför tillredning eller servering av mat för egen personaleller gäster, i ämbetsverk, inrättning, affärsrörelseeller på arbetsplats,må icke nyttjas för nämnda ändamål, förrän [hälsovårdsnämnden]godkänt dem för deras ändamål i förverksamheten färdigställt skick.[Hälsovårdsnämnden] är på anfordran skyldig attgiva råd beträffande inspektionstvång underkastadelägenheters och inrättningars uppförande och inredandei planeringsskedet.Om godkännande av lägenhet, som skall användasför yrkesmässig framställning, förvaring, saluföring,servering eller annan hantering av livsmedel, är stadgati 47 §.Om inspektion av [härbärgerings- och förplägningsrörelse]är särskilt stadgat.24 §. Utöver vad i byggnadslagstiftningen är stadgat,må genom förordning utfärdas närmare föreskrifterom bostadslägenheters, arbetslokalers och samlingslokalersskick och skötsel.25 §. (1977/64) Stadgandena i detta kapitel om arbetslokalertillämpas endast såvitt icke annat följer avstadgandena om arbetarskydd samt med stöd av dessautfärdade föreskrifter.Se Arbetarskyddslag, Ar 401 FL II; Lag om tillsynen över arbetarskyddet,Ar 411 FL II6 kap. Kapitelrubriken upphävd (2008/127)26-28 §§. Upphävda (2008/127).7 kap. Kapitelrubriken upphävd (1988/40)29-45 §§. Upphävda (1988/40).8 kap. Om livsmedel46 §. (1997/99) Vid tillverkning, beredning, bearbetning,förpackning, förvaring, transport, distribution,försäljning eller annan hantering av livsmedel, som äravsedda att säljas eller överlåtas skall förfaras på ettsådant sätt att spridning av sjukdomssmitta och uppkomstav annan sanitär olägenhet förhindras.Livsmedelslokaler skall hållas rena och i gott skick.46a §. (1988/40) Mjölk eller mjölkprodukt som saluhållssom livsmedel eller används vid framställningeller beredning av livsmedel för annat än eget brukskall vara pastöriserad. Vad här sägs om saluhållandegäller även servering i förplägningsrörelse.Mjölk som inte är pastöriserad får med avvikelsefrån vad i 1 mom. sägs av producent överlåtas direkttill konsument om inte hälsonämnd av särskild orsakannorlunda beslutar.

Hälso- och sjukvård, hälsoskydd och djurskydd605LL (1967:36) om hälsovårdenL 447 §. Med livsmedelslokal avses i denna lag lokal, därlivsmedel yrkesmässigt framställas, förvaras, saluföras,serveras eller på annat sätt hanteras, såvida frågaicke är om verksamhet, som hänför sig till lantbruketsområde eller äger samband med huslig ekonomi.[Hälsovårdsnämnden] är skyldig att på anfordran geråd vid planering av livsmedelslokal. Livsmedelslokalskall jämte anordningar i färdigställt skick granskasoch godkännas av [hälsovårdsnämnden], innan dentages i bruk, därest om godkännande icke annorlundaär särskilt stadgat. Sådan lokal må icke stå i sambandmed annan lokal eller anlitas för annat ändamål så, attsanitär olägenhet därav kan uppkomma.Angående anläggande och förläggande av livsmedelsindustriinrättningoch livsmedelslager gäller därutöver,vad i 26 och 27 §§ är stadgat.Vad i 2 mom. är stadgat, gäller i tillämpliga delaräven kosthåll vid arbetsplats, kiosk, fordon, som användessom butik, glass- och korvkärror och annansådan anordning.48 §. (1997/99) Den som hanterar livsmedel i livsmedelslokaleller i samband med näringsverksamhet somavses i 47 § 4 mom. och som insjuknat i eller som kanmisstänkas bära på synnerligen farlig, allmänfarlig ellerkontrollkrävande smittsam sjukdom skall anmäladetta till sin närmaste förman. Förmannen skall utandröjsmål anmäla saken till hälsonämnden. Näringsidkaresom deltar i hanteringen av livsmedel och sominsjuknat i eller som kan misstänkas bära på ovannämndsjukdom skall själv göra anmälan om detta tillhälsonämnden.Hälsonämnden kan bestämma att i 1 mom. nämndanmälningsskyldighet även skall gälla den som på enlantgård eller i ett hushåll hanterar livsmedel från denegna gården eller det egna hushållet.Om fara för smitta föreligger skall hälsonämndenutfärda föreskrifter och anvisningar om åtgärder föratt avvärja smittan.48a §. (1997/99) Den som hanterar livsmedel i en livsmedelslokaleller i samband med näringsverksamhetsom avses i 47 § 4 mom. och som vet eller misstänkeratt ett livsmedel som har hanterats i verksamheten harorsakat matförgiftning skall omedelbart anmäla dettill hälsonämnden. En sådan anmälan kall också görasom det kan misstänkas att ett livsmedel som hanteras iverksamheten kan orsaka matförgiftning.Ett livsmedel som misstänks utgöra orsaken tillmatförgiftning, eller ett prov av det, skall förvaras såatt det kan undersökas på laboratorium för klarläggandeav orsaken till matförgiftningen.Hälsonämnden skall omedelbart efter att ha fått enanmälan enligt 1 mom. utföra en undersökning av falletsamt vidta nödvändiga åtgärder. Hälsonämndenskall omedelbart underrätta landskapsregeringen omatt en i 1 mom. avsedd anmälan inkommit.Landskapsregeringen kan meddela närmare bestämmelserom de uppgifter som skall framgå av enanmälan som nämns i 1 mom.49 §. (1997/99) Den som skall hantera livsmedel i enlivsmedelslokal eller i samband med näringsverksamhetsom avses i 47 § 4 mom. skall, innan arbetet inleds,uppvisa ett läkarintyg av vilket det framgår attdet inte föreligger någon misstanke om sjukdom somkan överföras via livsmedel. Läkarintyget, som skallutfärdas på av behörig myndighet fastställd blankett,får inte vara mera än 30 dagar gammalt. Läkarintygetskall förvaras så att det på begäran kan uppvisas förhälso- och polismyndighet.Den som bär på eller mistänks bära på en sjukdomsom kan överföras via livsmedel eller som har infekteradesår, hudinfektioner, andra sår eller diarré skallinte tillåtas att hantera livsmedel enligt 1 mom. omdet finns risk för att sjukdomen kan spridas via livsmedel.50 §. (1997/99) Den som i ett företag eller offentliginrättning är ansvarig för en sådan verksamhet somnämns i 46 § skall göra upp en plan och genomföraden för att säkerställa en hygienisk hantering av livsmedlen(egenkontroll).I planen för egenkontroll skall, med beaktande avlokalens och verksamhetens art, åtminstone följandefaktorer utredas:1) del led i verksamheten där livsmedelshygieniskarisker finns (kritiska punkter),2) säkerhetsförfaranden för de kritiska punkterna,3) ett effektivt kontrollförfarande för de kritiskapunkterna samt4) de åtgärder som skall vidtas om de säkerhetsförfarandensom anges i planen inte har följts.Planen för egenkontroll skall vara skriftlig och denskall ses över och visas upp för hälsonämnden i sambandmed att anmälan om livsmedelslokalen görs, vidbyte av verksamhet eller verksamhetsidkare samt annarspå uppmaning av hälsonämnden.Hälsonämnden är skyldig att ge råd åt den som äransvarig för i 1 mom. nämnd verksamhet vid uppgörandetoch genomförandet av planen för egenkontroll.51 §. Vid produktion, framställning, transport, förvaring,saluförande, servering och annan hantering avlivsmedel samt beträffande rum och anordningar, somanlitas för dessa ändamål, skall härutöver iakttagas,vad därom är särskilt stadgat.Se L 5, Landskapsförordning (1973:63) om hälsovården; L 9,Landskapslag (2007:26) om tillämpning av livsmedelslagen;L 10, Landskapsförordning (2011:94) om tillämpning av riksförfattningarom livsmedel och livsmedelshygien9 kap. Om användning av vatten för hushållsändamålJfr E 16, Landskapslag (1979:29) om allmänna vatten- och avloppsverk52 §. (1985/32) Hälsonämnd skall tillse att vatten somkan medföra sanitär olägenhet inte används som hushållsvatten.Hälsonämnden kan förordna att vatten som ledsfrån vattendrag eller grundvatten för att användas somhushållsvatten skall desinfekteras och beredas ocksåpå annat sätt, om detta är nödvändigt för att avlägsnasanitär olägenhet.Vatten som används som hushållsvatten eller för yrkesmässigframställning av livsmedel, för försäljningL

606 Ålands lagsamlingL 4LL (1967:36) om hälsovårdeneller för rengöring av kärl och material, vilka behövsvid yrkesmässig framställning av livsmedel, skallkontrolleras av hälsonämnden. (1997/99)Ett hushålls eget vatten som uteslutande användsför hushållets egen vattenförsörjning skall kontrollerasvid misstanke om att vattnet kan utgöra en hälsoriskeller om ägaren annars begär det. Provtagningoch undersökning av proven skall bekostas av ägarentill det vattenverk eller den brunn vars vatten undersöks.(1997/99)Landskapsregeringen meddelar allmänna bestämmelserom hur hushållsvatten skall desinficeras samtnärmare bestämmelser om kvalitetskrav på hushållsvattenoch om kontrollen av sådant vatten. (1997/99)53 §. Brunn och annan grundvattentäkt skall placerasoch anläggas samt täckas och eljest skötas på sådantsätt, att ytvatten eller smuts icke intränger eller vattnetpå annat sätt fördärvas.2 mom. upphävt (1985/32).Vad i 1 mom. är sagt, gäller i tillämpliga delar ävensådan vattentäkt, som användes för ledande av vattenför hushållsändamål från vattendrag.I vattenlagen (1996:61) för landskapet Åland ochmed stöd av den utfärdade närmare bestämmelserfinns bestämmelser om skydd för vattenkvalitet.(1996/62)54 §. (1985/32) Med vattenverk avses i denna lag anläggningsom via ledningsnät levererar hushållsvatten.Som vattenverk anses dock inte sådan vattenförsörjningsanläggningsom är avsedd för högst tvåbostadslägenheter.Vattenverk skall placeras och byggas samt skötas såatt det vatten som distribueras inte förorsakar sanitärolägenhet.55 §. (1985/32) Den som ämnar driva vattenverk skall igod tid innan anläggningen börjar byggas göra skriftliganmälan till hälsonämnden i det övervakningsområdeinom vilket anläggningen huvudsakligen skalldrivas. Till anmälan skall fogas sådana uppgifter omvattentäktens placering och om vattenberedningsmetodensamt uppgifter om övriga omständigheter sombehövs för att bedöma vattnets sanitära kvalitet.I anledning av anmälan kan särskilda bestämmelserutfärdas i syfte att trygga hushållsvattnets sanitärakvalitet. Här avsett beslut skall fattas om anmälan avservattenverk för leverans av hushållsvatten till fleraän 100 personer eller vattenverk från vilket mer än25 m 3 ; vatten per dygn levereras.Bestämmelsen i 1 mom. skall i tillämpliga delarföljas också då vattentäkt eller vattenberedningsanläggningväsentligt utvidgas eller ändras eller då betydandeförändringar med hänsyn till vattnets kvalitetinträffar i verkets drift.56 §. (2005/57) Bestämmande av pris på hushållsvattenI 13 § i landskapslagen (1979:29) om allmänna vatten-och avloppsverk finns särskilda bestämmelser ombestämmande av pris på hushållsvatten.57 §. (1985/32) Vattenverk från vilket hushållsvattentill flera än 100 personer och vattenverk från vilketmer än 25 m3; vatten per dygn distribueras skall ha enansvarig föreståndare. Föreståndaren skall ha av landskapsregeringengodkänd kompetens.Den som befaras ha eller veterligen har ådragitsig tyfus, paratyfus eller annan salmonellasjukdom,dysenteri eller polio eller annan sådan sjukdom somenligt vad medicinalstyrelsen bestämt skall jämställasmed dessa, eller den som befaras vara eller veterligenär smittbärare av sådan sjukdom, får inte vid vattenverksköta uppgift vari han genom förmedling av vattnetkan sprida smitta. Person som antas till här avsedduppgift skall med läkarintyg visa att han inte lider av idetta moment nämnd smittsam sjukdom. Läkarintygetfår inte vara äldre än 30 dagar.58 §. (1984/51) I tätort är ägare eller innehavare avtomt eller byggnadsplats skyldig att, om inte annatföljer av 2 mom., anlägga anslutning till allmän vattenledning,om den allmänna vattenledningen är belägenpå ett avstånd av högst 15 meter från tomteneller byggnadsplatsen och på tomten eller byggnadsplatsenuppförts nybyggnad efter det att stads- ellerbyggnadsplanen blivit fastställd eller om tomten ellerbyggnadsplatsen därförinnan har bebyggts huvudsakligeni enlighet med planen. Hälsonämndenkan bestämma, att anslutningsledning skall anläggasäven från tomt eller byggnadsplats, som är belägenpå längre avstånd, ävensom från tomt eller byggnadsplats,som inte bebyggts på ovan nämnt sätt, då detbör anses påkallat av sanitära skäl och det inte medföroskäliga kostnader. Nämnden har även befogenhet attav särskilt skäl medge befrielse från skyldigheten attanlägga anslutningsledning.Vad i 1 mom. är stadgat begränsar inte ägares av allmänvattenledning rätt att bestämma, om och på vilkavillkor anslutning till vattenledning får ske.I tätort får inte vattenledning dras till bostadslägenhet,arbetslokal eller samlingslokal utan tillstånd avhälsonämnden, om inte lägenheten eller lokalen anslutitstill allmänt eller godkänt enskilt avlopp.59 §. (1984/51) På lägerområde eller annat allmäntcampingområde eller i omedelbar närhet av dyliktområde skall finnas tillgång till vatten, vars täkt ellerförvaringsplats samt kvalitet godkänts av hälsonämndeneller av denna förordnad, nämnden underställdtjänsteinnehavare.10 kap. Om renhållning och avloppJfr E 16, Landskapslag (1979:29) om allmänna vatten- och avloppsverk60 §. Upphävd (1981/4).61 §. Gårdsplaner och portgångar samt gator, vägar,torg, campingområden och övriga allmänna platserskola hållas snygga och i sanitärt hänseende i gottskick.Om renhållning stadgas i landskapslagen (1981:3)om renhållning. (1981/4)Se K 19, Landskapslag (1981:3) om renhållning62 §. (1997/99) Allmänna badhus eller allmänna badstränderskall godkännas av hälsonämnden innan detas i bruk.

Hälso- och sjukvård, hälsoskydd och djurskydd607LL (1967:36) om hälsovårdenL 4Landskapsregeringen meddelar vid behov bestämmelserom vattnets kvalitet vid allmänna badstränderoch badplatser samt om kontrollen av sådant vatten.63-64 §§. Upphävda (1981/4).65 §. [Hälsovårdsnämnden] må förplikta ägare ellerinnehavare av fastighet att vidtaga åtgärder för utrotandeav råttor, möss och ohyra från fastigheten elleratt för densamma erlägga kostnaderna för genom försorgav nämnden verkställd utrotning. Nämnden haräven befogenhet att förordna, att ägaren eller innehavarenskall i fastigheten utföra tätning av grundmur,golv, dörrar och luckor eller andra smärre reparationer,som äro av behovet påkallade för ett effektivt genomförandeav ovan avsedda åtgärder.66 §. Avloppsanläggning skall anläggas och skötas såatt sanitär olägenhet inte förorsakas därav. (1996/62)2 mom. upphävt (1996/62).67-68 §§. Upphävda (1996/62).69 §. (1996/62) Skadas en avloppsledning, ett reningsverkeller till dem hörande anordningar får, intilldess skadan avhjälpts, den skadade anläggningenanvändas enbart om hälsonämnden medgivit det.Om det är uppenbart att vattenkvaliteten trots skadanuppfyller kvalitetsnormer som utfärdats med stöd avvattenlagen för landskapet Åland får dock användningenav anläggningen fortgå utan hälsonämndenstillstånd. I detta fall skall anmälan om skadan lämnastill nämnden.70 §. Upphävd (2008/127).71 §. (1996/62) Om skyldighet för ägare eller innehavareav tomt i tätort att anlägga anslutningsledningtill allmänt avloppsledningsnät gäller på motsvarandesätt det som i 58 § är stadgat om skyldighet att anläggavattenledning.72 §. (1996/62) I vattenlagen för landskapet Ålandfinns bestämmelser om rättigheter och skyldigheter ifråga om anläggande och nyttjande av avloppsledningoch avloppsanläggning.11 kap. Om hållande av djurJfr L 16, Djurskyddslag (1998:95) för landskapet Åland; L 17,Djurskyddsförordning (1998:96)73 §. Husdjur och andra djur, som hållas kopplade ellerinstängda, skola skötas på sådant sätt, att de ickemedföra sanitär olägenhet för omgivningen.74 §. Hållande av djurstall eller -farm i tätort är icketillåtet, därest icke [hälsovårdsnämnden] beviljar tillstånddärtill. Ifråga om djurstall eller djurfarm, somanlagts före denna lags ikraftträdande, gäller likväl,vad i 88 § är stadgat.Pälsdjursfarm skall vara inhägnad eller på annatsätt rymningssäker. (1984/23)75 §. Ladugård, i vilken hållas mjölkkor, skall anordnasoch skötas på sådant sätt, att den uppfyller förmjölkproduktionen tillräckliga sanitära fordringar.Därvid skall särskilt beaktas:1) att ladugården har tillräcklig belysning och ventilation;2) att i ladugården eller i dess omedelbara närhetvatten av tillfredsställande kvalitet i tillräcklig utsträckningstår till buds;3) att i mjölkkammaren icke förvaras varor ellerämnen, som kunna giva mjölken främmande lukt ellersmak eller göra den oduglig eller olämplig till människoföda;samt4) att förvaringskärl samt övriga redskap och förnödenheter,som anlitas vid mjölkningen, hanteringeneller förvaringen av mjölken, hållas rena och i gottskick.12 kap. Om begravningsplats och begravning76 §. Upphävd (2008/127).77 §. (2008/127) Grav ska anläggas och lik ska hanterasså att sanitär olägenhet inte uppkommer.Landskapsregeringen kan genom landskapsförordningutfärda närmare bestämmelser om begravning,användning av grav, liktransport och om flyttning avjordat lik.78 §. Befinnes begravningsplats medföra sanitär olägenhet,kan landskapsregeringen ålägga ägaren av begravningsplatsenatt avhjälpa missförhållandena eller,såframt detta icke är möjligt, förbjuda begravningarpå denna. (1977/64)Gravplats, som blivit upplåten åt enskild med ägande-eller besittningsrätt, må dock med begivande avlandskapsregeringen fortfarande användas för sitt ändamåläven i det fall, att området ej längre får begagnassåsom allmän begravningsplats.Av särskilt skäl må landskapsregeringen likväl påansökan tillåta begravning i enskild grav eller del avbegravningsplats utan hinder av i 1 mom. avsett förbud.13 kap. Särskilda stadganden79 §. (1977/64) Erfordras brådskande åtgärder förförebyggande av smittspridning eller annan särskildhälsofara, kan medicinalstyrelsen eller landskapsregeringenutfärda nödvändiga föreskrifter om sagdaåtgärder.80 §. [Hälsovårdsnämnd] är berättigad att med stödav undersökning, som verkställts av hälsovårdsmyndighet,utfärda föreskrifter, vilka äro nödvändiga föravvärjande av hälsofara eller avhjälpande av sanitärolägenhet för omgivningen.I brådskande fall får tjänsteinnehavare som förordnatsav hälsonämnden och som leder i denna lag stadgadverksamhet utfärda i 1 mom. avsedd föreskrift.Han skall utan dröjsmål anmäla denna till nämnden.(1984/51)80a §. (1984/51) Hälsonämnd skall i samverkan medövriga myndigheter och inrättningar vara beredd attombesörja de beredskaps- och försiktighetsåtgärdersom behövs för avvärjande av den särskilda hälsofarasom kan förorsakas av olyckor eller andra liknandehändelser.L

608 Ålands lagsamlingL 5LF (1973:63) om hälsovården81 §. Följs inte hälsonämndens föreskrifter för avvärjandeav sanitär fara eller avhjälpande av sanitärolägenhet inom utsatt tid, har nämnden befogenhetatt låta utföra arbetet eller låta verkställa åtgärden.Kostnaderna härför betalas i förskott med landskapetsmedel och de kan uppbäras av vederbörande i denordning som gäller beträffande utmätning av allmännaavgifter. (1993/62)Är sanitär fara eller olägenhet av den art att endastvederbörande själv kan avvärja eller avhjälpa den, ellerprövar hälsonämnden det annars vara ändamålsenligtatt missförhållandet avhjälps genom försorgav vederbörande, kan nämnden förelägga honom vitesom påföljd för underlåtenhet att iaktta föreskrift ellerförbud. (1984/51)82 §. Polismyndighet är skyldig att giva [hälsovårdsnämnden]handräckning vid verkställigheten av stadgandenai denna lag och i den i stöd därav utfärdadeförordningen samt av de föreskrifter, vilka givits medstöd av dem.83 §. (1993/62) Envar som uppehåller sig i landskapetär skyldig att infinna sig för att höras vid hälsonämndenssammanträde, om nämnden anser det erforderligt.Vid kallelse att höras skall vederbörande delgesärendet.84 §. Upphävd (2008/29).85 §. (2007/121) I miljö- och hälsoskyddsmyndighetensbeslut i ärende som avses i denna lag kan ändringsökas på det sätt som framgår av 19 § landskapslagen(2007:115) om Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet.Miljö- och hälsoskyddsmyndighetens beslut fårverkställas omedelbart och trots att ändring sökts, ombeslutet till sin art är sådant att det bör verkställas utandröjsmål eller om beslutets ikraftträdande av sanitäraskäl inte kan uppskjutas och myndigheten förordnatatt beslutet omedelbart skall verkställas.86 §. (1984/51) Hälsonämnden kan förordna en nämndenunderställd tjänsteinnehavare att på nämndensvägnar på anhållan av byggnadsnämnden avge utlåtandeom byggnadslov för sådan byggnad som är avseddenbart för bostadsändamål.87 §. (1984/51) Åtgärd som hälsonämnden underställdtjänsteinnehavare vidtagit enligt i 59, 68 och 86 §§ avsettförordnande skall anmälas till nämnden vid dessföljande sammanträde.88 §. Tillstånd, som enligt denna lag skall införskaffasför nyttjande av byggnad, lägenhet, inrättning elleranläggning, erfordras för vid denna lags ikraftträdandenyttjad byggnad, lägenhet, inrättning eller anläggningendast vid dess övergång till annan innehavare.Den skall likväl inom fem år efter lagens ikraftträdandebringas i ett skick, som överensstämmer meddenna lag, därest [hälsovårdsnämnden] icke beviljarlättnad i denna skyldighet.Vid denna lags ikraftträdande nyttjad byggnad, lägenhet,inrättning eller anläggning, för vars nyttjandeenligt lag icke erfordras tillstånd skall bringas i deti lagen stadgade skicket, därest [hälsovårdsnämnden]för avvärjande av uppenbar sanitär fara eller av annatsärskilt skäl anser nödigt att så förordna.Vad i 1 och 2 mom. är stadgat om lagens ikraftträdandeäger motsvarande tillämpning då kommunsområde sedan denna lag trätt i kraft ombildas till tätorteller del därav. (1984/51)89 §. Den, som bryter mot denna lag eller med stöddärav utfärdade föreskrifter, straffes med böter ellermed fängelse i högst sex månader.Mindre överträdelse må [hälsovårdsnämnd] ochpolismyndighet underlåta att anmäla till åtal. Allmänåklagare må även enligt prövning underlåta att utföraåtal för sådan överträdelse, likväl icke därest vederbörandeförsummat att följa för honom av [hälsovårdsnämnd]utfärdad föreskrift om avvärjande av sanitärfara eller avhjälpande av sanitär olägenhet och därestnämnden har anmält detta till åklagaren.90 §. Närmare föreskrifter angående verkställighetenoch tillämpningen av denna lag utfärdas genom landskapsförordning.Landskapsregeringen kan inom landskapets behörigheti landskapsförordning besluta om genomförandetav EG:s direktiv i angelägenheter som avses idenna lag. (1997/99)91 §. Denna lag träder omedelbart i kraft. Genomdensamma upphäves landskapslagen (1947:11) den17 april 1947 om hälsovården i landskapet Ålandjämte däri senare gjorda ändringar samt landskapslagen(1947:12) den 17 april 1947 innehållandehälsovårdsstadga för landskapet Åland, till de delarstadgandena i sistnämnda landskapslag stå i stridmed stadgandena i denna landskapslag. I övrigt skalllandskapslagen innehållande hälsovårdsstadga förlandskapet Åland förbliva gällande, till dess medstöd av 90 § denna lag utfärdad landskapsförordningträder i kraft.L 5Landskapsförordning (1973:63) omhälsovården1 kap. Hälsonämnd och hälsoinspektör1 §. Hälsonämndens uppgift är att övervaka att föreskrifternaangående hälsovården iakttas i landskapet,att vidta åtgärder för att avlägsna sanitär fara ellerolägenhet samt att föreslå förbättringar av de sanitäraförhållandena i kommunerna. (1997/100)Med hälsovårdslagen avses i denna förordninglandskapslagen (1967:36) den 25 juli 1967 om hälsovården.1a §. (2007/136) Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighethandhar de uppgifter som enligt denna förordningankommer på hälsonämnd.2 §. Hälsoinspektörs uppgift är att enligt [hälsovårdsstyrelsens],hälsonämndens, läkares vid [hälsocentral]och [kommunalveterinärs] anvisningar handha i

Hälso- och sjukvård, hälsoskydd och djurskydd609LF (1973:63) om hälsovårdenL 5hälso vårdslagen och denna förordning stadgade övervaknings-och rådgivningsuppgifter. Om hälsoinspektörsuppgifter som [livsmedelskontrollör] gäller vaddärom i riket är stadgat.Hälsoinspektörs åligganden fastställes närmare iför honom utfärdad instruktion.2 kap. Bostadslägenheter, arbetslokaler och samlingslokaler3 §. Hälsonämnden skall övervaka att luften i bostadslägenheter,hobby-, arbets- och samlingslokalertill temperatur och fukthalt är lämplig samt att ickebuller, luftens förorening, bristfällig belysning ellerbyggnadskonstruktionernas fuktighet medför sanitärfara eller olägenhet för dem som bor eller vistas i dem,såvida icke den verksamhet, som avsetts försiggå i arbetsrumkräver att undantag medges.För fyllning eller utjämning av byggnadsgrund fåricke användas material, som kan vara skadliga för derashälsa som uppehåller sig i byggnaden.4 §. Bostadslägenheternas och arbetslokalernas källareskall hållas så rena och torra som möjligt, såvida ickeförvaringen av livsmedel eller andra förnödenheterannat förutsätter, samt även i övrigt skötas så, att förskämdluft från dem eller från i dem förvarade ämnenicke kan tränga in i rummen.5 §. Bostadslägenheter, arbetslokaler och samlingslokaler,som användes under den kalla årstiden, skallsom ingång ha ett vindfång, en trappuppgång eller tvådörrar, mellan vilka finns ett tillräckligt mellanrum,eller ock dörr eller luftridå, som i fråga om värmeisoleringsförmågamotsvarar dessa, såvida icke i frågaom arbetslokal arbetets art annat kräver eller hälsonämndenmedger undantag.6 §. Kök och annat för matlagning avsett utrymmeskall ha en effektiv ventilation. I bostadslägenhet skallfinnas ventilerat eller med maskin avkylt, för förvaringav mat lämpligt utrymme, uppgående till minst80 liter.7 §. Bostadslägenhet och arbetslokal, från vilken utflyttningsker, får icke ställas till annans förfogande,förrän den rengjorts. Den som hyr ut lägenheten ellerlokalen är ansvarig för att rengöringen verkställs.8 §. På åtgärd av hälsonämnden skall arbetslokalernafortgående inspekteras av arbetarskyddsinspektören.Likaså skall samlingslokalerna fortgående i mån avbehov inspekteras på åtgärd av hälsonämnden.9 §. Landskapsregeringen äger rätt att utfärda närmarebestämmelser angående bostadslägenheternas, arbetslokalernasoch samlingslokalernas skick och skötsel.3 kap. Särskilda inrättningar och fabriker10 - 13 §§. Upphävda (2008/132).4 kap. Bestämmelser angående livsmedela) Livsmedelslokaler14 §. Godkännande av i 47 § 2 mom. hälsovårdslagenavsedd livsmedelslokal skall sökas hos hälsonämnden.Sökanden skall senast vid inspektionstillfälletuppvisa av hälsonämnden krävd utredning angåendelivsmedelslokalen och dess användning. Ärende rörandegodkännande skall i hälsonämnden handläggasi brådskande ordning. (1997/100)För väsentlig konstruktiv eller funktionell ändringav livsmedelslokal skall inhämtas hälsonämndensgodkännande. Har lokal bytt innehavare skall den nyainnehavaren skriftligen meddela nämnden därom.Vad i denna paragraf är föreskrivet gäller i tillämpligadelar beträffande godkännande av i 47 § 4 mom.hälsovårdslagen avsedd anordning. (1997/100)15 §. Därest vid planering av i 23 § hälsovårdslagenavsedd inspektionstvång underkastad lägenhet ellerinrättning eller i 47 § sagda lag avsedd livsmedelslokalinbegäres råd av hälsonämnden, skall sökandenför hälsonämnden framlägga huvudritningarna förlokalen jämte arbetsbeskrivning och tillräcklig utredningangående de i lokalen planerade inventariernaoch deras placering. Hälsonämnden är skyldig atti skyndsam ordning granska ritningarna samt i demgöra från sanitär synpunkt nödiga ändringar.16 §. Livsmedelslokal skall förläggas så, att förhållandenai dess omgivning icke kan föranleda sanitäraolägenheter.17 §. (1997/100) En livsmedelslokal skall vara lätt attrengöra och att vid behov desinficera. Den skall varakonstruerad på ett sådant sätt att god livsmedelshygiensäkerställs samt att hålla lämplig temperatur förhygienisk hantering och förvaring av livsmedel.I en livsmedelslokal skall det finnas ett effektivtavloppssystem. Avloppen skall vara utformade ochkonstruerade på ett sådant sätt att risken för föroreningav livsmedel undviks. I utrymmen där det medhänsyn till rengöringen är nödvändigt skall till avloppenfinnas anslutna golvbrunnar samt ändamålsenligaanordningar för spolning av golvet.I livsmedelslokaler skall finnas ändamålsenligaventilations-, uppvärmnings- och belysningsanordningar.Ventilationssystemet skall vara konstruerat såatt filter och andra delar som skall rengöras eller bytasut lätt kan kommas åt.18 §. I livsmedelslokaler skall maskiner, arbetsredskap,anordningar och övriga inventarier vara lättaatt rengöra och att vid behov desinficera, samt sådanaatt god livsmedelshygien i övrigt säkerställs. De skallvara installerade så att det omgivande området kanrengöras. (1997/100)I kylrum och -diskar samt i frysanläggningar skallfinnas en termometer, som vid behov kan avläsas.19 §. Vatten, som användes i livsmedelslokaler ochsom kommer i direkt beröring med livsmedlen ellermed de maskiner och redskap, som användes vidL

Hälso- och sjukvård, hälsoskydd och djurskydd611LF (1973:63) om hälsovårdenL 5I sådant arbete, där händerna kommer i direkt beröringmed livsmedel, får för vård av hud och naglaricke användas läkemedel eller kosmetiska ämnen,som lätt lösgör sig eller avger färg eller smak ellerförsvårar renlighetskontrollen.Arbetsgivare skall tillse att anställda som hanterarlivsmedel får handledning och information i fråga omlivsmedelshygien i rimlig proportion till det arbete deutför. (1997/100)c) Försäljning av livsmedel i butiker32 §. Livsmedel, som för att bevaras kräver särskildaförhållanden, indelas i förskämbara och lätt förskämbaralivsmedel.Med förskämbara livsmedel avses i denna förordninglivsmedel, vilkas bevaring i avsevärd mån är beroendeav temperatur och fukthalt, såsom färskt brödoch andra färska bageriprodukter, som icke är att hänföratill lätt förskämbara livsmedel, grönsaker, svamp,bär, ägg, smör, margarinprodukter, ost, salt fisk samthållbar korv och motsvarande kallrökta köttprodukter.Med lätt förskämbara livsmedel avses livsmedel,som för att bevaras kräver kyl- eller frystemperatur,såsom mjölk, grädde, kärnmjölk och andra flytandemjölkprodukter, glass, kött och fisk samt kött- ochfiskprodukter, som icke är konserver och som ickeheller skall hänföras till de i 2 mom. nämnda livsmedlen,även andra färdiga rätter än sådana, som innehållerkött och fisk och som icke är konserver, samtbakelser och tårtor, som fyllts eller dekorerats medgrädd- eller äggviteskum eller smörkräm, gele ellerbär- eller fruktsafter eller motsvarande ämnen.Som konserver anses de livsmedel, som inneslutitsi hållbara, lufttäta, färdiga minutförsäljningshöljenoch behandlats på ett sådant sätt att de tål förvaring.Landskapsregeringen äger rätt att i ovissa fall avgöratill vilken grupp ett livsmedel hänföres samt utfärdaallmänna anvisningar angående indelningen i grupper.33 §. Med färdigt minutförsäljningshölje avses i dennaförordning flaska, ask, fodral, påse eller annat hölje,i vilket förnödenheterna genom tillverkarens ellerförpackarens försorg förpackats för minutförsäljning.Förpackningen får även ske i butiken, om därreserverats utrymme för detta ändamål och det ickemedför sanitär olägenhet. Mjölk och andra flytandemjölkprodukter får likväl förpackas i färdiga minutförsäljningshöljenendast i mejeri.34 §. I livsmedelsbutiker, vilkas butiksyta utan den förförpackning och upplagring använda delen är minst80 m2, skall för undvikande av sanitära olägenheteriakttagas följande:Mjölk, grädde och kärnmjölk får saluföras i färdigaminutförsäljningshöljen ur kyld försäljningsanordningeller utan minutförsäljningshölje antingen kyld isärskild mätanordning eller i öppen cistern i kylanordning,i fall för detta ändamål reserverats en på tillräckligtavstånd från övriga varor belägen del av butiken.Kött och köttprodukter får saluföras i färdiga minutförsäljningshöljeni kyld försäljningsanordning elleroförpackade på särskild försäljningsdisk, om förkött och köttprodukter finns ett kylt lager samt särskildförsäljningspersonal. Plockning och tömning avfjäderfä och skogs- eller sjöfågel i livsmedelsbutik äricke tillåten.Vid försäljning av fisk och fiskprodukter skall vadi föregående moment är stadgat äga motsvarande tilllämpning.I den del av butik, där kött och köttproduktersaluföres, kan likväl saluföras även fisk och fiskprodukterutan försäljningshölje i egen kylanordning.Rensning av fisk är tillåten endast på för ändamåletreserverad plats.Övriga lätt förskämbara livsmedel skall i butik hållasi kylanordning, djupfrysta produkter likväl i frysanordning.Förskämbara livsmedel skall hållas i fördem reserverade ändamålsenliga försäljningsdiskareller -anordningar. Bröd och bageriprodukter skallhållas åtskilda från övriga förskämbara livsmedel.Livsmedel skall, med undantag av frukt, grönsakeroch ägg, vara förpackade i försäljningshöljen, om deicke överlåtes till kunden genom försäljarens försorg.Försäljes i livsmedelsbutik andra varor och förnödenheter,skall de placeras på egna hyllor och försäljningsdiskarpå tillräckligt avstånd från livsmedlen.Tvätt- och rengöringsmedel samt andra teknokemiskaprodukter skall vara inneslutna i färdiga minutförsäljningshöljen.För varor, som icke är livsmedel, får i butikreserveras högst en tredjedel av försäljnings- ochförvaringsutrymmet för varor och de skall lagras påtillräckligt avstånd från livsmedlen.35 §. I livsmedelsbutiker, vilkas butiksyta utom den förförpackning och upplagring använda delen understiger80 m2, skall beträffande försäljning av livsmedeloch andra varor i tillämpliga delar iakttagas vad i 34 §är stadgat. Såvida utrymmesbrist i butik, dess skickeller dåliga skötsel medför att säkerhet icke föreliggerför att de saluförda livsmedlen bevaras eller hållsrena, äger hälsonämnden rätt att begränsa det i butikensaluförda urvalet av livsmedel, till dess de bristfälligheter,som förorsakat missförhållandet, rättats.Kan försäljning av materiel, förnödenheter ellerämnen, som icke hänföres till livsmedel, anses störandeför livsmedelsförsäljningen, och saluförandetav dessa varor i butiken därför kan vara sanitärt skadligt,kan hälsonämnden begränsa urvalet av livsmedelsamt allmänna bruks- och konsumtionsförnödenhetertill dess att de bristfälligheter som förorsakat missförhållandeträttats.36 §. I storbutiker eller varuhus, i vilka mer än en tredjedelav försäljningsytan reserverats för andra varorän livsmedel, skall beträffande försäljningen av livsmedeli tillämpliga delar iakttagas vad i 34 § är stadgat.Försäljningsutrymmet för livsmedel skall avskiljasfrån försäljningsutrymmet för andra varor genomtillräckligt breda gångar, butiksinventarier eller andralämpliga anordningar och för förvaring av livsmedelskall finnas särskilda förvarings- och kylrum. Livsmedelsförsäljarefår icke deltaga i försäljningen avandra varor.37 §. Med lanthandel avses i denna förordning butik,som icke är belägen i tätort och som huvudsakligenL

612 Ålands lagsamlingL 5LF (1973:63) om hälsovårdenbetjänar den lokala befolkningen och av vars försäljningsytamer än en tredjedel reserverats för försäljningav andra varor än livsmedel.Vid försäljning av livsmedel i lanthandel skall itillämpliga delar iakttagas vad i 34 § är stadgat omförsäljning av livsmedel och andra varor. Det förlivsmedel reserverade utrymmet i butiken skall bildaen från försäljningen av andra varor tydligt skild avdelningeller åtminstone en enhetlig del av butiken.Försäljare av livsmedel får likväl vid behov delta iförsäljningen av andra varor.38 §. Önskar man för förevisning av produkter ordnaservering i livsmedelslokal, skall, om serveringenicke sker ur engångskärl, till förfogande finnas avhälsonämnden godkända anordningar att diska kärlen.39 §. Med hälsonämnds tillstånd och på av densammafastställda villkor får grillning och annan till kundtjänstenansluten mindre matberedning äga rum ilivsmedelsbutik. Tillredning av färdiga rätter är likvälicke tillåten.d) Försäljning och servering av livsmedel isamlings - och nöjeslokaler samt utomhus40 §. (1997/100) Hanteras livsmedel, som är avseddaatt säljas eller överlåtas, i såsom butik använt transportmedel,samlings- eller nöjeslokal, kiosk ellerserveringskärra eller annan motsvarande anordning,gäller om godkännande och placering av dem vad i14 och 16 §§ är föreskrivet. I övrigt skall vad i dennaförordning föreskrivs om livsmedelslokal i tillämpligadelar gälla även sådan lokal och anordning somnämns ovan.41 §. I transportmedel, som användes som ambulerandebutik, får livsmedel försäljas som följer:Livsmedlen, med undantag av frukt, grönsaker,ägg, kött, fisk och färska bageriprodukter, skall varainneslutna i försäljningshöljen.För färska bageriprodukter skall, såvida de icke förpackatsi försäljningshöljen, finnas ett särskilt slutetförvaringsutrymme.Mjölk, grädde och kärnmjölk får saluföras endasti färdiga minutförsäljningsförpackningar i kylanordning.Kött, fisk och andra lätt förskämbara livsmedel fårsaluföras endast ur ändamålsenlig kylanordning.Djupfrysta produkter får saluföras endast ur frysanordningoch glass därjämte ur ändamålsenlig fryslåda.För upplagring av livsmedel, som saluföres i fortskaffningsmedel,skall dess ägare eller innehavare hatill sitt förfogande av hälsonämnden godkänt lager.8 mom. upphävt (1997/100).42 §. Transportmedel, som användes som ambulerandebutik för försäljning av livsmedel, skall vara sådammtätt som möjligt och försett med ändamålsenligaventilationsanordningar. Dess inre ytor och inventarierskall vara av sådant material eller så bekläddasamt av sådan konstruktion, att de lätt kan rengöras.För förvaring av livsmedel skall i transportmedelfinnas hyllor och skåp i tillräckligt antal. Där skalläven finnas nödiga rengöringsredskap och en anordningför tvättning av händerna.43 §. På serveringsställe i samlings- eller nöjeslokalfår serveras kaffe, te, kakao, mjölk, kärnmjölk, saft,vatten, malt- och läskedrycker, glass, frukt, bär, koktaägg, sötsaker, bageriprodukter och färdiga smörgåsarsamt tobaksprodukter och tändstickor. Mjölk, kärnmjölksamt lätt förskämbara bageriprodukter ochsmörgåsar skall likväl förvaras i kylanordning. Glassfår serveras endast ur frysanordning eller ändamålsenligfryslåda.44 §. I livsmedelskiosk får försäljas helkonserver ochmed dem jämförliga, i slutna glas- och plåtkärl förpackadesafter, sylter och marmelader samt i gastätahöljen förpackade torra varor såsom kaffe, te, kakao,vällings- och grötmjöl samt andra motsvarande torralivsmedel ävensom malt- och läskedrycker, frukt ochbär, kokta ägg, sötsaker, bageriprodukter och färdigasmörgåsar samt tobaksprodukter och tändstickor. Angåendeförsäljning av lätt förskämbara bageriprodukteroch smörgåsar samt glass gäller därom vad i 43 §är stadgat.Med hälsonämndens tillstånd får i livsmedelskioskserveras där tillredda drycker såsom kaffe, te och kakaosamt mjölk och mjölkprodukter om kylanordningför dem reserverats.I livsmedelskiosker på camping-, frilufts- och annatdärmed jämförligt område får förutom i 1 mom.nämnda varor försäljas kaffe- och teförpackningar,smör, konserver, korvprodukter och andra för utflyktsändamållämpliga livsmedel i färdiga minutförsäljningshöljensamt mjölk och kärnmjölk i minutförsäljningsförpackningarur kylanordning.Försäljes i livsmedelskiosk andra varor än livsmedel,skall i 1 och 3 mom. nämnda förnödenheter, medundantag av tobaksprodukter och tändstickor, förvarasåtskilda från övriga varor på egna hyllor.45 §. Vid servering i livsmedelskiosk skall de kärl ochandra redskap, som ställes till kundernas förfogande,vara avsedda för engångsbruk såframt av hälsonämndengodkända anordningar att diska kärlen icke stårtill förfogande.Alla förnödenheter jämte höljen med undantag avtomma malt- och läskedrycksflaskor samt lådor fördem skall förvaras i kiosken eller i särskilt lager. Livsmedlenskall skyddas mot droppinfektion, damm ochannan förorening.Inredningen och inventarierna i livsmedelskioskskall vara av sådant material eller så beklädda att delätt kan rengöras. För kundernas bruk skall finnas etttillräckligt antal ändamålsenliga avfallskärl.46 §. Hälsonämnden kan bevilja tillstånd till serveringav varm korv eller andra därmed jämförliga produktermed eller utan bröd i för ändamålet särskilt anordnadkiosk, som disponerar över ändamålsenligaförvaringsutrymmen och tillredningsanordningar förlivsmedlen samt vid behov ventilationsanordningar. Isådan kiosk får därjämte serveras kaffe, te, saft, maltochläskedrycker samt mjölk i färdig minutförsäljningsförpackningur kylanordning.

Hälso- och sjukvård, hälsoskydd och djurskydd613LF (1973:63) om hälsovårdenL 5Kioskens inredning och inventarierna skall vara avsådant material eller så beklädda, att de lätt kan rengöras.47 §. Från serveringskärra eller annan flyttbar försäljningsanordningfår på för hälsonämnden anmäldförsäljningsplats utomhus säljas glass eller varm korvmed eller utan bröd. Glass, med undantag av mjukglass, får säljas endast ur frysanordning eller ändamålsenligfryslåda.Serveringskärra för försäljning av glass och korvutomhus skall vara av sådant material eller så beklädd,att den lätt kan rengöras. Livsmedlen skall dåde saluföres, förvaras i kärran och effektivt skyddasmot damm.48 §. Förutom i transportmedel, använt som ambulerandebutik, i kiosk eller serveringskärra får livsmedelförsäljas utomhus endast på torg eller annat av hälsonämndengodkänt försäljningsställe. På sådant försäljningsställefår följande livsmedel saluföras:1) potatis, rotfrukter och grönsaker;2) frukt, bär och svamp;3) oplockad fågel och oflått villebråd;4) färsk och rökt fisk, levande skaldjur samt i kärlförpackad salt- och kryddfisk;5) ägg;6) (1978/57) matbröd, kaffebröd och piroger i försäljningshöljen;7) (1978/57) med hälsonämndens tillstånd läskedrycker,kaffe och te som dryck samt kaffebröd; samt8) (1978/57) honung i färdig minutförsäljningsförpackning.De för försäljning avsedda förnödenheterna ochförsäljningsredskapen skall utom försäljningstidenförvaras på sätt, som av hälsonämnden godkänts.Vad ovan är stadgat gäller icke tillfällig mat- ellerkaffeservering i samband med offentliga tillfällen.Därom skall likväl på förhand anmälas till hälsonämnden,som vid behov utfärdar från sanitär synpunkt nödigaföreskrifter om sådan mat- eller kaffeservering.49 §. På i 48 § avsett försäljningsställe skall andra livsmedelän sådana som säljes från lass eller fartyg hållastillräckligt högt på disk eller underlag, som lätt kanrengöras. Förvaring i sump av fisk avsedd för försäljningbör ske på sådan plats att sanitär olägenhet ickeuppstår.50 §. Då livsmedel saluföres utomhus, skall försäljarentillse att försäljningsplatsen och dess närmaste omgivninghålls rena. För insamling av avfall skall påförsäljningsplatsen finnas ändamålsenliga avfallskärli tillräckligt antal.51 §. Partihandel med livsmedel får bedrivas utomhusendast på försäljningsplatser, som av hälsonämndengodkänts.e) Transport av livsmedel, avsedda för försäljning.52 §. (1997/100) Fordon och andra transportmedel,som användes för transport av livsmedel, skall hållasrena och i gott skick.Livsmedelstransporter skall ordnas så att livsmedlenshygieniska kvalitet inte försämras under transporten.Livsmedel och transportbehållare skall placerasså att livsmedlen inte förorenas, blir våta, utsättsför damm eller tar smak av andra livsmedel. Undertransport från mejeri till distributionsställe får temperaturenpå pastöriserad mjölk inte överstiga +9 grader.Bulktransport av livsmedel i flytande form eller iform av granulat eller pulver skall ske i behållare ellercontainrar som uteslutande används för livsmedelstransporter.Containrarna skall vara märkta ”endastför livsmedel” eller vara försedd med annan motsvarandemärkning som anger att de används för transportav livsmedel.Bulktransport med fartyg av flytande oljor och fettersom är avsedda att användas som livsmedel ochsom skall bearbetas är dock tillåten i:a) rostfri ståltank eller i tank som invändigt är kläddmed epoxiharts eller annat tekniskt jämförbart materialom den närmast föregående lasten har varit livsmedeleller ämne som nämns i bilagan till kommissionensdirektiv om undantag från vissa bestämmelseri rådets direktiv 93/43/EEG om livsmedelshygien ifråga om bulktransport av fetter och oljor (96/3/EG),b) tank av annat än i a) ovan nämnt material omde tre närmaste föregående lasterna i tanken varitlivsmedel eller ämne som uppräknas i den i a) ovannämnda bilagan.Skall oljan eller fettet inte bearbetas är bulktransportmed fartyg tillåten endast om tanken som användsär av rostfritt stål eller invändigt klädd medepoxiharts eller annat tekniskt jämförbart material ochde tre närmast föregående lasterna har varit livsmedel.Befälhavare på fartyg där transport som nämns i 4och 5 mom. sker skall ha dokumentation om de trenärmast föregående laster som transporterats i de berördatankarna samt om den rengöring som genomförtsmellan dessa laster. I de fall då lasten överförs tillett annat fartyg skall befälhavaren på det mottagandefartyget, förutom ovan nämnda dokumentation, hamotsvarande dokumentation om föregående fartygstransport.Dokumentationen skall på begäran visasupp för hälsonämnden.53 §. Upphävd (1997/100).Det har aldrig funnits någon 53a §53b §. (1999/38) Råsocker som skall raffineras innandet används som livsmedel eller ingrediens i livsmedelfår transporteras till sjöss i sådana transportkärl,behållare och tankar som inte uteslutande är avseddaför livsmedelstransporter. Innan råsockret lastas skalltransportkärlen, behållarna och tankarna omsorgsfulltrengöras och inspekteras för att säkerställa att eventuellaföroreningar eller andra rester av föregående lastavlägsnats effektivt. Det gods som har transporteratsi transportkärlen, behållarna och tankarna omedelbartföre råsockertransporten får inte ha varit i flytandeform i bulklast.Rengöringen av transportkärlen, behållarna ochtankarna avsedda för sjötransport av råsocker somsker före råsockertransporten inverkar på den hygie-L

614 Ålands lagsamlingL 5LF (1973:63) om hälsovårdenniska kvalitén hos det socker som används och verksamhetsidkarenskall sörja för att en plan för egenkontrollav verksamheten uppgörs.Det råsockerparti som transporteras för livsmedelsbrukskall åtföljas av ett intyg av den verksamhetsidkaresom ansvarar för sjötransporten. Av intyget skallframgå den föregående last som transporterats ochrengöringen av transportkärlen, behållarna och tankarna.Dessa uppgifter skall grunda sig på den bokföringsom verksamhetsidkaren som ansvarar för sjötransportenupprätthåller. På det intyg som medföljerråsockret skall dessutom på ett eller flera av Europeiskagemenskapens språk tydligt och med permanentskrift antecknas ”Denna produkt skall raffineras innanden används som livsmedel”. Den verksamhetsidkaresom ansvarar för raffineringsprocessen skall bevaraen kopia av detta intyg.De verksamhetsidkare som ansvarar för transportenav råsockret och raffineringsprocessen skall på begäranför hälsonämnden visa den bokföring och de andraintyg som avses ovan i 3 mom.f) Gemensamma stadganden54 §. Temperaturen för mjölk, grädde och kärnmjölk,som saluföres i livsmedelslokal, får icke överstiga+10 grader.I kylanordning och kylt lager får temperaturen stigatill högst +8 grader.I frysanordning får temperaturen icke överstiga-18 grader.Djupfrysta produkter, som skall saluföras, skalltransporteras och upplagras så att deras temperaturicke förändras i sådan grad att deras kvalitet därigenomkan försämras. Saluförande av ånyo nedfrystdjupfryst produkt är förbjuden.Vad i denna förordning är stadgat om djupfrystaprodukter gäller även andra nedfrysta livsmedel.55 §. (1997/100) Råvaror, ingredienser och övriga livsmedelskall förvaras vid lämpliga temperaturer ochunder lämpliga förhållanden så att skadlig nedbrytningförhindras samt så att livsmedlen skyddas motföroreningar.Förskämbara och lätt förskämbara livsmedel skallupplagras på ändamålsenligt sätt åtskilda från varandra,andra livsmedel och andra varor.Livsmedel som skall förvaras eller serveras kyldaskall så fort som möjligt efter den slutliga upphettningen,eller den slutliga beredningen om ingen värmebehandlingsker, kylas ned till en för livsmedletlämplig temperatur så att inte någon hälsorisk uppstår.56 §. Livsmedelsautomat skall uppfylla av landskapsregeringengodkända krav. Automaten skall skötas såatt dess användning icke medför sanitär olägenhet.57-58 §§. Upphävda (1997/100).5 kap. Hushållsvatten59 §. Hälsonämnden kan förbjuda att vatten eller is förhushållsändamål tages från viss plats, om skäl föreliggertill misstanke att användningen av vattnet ellerisen föranleder sanitär olägenhet. Under samma förutsättningkan nämnden förbjuda användning av vattenledningsvattensom hushållsvatten.Hälsonämnden skall övervaka förpackandet av vattenoch is för yrkesmässig transport eller försäljningför i 1 mom. nämnt ändamål. (1985/52)60 §. Vattenledningsvatten, som enligt 52 § hälsovårdslagenär underkastat fortgående kontroll, skallgenomgå av landskapsregeringen fastställd undersökning.Undersökningsfrekvensen fastställs av landskapsregeringen.(1997/100)Vad i 1 mom. sägs gäller även råvatten.61 §. (1985/52) Hälsonämnden kan förordna att undersökningskall företas oftare än de med stöd av 60 §meddelade bestämmelserna förutsätter, om det av sanitäraskäl, som framgått av undersökningsresultaten,eller av andra konstaterade sanitära skäl kan anses uppenbartnödvändigt.2 mom. upphävt (1997/100).62 §. Fysikalisk-kemisk och mikrobiologisk undersökningav vattenledningsvatten skall ske i av landskapsregeringengodkänt laboratorium.63 §. Landskapsregeringen utfärdar närmare föreskrifterom tagande, insändande och undersökning avprov, som erfordras för i detta kapitel nämnda undersökningar.6 kap. Renhållning och avlopp64 §. I tätort skall i varje gård för skräp och hushållsavfallsamt annat därmed jämförligt fast avfall finnasett tillräckligt antal på ändamålsenligt underlag uppställdatillslutbara och lätt flyttbara täta behållare, vilkavid behov efter tömningen skall rengöras, eller förengångsbruk avsedda täta säckar i ändamålsenlig medlock försedd ställning. I dessa behållare eller säckarfår icke samlas flytande avfall och de skall tillräckligtofta tömmas genom transport av avfall till allmän avstjälpningsplatseller allmän inrättning för hanteringav avfall.Brännbart avfall får med hälsonämndens tillståndäven brännas i av byggnadsmyndighet godkändbrännugn, som skall byggas, placeras och skötas så,att den icke medför sanitär olägenhet.Samlas avfall i särskilt avfallsrum, skall detta placerasså, att det icke medför sanitär olägenhet. Avfallsrumskall ha tillräcklig ventilation och vara försettmed ändamålsenliga avfallsbehållare och det skallhållas rent på av hälsonämnden fastställt sätt. I restauranger,sjukhus eller andra inrättningar, där betydandemängder avfall samlas, kan hälsonämnden förordnaom byggande av ett avkylt avfallsrum.65 §. Transport av avfall i tätort skall ske så, att avfalleticke under transporten kan falla från fordonet ellermedföra annan sanitär olägenhet.Transport av avfall skall anordnas tillräckligt ofta.Hälsonämnden äger rätt att förordna vilken tid avdygnet transport av avfall får äga rum samt att utfärdaövriga föreskrifter angående transporten.

Hälso- och sjukvård, hälsoskydd och djurskydd615LF (1973:63) om hälsovårdenL 566 §. Allmän avstjälpningsplats samt anläggning förhantering av fast och flytande avfall skall förläggastillräckligt långt från bosättning, flödesområde förgrundvatten, som användes som hushållsvatten, ochallmänt anlitad väg samt ordnas enligt en av hälsonämndengodkänd plan. Härvid skall av landskapsregeringenutfärdade föreskrifter iakttagas.Allmän avstjälpningsplats och anläggning för hanteringav avfall skall skötas så, att de icke åstadkommersanitär olägenhet.67 §. Då avlopp saknas, skall i tätort urin och annatflytande avfall samlas i ändamålsenliga och täta, lockförseddabehållare, som tillräckligt ofta skall tömmas.Med hälsonämndens tillstånd får flytande avfalllikväl avledas på annat sätt eller jämte exkrementeroch urin från torrklosett samlas i kompost, som är omskött,därest det kan ske utan att marken i närheten avbostäder samt arbets- och samlingsplatser förorenaseller brunn, källa, annan vattentäkt eller badstrandfördärvas. Om ledande av avfallsvatten till dike elleravloppsledning på annans mark är stadgat särskilt.Annorstädes än i tätort skall avledandet eller transportenav flytande avfall ordnas på lämpligt sätt sålundaatt i 1 mom. avsedd sanitär olägenhet icke uppstår.68 §. Torrklosett, som är belägen utanför boningshus,får icke placeras så nära gata, väg eller annan allmänplats eller vattentäkt för hushållsvatten att sanitär olägenhetdärav kan uppstå. Likaså är det förbjudet attplacera avträde i omedelbar närhet av boningshus ellerlivsmedelslokal sålunda att lukten sprider sig tilldem eller att avträdet eljest medför sanitär olägenhet.Torrklosett i byggnad skall placeras så, att den ickehar omedelbar anslutning till boningsrum eller kök.69 §. Avträde skall ha tillräcklig ventilation. I tätortskall i torrklosett finnas för vätska ogenomträngligtunderlag, som skall byggas så, att orenlighet icke kanutrinna på marken. Hälsonämnden kan även annorstädesän i tätort förordna att avträde skall byggas på tättunderlag för att förhindra förorening av grundvattnet.70 §. Användes rörligt fordon för bostadsändamål,skall möjlighet att begagna avträde ordnas så, att deticke föranleder sanitär olägenhet.71 §. Fastighet skall byggas och skötas så, att råttor ochmöss så effektivt som möjligt utestänges.Hälsonämnden skall vid behov vidtaga åtgärderför utrotning av råttor och möss. För detta ändamålkan nämnden förordna, att av densamma godkänt giftutlägges i alla fastigheter i visst område eller i vissabyggnader eller byggnadsgrupper på åtgärd av derasägare eller innehavare på fastställd tid i enlighet mednämndens föreskrifter. Allmänheten skall genom tydligaanslag varnas för giftet.Kostnaderna för giftutläggning, som genom hälsonämndensförsorg företagits i kommun eller del därav,fördelas mellan ägare eller innehavare av fastigheternaenligt av nämnden fastställda grunder, såvida kommunensfullmäktige icke beslutat att kostnaderna skallerläggas av kommunens medel.Hälsonämnden skall bevisligen genom protokollsutdragmeddela ägare eller innehavare av fastighet deskyldigheter som enligt 2 mom. påförts dem.72 §. Ägare eller innehavare av fastighet är skyldig atttillse, att i bostäderna icke finns ohyra. Hälsonämndenskall vid behov låta verkställa utrotning av ohyra,varvid bostadsägaren eller -innehavaren är skyldig atterlägga de därav föranledda kostnaderna.73 §. Hälsonämnden skall skrida till åtgärder för utrotningav duvor, måsar, herrelösa kattor och andra meddem jämförliga djur i tätort, då deras förökning åstadkommersanitär olägenhet.74 §. Vid bekämpning av skadeinsekter i skog eller påodlingsmark skall försiktighet iakttagas. Då omständigheternapåkallar särskild försiktighet, skall rågrannarnameddelas om bekämpningen.Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet kan beslutaatt anmälan även bör göras till myndigheten somvid behov ska meddela allmänheten om åtgärden påsätt som är föreskrivet om offentliga delgivningar iförvaltningslagen (2008:9) för landskapet Åland.(2008/52)7 kap. Hållande av djur75 §. Stall, ladugård och annan byggnad samt farm, därdjur hålles, skall förläggas på tillräckligt långt avståndfrån brunn, källa och annat vattendrag som användesför hushållsändamål. Sagda byggnader och farmersamt gödsel och annat avfall från dem skall förläggaspå tillräckligt avstånd från bostad och skötas så, att deicke medför sanitär olägenhet för omgivningen.76 §. I tätort skall i 75 § avsedd byggnad eller farmdärjämte förläggas på tillräckligt avstånd från gata,väg och annan allmän plats. Djurstall och gödsellageri tätort skall ordnas så, att flytande avfall icke kanavrinna annanstans än i sluten avloppsledning eller tätavloppsbrunn.Fast avfall från stall, ladugård och annan byggnadsamt farm, där djur hålles, skall i tätort hopsamlas pålagringsplats, som ordnats på i 1 mom. nämnt sätt.Flytande avfall, som icke ledes till sluten avloppsledning,skall uppsamlas i tät avfallsbrunn eller behandlasmed lämpligt torrströ och därefter lagras påsamma sätt som torrt avfall.77 §. Då i 74 § hälsovårdslagen avsett tillstånd att hålladjurstall eller -farm i tätort sökes, skall till ansökningenfogas vederbörliga ritningar för den planeradebyggnaden, planritning, som utvisar byggnadens ellerfarmens läge samt utredning om på vilket sätt gödseloch annat avfall skall behandlas.8 kap. Begravningsplats och begravning78 §. Då tillstånd sökes till anläggande eller utvidgningav begravningsplats eller anläggande av enskildbegravningsplats, skall till ansökningen fogas landskapsläkarensutlåtande angående områdets lämplighetför ändamålet och den tid efter vars förlopp sammagrav ånyo får användas.L

616 Ålands lagsamlingL 5LF (1973:63) om hälsovårdenDå fråga är om annan än evangelisk-luthersk församlingsbegravningsplats, skall till i 1 mom. avseddansökan även fogas plan angående gravarnas placeringpå begravningsplatsen.79 §. Lik skall innan dess förruttnelsetillstånd är långtframskridet begravas på minst 180 centimeters djupsamt på minst 30 centimeters avstånd från närmastelikkista. Lik får likväl med hälsonämndens tillståndplaceras i murad eller i berg insprängd grav eller igravkammare under förutsättning att nödiga åtgärderför förhindrande av sanitära olägenheter vidtages.Är det av synnerliga skäl påkallat att lik underlängre tid än vanligt förblir obegravat, skall det placeraspå lämplig förvaringsplats, varjämte sådana åtgärderskall vidtagas att sanitär olägenhet därav ickeuppstår.80 §. Förnyad användning av grav är tillåten tidigast 15år efter föregående begravning.I för ändamålet byggd gravkammare får begravningmed hälsonämndens tillstånd och med iakttagande avde föreskrifter som nämnden utfärdat likväl ske ävenmed kortare mellantider än vad i 1 mom. är stadgat.81 §. Lik får icke transporteras i annat än för varje gångför ändamålet reserverat transportmedel, ifall det ickeplacerats i vatten- och lufttätt hölje.Angående hantering, transport och begravning avsådan persons lik som avlidit i synnerligen farlig smittosamsjukdom skall närmare föreskrifter utfärdas avlandskapsregeringen.82 §. Flyttning av jordat lik är icke tillåten utan landskapsregeringenstillstånd.I 1 mom. avsett tillstånd beviljar landskapsregeringenpå skriftlig ansökan. Till ansökan skall fogasden avlidnes släktutredning samt officiell utredningav orsaken till och tidpunkten för dödsfallet, angåendegravplatsen samt därom, att annan gravplats förliket reserverats. I tillståndsbeslutet skall bestämmasden tid inom vilken överflyttningen skall äga rum.Innan ärendet avgöres, skall landskapsregeringenbereda den avlidnes make och närmaste släktingar,som icke ansökt om flyttningen eller meddelat sittskriftliga samtycke därtill och vilkas boningsort ärbelägen inom landet och kan utredas, tillfälle att uttalasin åsikt om flyttningen.Landskapsregeringen utfärdar närmare föreskrifterom vad som i samband med flyttning av lik skall beaktas,och dessa föreskrifter skall i nödiga delar omnämnasi landskapsregeringens tillståndsresolution.83 §. Den som erhållit tillstånd till flyttning av jordatlik skall bereda ägaren av vederbörande begravningsplatssamt hälsonämndens representanter tillfälle attnärvara vid upptagningen av liket ur graven och vidden nya begravningen, och en representant för hälsonämndenskall alltid vara närvarande vid nämndaförrättningar.84 §. Landskapsregeringen kan under undantagsförhållandenoch även annars på synnerliga skäl beviljalättnad från stadgandena i detta kapitel.85 §. Angående kremering gäller vad därom i riket ärstadgat.Se 40 § Hälsoskyddsförordning, Mi 410 FL II9 kap. Särskilda stadganden86 §. Allmän bastu, badinrättning, simhall och annanmotsvarande inrättning skall byggas, inredas och skötasså, att därav icke uppstår sanitär olägenhet.Vad ovan är sagt gäller även för allmänt bruk avseddafriluftsbad. Det i dem använda vattnet skall tillsin kvalitet vara tillfredsställande och hållas tillräckligtrent.87 §. Hälsonämnden skall övervaka vattnets kvalitetvid badstränderna och vid behov vidtaga åtgärder förutfärdande av förbud mot badning på badstrand ellerbadställe.88 §. Lokal eller rum, som brukas såsom rakstuga, frisersalongeller skönhetsinstitut, skall vara lämpligtför sitt ändamål och i fråga om utrymme, ventilation,uppvärmning och belysning uppfylla skäliga sanitärafordringar. Där skall finnas ett av verksamhetens artoch omfattning förutsatt antal ändamålsenliga lavoareroch tillräckligt förvaringsutrymme. Golvet, väggarnaoch inventarierna skall vara lätta att rengöra.Lokalen eller rummet får icke användas som bostadeller för annat ändamål, som är till förfång för den därbedrivna verksamheten.Då lokalen eller rummet godkännes för sitt ändamål,skall hälsonämnden fastställa det högsta tillåtnaantalet kundplatser.89 §. Lokaler eller rum, som avses i 88 §, skall hållasrena och snygga. Arbetsredskapen skall efter varjeanvändning på ändamålsenligt sätt rengöras. Hälsonämndenkan utfärda närmare föreskrifter om rengörings-och desinfektionssättet.Handdukar, skyddskappor och -höljen samt andraförnödenheter skall hållas rena och torra. Pappersvaroroch vadd skall efter användningen jämte annat avfallinsamlas i ändamålsenliga behållare.90 §. Den som arbetar i ovan avsedd affär skall iakttagasnygghet och vara iförd arbetsdräkt av ljust tvättbarttyg.91 §. På synnerliga skäl och ifall rörelsen bedrives iliten omfattning kan hälsonämnden bevilja undantagfrån stadgandena i 88 §.I 88 och 89 §§ givna föreskrifter skall i tillämpligadelar iakttagas även i andra rörelser, där yrkesmässighudvård eller -behandling äger rum.92 §. Allmänna bestående föreskrifter, som med stödav hälsovårdslagen och denna förordning utfärdas avhälsonämnd, skall delges så, som om offentliggörandeav kommunala meddelanden i kommunen är stadgat.Dessa föreskrifter skall särskilt delges landskapsregeringen.Nämnden skall över sagda föreskrifter föraen förteckning, av vilken beslutets datum, innehålloch giltighetstid framgår.93 §. Då hälsonämnd mottagit i 43 § 5 mom. hälsovårdslagenavsedd anmälan eller förändring av smit-

Hälso- och sjukvård, hälsoskydd och djurskydd617ÅLRB (1997:101) om riksförfattningar om hushållsvattenL 6tobärares boningsort, arbetsplats och adress annarskommit till hälsovårdsmyndigheternas kännedom,skall därom anmälas till vederbörande hälsovårdsmyndighetpå den nya boningsorten.L 6Ålands landskapsregerings beslut(1997:101) om tillämpning i landskapetÅland av vissa riksförfattningar omhushållsvatten (2004/55)1 §. (2004/55) Beslutets tillämpningsområdeI denna paragraf angivna riksförfattningar skallmed de undantag som anges i detta beslut tillämpasi landskapet,1) social- och hälsovårdsministeriets förordningden 19 maj 2000 om kvalitetskrav på och kontrollundersökningav hushållsvatten (FFS 461/2000),2) social- och hälsovårdsministeriets förordningden 17 maj 2001 om kvalitetskrav på och kontrollundersökningav hushållsvatten i små enheter (FFS401/2001) samt3) social- och hälsovårdsministeriets förordning den26 februari 2001 om laboratorier som utför kontrollundersökningarav hushållsvatten (FFS 173/2001).2 §. Ändringar av de författningar som anges i 1 § skalltillämpas i landskapet från det att de träder i kraft iriket.3 §. Förvaltningsmyndigheter (2001/3)De förvaltningsuppgifter som enligt de i 1 § nämndaförfattningarna ankommer på statens myndigheterskall i landskapet handhas av landskapsregeringen.(2001/3)De förvaltningsuppgifter som enligt de i 1 § nämndaförfattningarna ankommer på kommunernas hälsoskyddsmyndigheterska i landskapet handhas avÅlands miljö- och hälsoskyddsmyndighet. (2007/137)4 §. Upphävd (2001/3).5 §. Hänvisas i de i 1 § nämnda författningarna till bestämmelseri rikslagstiftningen vilka har motsvarigheti landskapslagstiftningen skall hänvisningarna avsebestämmelserna i landskapslagstiftningen.L 7 Ålands landskapsregerings beslut(2008:70) om kvalitetskrav på ochkontroll av vattnet vid allmännaytvattenbadplatserGenom detta beslut meddelar landskapsregeringen,i syfte att upprätthålla en god badvattenkvalitet för attskydda de badandes hälsa, föreskrifter om:a) kontroll och klassificering av badvattnets kvalitet,b) förvaltning av badvattnets kvalitet, ochc) tillhandahållande av information till allmänhetenom badvattnets kvalitet.Detta beslut ska tillämpas på varje ytvattenförekomst(nedan kallat badvatten) där behörig myndighetförväntar sig minst 100 badande per dag och därden behöriga myndigheten inte har infört ett permanentbadförbud eller utfärdat en permanent avrådanfrån bad.Det ska inte tillämpas på:a) avgränsade vattenområden som genomgår behandlingeller som används för terapeutiska ändamål,b) avgränsade vattenområden som anlagts påkonstgjord väg och som är avskilda från ytvatten ochgrundvatten.I beslutet används följande beteckningar med debetydelser som här anges:1. ytvatten: inlandsvatten utom grundvatten;2. grundvatten: allt vatten som finns under markytani den mättade zonen och som står i direkt kontaktmed marken eller underliggande jordlager.3. inlandsvatten: allt stillastående eller strömmandevatten på markytan och allt grundvatten på landsidanav den baslinje från vilken territorialvattnets breddmäts.4. kustvatten: ytvatten som finns innanför den linjepå vilken varje punkt befinner sig på ett avstånd av ensjömil från närmaste punkt på den baslinje från vilkenbredden av territorialvattnet mäts och som, när det ärlämpligt, sträcker sig till den yttre gränsen för vatteni övergångszon.5. avrinningsområde: landområde från vilket all ytvattenavrinningströmmar genom en sekvens av åar,floder och, möjligen, sjöar till havet vid ett enda flodutlopp,eller vid en enda flodmynning eller ett endadelta.6. behöriga myndigheter: Ålands landskapsregeringoch Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet(nedan kallad myndigheten).7. permanent: i samband med badförbud eller avrådanfrån bad en varaktighet av minst en hel badsäsong.8. allmän badstrand: en badstrand som under badsäsongensannolikt besöks av minst 100 st badandeper dag.9. badsäsong: perioden mellan 15.6 och 31.8.10. förorening: en sådan försämring av badvattnetskvalitet som kan konstateras med hjälp av de parametrarsom anges i tabellerna 1-3 i bilaga I och som kanutgöra en risk för de badandes hälsa.11. förvaltningsåtgärder: följande åtgärder med avseendepå badvatten:a. Fastställande och upprätthållande av en badvattenprofil.b. Fastställande av en kontrollplan.c. Kontroll av badvattnet.d. Bedömning av badvattnets kvalitet.e. Klassificering av badvattnet.f. Fastställande och bedömning av orsaker till föroreningsom kan påverka badvattnet och skada de badandeshälsa.g. Information till allmänheten.h. Åtgärder för att förhindra att de badande utsättsför föroreningar.L

618 Ålands lagsamlingL 7ÅLRB (2008:70) om … vattnet vid allmänna ytvattenbadplatseri. Åtgärder för att minska risken för föroreningar.12. kortvarig förorening: fekal förorening som avvikerfrån det normala tillståndet, som har identifierbaraorsaker och som normalt inte förväntas påverkabadvattnets kvalitet under en period av mer än tredygn och för vilken det fastställts prognostiseringsochhanteringsförfaranden enligt bilaga II.13. onormal situation: en händelse eller en kombinationav händelser som påverkar badvattnets kvalitetpå den berörda platsen och som inte förväntas inträffamer än vart fjärde år i genomsnitt.14. badvattenkvalitetsdata: data som samlas in i enlighetmed 5:e stycket15. bedömning av badvattnets kvalitet: utvärderingav badvattnets kvalitet med hjälp av den bedömningsmetodsom fastställs i bilaga II.16. utbredning av cyanobakterier: ansamling avcyanobakterier i form av blomning, lager eller skum.Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet ska:- inför varje badsäsong upprätta en förteckning överde allmänna badstränder som omfattas av denna förordning.Förteckningen över badstränder ska upprättasförsta gången för badsäsongen 2008.- övervaka badvattenkvaliteten vid dessa badsträndergenom regelbundna undersökningar som ska innefattaanalyser och organoleptiska observationer enligttabellerna i bilaga I och genomföras i enlighet medbilaga III.- efter hörande av ägare eller innehavare av allmänbadstrand inför varje badsäsong fastställa en kontrollplanför regelbunden kontroll och övervakning avbadvattnets kvalitet vid badstranden.I kontrollplanen antecknas provtagningstidpunktenför ett prov som ska tas innan badsäsongen börjar samtprovtagningstidpunkterna för prover som ska tas underbadsäsongen. Kontrollen av badvattenkvalitetenska genomföras senast fyra dagar efter den tidpunktsom antecknats i kontrollplanen. Kontrollplanen skafastställas av myndigheten första gången för badsäsongen2008. I onormala situationer får myndighetentillfälligt avbryta kontrollen av badvattnets kvalitet.Kontrollen enligt kontrollplanen ska återupptas såfort som möjligt efter det att förhållandena återgått tilldet normala och nya prover ska tas för att ersätta deprover som saknas.Badvattenprov ska tas vid den del av badstrandendär majoriteten av de personer som besöker badstrandenbadar eller där det enligt badvattenprofilen förväntasatt risken för förorening är störst.Om någon annan än myndigheten tar proverna, skamyndigheten säkerställa att den som tar proverna vetvilka de allmänna principerna i anslutning till provtagningär. Undersökningsresultaten från kontrollenoch andra uppgifter om de organoleptiska observationerav badvattnet som gjorts ska omedelbart lämnastill myndigheten. Ett prov i enlighet med kontrollplanensom tagits under en kortvarig förorening behöverinte beaktas, men det ska ersättas med ett prov somtagits i enlighet med bilaga III.Myndigheten ska utan dröjsmål vidta lämpliga förvaltningsåtgärderefter att ha erhållit kännedom omoväntade situationer som har eller sannolikt kan förväntasha en negativ inverkan på badvattnets kvalitetoch på de badandes hälsa. Sådana åtgärder ska inbegripainformation till allmänheten och, om så behövs,information om avrådan från bad, eller ett tillfälligtbadförbud.När badsäsongen är slut ska myndigheten bedömabadvattnets kvalitet vid varje allmänna badstrand utgåendefrån undersökningsresultaten för de parametrarsom fastställts i tabell 1 i bilaga I. Bedömningenska göras i enlighet med det beräkningsförfarandesom anges i bilaga II för första gången efter att 2011års badsäsong är slut.Bedömningen och klassificeringen av badvattnetskvalitet grundar sig på undersökningsresultaten avprover som tagits i enlighet med kontrollplanerna förde fyra senaste badsäsongerna. Efter den första klassificeringenska, då en ny badsäsong är slut, undersökningsresultatenfrån den badsäsong som infallittidigast lämnas obeaktade varvid undersökningsresultatenfrån den senaste badsäsongen beaktas i bedömningenoch klassificeringen. Antalet prover ska varaminst 16 st.När bedömningen och klassificeringen avser enny allmän badstrand eller om det i badstrandens närhetvidtagits sådana åtgärder som sannolikt leder tillatt badvattnet klassificeras som bättre än vid senasteklassificering, får badvattenkvaliteten bedömas ochklassificeras utifrån undersökningsresultaten frånprover som tagits i enlighet med kontrollplanerna förmindre än fyra badsäsonger. I detta fall ska vid bedömningenoch klassificeringen av badvattnets kvalitetendast undersökningsresultaten från tiden efter attåtgärderna vidtagits beaktas. Antalet prover ska varaminst 16 st.Vid bedömning av enstaka undersökningsresultatoch av enstaka observationer av cyanobakterier tilllämpasde åtgärdsgränser som fastställts i tabell 2 ibilaga I.Badvattnets kvalitet bedöms endast utifrån åtgärdsgränsernaför enstaka undersökningsresultat och på basenav eventuella åtgärder som vidtagits vid förekomstav cyanobakterier, tills den första klassificeringen avbadvattnet kan göras i enlighet med bilaga II.Badvattnen ska uppnå åtminstone tillfredsställandeklassificering vid slutet av 2015 års badsäsong.Badvattnet får tillfälligt klassificeras som dåligt.Därvid ska myndigheten vidta åtgärder i enlighet med8:e stycket för att förhindra att de badande utsätts förförorening, för att undersöka orsakerna till föroreningenoch för att förebygga, minska eller undanröjaföroreningen.Om badvattnet klassificeras som dåligt ska myndighetentillsammans med ägaren eller innehavarenav badstranden fastställa orsakerna till att tillfredsställandekvalitet inte har uppnåtts och vid behovmeddela ägaren eller innehavaren av badstranden fö-

Hälso- och sjukvård, hälsoskydd och djurskydd619ÅLRB (2008:70) om … vattnet vid allmänna ytvattenbadplatserL 7reskrifter enligt 80 § i landskapslagen (1967:36) omhälsovården, eller vidta andra åtgärder i enlighet medgällande vatten- och miljölagstiftning, för att korrigeramissförhållandena.Förvaltningsåtgärderna i fråga om badvatten somklassificerats som dåligt ska inledas senast i början avden badsäsong som följer på klassificeringen.Bestämmelser om förhindrande, minskande och undanröjandeav orsakerna till förorening finns i vattenochmiljöskyddslagstiftningen.Om badvattnet har klassificerats som dåligt ska myndighetenutfärda en anvisning om att undvika bad ellerförbjuda bad på badstranden i fråga antingen för en visstid eller permanent, för minst en badsäsong, i syfte attförhindra att någon utsätts för förorenat badvatten.Om badvattnet klassificeras som dåligt under fempå varandra följande år eller om orsaken till att vattnetär dåligt är sådan att det i praktiken eller till skäligkostnad är omöjligt att uppnå en tillfredsställandenivå, ska myndigheten permanent förbjuda bad vidbadstranden för minst en badsäsong.Om ett enstaka undersökningsresultat eller en enstakaobservation av cyanobakterier överskrider denåtgärdsgräns som fastställts i tabell 2 i bilaga I ellerom en organoleptisk observation av badvattnet överskriderden kvalitetsrekommendation som fastställts itabell 3 i bilaga I, ska myndigheten utreda om överskridningenmedför hälsorisker. Om överskridningenkan medföra hälsorisker, ska myndigheten vid behovmeddela ägaren eller innehavaren av badstranden föreskrifterenligt 80 § i landskapslagen (1967:36) om hälsovårdenom utfärdande av föreskrifter för avvärjandeav hälsofara. Om den åtgärdsgräns som fastställts itabell 2 i bilaga I överskrids ska koncentrationen förparametern i fråga kontrolleras genom att ytterligareprov tas på badvattnet. Dessutom ska förekomsten avcyanobakterier kontrolleras genom att organoleptiskaobservationer görs. Resultaten från de extra provenanvänds inte för den bedömning och klassificering avbadvattnets kvalitet som avses i 8:e stycket.Myndigheten ska upprätta badvattenprofiler i enlighetmed bilaga IV. Varje badvattenprofil får omfattaett enda badvatten eller flera angränsande badvatten.Badvattenprofiler ska första gången upprättas senastden 1 mars 2011. Badvattenprofilerna ska ses överoch uppdateras i enlighet med bilaga IV. När badvattenprofilerupprättas, ses över och uppdateras skaman på lämpligt sätt använda de data som erhållitsvid övervakning och bedömning enligt vattenlagen(1996:61) för landskapet Åland och som är relevantaför detta beslut.Om en badvattenprofil tyder på att det finns risk förutbredning av cyanobakterier, ska en lämplig kontrollske så att eventuella hälsorisker kan konstateras i tid.Om en utbredning av cyanobakterier inträffar och enhälsorisk konstateras eller befaras, ska lämpliga förvaltningsåtgärderomedelbart vidtas av myndighetenför att förhindra att någon utsätts för fara, bland annatgenom information till allmänheten.Om badvattenprofilen tyder på en tendens till utbredningav makroalger och/eller marina alger skamyndigheten genomföra undersökningar för att avgöraom de kan godtas och om det föreligger hälsorisker,ska lämpliga förvaltningsåtgärder vidtas, bland annatgenom information till allmänheten.Badvatten ska okulärbesiktigas i fråga om föroreningar,t.ex. tjärrester, glas, plast, gummi eller annatavfall. Om en sådan förorening hittas, ska myndighetenvidta lämpliga förvaltningsåtgärder, bland annatvid behov genom information till allmänheten.Myndigheten ska se till att allmänheten ges tillfälleatt få information samt att lägga fram förslag ochsynpunkter om sådant som gäller verkställigheten avdetta beslut och att lägga fram förslag eller synpunktergällande främst upprättandet, översynen och uppdateringenav den förteckning över badstränder somavses i 5:e stycket.Ägaren eller innehavaren av en allmän badstrandska i samarbete med myndigheten ska se till att följandeinformation finns tydligt uppsatt för allmänhetenvid badstranden:a) Badvattnets aktuella klassificering, enligt bilagaII, samt badförbud eller avrådan från bad genom entydlig och lättbegriplig godkänd skylt eller symbol.b) En allmän lättfattlig beskrivning av badvattnet,på grundval av den badvattenprofil som upprättats ienlighet med bilaga IV.c) När det gäller badvatten som är utsatta för kortvarigförorening ska det finnas:- meddelande om att badvattnet är utsatt för kortvarigförorening,- upplysning om antalet dagar då bad var förbjudeteller avråddes från under den föregående badsäsongenpå grund av sådan förorening, och- en varning när sådan förorening förutses eller redanfinns.d) Information om onormala situationers art ochförväntade varaktighet under sådana förhållanden.e) Om bad är förbjudet eller avråds från; ett anslagmed upplysning till allmänheten om detta och skälentill det.f) Om ett permanent badförbud eller en permanentavrådan från bad utfärdas; ett anslag med upplysningtill allmänheten om att det berörda området inte längreär badvatten samt skälen till detta.g) En hänvisning till var man kan få mer fullständiginformation, med adressuppgifter till ägaren ellerinnehavaren samt till myndigheten, i enlighet med16:e stycket.Myndigheten ska använda lämpliga medier och tekniker,till exempel Internet, för att aktivt och snabbtsprida den information om badvattnet som avses istycket ovan och även följande information:a) En förteckning över badvatten.b) Klassificering av varje badvatten under de senastetre åren och dess badvattenprofil, med resultatenL

620 Ålands lagsamlingL 7ÅLRB (2008:70) om … vattnet vid allmänna ytvattenbadplatserfrån den kontroll som genomförts enligt detta beslutsedan den senaste klassificeringen.c) När det gäller badvatten som klassificerats somdåligt; information om orsakerna till föroreningen ochde åtgärder som vidtagits för att förhindra att badandeutsätts för föroreningen och för att hantera orsakernatill den på det sätt som anges i 9:e stycket.d) När det gäller badvatten som är utsatta för kortvarigförorening; allmän information om:- förhållanden som sannolikt leder till förorening,- sannolikheten för en sådan förorening och desssannolika varaktighet,- orsakerna till föroreningen och de åtgärder somvidtagits för att förhindra, minska och undanröja dem.Den förteckning som nämns i led a ska finnas tillgängligvarje år innan badsäsongen inleds. Resultatenav den kontroll som avses i led b ska göras tillgängligapå Internet när analysen har avslutats.Den information som avses i detta stycke ska spridasutan dröjsmål. Informationen ska ges senast frånoch med början av badsäsongen 2012. Informationom den anvisning eller det permanenta badförbudsom myndigheten meddelat med stöd av 9:e stycketmom. 3 ska dock tillhandahållas innan den badsäsongsom följer på klassificeringen inleds och under badsäsongen.Myndigheten ska varje år senast den 30 april tilllandskapsregeringen överlämna den förteckning överbadstränder som avses i 5:e stycket mom. 1 samt skälentill förändringar i förteckningen jämfört med föregåendeår.Förteckningen över badstränder ska lämnas förstagången för badsäsongen 2008 och den ska offentliggörassenast före badsäsongen 2012.Myndigheten ska till landskapsregeringen inom enmånad efter badsäsongens slut överlämna resultatenfrån undersökningarna av de prover som tagits enligtkontrollplanen, resultaten från de organoleptiskaobservationerna, resultaten från bedömningen ochklassificeringen av badvattnet, en beskrivning av betydandeförvaltningsåtgärder som vidtagits och skälentill att kontrollerna enligt kontrollplanen tillfälligt avbrutitstill följd av en onormal situation.Informationen ska lämnas första gången när badsäsongen2008 är slut.Resultaten från klassificeringen av badvattnet skalämnas första gången när den första klassificeringenav badvattnet genomförts efter att badsäsongen 2011är slut.(1997:102) om kvalitetskrav på och kontroll av vattnetvid allmänna badstränder och badplatser.Bilaga IKrav och rekommendationer för badvattenkvalitetenTabell 1. Gränsvärden som använts vid bedömningenoch klassificeringen av badvattenkvaliteten* Baserat på 95-percentilen.** Baserat på 90-percentilen.Anmärkningarna:1) Analysmetoden SFS-EN ISO 7899-1 eller SFS-EN ISO7899-22) Analysmetoden SFS-EN ISO 9308-3, SFS-EN ISO 9308-1eller Colilert® Quantitray-metodenTabell 2. Åtgärdsgränser för enstaka undersökningsresultateller enstaka observationer av cyanobakterierVid mikrobiologiska kontrollundersökningar avbadvattnets kvalitet ska de analysmetoder som fastställtsi tabell 1 i bilaga I, eller sådana metoder somtestade enligt standard SFS-EN ISO 17994 motsvararde standardiserade analysmetoder som fastställtsi tabell 1 i bilaga I, användas. Proven ska hanteras ienlighet med de krav som fastställts i bilaga V.Detta beslut träder i kraft den 27 mars 2008. Genombeslutet upphävs Ålands landskapsregerings beslut

Hälso- och sjukvård, hälsoskydd och djurskydd621ÅLRB (2008:70) om … vattnet vid allmänna ytvattenbadplatserL 7Tabell 3. Kvalitetsrekommendationer för enstaka organoleptiskaobservationerAnmärkning:1) Skall kontrolleras, om de bedömts vara en riskfaktor enligtbadvattenprofilen.Bilaga IIBedömning och klassificering av badvattenkvaliteten1. Utmärkt kvalitetBadvattnet skall klassificeras som utmärkt om95-percentilvärdena 1) för resultaten från den senastebedömningsperioden 2) är lika stora eller mindre än devärden på utmärkt kvalitet som anges i tabell 1 i bilagaI, och om badvattnet är utsatt för kortvarig föroreningpå villkor atti) följande adekvata förvaltningsåtgärder vidtas:kontroll, övervakning och system för tidig varning inklusivevarningar eller, när det behövs, badförbud föratt förhindra att badande utsätts för förorening,ii) adekvata förvaltningsåtgärder vidtas för att förhindra,minska eller undanröja orsakerna till föroreningen,iii) antalet prov som inte beaktats vid kortvarigförorening inte utgjorde mer än 15 % av det totala antaletprov i de kontrollplaner som har fastställts förden bedömningsperioden eller inte mer än ett prov perbadsäsong.2. Bra kvalitetBadvattnet skall klassificeras som bra om 95-percentilvärdena1) för resultaten från den senaste bedömningsperioden2) är lika stora eller mindre än devärden på bra kvalitet som anges i tabell 1 i bilagaI, men dock inte uppnår utmärkt kvalitet, och ombadvattnet är utsatt för kortvarig förorening på villkoratti) följande adekvata förvaltningsåtgärder vidtas:kontroll, övervakning och system för tidig varning inklusivevarningar eller, när det behövs, badförbud föratt förhindra att badande utsätts för förorening,ii) adekvata förvaltningsåtgärder vidtas för att förhindra,minska eller undanröja orsakerna till föroreningen,iii) antalet prov som inte beaktats vid kortvarigförorening inte utgjorde mer än 15 % av det totala antaletprov i de kontrollplaner som har fastställts förden bedömningsperioden eller inte mer än ett prov perbadsäsong.3. Tillfredsställande kvalitetBadvattnet skall klassificeras som tillfredsställandeom 90-percentilvärdena 1) för resultaten från den senastebedömningsperioden 2) är lika stora eller mindreän de värden på tillfredsställande kvalitet som anges itabell 1 i bilaga I, men dock inte uppnår bra kvalitet,och om badvattnet är utsatt för kortvarig föroreningpå villkor atti) följande adekvata förvaltningsåtgärder vidtas:kontroll, övervakning och system för tidig varning inklusivevarningar eller, när det behövs, badförbud föratt förhindra att badande utsätts för förorening,ii) adekvata förvaltningsåtgärder vidtas för att förhindra,minska eller undanröja orsakerna till föroreningen,iii) antalet prov som inte beaktats vid en kortvarigförorening inte utgjorde mer än 15 % av det totala antaletprov i de kontrollplaner som har fastställts förden bedömningsperioden eller inte mer än ett prov perbadsäsong.4. Dålig kvalitetBadvattnet skall klassificeras som dåligt om 90-percentilvärdena1) för resultaten från den senaste bedömningsperioden2) är större än de värden på dålig kvalitetsom anges i tabell 1 i bilaga I.Anmärkningarna:1) Percentilen grundar sig på uppskattning av percentilen för,log 10-värdet av den normala sannolikhetstätheten för undersökningsresultatenfrån de mikrobiologiska kontrollerna av badvattnet,och den erhålls på följande sätt:i) Ta, log 10-värdet för alla undersökningsresultat. (Om bakteriehaltenär noll, ta log 10-värdet av detektionsgränsen för denanvända analysmetoden.)ii) Beräkna det aritmetiska medelvärdet av log 10-värdena (μ).iii) Beräkna standardavvikelserna för log 10-värdena (σ).Percentilerna erhålls genom följande ekvation:90- percentil = antilog (μ + 1,282 σ)95- percentil = antilog (μ + 1,65 σ)2) Med den senaste bedömningsperioden avses de fyra senastebadsäsongerna eller den tidsperiod som avses i 8 stycket 3 mom.Bilaga IIIKontroll och övervakning av badvattenkvalitetenEtt badvattenprov skall tas cirka två veckor innanvarje badsäsong inleds. Utöver detta prov skall alltidminst tre prover tas och analyseras under badsäsongen.Provtagningsdagarna ska fördelas jämnt över helabadsäsongen så att intervallet mellan provtagningsdagarnaaldrig överstiger en månad.Kortvarig föroreningFör att bekräfta att en kortvarig förorening har upphörtoch badvattnets kvalitet återgått till normal nivåskall ytterligare ett eller flera prov tas när situationenär över. Dessa prov skall inte beaktas i den bedömningoch klassificering av badvattenkvaliteten som avses i8 stycket 1 mom. Om det finns behov av att ersättaett prov enligt kontrollplanen som lämnats obeaktatL

622 Ålands lagsamlingL 8ÅLRB (2010:44) om kvalitetskraven och övervakningen … vattnet vid små allmänna badsträndervid en kortvarig förorening, skall ytterligare ett provtas inom en vecka efter det att den kortvariga föroreningenupphört.Bilaga IVUpprättande och översyn av badvattenprofilenI badvattenprofilen skall ingå följande:1) en beskrivning av badvattnets fysikaliska, geografiskaoch hydrologiska egenskaper och av andraytvatten i tillrinningsområdet för det aktuella badvattnetsom kan vara en föroreningskälla, som är relevantamed tanke på syftet med detta beslut och i enlighetmed vattenlagen,2) en bestämning och bedömning av föroreningskällorsom kan påverka badvattnets kvalitet och skadade badandes hälsa,3) sannolikheten för en sådan ansamling av cyanobakterierpå ytan av badvattnet eller på badstrandensom kan upptäckas med blotta ögat,4) sannolikheten för utbredning av makroalger och/eller fytoplankton,5) i de fall då bedömningen enligt 2 punkten visar attdet finns risk för kortvarig förorening, information om:i) förväntad karaktär, frekvens och varaktighet hosden förväntade kortvariga föroreningen,ii) orsakerna till föroreningen, inklusive de förvaltningsåtgärdersom vidtagits och tidsplanen för att elimineraföroreningskällorna,iii) de förvaltningsåtgärder som vidtagits vid kortvarigaföroreningar samt kontaktuppgifter för demyndigheter som är ansvariga för åtgärderna,6) kontrollpunkternas placering.Om badvattnet klassificerats som bra, tillfredsställandeeller dåligt, skall badvattenprofilen ses överregelbundet och vid behov uppdateras. Den frekvensmed vilken översynen åtminstone ska äga rum bestämsenligt följande tabell:Tabell 1: Frekvensen för översyn av badvattenprofilenOm badvattnet klassificerats som utmärkt, skallbadvattenprofilen ses över och vid behov uppdaterasendast om klassificeringen ändras till bra, tillfredsställandeeller dålig.Om omfattande konstruktionsarbeten och ändringsarbetensom har stor inverkan på badvattnet görs vidbadstranden eller i närheten, skall badvattenprofilenuppdateras innan nästa badsäsong börjar.Informationen enligt 1 och 2 punkten skall anges påen detaljerad karta alltid då det i praktiken är möjligt.Bilaga VKrav för hantering av prover för mikrobiologiskaanalyser1. KontrollpunkterBadvattenproverna ska om möjligt tas 30 centimeterunder vattenytan i vatten som är minst 1 meter djupt.2. Sterilisering av provbehållareProvbehållarna ska- genomgå sterilisering i autoklav vid 121 °C underminst 15 minuter, eller- genomgå torrsterilisering vid 160-170 °C i minsten timme, eller- vara provbehållare som steriliserats av tillverkaren.3. ProvtagningProvbehållarens volym beror på den mängd vattensom behövs för varje parameter som ska analyseras.Minimivolymen är i allmänhet 250 ml.Provbehållarna ska vara av genomskinligt ellerofärgat material (glas, polyeten eller polypropen).Provtagningen ska utföras aseptiskt.Proverna ska märkas med vattenfast penna både påprovbehållaren och i provtagningsprotokollet.4. Förvaring och transport av prover före analysBadvattenproverna ska under transporten skyddasfrån ljus.Proverna ska förvaras vid en temperatur på omkring4°C i en kylväska eller i kylskåp. Om transportenväntas ta mer än fyra timmar ska proverna varanedkylda under transporten.Proverna ska analyseras så fort som möjligt efter attde tagits, helst under en och samma arbetsdag. Tidenmellan provtagning och analys får inte vara mer än24 timmar och under den tiden ska proverna förvarasmörkt och vid en temperatur på 4 ± 3°C.L 8Ålands landskapsregerings beslut(2010:44) om kvalitetskraven ochövervakningen i fråga om vattnet vidsmå allmänna badstränder1 §. TillämpningsområdeDetta beslut tillämpas på kontroll och övervakningav badvattnets kvalitet samt på tillhandahållande avinformation om badvattnets kvalitet vid små allmännabadstränder.2 §. DefinitionerI detta beslut avses med1) liten allmän badstrand en sådan allmän badstrandsom under badsäsongen beräknas besökas avmindre än 100 badande per dag,2) badsäsong perioden mellan 15 juni och 31 augusti.

Hälso- och sjukvård, hälsoskydd och djurskydd623ÅLRB (2010:44) om kvalitetskraven och övervakningen … vattnet vid små allmänna badstränderL 83 §. Åtgärdsgränser och kvalitetsrekommendationerför badvattenBadvattnet får inte utgöra en risk för de badandeshälsa. Åtgärdsgränser för enstaka undersökningsresultatoch för enstaka observationer av cyanobakterierhar fastställts i tabell 1 i bilaga I.Badvattnet ska också i övrigt vara lämpligt för användningsändamålet.En kvalitetsrekommendationför användbarhet har fastställts i tabell 2 i bilaga I.4 §. Regelbunden kontroll och övervakning av badvattenkvalitetenÅlands miljö- och hälsoskyddsmyndighet (ÅMHM)ska inför varje badsäsong upprätta en förteckningöver de allmänna badstränder som omfattas av dettabeslut. Förteckningen över badstränder ska upprättasförsta gången för badsäsongen 2010.ÅMHM ska övervaka badvattenkvaliteten vid dessabadstränder genom regelbundna undersökningar somska innefatta analyser och organoleptiska observationerenligt tabellerna i bilaga I och genomföras i enlighetmed bilaga II.5 §. Provtagning och analysmetoderBadvattenprov ska tas vid den del av badstrandendär ett stort antal personer förväntas bada eller där detförväntas att risken för förorening är störst.Om någon annan än ÅMHM tar proverna, skaÅMHM säkerställa att den som tar proverna vet vilkade allmänna principerna i anslutning till provtagningär. Undersökningsresultaten från kontrollen och andrauppgifter om de organoleptiska observationer av badvattnetsom gjorts ska omedelbart lämnas till ÅMHM.På analysmetoderna tillämpas vad som föreskrivsom analysmetoder i statsrådets förordning om laboratoriersom utför undersökningar enligt livsmedelslagen(23/2006) och hälsoskyddslagen (1174/2004).Proven ska hanteras i enlighet med de krav som fastställtsi bilaga III.6 §. Tillsynsmyndighetens skyldigheterOm ett enstaka undersökningsresultat eller en enstakaobservation av cyanobakterier överskrider denåtgärdsgräns som fastställts i tabell 1 i bilaga I ellerom en organoleptisk observation av badvattnet överskriderden kvalitetsrekommendation som fastställts itabell 2 i bilaga I, ska ÅMHM utreda om överskridningenmedför hälsorisker.Om överskridningen kan medföra hälsorisker, skaÅMHM vid behov meddela ägaren eller innehavarenav badstranden föreskrifter enligt 79-80 §§ landskapslagen(1967:36) om hälsovården om vidtagande avkorrigerande åtgärder samt behövliga anvisningar ochföreskrifter för att förhindra hälsoriskerna.Om den åtgärdsgräns som fastställts i tabell 1 i bilagaI överskrids ska koncentrationen för parameterni fråga kontrolleras genom att ytterligare prov taspå badvattnet. Förekomsten av cyanobakterier skakontrolleras genom att organoleptiska observationergörs.7 §. Information till allmänheten och allmänhetensmedverkanÄgaren eller innehavaren av en badstrand ska isamarbete med ÅMHM se till att följande informationfinns synligt uppsatt för allmänheten vid badstranden:1) resultaten av de kontrollundersökningar och organoleptiskaobservationer som gjorts under innevarandebadsäsong och tolkningarna av resultaten,2) anvisningar och föreskrifter för att förhindra hälsoriskernaom sådana har meddelats samt orsakernatill att de har meddelats,3) information om de korrigerande åtgärder somvidtagits med stöd av 6 § 2 mom.,4) kontaktuppgifter för ägaren eller innehavaren avbadstranden samt för ÅMHM.Den information som avses ovan ska ges utandröjsmål.ÅMHM ska se till att allmänheten ges tillfälle attfå information samt att lägga fram förslag om ochsynpunkter på den förteckning över badstränder somavses i 4 § 1 mom. i detta beslut.8 §. IkraftträdandeDetta beslut träder i kraft den 1 juli 2010.Bilaga IÅtgärdsgränser och kvalitetsrekommendationerför badvattenTabell 1. Åtgärdsgränser för enstaka undersökningsresultateller enstaka observationer av cyanobakterierTabell 2. En kvalitetsrekommendation för enstaka organoleptiskaobservationerBilaga IIKontroll och övervakning av badvattenkvalitetenUnder badsäsongen ska alltid minst tre prover tasoch analyseras.Provtagningsdagarna ska fördelas jämnt över helabadsäsongen.L

624 Ålands lagsamlingL 9LL (2007:26) om … livsmedelslagenBilaga IIIKrav för hantering av prover för mikrobiologiskaanalyser1. KontrollpunkterBadvattenproverna ska om möjligt tas 30 centimeterunder vattenytan i vatten som är minst 1 meterdjupt.2. Sterilisering av provbehållareProvbehållarna ska- genomgå sterilisering i autoklav vid 121 °C underminst 15 minuter, eller- genomgå torrsterilisering vid 160-170 °C i minsten timme, eller- vara provbehållare som steriliserats av tillverkaren.3. ProvtagningProvbehållarens volym beror på den mängd vattensom behövs för varje parameter som ska analyseras.Minimivolymen är i allmänhet 250 ml.Provbehållarna ska vara av genomskinligt ellerofärgat material (glas, polyeten eller polypropen).Provtagningen ska utföras aseptiskt.Proverna ska märkas med vattenfast penna både påprovbehållaren och i provtagningsprotokollet.4. Förvaring och transport av prover före analysBadvattenproverna ska under transporten skyddasfrån ljus.Proverna ska förvaras vid en temperatur på omkring4°C i en kylväska eller i kylskåp. Om transportenväntas ta mer än fyra timmar ska proverna varanedkylda under transporten.Proverna ska analyseras så fort som möjligt efter attde tagits, helst under en och samma arbetsdag. Tidenmellan provtagning och analys får inte vara mer än24 timmar och under den tiden ska proverna förvarasmörkt och vid en temperatur på 4 ± 3°C.L 9Landskapslag (2007:26) om tillämpningi landskapet Åland av livsmedelslagen1 §. Vid tillverkning och hantering av livsmedel skalllivsmedelslagen (FFS 23/2006) tillämpas i landskapetÅland med de undantag som följer av denna lag.Ändringar av livsmedelslagen skall tillämpas ilandskapet från det att de träder i kraft i riket.Se La 201 FL II.2 §. Den information som enligt livsmedelslagen skallges om livsmedlen skall i landskapet vara skriven påsvenska.3 §. De förvaltningsuppgifter som enligt livsmedelslagenankommer på statens myndigheter ska i landskapetskötas av landskapsregeringen och de uppgiftersom ankommer på kommunerna och kommunalamyndigheter ska skötas av Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet,till den del förvaltningen grundarsig på landskapets lagstiftningsbehörighet på området.Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet skadock även utföra köttbesiktningen och övervakningeni anslutning därtill och sköta tillsynen över den förstaankomstplatsen för animaliska livsmedel. (2011/84)Hänvisningar i livsmedelslagen till bestämmelser irikslagstiftningen skall avse motsvarande bestämmelseri landskapslagstiftningen.Bestämmelser om avgifter finns i landskapslagen(1993:27) om grunderna för avgifter till landskapet.4 §. Oavsett vad som sägs i livsmedelslagen kan landskapsregeringenbesluta att livsmedel som enligt gällandebestämmelser i Sverige får saluföras där ävenfår säljas och överlåtas i landskapet. Detta gäller dockinte kött och köttprodukter eller livsmedel som landskapetinte har rätt att lagstifta om. I beslutet skalllivsmedlets handelsnamn anges samt namnet på densom tillverkat eller berett livsmedlet och eventuellaandra uppgifter som behövs för att ytterligare specificeralivsmedlet.4a §. (2009/15) En jägare får för konsumtion i landskapetårligen sälja högst två obesiktigade djurenheterkött från frilevande vilt till konsumenter och livsmedelsföretagareför direkt vidareförsäljning till konsumenter.I denna lag avses med begreppet1) frilevande vilt frilevande vilt av älg eller rådjur,2) jägare den som har jakträtt i enlighet med jaktlagen(1985:31) för landskapet Åland, eller som annarshar rätt att utöva jakt och som har fällt det frilevandevilt som avses i 1 mom.,3) livsmedelsföretagare de fysiska eller juridiskapersoner som ansvarar för att kraven i livsmedelslagstiftningenuppfylls i det livsmedelsföretag de driver,dock så att jägaren inte är livsmedelsföretagare i denbetydelse som avses i denna lag,4) inälvor organ från bröst-, buk- och bäckenhålor,luft- och matstrupe samt med5) djurenhet den kvantitet som anges i följande tabell:Jägare kan avpälsa djurkroppar av frilevande viltsamt behandla dem med sedvanlig hängning, kylning,styckning och infrysning. Köttet kan levereras somhela slaktkroppar, i delar eller som styckningsdetaljer,dock inte som malet kött, till en eller flera konsumentereller till en eller flera livsmedelsföretagare. Andrainälvor än tungan får inte säljas.Livsmedelsföretagare ska hantera kött av obesiktigadedjurkroppar från frilevande vilt i ändamålsenligautrymmen samt ha ett av Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighetgodkänt dokumenterat egenkontrollsystemav vilket framgår verksamhetsrutiner förköttets hantering.

Hälso- och sjukvård, hälsoskydd och djurskydd625LF (2011:94) om … riksförfattningar om livsmedel och livsmedelshygienL 105 §. (2007/122) Beslut som fattats enligt denna lagöverklagas enligt bestämmelserna i livsmedelslagen.I Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighets besluti ärende som avses i denna lag får ändring sökasi enlighet med vad som sägs i 19 § landskapslagen(2007:115) om Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet.6 §. Den som bryter mot bestämmelserna i denna lagstraffas med böter, om inte strängare straff för gärningenföreskrivs någon annanstans i lag.7 §. Landskapsregeringen kan inom landskapets behörighetgenom landskapsförordning besluta att författningarsom utfärdats med stöd av livsmedelslagenskall tillämpas i landskapet oförändrade eller med deändringar landskapsregeringen föreskriver.8 §. Landskapsregeringen kan inom landskapets behörigheti landskapsförordning besluta om genomförandeti landskapet av EG:s direktiv rörande angelägenhetersom avses i denna lag.Landskapsregeringen kan i landskapsförordningbesluta närmare om krav på hantering av kött frånfrilevande vilt samt om den spårbarhet och den egenkontrollsom avseende kött från frilevande vilt krävsav en livsmedelsföretagare. (2009/15)Ikraftträdelsebestämmelse (2007:26):Denna lag träder i kraft den 1 juli 2007.Genom denna lag upphävs landskapslagen(1977:43) om tillämpning i landskapet Åland avriksförfattningar om livsmedel och landskapslagen(1997:97) om tillämpning i landskapet Åland av lagenom livsmedelshygien i fråga om animaliska livsmedel.Landskapsförordningen (2006:88) om tillämpningi landskapet Åland av riksförfattningar om livsmedeloch livsmedelshygien som utfärdats med stöd av deupphävda lagarna förblir i kraft.L 10Landskapsförordning (2011:94) omtillämpning av riksförfattningar omlivsmedel och livsmedelshygien1 §. Författningar om livsmedelFöljande riksförfattningar om livsmedel ska tillämpasi landskapet:1. Handels- och industriministeriets beslut omverkställigheten av vissa av Europeiska gemenskapernasdirektiv om livsmedel (FFS 1312/1993).2. Förordningen om djupfrysta livsmedel (FFS165/1994).3. Handels- och industriministeriets beslut omhönsägg och andra fågelägg (FFS 1331/1995).4. Handels- och industriministeriets beslut om köttoch köttvaror (FFS 138/1996).5. Handels- och industriministeriets beslut omsammansättningen hos och påskrifter för korv (FFS139/1996).6. Handels- och industriministeriets beslut ombarnmat (FFS 789/1997).7. Handels- och industriministeriets beslut om bantningspreparat(FFS 904/1997).8. Handels- och industriministeriets beslut om glass(FFS 4/1999).9. Handels- och industriministeriets förordningom livsmedel för speciella medicinska ändamål (FFS406/2000).10. Handels- och industriministeriets förordningom kaffe- och cikoriaextrakt (FFS 675/2000).11. Handels- och industriministeriets förordningom socker (FFS 446/2003).12. Handels- och industriministeriets förordningom honung (FFS 447/2003).13. Handels- och industriministeriets förordningom kakao- och chokladprodukter (FFS 451/2003).14. Handels- och industriministeriets förordningom vissa former av konserverad, helt eller delvis dehydratiseradmjölk (FFS 458/2003).15. Handels- och industriministeriets förordningom sylt av frukt, gelé och marmelad samt vissa andraprodukter (FFS 474/2003).16. Handels- och industriministeriets förordningom saft och vissa liknande produkter (FFS 943/2004).17. Handels- och industriministeriets förordning omprovtagnings- och mätmetoder som används vid övervakningenav djupfrysta livsmedel (FFS 101/2006).18. Handels- och industriministeriets förordningom saluföring av matsvampar (FFS 489/2006).19. Handels- och industriministeriets förordningom saluföring av matpotatis (FFS 690/2006).20. Handels- och industriministeriets förordningom ost (FFS 856/2007).21. Handels- och industriministeriets förordningom modersmjölksersättning och tillskottsnäring (FFS1216/2007).22. Jord- och skogsbruksministeriets förordning omkosttillskott (FFS 78/2010).23. Jord- och skogsbruksministeriets förordning omlivsmedel för särskilda ändamål (FFS 121/2010).24. Jord- och skogsbruksministeriets förordningom fruktjuice och vissa liknande produkter (FFS1054/2010).2 §. Författningar om tillsatser och främmande ämneni livsmedelFöljande riksförfattningar om tillsatser och främmandeämnen i livsmedel ska tillämpas i landskapet:1. Förordningen om tillsatsämnen för livsmedel(FFS 521/1992).2. Handels- och industriministeriets beslut om färgämnenför användning i livsmedel och alkoholdrycker(FFS 1756/1995).3. Handels- och industriministeriets anvisningar omhögsta halter av vissa biologiska orenheter i livsmedel(FFS 135/1996).4. Handels- och industriministeriets beslut omhögsta tillåtna halt för nitrat i vissa grönsaker (FFS688/1998).5. Handels- och industriministeriets förordning ombehandling av livsmedel med joniserande strålning(FFS 852/2000).L

626 Ålands lagsamlingL 10LF (2011:94) om … riksförfattningar om livsmedel och livsmedelshygien6. Handels- och industriministeriets förordningarom högsta halter av vissa bekämpningsmedel i fruktoch grönsaker samt i spannmål, ägg och äggprodukter(FFS 273/2001, 500/2001, 1183/2001, 104/2002,727/2002, 952/2002, 1190/2002, 241/2003, 308/2003,475/2003, 476/2003, 633/2003, 777/2003, 464/2004,620/2004, 869/2004, 1090/2004, 143/2005, 909/2005,935/2005, 81/2006, 175/2006, 262/2006, 319/2006,383/2006, 554/2006, 732/2006, 733/2006, 955/2006,1008/2006, 245/2007, 263/2007, 515/2007, 754/2007,814/2007, 822/2007, 887/2007, 967/2007, 1037/2007och 1092/2007).7. Handels- och industriministeriets förordning omhögsta tillåtna halter av vissa främmande ämnen ilivsmedel (FFS 237/2002).8. Handels- och industriministeriets förordning omsötningsmedel för användning i livsmedel och alkoholdrycker(FFS 117/2005).9. Handels- och industriministeriets förordning omde nationella arrangemang som ikraftträdandet avEuropaparlamentets och rådets förordning (EG) nr1925/2006 om tillsättning av vitaminer och mineralämnensamt vissa andra ämnen i livsmedel förutsätter(FFS 726/2007).10. Handels- och industriministeriets förordning omandra tillsatsämnen för livsmedel och alkoholdryckerän sötningsmedel och färgämnen (FFS 752/2007).11. Handels- och industriministeriets förordningom resterna av bekämpningsmedel i barnmat (FFS1215/2007).12. Jord- och skogsbruksministeriets förordning omförpackat vatten (FFS 166/2010).13. Jord- och skogsbruksministeriets förordning omrenhetskrav för tillsatsämnen för livsmedel och vissabestämningsmetoder (FFS 110/2011).14. Jord- och skogsbruksministeriets förordning omprocesshjälpmedel i livsmedel (FFS 1020/2011).3 §. Författningar om livsmedelsförpackningar ochprodukter avsedda att komma i kontakt med livsmedelFöljande riksförfattningar om livsmedelsförpackningaroch produkter avsedda att komma i kontaktmed livsmedel ska tillämpas i landskapet:1. Handels- och industriministeriets beslut om tungmetallersom övergår från förnödenheter som kommeri beröring med livsmedel (FFS 268/1992).2. Handels- och industriministeriets beslut omgrundregler som behövs för undersökning av migrationav beståndsdelar i förnödenheter av plast somkommer i beröring med livsmedel (FFS 487/1998).3. Handels- och industriministeriets förordningom förpackningspåskrifter för livsmedel (FFS1084/2004).4. Handels- och industriministeriets förordning omförnödenheter av plast som kommer i beröring medlivsmedel (FFS 141/2005).5. Handels- och industriministeriets förordning omförnödenheter av plast som kommer i beröring medlivsmedel (FFS 181/2005).6. Handels- och industriministeriets förordning omregenererad cellulosafilm som används vid framställningenav förnödenheter som kommer i beröring medlivsmedel (FFS 697/2005).7. Handels- och industriministeriets förordning omkeramiska förnödenheter som kommer i beröring medlivsmedel (FFS 165/2006).8. Handels- och industriministeriets förordning omförnödenheter av plast som kommer i beröring medlivsmedel (FFS 762/2006).9. Handels- och industriministeriets förordning omförnödenheter av plast som kommer i beröring medlivsmedel (FFS 1065/2007).10. Jord- och skogsbruksministeriets förordning omförnödenheter av plast som kommer i beröring medlivsmedel (FFS 107/2009).11. Jord- och skogsbruksministeriets förordningom näringsvärdesdeklaration för livsmedel (FFS588/2009).12. Social- och hälsovårdsministeriets förordningom informationsmaterial om föda för spädbarn ochsmåbarn (FFS 267/2010).13. Jord- och skogsbruksministeriets förordning omförnödenheter av plast som kommer i beröring medlivsmedel (FFS 106/2011).4 §. Författningar om livsmedelshygienFöljande riksförfattningar om livsmedelshygien skatillämpas i landskapet:1. Jord- och skogsbruksministeriets beslut om analys-och testmetoder för obehandlad mjölk, mjölk förtillverkning av mjölkbaserade produkter och värmebehandladkonsumtionsmjölk (11/VLA/1998).2. Jord- och skogsbruksministeriets förordning omprovtagning enligt hygienlagen (3/VLA/2000).3. Jord- och skogsbruksministeriets förordning omverksamhet vid första ankomstplatser (FFS 118/2006).4. Jord- och skogsbruksministeriets förordning omkraven på primärproduktion för säkerställande avlivsmedelssäkerheten (FFS 134/2006).5. Jord- och skogsbruksministeriets förordning omlivsmedelshygien i livsmedel av animaliskt ursprung(37/VLA/2006).6. Social- och hälsovårdsministeriets förordningom det nationella genomförandet av överenskommelsenom internationell transport av lättfördärvliga livsmedeloch om specialutrustning för sådan transport(FFS 971/2006).7. Statsrådets förordning om laboratorier som utförundersökningar enligt livsmedelslagen och hälsoskyddslagen(FFS 1174/2006).8. Jord- och skogsbruksministeriets förordning omfrämmande ämnen i livsmedel av animaliskt ursprung(1/VLA/2007).9. Social- och hälsovårdsministeriets förordningom utredning av matförgiftningsepidemier som spridsvia livsmedel eller vatten (FFS 251/2007).10. Jord- och skogsbruksministeriets förordning omlivsmedelshygienen i vissa livsmedelslokaler (FFS28/2009).11. Statsrådets förordning om livsmedelstillsyn(FFS 420/2011).

Hälso- och sjukvård, hälsoskydd och djurskydd627LF (2003:39) om livsmedelshygienisk kompetensL 115 §. Författningar om kötthygienFöljande riksförfattningar om kötthygien ska tilllämpasi landskapet:1. Jord- och skogsbruksministeriets beslut omuppföljning, bokföring av sjukdomsfrekvens och anmälanav sjukdomar som förekommer hos slaktsvin(30/VLA/1995).2. Förordningen om statens köttbesiktningspersonal(FFS 1337/1996).3. Jord- och skogsbruksministeriets beslut ombakteriologisk undersökning vid köttbesiktning(1/VLA/2000).4. Jord- och skogsbruksministeriets förordning omsalmonellakontroll av slakterier och styckningsanläggningar(20/VLA/2001).5. Jord- och skogsbruksministeriets förordning ompåvisande med mikrobiologisk metod av mikrobläkemedelssubstanservid köttbesiktning (21/VLA/2001).6. Jord- och skogsbruksministeriets förordning omundersökning av nöt med avseende på EHEC i slakterieroch på djurhållningsplatser (24/VLA/2006).7. Jord- och skogsbruksministeriets förordning omköttbesiktning (38/VLA/2006).8. Jord- och skogsbruksministeriets förordning omkontroll av campylobacter hos broiler (10/VLA/2007).9. Jord- och skogsbruksministeriets förordning ommärkning av nötkött (FFS 434/2008).10. Jord- och skogsbruksministeriets förordning omsaluföring av kalvkött (FFS 435/2008).11. Jord- och skogsbruksministeriets förordning omåtgärder i anslutning till TSE-sjukdomar som gällerslakterier och styckningslokaler (7/VLA/2009).12. Jord- och skogsbruksministeriets förordning omett program för kontroll av salmonella hos höns (FFS1172/2009).6 §. Ändring i riksförfattningÄndringar i ovannämnda författningar ska tillämpasi landskapet från den dag de träder i kraft i riket.7 §. FörvaltningsuppgifterDe förvaltningsuppgifter som staten har enligtovannämnda författningar ska i landskapet skötas avlandskapsregeringen till den del förvaltningen grundarsig på landskapets lagstiftningsbehörighet på området.Köttbesiktning och övervakning i anslutningdärtill samt tillsynen över den första ankomstplatsenför animaliska livsmedel sköts dock av Ålands miljöochhälsoskyddsmyndighet.De förvaltningsuppgifter som kommunerna har enligtovannämnda författningar sköts i landskapet avÅlands miljö- och hälsoskyddsmyndighet, vad gälleruppgifter som faller inom landskapets behörighetsområde.Hänvisningar till bestämmelser i rikslagstiftningeni ovannämnda författningar ska avse motsvarande bestämmelseri landskapslagstiftningen.8 §. SpråkkravDen information som ska finnas på livsmedel somsaluförs i landskapet ska vara skriven på svenska.Ikraftträdelsebestämmelse (2011:94):Denna förordning träder i kraft den 1 december2011.Genom denna förordning upphävs landskapsförordningen(2010:35) om tillämpning av riksförfattningarom livsmedel och livsmedelshygien.L 11Landskapsförordning (2003:39) omlivsmedelshygienisk kompetens1 §. Livsmedelshygienisk kompetensDen som bedriver verksamhet i vilken livsmedelsom lätt blir förskämda hanteras ansvarar för att desom hanterar livsmedel i verksamheten har livsmedelshygieniskkompetens i rimlig proportion till detarbete de utför.Detta betyder att de som hanterar lätt förskämbaralivsmedel skalla) förstå betydelsen av god personlig hygien ochhygieniska förhållanden på arbetsplatsen,b) kunna redogöra för de vanligaste mikroorganismernasförekomst och egenskaper,c) kunna redogöra för hur man förebygger matförgiftningar,d) kunna identifiera kritiska punkter i sin livsmedelshanteringoch förstå vikten av att dessa punkterkontrolleras i egenkontrollprogrammet,e) vara motiverad att tillämpa hygieniska principeroch arbetsmetoder vid hantering av livsmedel iproduktionsarbetet och vid rengöring av lokaler ochredskap, samtf) känna till vilka allmänna krav lagstiftningen ställerpå hanteringen av livsmedel och vilken myndighetsom svarar för livsmedelstillsynen.Näringsidkaren skall som en del av egenkontrollenföra bok över den livsmedelshygieniska kompetensenhos de som hanterar livsmedel i verksamheten och påbegäran visa dessa uppgifter för hälsonämnden ellerlandskapsregeringen.2 §. Påvisande av livsmedelshygienisk kompetensDe som inte med handlingar kan styrka sin livsmedelshygieniskakompetens skall efter anställningensbörjan testa sin livsmedelshygieniska kompetensgenom ett kompetenstest.Handlingar som styrker den livsmedelshygieniskakompetensen kan vara1) examensintyg eller utdrag från studieregistretfrån utbildningar i vilka baskunskaper i livsmedelshygieningår eller2) andra utbildningar på minst 20 studieveckor eller800 timmar som syftar till att den studerande skallbehärska arbetsuppgifter som kräver hantering avlivsmedel eller3) separata kurser i livsmedelshygien.Bevis på godkänt kompetenstest gjort i någon annanregion inom EU gäller även på Åland.2a §. (2006/44) Personer som inte behöver kunna styrkasin livsmedelshygieniska kompetensEn person som endast arbetar i kassan eller med attservera färdiga portioner i en livsmedelslokal behö-L

628 Ålands lagsamlingL 12LL (1988:8) om riksförfattningar om produktsäkerhetver inte ha kompetensintyg. Inte heller krävs kompetensintygav en person som är klient enligt lagen omklientens ställning och rättigheter inom socialvården(FFS 812/2000), som arbetar i arbetsverksamhet enligtlagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda(FFS 519/1977) eller i skyddat arbete enligt lagenom service och stöd på grund av handikapp (FFS380/1987). Detsamma gäller en person som dömts tillsamhällstjänst enligt lagen om samhällstjänst (FFS1055/1996).3 §. KompetenstestAvsikten med kompetenstestet är att uppskatta personenslivsmedelshygieniska baskunskaper inom deområden som nämns i 1 §.Kompetenstesterna sköts i landskapet inom ramenför restaurangutbildningen vid landskapets skolor aven utbildad kompetenstestare. (2006/44)Kompetenstestet är skriftligt men kompetenstestarenkan i enskilda fall anordna ett muntligt test.4 §. KompetensintygKompetenstestaren skriver ut ett kompetensintygtill den som med godkänt betyg har genomgått kompetenstesteteller har genomgått en utbildning enligt2 § punkt 2 och 3.Som kompetensintyg gäller även ett examensintygöver en sådan examen som nämns i 2 § punkt 1 ellerett utdrag ur studieregistret över studier som leder tillen sådan examen, av vilket framgår att personen haravlagt studier enligt hygienkompetenskrav.Kompetenstestaren kan på begäran skriva ut ettkompetensintyg åt en sådan person som avses i2 mom.L 12Landskapslag (1988:8) om tillämpningi landskapet Åland av riksförfattningarom produktsäkerhet (1995/59)1 §. (1998/111) I syfte att förebygga risk för skada somkonsumtionsvaror och konsumenttjänster kan orsakapå person eller egendom skall, med de undantag somföljer av denna lag, följande författningar tillämpas ilandskapet:1) lagen om konsumtionsvarors och konsumenttjänsterssäkerhet (FFS 75/2004), nedan kallad konsumentsäkerhetslagen,2) lagen om kosmetiska produkter (FFS 22/2005),3) lagen om leksakers säkerhet (FFS 287/1997)samt4) lagen om underrättelser till Europeiska gemenskapernaskommission om åtgärder för att begränsautsläppande på marknaden, saluföring och användningav vissa produkter som medför allvarlig risk(FFS 76/2004). (2006/21)Ändringar i ovannämnda författningar skall tillämpasi landskapet från den dag de träder i kraft i riket.Se Ft 502 och 509 FL I2 §. Denna lag tillämpas inte då det i annan landskapslagsärskilt är stadgat om förebyggande av risker i 1 §1 mom. nämnt avseende.Denna lag tillämpas inte i fråga om sådan näringsutövningsom enligt 27 och 29 §§ självstyrelselagenregleras genom rikslagstiftning. (1993/64)3 §. (2007/123) De förvaltningsuppgifter som enligtde författningar som avses i 1 och 8 §§ ankommerpå statens myndigheter skall i landskapet skötas avlandskapsregeringen och de uppgifter som ankommerpå kommunerna och kommunala myndigheter skallskötas av Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet,till den del förvaltningen grundar sig på landskapetslagstiftningsbehörighet på området.4 §. (1995/59) Anvisningar, anteckningar och annan informationsom enligt de författningar som avses i 1 och8 §§ skall finnas på vara skall i landskapet vara skrivnaåtminstone på svenska, om inte landskapsregeringenav särskilda skäl beviljar undantag från kravet.5 §. (2006/21) Bestämmelserna i 37, 38 och 39 §§ ikonsumentsäkerhetslagen skall inte tillämpas i landskapet.Hänvisningen i konsumentsäkerhetslagens 19 § tillförvaltningslagen (FFS 434/2003) skall i landskapetavse landskapslagen (1971:42) om Ålands landskapsregering.Hänvisningen i konsumentsäkerhetslagens33 § till lagen om offentlighet i myndigheternasverksamhet (FFS 621/1999) skall i landskapet avselandskapslagen (1977:72) om allmänna handlingarsoffentlighet.6 §. (2007/123) I miljö- och hälsoskyddsmyndighetensbeslut i ärende som avses i denna lag får ändring sökasi enlighet med vad som föreskrivs i 19 § landskapslagen(2007:115) om Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighetmed beaktande av bestämmelsernai 34 och 35 §§ i konsumentsäkerhetslagen.7 §. Den som bryter mot bestämmelserna i 4 § straffasmed böter.8 §. Landskapsregeringen kan inom landskapets behörighetgenom landskapsförordning besluta att författningarsom utfärdats med stöd av de lagar som avsesi 1 § skall tillämpas i landskapet Åland oförändradeeller med de ändringar landskapsregeringen föreskriver.(1998/111)Landskapsregeringen kan inom landskapets behörigheti landskapsförordning besluta om genomförandeti landskapet av EG:s direktiv rörande angelägenhetersom avses i denna lag.Närmare bestämmelser om verkställigheten ochtillämpningen av denna lag utfärdas vid behov genomlandskapsförordning.L 13Landskapsförordning (1995:64) omtillämpning i landskapet Åland avriksförfattningar om produktsäkerhet1 §. (2010/54) Författningar om produktsäkerhetFöljande riksförfattningar ska med de undantagsom anges i denna förordning tillämpas i landskapet:1) förordningen om de högsta tillåtna mängdernaformaldehyd i vissa textilprodukter (FFS 210/1988),

Hälso- och sjukvård, hälsoskydd och djurskydd629LL (1990:32) om riksförfattningar om kemikalierL 142) förordningen om brandsäkerhetskrav för stoppadesittmöbler (FFS 743/1990),3) förordningen om brandsäkerhetskrav för madrasser(FFS 57/1991),4) förordningen om farliga livsmedelsimitationer(FFS 359/1991),5) statsrådets förordning om uppgifter som skalllämnas om konsumtionsvaror och konsumenttjänster(FFS 613/2004),6) handels- och industriministeriets förordning omkosmetiska produkter (FFS 75/2005),7) statsrådets förordning om säkerställande av barnsäkerhetenhos tändare som släpps ut på marknadenoch om förbud att på marknaden släppa ut leksaksliknandetändare (FFS 780/2006),8) statsrådets förordning om maskiners säkerhet(FFS 400/2008),9) arbets- och näringsministeriets förordning omförbud mot djurförsök för kosmetiska produkter (FFS108/2009),10) statsrådets förordning om förbud mot utsläppandeoch tillhandahållande på marknaden av konsumtionsvarorsom innehåller biociden dimetylfumarat(FFS 251/2009) samt11) statsrådets förordning om krav på personligskyddsutrustning som är avsedd att användas av konsumenter(FFS 1101/2009).2 §. Undantag från tillämpning av bestämmelser i deriksförfattningar som avses i 1 §Denna förordning tillämpas inte då det i annan landskapslagstiftningsärskilt är stadgat om förebyggandeav risker i 1 § 1 mom. nämnt avseende. (2006/22)Denna förordning tillämpas inte i fråga om sådannäringsutövning som enligt 27 och 29 §§ självstyrelselagenregleras genom rikslagstiftning. (2006/22)Landskapsregeringen kan i särskilda fall godkännaen konsumtionsvara som produktsäker trots att sådantgodkännande inte givits av riksmyndighet i enlighetmed bestämmelse i 1 §.3 §. Ändring i riksförfattningÄndringar av de författningar som avses i 1 § skalltillämpas i landskapet från det att de träder i kraft iriket.4 §. SpråkkravAnvisningar, anteckningar och annan informationsom enligt de författningar som avses i 1 § skall finnaspå förpackning skall i landskapet vara skrivna åtminstonepå svenska, om inte landskapsregeringen avsärskilda skäl beviljar undantag från kravet.5 §. FörvaltningsmyndigheterDe förvaltningsuppgifter som enligt de författningarsom avses i 1 § ankommer på statens myndigheterskall i landskapet skötas av landskapsregeringen tillden del förvaltningen grundar sig på landskapets lagstiftningsbehörighetpå området och inte annat följerav bestämmelser i denna förordning.De förvaltningsuppgifter som enligt de i 1 § angivnaförfattningarna ankommer på kommunerna ochkommunala myndigheter ska i landskapet handhas avÅlands miljö- och hälsoskyddsmyndighet, såvitt frågaär om uppgifter som faller inom landskapets behörighetsområde.(2007/140)Hänvisningar till bestämmelser i rikslagstiftningeni de författningar som avses i 1 § skall avse motsvarandebestämmelser i landskapslagstiftningen.6 §. IkraftträdandeDenna förordning träder i kraft den 1 september1995.Ikraftträdelsebestämmelse (2006/22):Denna förordning träder i kraft den 15 mars 2006.Den som tillverkar en konsumtionsvara som avses istatsrådets förordning om uppgifter som skall lämnasom konsumtionsvaror och konsumenttjänster, nedankallad riksförordningen, får överlåta konsumtionsvarantill handeln fram till den 30 september 2006 ävenom de uppgifter som lämnats om varan vid överlåtelseninte uppfyller de krav som följer av riksförordningenunder förutsättning att uppgifterna då lämnas ienlighet med de bestämmelser som gäller innan dennaförordning träder ikraft. Detsamma gäller även förden för vilken konsumtionsvaran tillverkats och densom för in konsumtionsvaran till landskapet.Även andra än de i 2 mom. nämnda näringsidkarnafår sälja en konsumtionsvara som levererats till demföre den 1 oktober 2006, även om de uppgifter somlämnats om varan vid försäljningen inte uppfyller dekrav som följer av riksförordningen under förutsättningatt uppgifterna då lämnas i enlighet med de bestämmelsersom gäller innan denna förordning träderi kraft.De uppgifter som lämnas om konsumenttjänsterskall överensstämma med kraven i riksförordningensenast den 1 oktober 2006.L 14Landskapslag (1990:32) om tillämpningi landskapet Åland av riksförfattningarom kemikalier (1995/60)1 §. (2010/41) Inom landskapets behörighet ska kemikalielagen(FFS 744/1989) tillämpas med de avvikelsersom följer av denna lag.Till den del kemikalielagen reglerar sådant som hörtill landskapets behörighet ska den tillämpas sådanden lyder när denna lag träder i kraft. Ändras därefternågot i kemikalielagen som hör till landskapets behörighetska ändringarna gälla i landskapet från tidpunktenför deras ikraftträdande i riket, om inte annat följerav denna lag.Se Mi 412 FL II2 §. (1995/60) Anvisningar, anteckningar eller annaninformation som enligt de författningar som avses i 1och 4 §§ skall finnas på kemikalie skall i landskapetvara skrivna åtminstone på svenska, om inte landskapsregeringenav särskilda skäl beviljar undantagfrån kravet.3 §. (1995/60) De förvaltningsuppgifter som enligt deförfattningar som avses i 1 och 4 §§ ankommer påL

630 Ålands lagsamlingL 15 Tobakslag (1978:52)statens myndigheter skall i landskapet skötas av landskapsregeringen,till den del förvaltningen grundar sigpå landskapets lagstiftningsbehörighet på området.Hänvisningar till bestämmelser i rikslagstiftningeni de författningar som avses i 1 och 4 §§ skall avsemotsvarande bestämmelser i landskapslagstiftningen.3a §. (2007/124) De förvaltningsuppgifter som enligtde författningar som avses i 1 och 4 §§ ankommerpå en kommunal kemikalietillsynsmyndighet skall ilandskapet skötas av Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet,till den del förvaltningen grundar sig pålandskapets lagstiftningsbehörighet på området.3b §. (2007/124) Beslut som fattats med stöd av dennalag överklagas enligt bestämmelserna i de författningarsom avses i 1 och 4 §§. I miljö- och hälsoskyddsmyndighetensbeslut i ärende som avses i denna lagfår ändring sökas i enlighet med vad som föreskrivs i19 § landskapslagen (2007:115) om Ålands miljö- ochhälsoskyddsmyndighet.4 §. (1995/60) Landskapsregeringen kan inom landskapetsbehörighet genom landskapsförordning beslutaatt författningar som utfärdats med stöd av kemikalielagenska tillämpas i landskapet Åland oförändradeeller med de ändringar landskapsregeringenföreskriver. (2010/41)Landskapsregeringen kan inom landskapets behörigheti landskapsförordning besluta om genomförandeti landskapet av EG:s direktiv rörande angelägenhetersom avses i denna lag.3 mom. upphävt (2010/41).Beträffande kemikalier se även J 8, Landskapslag (2007:98) omtillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om säkerhetvid hantering av farliga kemikalier och explosiva varor ochJ 9, Landskapförordning (2007:99) om tillämpning av riksförfattningarom kemikalier och säkerhet vid hantering av farligakemikalier och explosiva varor5 §. (2011/45) Utöver straffbestämmelserna i 52 §kemikalielagen ska bestämmelserna i 44 kap. 1 §3 punkten strafflagen (FFS 39/1889) om hälsobrotttillämpas i landskapet. Dessutom ska den som uppsåtligeneller av grov oaktsamhet framställer, överlåter,transporterar, använder, behandlar eller förvarar ettämne, ett preparat, en blandning, en produkt eller ettföremål eller använder en anordning i strid med1) denna lag,2) Europaparlamentets och rådets förordning (EG)nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännandeoch begränsning av kemikalier (Reach), inrättandeav en europeisk kemikaliemyndighet, ändring avdirektiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning(EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning(EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEGoch kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG,93/105/EG och 2000/21/EG (REACH-förordningen),3) Europaparlamentets och rådets förordning (EG)nr 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackningav ämnen och blandningar, ändring ochupphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006(CLP-förordningen) eller4) bestämmelser som utfärdats med stöd av demså att gärningen är ägnad att förorena miljön, orsakaandra motsvarande skadliga förändringar i miljön,skräpa ned miljön eller förorsaka fara för hälsandömas till straff enligt 35–38 §§ landskapslagen(2008:124) om miljöskydd. Därvid tillämpas även40a § samma lag om juridiska personers straffansvar.Se St 101 FL I och K 1, Landskapslag (2008:124) om miljöskydd6 §. Denna lag träder i kraft den 1 september 1990. Genomlagen upphävs landskapslagen (1982:20) den 21april 1982 angående tillämpning i landskapet Ålandav vissa riksförfattningar rörande bekämpningsmedel.Ikraftträdelsebestämmelse (2010/41):Denna lag träder i kraft den 1 juli 2010.De förordningar och beslut som utfärdats med stödav landskapslagen (1990:32) om tillämpning i landskapetÅland av riksförfattningar om kemikalier sådanden lyder innan denna lag träder i kraft, förblirdock i kraft till dess att den utsatta giltighetstiden fördem utgår eller till dess landskapsregeringen upphäverdem.L 15Tobakslag (1978:52) för landskapetÅland (1997/64)1 kap. Allmänna bestämmelser1 §. Syftet med denna lag är att genom begränsningav det för hälsan skadliga nyttjandet av tobaksprodukterminska de skadeverkningar nyttjandet orsakaroch samtidigt öka trivseln och välbefinnandet för demsom inte nyttjar tobaksprodukter. (1997/64)Det ankommer på de organ, som är ansvariga förden förebyggande hälsovården, att genom saklig upplysningsverksamhetbland medborgarna verka förminskad användning av tobaksprodukter överhuvudtaget.Denna lag tillämpas inte på tobaksproduktersom betraktas som läkemedelspreparat eller gifter.(1992/38)I rikslagstiftningen finns bestämmelser om arbetstagaresarbetsskydd i lokaler där tobaksprodukter används.(2007/4)2 kap. Restriktioner beträffande försäljning av tobaksprodukteroch tobaksrökning2 §. Tobaksprodukter får inte säljas eller överlåtas tillden som inte har fyllt 18 år. Vid behov ska försäljarenförvissa sig om kundens ålder. (2012/3)Automat för försäljning av tobaksprodukter skallplaceras så att förbudet mot försäljning till unga personerinte överträds.Ombord på i landskapet hemmahörande fartyg somi huvudsak färdas i internationell trafik och som regelbundetanvänds i passagerartrafik får tobaksprodukterinte säljas i automat. (1997/64)

Hälso- och sjukvård, hälsoskydd och djurskydd631Tobakslag (1978:52)L 152a §. (2007/101) Det är förbjudet att sälja eller på annatsätt i näringsverksamhet överlåta tobak som är avseddför användning i munnen. Dessutom är det förbjudetatt på annat sätt på marknaden släppa ut tobak för användningi munnen. Med tobak som är avsedd för användningi munnen avses alla produkter för användningi munnen, utom sådana som är avsedda att rökaseller tuggas, och som helt eller delvis är framställdaav tobak i pulver- eller partikelform eller i någonkombination av dessa former, särskilt i portionspåsareller porösa påsar, eller i en form som påminner omett livsmedel.2b §. Upphävd (2007/147).2c §. (2012/3) Den som inte har fyllt 18 år får inteinneha tobaksprodukter.3 §. (1997/64) Reklam för tobaksprodukter är förbjuden.Förbudet gäller inte reklam i utländska tryckalstervars huvudsakliga ändamål är annat än att göra reklamför tobaksprodukter och inte tryckalster som tillhandahållsombord på i landskapet hemmahörande fartygsom huvudsakligen färdas i internationell trafik.Alla former av reklam eller annan försäljningsfrämjandeverksamhet för tobaksprodukter eller för andraprodukter än tobaksprodukter, som sker i sådana televisionsprogramsom avses i landskapslagen (2011:95)om radio- och televisionsverksamhet, är förbjuden omden är utformad så att den är ägnad att främja bruketav tobaksprodukter. (2011/96)4 §. (1992/38) Tobaksrökning är förbjuden:1) i utrymmen avsedda för barnomsorg, skolverksamheteller annan verksamhet för barn, för idrottsverksamhetsamt för hälso- och sjukvård,1a) (2007/4) på utomhusområden som främst är avseddaför personer som inte fyllt arton år och som hörtill utrymmen avsedda för barnomsorg, skolverksamheteller annan verksamhet för barn,2) i allmänna kommunikationsmedel samt i utrymmensom står till förfogande för resande med allmännakommunikationsmedel,3) i allmänna utrymmen hos myndigheter, ämbetsverkoch andra offentliga inrättningar,4) (2007/4) i enskilda arbetsrum och andra utrymmendär arbete som omfattas av arbetarskyddslagen(FFS 738/2002) utförs, då två eller flera arbetstagarebrukar vistas där,5) (2007/4) i utrymmen där en offentlig nöjestillställningsom avses i landskapslagen (1969:28) omoffentliga nöjestillställningar och en allmän sammankomstsom avses i lagen om sammankomster (FFS530/1999) anordnas samt i de utrymmen som de somdeltar i ovan avsedda tillställningar behöver passeraeller besöka samt6) (2007/4) i restaurang och annat serveringsutrymmedär servering i förvärvssyfte sker av mat eller förfriskningar,utom när sådan servering sker utomhus.2 mom. upphävt (2007/4).3 mom. upphävt (2007/4).4a §. (2007/4) Särskilda utrymmen för rökning kanreserveras i anslutning till de i 4 § 1 – 6 punkten avseddautrymmena. Särskilda utrymmen för rökningkan dock inte reserveras i anslutning till utrymmenavsedda för barnomsorg, skolverksamhet eller annanverksamhet för barn. Med undantag av i anslutningtill särskilda utrymmen för patienter kan inte särskildautrymmen för rökning reserveras i anslutningtill utrymmen avsedda för hälso- eller sjukvård. I utrymmesom avses i 4 § 4 punkten är rökning alltidförbjuden om utrymmet är avsett för regelbundenkundkontakt.4b §. (2007/4) Om en näringsidkare tillåter tobaksrökningi sin serveringsrörelses utomhusutrymme ellerinom något annat område utomhus som är i dennesbesittning, skall denne tillse att tobaksrök inte spridersig till serveringsrörelsens lokaler genom öppnafönster, dörrar eller andra öppningar eller via ventilationen.Med avvikelse från bestämmelserna i 4 § kan rökningtillåtas i gästers tillfälliga bostadsrum på hotelleller andra inkvarteringsrörelser samt i restaurangeroch andra förplägnadsrörelser i fartyg i internationellsjötrafik vilkas serveringsutrymme är mindre än 50kvadratmeter. Av den del av ett serveringsutrymmesom är större än 50 kvadratmeter får högst 50 procentreserveras för rökare. Tobaksrök får då inte sprida sigtill det område där tobaksrökning är förbjuden. Omflera serveringsutrymmen ingår i en serveringshelhetbetraktas de som delar i en serveringsrörelse. Medserveringsutrymme avses utrymme reserverat för intagandeav mat och dryck som serveras där.4c §. (2007/4) Tobaksrökning i serveringsrörelsers lokalerkan tillåtas endast i separata rökrum som godkäntsför tobaksrökning. Tobaksrök får härvid intesprida sig till det område där tobaksrökning är förbjuden.Det är förbjudet att servera och inta mat ochdryck i rökrum.4d §. (2007/4) Näringsidkaren skall göra en plan föregenkontroll där det framgår hur man säkerställer attrökrummet är funktionellt och hur förhållandena ochordningen i rökrummet kan övervakas utifrån.Landskapsregeringen kan besluta närmare om sådanadimensioneringskrav, byggnadstekniska kravoch funktionella krav på rökrum som är ändamålsenligamed hänsyn till de risker och olägenheter som ärförbundna med tobaksrök. Landskapsregeringen kanockså besluta närmare om vad den egenkontroll somavses i 1 mom. skall omfatta och om genomförandetav egenkontrollen.5 §. (1992/38) Den som innehar lokal där tobaksrökninghelt eller delvis är förbjuden enligt denna lag ellermed stöd av den utfärdade förbud ansvarar för attförbudet genomförs och iakttas och för att anvisningarom förbudet finns synligt uppsatta i de utrymmen somberörs.Den som röker i utrymme som avses i 1 mom., ochsom fortsätter med detta trots tillsägelse av innehavareneller någon som företräder denna, får avvisas frånutrymmet om detta inte med beaktande av omständigheternaär oskäligt.L

632 Ålands lagsamlingL 15 Tobakslag (1978:52)Polisman är skyldig att vid behov lämna handräckningvid avvisning av tobaksrökare.2a kap. Tillverkning, presentation och försäljning avtobaksprodukter (2003/66)5a §. (2003/66) I landskapet tillämpas bestämmelsernaom tillverkning, presentation och försäljning av tobaksprodukteri EG:s direktiv 2001/37/EG av den 5juni 2001 om tillnärmning av medlemsstaternas lagaroch andra författningar om tillverkning, presentationoch försäljning av tobaksvaror, nedan kallat tobaksdirektivet.Den som för saluhållande i landskapet tillverkar ellerimporterar tobaksprodukter skall tillse atta) tobaksprodukternas förpackningar är korrektmärkta med varningstext och innehållsdeklaration pååtminstone svenska,b) de erforderliga uppgifter om tobaksprodukternasom avses i tobaksdirektivet lämnas till landskapsregeringensamt attc) undersökning och återkommande kvalitetskontrollergörs av ingredienser i tobaksprodukter, varvidhalterna av tjära, nikotin och kolmonoxid i cigaretterför att få saluhållas skall vara testade och godkända ienlighet med tobaksdirektivet.5b §. (2003/66) Varningstext skall finnas på varjeförpackning till en tobaksprodukt som är avsedd atttillhandahållas konsumenter. Varningstexterna skallavseende innehåll, förekomst, placering, storlek ochutformning uppfylla minst de krav som anges i artikel5 i tobaksdirektivet.Tillverkare och importörer skall i enlighet med bestämmelsernadärom i artikel 6.1 i tobaksdirektivetårligen före utgången av november månad för varjemärke och typ av tobaksprodukter lämna en förteckningmed uppgifter om de ingredienser och de kvantiteterav dessa som ingår i en produkt som användsvid tillverkning av tobaksprodukter. Tillverkaren ellerimportören skall när en sådan förteckning lämnas särskiltange vilka av uppgifterna i förteckningen somdenne betraktar som affärshemligheter och begära attdessa hålls hemliga.3 kap. Ledning och övervakning6 §. Den allmänna ledningen och övervakningen av attdenna lag och med stöd därav utfärdade föreskrifteriakttages, ankommer på landskapsregeringen.Lokal övervakande myndighet är Ålands miljö- ochhälsoskyddsmyndighet. (2007/125)7 §. Representanter för i 6 § avsedda myndigheter ärberättigade att i övervakningssyfte vinna tillträde tillplats där tobaksprodukt tillverkas, förpackas, lagrasoch säljes.8 §. (2007/125) Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighetskall på eget initiativ eller på grund av anmälanförrätta inspektion av lagrings- och försäljningsplatserför tobaksprodukter, övervaka försäljningen avtobaksprodukter samt genomförande och efterlevnadav rökningsförbud och -restriktioner.Konstaterar miljö- och hälsoskyddsmyndighetenatt verksamhet som strider mot denna lag förekommer,skall den uppmana vederbörande att upphöradärmed inom av myndigheten utsatt, skälig tid. Skerej rättelse skall myndigheten underrätta landskapsåklagarenhärom.Konstaterar miljö- och hälsoskyddsmyndigheten attinnehavare underlåter att fullgöra sin skyldighet attgenomföra rökförbud, skall den uppmana innehavarenatt fullgöra sin skyldighet inom viss tid. Sker interättelse inom den förelagda tiden skall myndighetenvid vite ålägga innehavaren att genomföra rökförbud.4 kap. Upplysningsverksamhet9 §. Landskapsregeringen har ansvaret för att upplysningsverksamhetom tobaksprodukternas inverkan påmedborgarnas hälsa effektivt bedrives. Sådan informationskall också avse konsumentupplysning omtobaksprodukternas sinsemellan jämförbara skadeverkningar.2 mom. upphävt (1993/63).10 §. I landskapets [ordinarie] årsstat skall för bekostandeav i 9 § angiven verksamhet årligen upptagaserforderliga anslag.5 kap. Särskilda bestämmelser11 §. Tillverkare, importör och försäljare av tobaksproduktskall till de i 6 § avsedda myndigheterna vid anfordranoch utan kostnad lämna sådana uppgifter ochutredningar som är nödvändiga för utförandet av de i9 § avsedda uppgifterna eller för utredandet av laglighetenav överlåtelse av tobaksprodukt.Lämnas i 1 mom. avsedda uppgifter och utredningaricke inom föreskriven tid, kan landskapsregeringenålägga vederbörande att vid vite fullgöra sina skyldigheter.I 2 mom. avsett vite utdömes av allmän domstol påyrkande av landskapsregeringen.12 §. Personer som deltar i den lednings- och övervakningsverksamhetsom avses i denna lag får icke förutomstående yppa eller till enskild fördel använda detsom de vid fullgörandet av åligganden enligt dennalag erfarit om näringsutövares affärs- eller yrkeshemligheter.13 §. Den som säljer tobaksprodukter i strid med bestämmelsernai 2 §, 2a § eller 5a § eller som placeratautomat så att försäljning till unga personer inte förhindras,skall för förseelse vid försäljning av tobaksprodukterdömas till böter. (2007/4)Den som bedriver verksamhet i strid med bestämmelsernai 3 § skall för brott vid marknadsföring avtobaksprodukter dömas till böter och, om det är ändamålsenligt,åläggas att avlägsna reklamen eller upphöramed verksamheten.Åtal får inte väckas för ett brott som avses i dennaparagraf, om inte miljö- och hälsoskyddsmyndighetenanmält brottet till åtal. (2007/125)13a §. (1992/38) Den som röker där tobaksrökningenligt denna lag är förbjuden och som fortsätter med

Hälso- och sjukvård, hälsoskydd och djurskydd633Djurskyddslag (1998:95)L 16detta trots tillsägelse av innehavaren eller någon somföreträder denna skall för rökningsförseelse dömas tillböter.Åtal får inte väckas för ett brott som avses i 1 mom.om inte innehavaren av utrymmet anmält brottet tillåtal.14 §. (1992/38) Den som bryter mot bestämmelserna i12 § skall för brott mot tystnadsplikt dömas till bötereller till fängelse i högst ett år, om inte strängare straffför gärningen stadgas på något annat ställe i lag.Åtal får inte väckas för ett brott som avses i 1 mom.om inte målsäganden anmält brottet till åtal eller ettbetydande allmänt intresse kräver att åtal väcks.15 §. (1992/38) Den ekonomiska fördel som till följdav brott som avses i 13 § tillfallit gärningsmannen ellerden för vilken han handlat skall dömas förverkadtill staten. Kan fördelen inte noggrant beräknas, skallden med beaktande av verksamhetens art och omfattninguppskattas. Tobaksprodukt som saluförts i stridmed 2 § eller dess värde skall dömas förverkad tillstaten, om detta inte med beaktande av att förseelsenär ringa kan anses oskäligt.16 §. Beslut som förvaltningsmyndighet fattat medstöd av denna lag kan verkställas oavsett besvär. Besvärsmyndighetär likväl berättigad att förbjuda elleravbryta verkställigheten av beslutet intill dess besvärenavgjorts genom utslag som vunnit laga kraft.17 §. Närmare bestämmelser om verkställigheten ochtillämpningen av denna lag utfärdas vid behov genomlandskapsförordning.DjurskyddL 16Djurskyddslag (1998:95) för landskapetÅland1 kap. Inledande bestämmelser1 §. Lagens syfteSyftet med denna lag är att säkerställa att djur skyddasmot lidande samt att främja djurs välbefinnande.2 §. TillämpningsområdeI denna lag finns bestämmelser om hur djur skall behandlasoch hanteras. Lagen är tillämplig på alla djur.Vid tillämpningen skall dessutom iakttas vad sombestäms särskilt om avel, artificiell reproduktion avdjur, jakt, fiske, naturvård och hälsovård samt vadsom bestäms om genteknik i rikslagstiftningen.3 §. Grundläggande principerDjur skall behandlas väl och skyddas mot onödigtlidande och sjukdom. Djurens hälsa skall främjas ochhänsyn skall tas till djurens fysiologiska och beteendemässigabehov. Djuren skall dessutom ges möjlighettill naturligt beteende.Det är förbjudet att utsätta djur för onödigt lidande.Med onödigt lidande avses lidande som inte står iproportion till den nytta som erhålls. Med nytta avsesendast nytta för djuret i fråga eller en godtagbar samhällelignytta.Djur får inte utsättas för sjukdom förutom vid försöksdjursverksamhetsom bedrivs med landskapsregeringenstillstånd.4 §. UppsiktsskyldighetVårdnadshavare och andra som har uppsikt överbarn som inte har fyllt 15 år ansvarar för att barnetinte behandlar djur på ett sätt som strider mot dennalag eller bestämmelser som utfärdats med stöd av den.2 kap. Djurhållning5 §. Utrymmen för djurUtrymmen där djur hålls skall ge djuren tillräckligtutrymme, ljus och skydd samt hållas rena och i övrigtvara anpassade till djurartens behov. Det är förbjudetatt hålla djur på ett sätt som utsätter dem för onödigtlidande.Genom landskapsförordning utfärdas närmare bestämmelserom utrymmen för djurhållning.6 §. Tillsyn och skötsel av djurDjur skall ges tillräckligt med lämplig föda, vätskaoch skötsel samt ges tillräcklig tillsyn. Djur som är imänniskans vård får inte överges. Djur som insjuknatskall ges ändamålsenlig vård.Genom landskapsförordning utfärdas närmare bestämmelserom de krav som ställs på tillsynen ochskötseln av djur.6a §. (2004/42) Uppdragsgivares ansvarDen som anställer eller anlitar någon för skötsel ellertillsyn av djur skall se till att den som anställs elleranlitas har fått råd och anvisningar om hur djurenskall skötas med beaktande av gällande djurskyddsbestämmelser.6b §. (2011/34) Behörigheten för dem som håller slaktkycklingarEn fysisk person som håller slaktkycklingar ochansvarar för skötseln av minst 500 fåglar ska ha enutbildning som minst motsvarar en av behörig nationellmyndighet fastställd examen inom lantbruksbranschen,med köttfjäderfä som specialiseringsområde.Med slaktkyckling avses en fågel av arten Gallus gallussom föds upp för slakt.L

634 Ålands lagsamlingL 16 Djurskyddslag (1998:95)6c §. (2011/34) Bokföring av produktionsdjurDen som äger eller håller produktionsdjur ska förabok över den medicinska behandling som givits produktionsdjurenoch över antalet döda djur.Bokföringen över den medicinska behandlingenska bevaras minst fem kalenderår och bokföringenöver antalet döda djur minst tre år efter utgången avdet år då den senaste anteckningen om ett djur gjordesi bokföringen. Bokföringen ska på begäran uppvisasför de myndigheter och den djurskyddsövervakaresom nämns i 44 och 45 §§.Genom landskapsförordning kan närmare bestämmelserom bokföringen över antalet döda djur utfärdas.7 §. Behandling av djurDet är förbjudet att överanstränga djur, att dresseradem oskäligt strängt och att behandla dem alltförhårdhänt. Djur får inte hållas bundna på ett sådant sättatt de utsätts för onödigt lidande. Djur skall ges tillräckligrörelsefrihet och möjlighet till vila.Genom landskapsförordning kan närmare bestämmelserutfärdas om sådan behandling av djur som ärförbjuden.8 §. Operativa ingrepp m.m.Det är förbjudet att göra operativa ingrepp på djursåvida det inte är befogat av veterinärmedicinska skäl.Operativa ingrepp på djur får endast utföras av veterinär.Detsamma gäller för annan behandling i syfteatt förebygga, påvisa, lindra eller bota sjukdom ellerskada hos ett djur. Om det lidande som behandlingenvållar är obetydligt eller om behandlingen är så brådskandeatt veterinär inte hinner tillkallas kan den dockutföras även av någon annan än en veterinär.Genom landskapsförordning kan närmare bestämmelserutfärdas om undantag från 1 och 2 mom. Undantagfår dock inte medges för åtgärder vars syfteär att ändra ett djurs utseende eller att göra det stumt.Landskapsregeringen kan förbjuda att djur användsvid tävlingar eller förevisas om de har utsatts för operativaingrepp som är förbjudna enligt denna lag.9 §. Avel och genteknikVid avel skall djurs hälsa och andra djurskyddssynpunkterbeaktas.Sådan avel och användning av avelsmetoder somkan utsätta djur för lidande eller som kan medförabetydande men för djurs hälsa eller välbefinnande ärförbjuden. Genom landskapsförordning kan närmarebestämmelser utfärdas om djurskyddskrav vid avel.Utöver vad som bestäms i 1 mom. är det förbjudetatt använda genteknik i syfte att förändra djurproduktionenskvantitet eller kvalitet, om det kan inverkamenligt på djurs hälsa eller välbefinnande. I övrigtgäller vad som i rikslagstiftningen stadgas om genteknik.10 §. Påverkande av djurs prestationsförmågaDet är förbjudet att påverka djurs prestationsförmågapå konstgjord väg med läkemedel eller andramotsvarande ämnen eller preparat. Det är också förbjudetatt påverka djurs prestationsförmåga genom attanvända redskap eller anordningar på ett sådant sättatt djuren utsätts för lidande.Vid misstanke om att sådana ämnen, preparat,redskap eller anordningar som avses i 1 mom. haranvänts har en djurskyddsansvarig tjänsteman vidÅlands miljö- och hälsoskyddsmyndighet rätt att fåtillträde till de utrymmen där djuren hålls samt att tade prov som behövs. Djurens ägare eller innehavareär skyldig att bistå tjänstemannen vid provtagningenoch att ge de upplysningar som behövs för tillsynen.(2007/126)11 §. Ökande av djurs produktionsförmågaDet är förbjudet att öka djurs produktionsförmågapå konstgjord väg med läkemedel eller andra motsvarandeämnen eller preparat, om det inte kan visas attdessa inte åsamkar men för djurens hälsa eller välbefinnande.Vid misstanke om att sådana ämnen eller preparatsom avses i 1 mom. har använts skall 10 § 2 mom.tillämpas.12 §. Tvångsmatning av djurDjur får inte tvångsmatas i gödningssyfte eller föratt öka produktionen.13 §. Redskap, anordningar och ämnenRedskap, anordningar eller ämnen som är avseddaför djur och som uppenbart kan utsätta djuren för onödigtlidande får inte införas till landskapet, tillverkas,säljas, överlåtas eller användas.Genom landskapsförordning kan närmare bestämmelserutfärdas om vilka redskap, anordningar ochämnen som skall anses utsätta djur för onödigt lidande.14 §. Tagande av vilda däggdjur och fåglar ur derasnaturliga omgivningVilda däggdjur och fåglar får inte tas ur sin naturligaomgivning för att hållas i fångenskap, såvidadet inte är fråga om djur som skall hållas i djurgård,om farmuppfödning för att producera kött, ägg elleravelsdjur för kött- eller äggproduktion eller omfarmuppfödning i viltvårdssyfte. Vilda däggdjur ochfåglar får dock tas om hand för tillfällig sjukvård ellerannat godtagbart tillfälligt behov eller för vetenskapligtforskningsarbete med landskapsregeringenstillstånd.Ett djur som tagits om hand tillfälligt skall återförastill sin naturliga omgivning då dess tillstånd möjliggördetta. Om djuret inte kan återföras till sin naturligaomgivning och vården av det inte kan ordnas, skalldjuret avlivas.15 §. Sjuka eller skadade djurDå ett sjukt eller skadat djur överlåts skall mottagarenunderrättas om sjukdomen eller skadan.Den som påträffar ett husdjur eller annat djur somär i människans vård och som är sjukt, skadat ellerannars i hjälplöst tillstånd skall själv hjälpa djuret ellergöra anmälan därom till djurets ägare eller skötareeller till polisen eller till djurskyddsansvarig tjänstemanvid Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet.(2007/126)

Hälso- och sjukvård, hälsoskydd och djurskydd635Djurskyddslag (1998:95)L 16Är det oskäligt svårt att göra en anmälan som avsesi 2 mom. och är djuret i sådant tillstånd att det är uppenbartgrymt att hålla det vid liv, får det avlivas. Omdetta skall utan dröjsmål göras en anmälan som avsesi 2 mom.Vilda djur som är sjuka, skadade eller annars ihjälplöst tillstånd bör hjälpas. Är djuret i sådant tillståndatt det är uppenbart grymt att hålla det vid liv,får djuret avlivas. Om avlivning av vilda däggdjur ochfåglar som är sjuka, skadade eller annars i hjälplösttillstånd gäller vad som stadgas i jaktlagen (1985:31)för landskapet Åland.Se K 32, Jaktlag (1985:31) för landskapet Åland16 §. Tillvaratagna djurÅlands miljö- och hälsoskyddsmyndighet ska ordnaförvaring och tillfällig skötsel av herrelösa hundar,katter och andra små motsvarande sällskaps- och hobbydjursom tillvaratagits. Tillvarataget husdjur skaförvaras minst 15 dagar, varefter djuret kan säljas,överlåtas på annat sätt eller avlivas. Beslut om försäljning,överlåtelse och avlivning fattas vid Ålandsmiljö- och hälsoskyddsmyndighet, som också verkställeren eventuell avlivning. (2011/34)Djurägaren eller -innehavaren är skyldig att ersättakostnaderna för förvaring, skötsel och eventuell avlivningav djur som tillvaratagits.2 mom upphävt varvid tidigare 3 mom blivit 2 mom (2011/34)17 §. DjurtävlingarDjur får inte användas i rollen som tävlande i tävlingsverksamhetpå ett sådant sätt att de utsätts för lidande.Om det finns risk för att djur vid en tävling kanutsättas för lidande, skall arrangören på egen bekostnadkalla en veterinär till tävlingen. Veterinären skallövervaka att denna lag och med stöd av den utfärdadebestämmelser följs vid tävlingen. Landskapsregeringenkan vid behov bestämma att en veterinär skallkallas till en tävling på arrangörens bekostnad.Genom landskapsförordning kan närmare bestämmelserutfärdas om att viss tävlingsverksamhet alltidskall övervakas av veterinär såsom avses i 1 mom.18 §. Övervakning av djurtävlingarEn veterinär som kallats till en tävling skall förbjudaanvändningen av ett djur i tävlingen om det finnsgrundad anledning att misstänka att djuret används istrid med denna lag eller bestämmelser som utfärdatsmed stöd av den.Om djurets ägare eller innehavare inte följer avveterinären meddelat förbud är tävlingsarrangörenskyldig att förhindra att djuret deltar i tävlingen. Tävlingsarrangörenkan i detta syfte avbryta tävlingen elleromhänderta djuret under den tid tävlingen pågår.Polisen skall vid behov ge tävlingsarrangören handräckningför verkställande av förbudet.19 §. Andra tillställningar där djur testasMed djurtävlingar likställs vid tillämpningen av 17och 18 §§ tillställningar där djurs avelsvärde, bruksvärdeeller andra egenskaper testas på ett sätt som kanutsätta djur för lidande.20 §. Fotografering, filminspelning samt förevisningav djurDjur får inte användas vid fotografering, filminspelning,föreställning eller annan förevisning somanordnas för allmänheten på ett sådant sätt att de utsättsför lidande.Utan hinder av bestämmelserna i 1 mom. kan landskapsregeringenpå ansökan bevilja tillstånd att användadjur vid fotografering eller filminspelning omdet finns särskilda skäl därtill och djuret endast kan utsättasför lindrigt lidande. Till sådant tillstånd kan fogasvillkor som behövs med avseende på djurskyddet.Om villkoren inte iakttas kan tillståndet återkallas.Närmare bestämmelser om fotografering och filminspelningsom sker i vetenskapligt forskningssyfteeller därmed förknippat undervisningssyfte utfärdasvid behov med stöd av 41 §.21 §. Överlåtelse av djur som prisDet är förbjudet att överlåta djur som pris vid lotterieroch tävlingar. Landskapsregeringen kan dock påansökan bevilja tillstånd att överlåta djur som pris omdet finns särskilda skäl därtill.22 §. Rörlig handelDet är förbjudet att idka rörlig handel med djur.3 kap. Djurtransporter23 §. Allmänna principerTransport av djur skall ske på ett sådant sätt att djureninte utsätts för onödigt lidande. Under transportenskall djuren skyddas mot skada och sjukdom. Djursom är i sådant tillstånd att transporten kan utsättadem för onödigt lidande får inte transporteras.24 §. Behandling av djur vid transportVid transport, inberäknat lastning och avlastning,skall djur behandlas lugnt och de får inte skrämmaseller hetsas upp. Djurens naturliga beteende, såsomflockinstinkten, skall i största möjliga utsträckningutnyttjas vid lastning och avlastning.Djur skall stå under tillräcklig tillsyn under transportoch deras välbefinnande skall tillgodoses. Djurskall ges vätska, lämplig föda och vila med lämpligaintervaller med beaktande av den djurart som transporteras,djurens ålder, transportmedlet, transportförhållandenaoch transporttiden samt andra faktorersom inverkar på djurens behov av vätska, föda ochvila under transporten. Vid behov skall djur mjölkasunder transporten.Genom landskapsförordning utfärdas närmare bestämmelserom behandling av djur vid transport samtom den utrustning som används vid lastning och avlastning.25 §. Djur som blir sjuka eller skadas under transportDjur som blir sjuka eller skadas under transportskall ges hjälp så snart som möjligt. Vid behov skallde transporteras för erforderlig vård eller avlivas påett sätt som inte utsätter dem för onödigt lidande.26 §. TransportmedelTransportmedel för djur skall vara trygga och rymningssäkraoch de får inte vara så beskaffade att deL

636 Ålands lagsamlingL 16 Djurskyddslag (1998:95)utsätter djuren för onödigt lidande under transport.Transportmedel för djur skall dessutom vara tillräckligtrymliga och ha tillräcklig ventilation. De djur somfinns i transportmedlet skall kunna kontrolleras ochvid behov skötas utan svårighet.Genom landskapsförordning utfärdas närmare bestämmelserom de krav som transportmedel för djurskall uppfylla.27 §. DokumentGenom landskapsförordning utfärdas närmare bestämmelserom de dokument som skall åtfölja djurtransporter.28 §. Särskilda villkor för transporterGenom landskapsförordning utfärdas närmare bestämmelserom sådana villkor för transport av djursom behövs för att uppfylla landskapets internationellaförpliktelser.28a §. (2011/34) Rådets förordning (EG) nr 1/2005Inom landskapet är den behöriga myndighetenenligt artiklarna 4-6, 10-16, 18-23 samt 26 och 27 iRådets förordning (EG) nr 1/2005 om skydd av djurunder transport och därmed sammanhängande förfarandenoch om ändring av direktiven 64/432/EEG och93/119/EG och förordning (EG) nr 1255/97, nedanEG-förordning nr 1/2005, Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet.Behörig myndighet gällande dendel i artikel 17 som gäller utfärdande av kompetensbevisefter ordnad utbildning är landskapsregeringen.4 kap. Avlivning och slakt29 §. Avlivning av djurAvlivning av djur skall ske så snabbt och smärtfrittsom möjligt.Genom landskapsförordning kan närmare bestämmelserutfärdas om avlivning av djur.30 §. Slakterier och slaktplatserSlakterier och slaktplatser skall vara konstrueradeoch utrustade så att verksamheten vid dem inte utsätterdjur för onödigt lidande. Tillräckliga och ändamålsenligautrymmen skall finnas för förvaring avdjur som inte slaktas omedelbart efter ankomsten tillanläggningen. Dessutom skall det finnas ändamålsenligautrymmen för slakt och blodavtappning av djursom är sjuka eller skadade.Genom landskapsförordning kan närmare bestämmelserutfärdas om de krav som ställs på slakterieroch slaktplatser i djurskyddshänseende.31 §. Behandling av djur som skall slaktasDjur som hålls vid slakterier eller slaktplatser i väntanpå slakt skall ges lämplig skötsel och tillräckligtillsyn.Vid förflyttning av djur inom slakteriområde skalldjuren behandlas lugnt och de får inte skrämmas ellerhetsas upp. Djurens naturliga beteende, såsom flockinstinkten,skall i största möjliga utsträckning utnyttjasvid förflyttning.Djur får inte i väntan på slakt hållas i det rum ellerpå den plats där slakten utförs.Genom landskapsförordning kan närmare bestämmelserutfärdas om behandling av djur som skallslaktas.32 §. Slakt och därtill hörande åtgärderDjur får inte utsättas för onödigt lidande i sambandmed slakt. Vid slakt skall djur avlivas eller bedövasinnan blodet tappas av. Inga andra åtgärder än bedövningoch blodavtappning får vidtas innan djuret ärdött.Person som utför slakt och därtill hörande åtgärdersamt sköter och hanterar djur som skall slaktas skallha tillräckliga kunskaper och färdigheter för att vidtaåtgärderna på ett vederbörligt sätt.Genom landskapsförordning kan närmare bestämmelserutfärdas om de krav som ställs på personersom avses i 2 mom. samt om särskilda djurskyddskravi samband med slakt.5 kap. Anmälnings- och tillståndspliktig verksamhet33 §. Farmuppfödning av vilda djur i produktionssyfteEndast de arter av vilda djur som anges i landskapsförordningfår uppfödas i farm för att producera ägg,kött eller avelsdjur för ägg- eller köttproduktion.Innan farmuppfödning av vilda djur i syfte att produceraägg, kött eller avelsdjur för ägg- eller köttproduktioninleds skall verksamhetsidkaren i god tidgöra en skriftlig anmälan till Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet.Skriftlig anmälan skall ocksågöras innan sådan verksamhet avslutas eller förändrasväsentligt. (2007/126)34 §. (2007/126) Farmuppfödning av vilda djur i viltvårdssyfteInnan farmuppfödning av vilda djur i viltvårdssyfteinleds, avslutas eller förändras väsentligt skall verksamhetsidkareni god tid göra en skriftlig anmälan tillÅlands miljö- och hälsoskyddsmyndighet.35 §. (2007/126) Hållande av husdjur yrkesmässigt elleri större omfattningDen som yrkesmässigt eller i större omfattning ämnarsaluföra, förmedla, hyra ut, föda upp, träna ellerdressera andra husdjur än nyttodjur skall i god tid innanverksamheten inleds göra en skriftlig anmälan tillÅlands miljö- och hälsoskyddsmyndighet. Skyldighetatt göra skriftlig anmälan gäller också den som yrkesmässigteller i större omfattning ämnar ta om hand sådanadjur för förvaring eller vård samt den som ämnarmeddela undervisning i användning av sådana djur.Verksamhet som varaktigt omfattar fler än fem djursamtidigt anses ske i större omfattning. Skriftlig anmälanskall också göras innan ovan avsedd verksamhetavslutas eller förändras väsentligt.36 §. (2007/126) Granskning av anmälanÅlands miljö- och hälsoskyddsmyndighet kan, efteratt ha granskat en anmälan som avses i 33, 34 eller35 §, meddela verksamhetsidkaren föreskrifter somär påkallade av djurskyddsskäl. Om verksamheteninte uppfyller de krav som ställs i denna lag eller iföreskrifter som utfärdats med stöd av den och omverksamhetsidkaren inte avhjälper bristfälligheter

Hälso- och sjukvård, hälsoskydd och djurskydd637Djurskyddslag (1998:95)L 16i verksamheten inom utsatt tid, kan miljö- och hälsoskyddsmyndighetenbesluta att verksamheten skallupphöra. Innan beslutet fattas skall verksamhetsidkarenberedas möjlighet att yttra sig.37 §. (2007/126) FörteckningDen som bedriver verksamhet som avses i 33, 34eller 35 § skall upprätthålla en förteckning enligt miljö-och hälsoskyddsmyndighetens anvisningar överde djur som verksamheten omfattar. Förteckningenskall på begäran uppvisas för tillsynsmyndigheten.38 §. (2003/51) Förevisning av djur för allmänhetenEn djurpark är en permanent anläggning där levandedjur som tillhör vilda arter hålls för att förevisasför allmänheten under minst sju dagar per år. Djuraffärerskall inte anses vara djurparker. Anläggningarsom inte förevisar ett betydande antal djur eller arterför allmänheten skall inte heller anses vara djurparkerom de inte måste anses som djurparker av hänsyn tillskyddet av vilda djurarter eller bevarandet av den biologiskamångfalden.Förevisning för allmänheten av levande djur somtillhör vilda arter i djurpark eller på annat sätt, användningav djur vid cirkus eller därmed jämförbarföreställning samt ambulerande djurutställning fårendast ske med miljö- och hälsoskyddsmyndighetenstillstånd. Innan en ny djurpark öppnas för allmänhetenmåste den ha tillstånd från miljö- och hälsoskyddsmyndigheten.(2007/126)Tillstånd beviljas inte beträffande sådana djurartersom uppenbart utsätts för lidande genom verksamheteni fråga. Tillstånd får beviljas endast i de fall därdet står klart att djuren hålls under djurskyddsmässigtgodtagbara förhållanden och behandlas på ett fråndjurskyddssynpunkt godtagbart sätt.Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet skallstänga en djurpark som i strid mot denna lag drivsutan tillstånd. (2007/126)När en djurpark eller en del av en djurpark stängsskall miljö- och hälsoskyddsmyndigheten övervakaatt de berörda djuren behandlas eller avlägsnas underlämpliga förhållanden. (2007/126)39 §. Transport av djur i förvärvssyfteTransport av djur samt uthyrning eller annan överlåtelseav transportmedel för djur i förvärvssyfte fårske endast med tillstånd av Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet.(2007/126)För att tillstånd skall beviljas krävs att sökanden hartillgång till transportmedel som är lämpligt för djurtransportersamt att sökanden eller en person som äranställd hos sökanden har erforderlig utbildning ellermotsvarande praktisk erfarenhet av transport av djursamt hantering och skötsel av dem i samband medtransporten. Kravet på utbildning eller erfarenhetbehöver dock inte uppfyllas om verksamhetsidkarenendast avser att hyra ut eller överlåta transportmedelutan att själv transportera djur.Den som har beviljats tillstånd enligt denna paragrafskall utan dröjsmål underrätta miljö- och hälsoskyddsmyndighetenom förändringar som sker i frågaom transportmedlen, de personer som ansvarar förtransporterna eller andra förutsättningar för tillståndet.(2007/126)40 §. (2007/126) Register över djurtransportörerÅlands miljö- och hälsoskyddsmyndighet för ettregister över de djurtransportörer som beviljats tillståndenligt 39 §. Sådana uppgifter som behövs medtanke på tillsynen över djurtransporterna skall införasi registret. Verksamhetsidkaren är skyldig att tillhandahållade uppgifter som krävs för registret. Tillsynsmyndigheternahar rätt att i tillsynssyfte användaregistret över djurtransportörer. I övrigt tillämpas vidutlämnandet av uppgifter ur registret landskapslagen(1977:72) om allmänna handlingars offentlighet ochvad som bestämts med stöd av den.Se C 4, Landskapslag (1977:72) om allmänna handlingars offentlighet41 §. FörsöksdjursverksamhetFörsöksdjursverksamhet som hänför sig till ryggradsdjurfår bedrivas endast med landskapsregeringenstillstånd. Med försöksdjursverksamhet avsesdjurhållning för djurförsök samt utförande av olikaexperiment, test och undersökningar med försöksdjureller med utnyttjande av försöksdjur.För att tillstånd skall beviljas krävs att sökanden, ellerperson som är anställd hos sökanden, har erforderligutbildning och kan anses lämplig att bedriva verksamhetensamt att anläggningarna där verksamhetenskall bedrivas är lämpliga från djurskyddssynpunkt.Vid beviljande av tillstånd till djurhållning för djurförsökskall behovet av försöksdjur särskilt beaktas.Tillstånd till annan försöksdjursverksamhet än djurhållningför djurförsök får beviljas endast om verksamhetensbetydelse kan anses uppväga det lidandedjuren utsätts för. Tillstånd får inte beviljas om det ärmöjligt att få likvärdig kunskap genom att användaandra metoder.Genom landskapsförordning utfärdas vid behovnärmare bestämmelser om djurskyddskrav vid bedrivandeav försöksdjursverksamhet.42 §. (2003/51) Tillståndsvillkor och återkallande avtillståndTillstånd som beviljas enligt 38, 39 eller 41 §§ kanförenas med villkor som är påkallade av djurskyddsskäl.Tillstånd för en djurpark måste förenas med villkorom att djurparken skall1) delta i forskning som leder till att arternas bevarandefrämjas eller i utbildning eller informationsutbytesom ger relevanta kunskaper om arternas bevarandeeller deras uppfödning i fångenskap, återinplanteringoch anpassning till ett liv i vilt tillstånd,2) främja utbildning av allmänheten och öka medvetenhetenhos allmänheten vad beträffar bevarandeav den biologiska mångfalden, särskilt genom att tillhandahållainformation om de förevisade arterna ochderas naturliga livsmiljöer,3) bedriva djurhållning under förhållanden som ärägnade att uppfylla de enskilda arternas biologiskabehov och deras bevarande, bland annat genom attdjurens livsmiljöer berikas på ett artspecifikt sätt ochL

638 Ålands lagsamlingL 16 Djurskyddslag (1998:95)att en hög djurskötselstandard upprätthålls med ettprogram som har utarbetats för preventiv och kurativveterinärvård och näringstillförsel,4) förhindra att djur rymmer och därigenom se tillatt eventuella ekologiska hot mot inhemska arter undvikssamt förhindra att skadegörare och ohyra tar sigin utifrån och5) föra och uppdatera register över parkens djurbestånd.Landskapsregeringen och Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighetkan återkalla ett tillstånd omden som beviljats tillståndet inte iakttar denna lag ellerde bestämmelser som utfärdats med stöd av den.Tillståndet kan även återkallas om tillståndsvillkoreninte iakttas eller om verksamheten inte längre motsvararförutsättningarna för beviljande av tillstånd.(2007/126)43 §. (2007/126) BlanketterSkriftliga anmälningar och ansökningar om tillståndsom avses i denna lag skall göras på blankettersom fastställts av landskapsregeringen eller Ålandsmiljö- och hälsoskyddsmyndighet.6 kap. Förvaltning och tillsyn44 §. MyndigheterFörvaltningen av djurskyddet i landskapet handhasav landskapsregeringen som också leder den allmännatillsynen över denna lag och de bestämmelser som utfärdatsmed stöd av den.Övriga tillsynsmyndigheter enligt denna lag ärÅlands miljö- och hälsoskyddsmyndighet samt polisen.Beträffande gränsveterinärens uppgifter inomgränsbevakningen gäller vad som bestäms i rikslagstiftningen.(2007/126)45 §. (2007/126) DjurskyddsövervakareÅlands miljö- och hälsoskyddsmyndighet kan påvillkor som den föreskriver bevilja en person med erforderligutbildning eller erfarenhet rätt att i egenskapav djurskyddsövervakare verkställa inspektioner somavses i 46 § 1 mom. Djurskyddsövervakaren skall haen försäkring för eventuella skador som uppstår vidinspektionerna.Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet kan återkallarätten att verkställa inspektioner om djurövervakareninte följer de fastställda villkoren. Rätten kanockså återkallas av annan grundad anledning.46 §. InspektionOm det finns anledning att misstänka att djur sköts,behandlas, används eller transporteras i strid meddenna lag eller bestämmelser som utfärdats med stödav den, har tillsynsmyndighet och djurskyddsövervakarerätt att utföra inspektion.Landskapsregeringen och Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighetfår utföra inspektion vid djurtävlingar,tillställningar som avses i 17 §, förevisningarav vilda djur för allmänheten, cirkusar och därmedjämförbara föreställningar, ambulerande djurutställningarsamt på platser där försöksdjursverksamheteller verksamhet som avses i 33, 34 eller 35 § bedrivsoavsett misstanke om överträdelse av denna lageller bestämmelser som utfärdats med stöd av den.Inom slakteri- eller slaktplatsområde har dessutomden som fungerar som besiktningsveterinär rätt attinspektera djurtransporter samt utrymmen där djurhålls oavsett misstanke om överträdelse av denna lageller bestämmelser som utfärdats med stöd av den.(2007/126)Innan miljö- och hälsoskyddsmyndigheten beslutarom tillstånd för en djurpark skall miljö- och hälsoskyddsmyndigheteninspektera djurparken för attförvissa sig om att tillståndsvillkoren enligt 42 § kanuppfyllas. Inspektion skall även ske innan miljö- ochhälsoskyddsmyndigheten beslutar att tillståndsvillkorenför en djurpark skall ändras i väsentlig grad ellerförlängas. (2007/126)Miljö- och hälsoskyddsmyndigheten skall inspekteraalla djurparker minst en gång vart tredje årför att kontrollera att tillståndsvillkoren efterlevs.(2007/126)Den som utför inspektion har rätt att få tillträde tillde utrymmen där djuren hålls och att utan ersättning tade prov som behövs för inspektionen. Vid inspektionkan djuren, utrymmen där de hålls, transportmedelsamt föda, dryck, utrustning och redskap för djureninspekteras.Nya 3 och 4 mom , varvid ursprungliga 3 mom blivit 5 mom(2003/51)47 §. RådDen som utför inspektion skall genom råd till djurägareneller -innehavaren främja djurens välbefinnandesamt verka för att avhjälpa lindriga missförhållandeni djurskyddshänseende.På ett slakteri- eller slaktplatsområde skall råd somavses i 1 mom. ges till den som bär ansvaret för attmissförhållandena har uppkommit.48 §. (2007/126) AnmälanOm polisen eller djurskyddsövervakaren vid en inspektionfinner att denna lag eller bestämmelser somutfärdats med stöd av den överträtts, skall detta anmälastill Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet somvid behov vidtar åtgärder enligt 49 och 50 §§.49 §. (2007/126) Förbud och föreskrifterOm det konstateras att denna lag eller bestämmelsersom utfärdats med stöd av den har överträtts fårÅlands miljö- och hälsoskyddsmyndighet meddeladjurägaren eller –innehavaren de förbud och föreskriftersom behövs för att förhindra att det lagstridigaförfarandet fortsätter eller upprepas. Vid meddelandeav förbud och föreskrifter får djurägaren eller –innehavarenäven åläggas att fullgöra sina skyldigheterinom utsatt tid.50 §. (2007/126) Vite och hot om tvångsutförandeÅlands miljö- och hälsoskyddsmyndighet kan förenaett förbud eller ett åläggande som meddelas medstöd av 49 § med vite eller hot om att den försummadeåtgärden vidtas på den försumliges bekostnad.Se C 2, Landskapslag (2008:10) om tillämpning i landskapetÅland av viteslagen

Hälso- och sjukvård, hälsoskydd och djurskydd639Djurskyddslag (1998:95)L 1651 §. Brådskande åtgärderOm det behövs av djurskyddsskäl, får tillsynsmyndighetmed avvikelse från 48 och 49 §§ vidta omedelbaraåtgärder för att trygga djurs välbefinnande. Idetta syfte kan djuren ges skötsel, foder eller annatsom är nödvändigt för deras välbefinnande. Djur kanäven flyttas för vård på annan plats eller, om detta inteär möjligt eller ändamålsenligt, avlivas, sändas tillslakt eller säljas till gängse pris. Om det är möjligtskall åtgärder enligt detta moment vidtas i samrådmed en veterinär.Om någon annan tillsynsmyndighet än Ålands miljö-och hälsoskyddsmyndighet vidtagit åtgärder enligt1 mom., skall miljö- och hälsoskyddsmyndighetenunderrättas om åtgärderna. (2007/126)52 §. HörandeInnan beslut enligt 49 eller 50 § fattas skall djurägareneller -innehavaren beredas möjlighet att yttra sig.Innan åtgärder enligt 51 § vidtas skall djurägaren eller-innehavaren beredas möjlighet att yttra sig endastom denne kan anträffas omedelbart. Djurägaren eller-innehavaren skall underrättas om beslutet.53 §. Omhändertagande och förstöringTillsynsmyndighet har rätt att omhänderta redskap,anordningar och ämnen som avses i 13 §. Innan beslutom omhändertagande fattas skall redskapets, anordningenseller ämnets ägare eller innehavare beredasmöjlighet att yttra sig. Ägaren eller innehavaren skallunderrättas om beslutet.Om någon annan tillsynsmyndighet än polisen harverkställt ett omhändertagande enligt 1 mom. skall deföremål som omhändertagits omedelbart lämnas tillpolisen.En anhållningsberättigad tjänsteman får bevisligenförstöra eller låta förstöra redskap, anordningar ochämnen enligt 13 § som tas i beslag, om det är sannoliktatt dessa skulle komma att dömas förverkade tillstaten och saknar betydande värde.54 §. UndersökningarFör tillsynen över att denna lag och bestämmelsersom utfärdats med stöd av den efterlevs får landskapsregeringenförordna veterinärer att utföra undersökningari sådana djurhållningsenheter där djurhålls för idkande av näring, i djurtransporter samt islakterier och på slaktplatser. Samma rätt har landskapsregeringennär det gäller fullgörandet av ett internationelltavtal som är förpliktande för Åland ellerdå Europeiska gemenskapens rättsordning förutsätterdetta.Den som utför undersökningen har rätt att få tillträdetill de utrymmen där djur hålls samt till de förrådoch andra utrymmen som hänför sig till djurhållningen.Djurhållningsenhetens ägare eller innehavare samtslakteriets eller slaktplatsens ägare eller innehavare ärskyldig att bistå den som utför undersökningen samtatt, vid behov skriftligen, lämna de uppgifter som begärsför undersökningen.Vad som bestäms i 2 mom. gäller också för utländskainspektörer då ett internationellt avtal som är förpliktandeför Åland eller Europeiska gemenskapensrättsordning förutsätter detta.55 §. Utförande av inspektioner och undersökningarInspektioner och undersökningar enligt denna lagskall om möjligt utföras så att de inte medför olägenheterför djuren, djurhållningsenhetens ägare ellerinnehavare, djurtransporten eller djurhållningsenhetensverksamhet.56 §. HandräckningPolisen skall vid behov ge andra tillsynsmyndighetersamt veterinärer och inspektörer som utförundersökningar med stöd av 54 § handräckning vidtillsynen över att denna lag och bestämmelser som utfärdatsmed stöd av den efterlevs.Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet ska vidbehov ge polisen handräckning vid verkställighetenav förverkandepåföljd som gäller djur. (2011/92)57 §. TystnadspliktDen som vid tillsynen över att denna lag eller medstöd av den utfärdade bestämmelser efterlevs eller vidutförandet av en undersökning enligt 54 § har fått kännedomom en enskild persons eller ett företags ekonomiskaställning, affärs- eller yrkeshemlighet ellerom en enskild persons personliga omständigheter fårinte utan samtycke av den som saken gäller röja dessauppgifter för utomstående eller utnyttja dem till egeneller annans fördel.Oavsett vad som stadgas i 1 mom. får dock upplysningaroch dokument lämnas till1) tillsynsmyndigheterna för utförande av uppgifterenligt denna lag,2) åklagar-, polis- eller tullmyndigheterna för utredandeav brott,3) en myndighet som behandlar en ändringsansökani ett ärende enligt denna lag eller4) utländska organ och inspektörer som förutsättsav ett internationellt avtal som är förpliktande förlandskapet eller av Europeiska gemenskapens rättsordning,då avtalet eller rättsordningen förutsätterdetta.7 kap. Ansvarsbestämmelser57a §. (2011/92) Förseelse mot administrativa bestämmelseri djurskyddslagenDen som uppsåtligen eller av oaktsamhet1) bryter mot ett förbud mot tillverkning, införandetill landskapet, försäljning eller överlåtelse enligt 13 §eller mot ett förbud som avses i eller utfärdats medstöd av 8 § 3 mom., 14 § 1 mom., 17, 20 – 22 eller36 §§,2) bryter mot ett djurhållningsförbud eller är enmellanhand för någon annan för kringgående av ettdjurhållningsförbud,3) försummar en skyldighet som avses i eller somålagts med stöd av 4, 6a - 6c §§, 14 § 2 mom., 15, 17- 18, 33 - 35, 37 §§, 38 § 2 mom. eller 41 § 1 mom.,4) försummar att ansöka om det tillstånd att transporterade djur som avses i artiklarna 10 eller 11 i EGförordningnr 1/2005,L

640 Ålands lagsamlingL 16 Djurskyddslag (1998:95)5) bryter mot den anmälningsskyldighet som avsesi artikel 6.2 i EG-förordning nr 1/2005,6) försummar att ansöka om det intyg om godkännandeav vägtransportmedel som avses i artikel 18i EG-förordning nr 1/2005 eller det intyg över godkännandeav fartyg för djurtransport som avses i artikel19 i EG-förordning nr 1/2005,7) försummar att ansöka om kompetensbevis i enlighetmed artikel 17 i EG-förordning nr 1/2005,8) bryter mot skyldigheten att i transportmedletmedföra de handlingar som avses i artikel 4 i EGförordningnr 1/2005 eller9) bryter mot den skyldighet att lämna uppgifter ellervisa upp handlingar som föreskrivs artikel 4 i EGförordningnr 1/2005ska för förseelse mot administrativa bestämmelser idjurskyddslagen dömas till böter.58 §. (2011/92) DjurskyddsförseelseDen som uppsåtligen eller av oaktsamhet1) behandlar ett djur i strid med 3, 5 - 7, 9, 29 eller32 §§ eller de bestämmelser och de föreskrifter somhar utfärdats med stöd av dem,2) använder de anordningar, de redskap eller de ämnensom avses i 13 § och som är förbjudna eller3) i strid med 8 eller 10 - 12 §§ vidtar en åtgärd somavses i demska, om inte strängare straff för gärningen föreskrivs i59 - 59b §§, för djurskyddsförseelse dömas till böter.59 §. (2011/92) DjurskyddsbrottDen som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet genommisshandel, överansträngning, bristfällig skötseleller bristfällig utfordring eller annars i strid med1) denna lag eller en bestämmelse som utfärdatsmed stöd av den eller2) bilaga I i EG-förordning nr 1/2005behandlar ett djur på ett grymt sätt eller utsätter detför onödigt lidande, onödig smärta eller onödig plåga,ska för djurskyddsbrott dömas till böter eller fängelsei högst två år.59a §. (2011/92) Grovt djurskyddsbrottOm vid ett djurskyddsbrott1) brottet begås på ett synnerligen rått eller grymt sätt,2) brottet riktar sig mot ett mycket stort antal djureller3) eftersträvas en avsevärd ekonomisk vinningochbrottet även bedömt som en helhet är grovt, ska gärningsmannenför grovt djurskyddsbrott dömas tillfängelse i minst fyra månader och högst fyra år.59b §. (2011/92) Lindrigt djurskyddsbrottOm djurskyddsbrottet, med hänsyn till att lidandet,smärtan eller plågan är ringa eller andra omständighetervid brottet, bedömt som en helhet är ringa, skagärningsmannen för lindrigt djurskyddsbrott dömastill böter.59c §. (2011/92) Juridiska personers straffansvarPå djurskyddsbrott och grovt djurskyddsbrott tilllämpasvad som bestäms om juridiska personersstraffansvar i 9 kap. strafflagen (FFS 39/1889).Se St 101 FL I.60 §. (2011/92) DjurhållningsförbudDen som döms för ett grovt djurskyddsbrott skasamtidigt av domstolen meddelas ett djurhållningsförbud.Domstolen kan dock avstå från att meddela omett djurhållningsförbud, om det finns särskilt vägandeskäl för detta. Den som döms för ett djurskyddsbrotteller ett lindrigt djurskyddsbrott kan samtidigt meddelasdjurhållningsförbud. Djurhållningsförbud kanockså meddelas en person som döms för en djurskyddsförseelsemed stöd av 58 § och som kan ansesvara olämplig eller oförmögen att sörja för djurensvälfärd. Ett djurhållningsförbud kan också meddelasen person som med stöd av strafflagens 3 kap. 4 §2 mom. eller 6 kap. 12 § 4 eller 5 punkten inte dömstill straff. Ett djurhållningsförbud kan meddelas på yrkandeav åklagaren.Den som har meddelats ett djurhållningsförbud fårinte äga, hålla eller sköta djur och inte heller annarssörja för ett djurs välfärd. Förbudet kan gälla vissadjurarter eller djur över huvud taget. Domstolen kanav särskilda skäl förordna att den dömde alltjämt helteller delvis får äga djur som inte är föremål för ettbrott och som den dömde äger då beslutet fattas, omdet är möjligt att i beslutet ange vilka dessa djur är.Förbudet kan meddelas för minst ett år eller så attdet blir bestående. Ett djurhållningsförbud kan meddelasså att det blir bestående, om den som meddelasförbudet1) har gjort sig skyldig till ett grovt djurskyddsbrott,2) tidigare med en lagakraftvunnen dom har tilldömtsett djurhållningsförbud för viss tid eller3) har en svag hälsaoch han eller hon ska anses bestående vara olämpligeller oförmögen att äga, hålla eller sköta djur eller annarssörja för deras välfärd.Ett djurhållningsförbud gäller även om det överklagas.Om domstolen i enlighet med rikslagstiftningenom förverkande förbjuder verkställigheten av en domsom gäller förverkande av djur till staten, gäller djurhållningsförbudetinte sådana djur som har hållits ienlighet med domstolens förordnande.Om någon har meddelats ett djurhållningsförbudska domstolen underrätta landskapsregeringen ochÅlands miljö- och hälsoskyddsmyndighet om detta.61 §. Brott mot tystnadspliktDen som bryter mot den tystnadsplikt som föreskrivsi 57 § skall för brott mot tystnadsplikt enligtdjurskyddslagen för landskapet Åland dömas till bötereller fängelse i högst ett år, om inte strängare straffför gärningen bestäms någon annanstans.Allmän åklagare får inte väcka åtal för brott somavses i 1 mom. om inte målsäganden anmält brottettill åtal.62 §. (2011/92) FörverkandepåföljdOm ett förverkande bestäms i rikslagstiftning.

Hälso- och sjukvård, hälsoskydd och djurskydd641Djurskyddsförordning (1998:96)L 178 kap. Särskilda bestämmelser63 §. ÄndringssökandeBeslut som landskapsregeringen fattat med stödav denna lag får överklagas hos högsta förvaltningsdomstolen.Beslut som polisen fattat med stöd av denna lag fåröverklagas hos Ålands förvaltningsdomstol.Om sökande av ändring i beslut som Ålands miljöochhälsoskyddsmyndighet fattat gäller vad som föreskrivsi 19 § landskapslagen (2007:115) om Ålandsmiljö- och hälsoskyddsmyndighet. (2007/126)Besvär över beslut som fattats med stöd av dennalag skall behandlas i brådskande ordning.I beslut som fattats med stöd av 49-51 eller 53 § fårföreskrivas att beslutet skall iakttas trots att ändringsökts, såvida inte besvärsmyndigheten bestämmer någotannat.64 §. KostnaderDjurägaren eller -innehavaren skall betala de kostnadersom föranleds av åtgärder enligt 49 och 51 §§.Om åtgärder som vidtagits enligt nämnda paragraferhar inbringat någon inkomst skall kostnaderna avdrasfrån den erhållna inkomsten och återstoden betalas tilldjurägaren eller -innehavaren.Kostnader som föranleds av åtgärder enligt 51 §kan av särskilda skäl i första hand betalas av landskapet.Djurägaren eller -innehavaren ansvarar dock förden slutliga betalningen av kostnaderna enligt 1 mom.Kostnader som avses i denna paragraf får indrivasutan dom eller beslut i den ordning som bestäms omindrivning av skatter och avgifter i utsökningsväg.Om kostnaderna inte kan indrivas ersätts de av landskapetsmedel.65 §. ErsättningI landskapsförordning kan föreskrivas om ersättningför inspektion av djur och transportmedel i sambandmed djurtransport.66 §. Närmare bestämmelserNärmare bestämmelser om tillämpningen och verkställighetenav denna lag utfärdas genom landskapsförordning.67 §. IkraftträdandeDenna lag träder i kraft den 1 november 1998.Genom denna lag upphävs, såvitt gäller tillämpningeni landskapet Åland, djurskyddslagen den27 januari 1971 (FFS 91/1971) och förordningen den10 maj 1968 om kringföringshandel med husdjur (FFS280/1968) samt de ändringar i dessa författningar somtillkommit före den 1 januari 1993. Hänvisningar iandra lagar till den upphävda djurskyddslagen gällerdenna lag efter att den har trätt i kraft.Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätterfår vidtas innan den träder i kraft.68 §. ÖvergångsbestämmelserDen som när denna lag träder i kraft bedriver verksamhetsom avses i 33, 34 eller 35 § skall inom ett årfrån ikraftträdandet anmäla verksamheten till [landskapsstyrelsen].Den som när denna lag träder i kraft bedriver verksamhetsom avses i 39 § 1 mom. skall inom sex månaderfrån ikraftträdandet ansöka om [landskapsstyrelsens]tillstånd för verksamheten.Ärenden som är anhängiga när denna lag träder ikraft behandlas enligt de bestämmelser som gällerföre lagens ikraftträdande.Ikraftträdelsebestämmelse (2011/34):Denna lag träder i kraft den 15 juni 2011.Åtgärder som verkställigheten av lagen förutsätterfår vidtas innan lagen träder i kraft.Av personer som före den 30 juni 2010 har minsttre års praktisk erfarenhet av att sköta slaktkycklingarkrävs inte i 6b § avsedd utbildning. En sådan personska inom ett år efter att denna lag trätt i kraft avÅlands miljö- och hälsoskyddsmyndighet ansöka omintyg som styrker likvärdigheten med utbildningen.Till ansökan ska fogas en sådan redogörelse över förvärvadpraktisk erfarenhet som krävs för att intygetska beviljas.L 17 Djurskyddsförordning (1998:96)1 kap. Allmänt om skötsel och tillsyn av djur1 §. SkötselDjur skall behandlas väl och med fasta skötselrutinersamt skyddas mot onödigt lidande, stress ochsjukdom. De skall hållas och skötas i en god miljöoch på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa ochger dem möjlighet att bete sig naturligt. De får inte ionödan skrämmas eller skärras upp.Djur får inte hållas bundna på ett plågsamt sätt ellerså att de inte kan få behövlig rörelsefrihet, vila ellertillräckligt skydd mot väder och vind. Djur får inte avsiktligtskadas eller utsättas för våld. Det är förbjudetatt sparka djur och att i tuktnings- eller dressyrsyfteeller i annat sådant syfte slå djur med ett tillhygge somskadar dem.Djur får inte utom i nödfall släpas i hornen, benen,svansen, pälsen eller omedelbart i huvudet eller annarshanteras så att de åsamkas onödigt lidande.Ett sjukt eller skadat djur skall snarast ges nödvändigvård, om inte sjukdomen eller skadan är så svår attdjuret måste avlivas omedelbart.Djurens tänder, klövar, hovar eller klor skall inspekterastillräckligt ofta och vid behov åtgärdas.Foder samt föremål och ämnen som kan skada djurenskall förvaras utom räckhåll för dem.Djur skall hållas tillfredsställande rena.2 §. TillsynDjuren skall hållas så att tillsyn kan ske utan svårigheteroch på ett betryggande sätt. Tillsynen skallnormalt göras minst en gång per dag. Nyfödda, sjukaeller skadade djur och djur som beter sig onormaltskall ses till oftare. Detsamma gäller för högdräktigadjur, särskilt vid tiden kring förlossningen och vidstora förändringar i vårdförhållandena. Tillsyn av djurpå bete skall ske så ofta att djuren inte riskerar att bliL

642 Ålands lagsamlingL 17 Djurskyddsförordning (1998:96)förvildade. Vid sammanslagning av grupper av djureller när nya djur förs in i gruppen skall särskild uppmärksamhetfästas vid eventuella beteendeproblemtill följd av omställningar i de sociala relationerna.En individuell inspektion av djuren skall göras omen allmän inspektion visar att det är nödvändigt. Upptäcksnågot onormalt skall åtgärder omedelbart vidtasför att utreda och avhjälpa situationen.Djur som uppträder aggressivt mot varandra ellersom annars löper en uppenbar risk att skada varandraskall hållas åtskilda.3 §. Foder och vattenDjur skall dagligen ges foder av god hygieniskkvalitet i tillräcklig mängd och av lämplig struktur.Fodergivan skall garantera en tillräcklig, allsidig ochvälbalanserad näringstillförsel. Plötsliga förändringari födans sammansättning eller födomängder bör undvikas.Djuren bör alltid ha fri tillgång till vatten. Om detinte är möjligt skall de få vatten minst två gånger perdygn.Sjuka eller skadade djur skall hela tiden ha tillgångtill vatten om inte veterinär ordinerar annat.Det är förbjudet att tillföra djur hormoner eller andraämnen i annat syfte än att förebygga, påvisa, botaeller lindra sjukdom eller sjukdomssymtom.2 kap. Allmänna krav på stallar och förvaringsutrymmenför djur4 §. Klimatet i stallar och förvaringsutrymmen för djurKlimatet i stallet skall vara anpassat till djuren ochtill djurhållningsformen. I värmeisolerade stallar fården relativa luftfuktigheten under vintern inte annatän undantagsvis överstiga 80 procent. I oisoleradestallar får den relativa fuktigheten inte annat än undantagsvisöverstiga uteluftens relativa fuktighet medmer än 10 procentenheter. Djuren får endast tillfälligtvisutsättas för luftföroreningar som överstigerföljande värden:1) ammoniak: 10 ppm men 25 ppm i fjäderfästallarmed ströbäddar,2) koldioxid: 3 000 ppm,3) kolmonoxid: 10 ppm,4) svavelväte: 0,5 ppm och5) organiskt damm: 10 mg/m 3 .Stallar och andra utrymmen för djur skall ha tillräckligventilation. Om ett mekaniskt ventilationssystemanvänds och ett avbrott i systemet kan leda tillatt djuren avlider eller skadas måste det vara försettmed larm som varnar för temperaturavvikelser, strömavbrottoch fel på larmanordningen. Slutar det mekaniskaventilationssystemet att fungera måste ventilationenordnas på annat sätt.Djuren får inte utsättas för ständigt buller över65 dBA. Ett djurstall skall om möjligt vara försett medfönster för dagsljus och belysningen skall vara lämpligför inspektion och skötsel av djuren samt tillgodosedjurens fysiologiska och beteendemässiga behov. Användselektrisk belysning skall den vara tänd och ge såmycket ljus att det uppfyller djurens ljusbehov.5 §. Utformningen och skötsel av stallarStall och utrymmen för lösgående och uppbundnadjur skall hållas i gott skick och vara utformade såatt de inte skadar djuren. De skall vara så rymliga attsamtliga djur i utrymmet kan ligga samtidigt, röra sigobehindrat och bete sig naturligt. Inredning och övrigutrustning får inte otillbörligt inskränka djurens rörelsefriheteller annars verka störande på dem.Stall och andra förvaringsutrymmen för djur skallhållas rena. Stallutrymmen skall rengöras och utgödslasminst en gång dagligen, om inte systemet för djurhållningenär uppbyggt för andra rutiner som ocksåger god hygien, t.ex. djupströbädd. Ströbäddar ochströade liggplatser skall hållas torra och strömedletskall ha god hygienisk kvalitet. Vid kontinuerlig uppfödningskall stallet eller stallavdelningen rengörasnoggrant minst en gång per år. Vid omgångsuppfödningskall noggrann rengöring ske före varje insättningav en ny omgång djur. Automatiska utfodringsochvattningssystem skall ses till dagligen.Ytbehandlingen i djurstallar, boxar och kättar fårinte bestå av ämnen som kan förgifta djuren. Fönster,belysningsanordningar och elektriska ledningar skallvara placerade utom räckhåll för djuren eller förseddamed lämpliga skydd.För sjuka eller skadade djur skall det finnas enavskild ändamålsenlig box eller annat utrymme därdjuret kan vårdas och varifrån det om möjligt har synkontaktmed andra djur av samma art. Utrymmet skallkunna värmas upp.Golv i stallar och båspallar skall ha en jämn ochhalkfri yta och vara utformade så att träck avlägsnaspå ett snabbt och effektivt sätt eller absorberas väli ströet. Liggplatser skall vara torra och så stora attalla djur i samma inhägnad samtidigt kan ligga ner.Båspallar utan spaltgolv skall vara försedda med strö.Dränerade golv får endast finnas i värmeisolerade stalloch skall vara utformade så att de inte skadar djureneller inverkar menligt på deras beteende.Drivgångar och dörröppningar skall vara utformadeså att djuren kan röra sig obehindrat och att risken föratt djuren skadar sig är så liten som möjligt. Gnagareoch skadedjur skall bekämpas i djurstall.Vid en nödsituation skall djuren snabbt kunna utrymmasfrån stallarna.6 §. Anordningar för utfodring och dricksvattenUtfodrings- och vattningssystemen skall vara utformade,dimensionerade och placerade så att djurenkan äta och dricka lugnt och naturligt och så att detinte uppstår onödig konkurrens om foder eller dryck.Om djuren inte ständigt har tillgång till foder skall alladjur kunna äta samtidigt vid utfodringen.Djurens dricksvattensanordningar och dricksvattenbehållareskall hållas rena. Urin och avföring fårinte förorena dricksvattnet eller fodret och vattnet fårinte heller frysa.All automatisk utrustning som är avgörande fördjurens hälsa och trivsel måste inspekteras med jämnamellanrum. Om fel upptäcks måste de rättas till omedelbarteller, om inte det är genomförbart, lämpliga

Hälso- och sjukvård, hälsoskydd och djurskydd643Djurskyddsförordning (1998:96)L 17åtgärder vidtas för att säkra djurens hälsa och trivseltills felet avhjälps.3 kap. Speciella krav på skötsel och miljö för vissadjurarter7 §. NötkreaturNötkreatur som hålls bundna skall inspekterasminst två gånger om dagen. Bindslen, klavar och tjuderskall hållas rena och i gott skick.Elektriska kodressörer får inte användas.Kor och kvigor som har mindre än två månaderkvar till kalvning får inte stå på spaltgolv. Åtminstonefrämre hälften av båset för en bunden kviga och tjurskall ha helt golv.I lösdriftsstall för nötkreatur skall det finnas minsten dricksvattenbehållare eller dricksvattensystem förvarje påbörjat tiotal djur.Nötkreatur som är äldre än sex månader och somhålls för mjölkproduktion ska hållas på bete sommartid.De nötkreatur som inte hålls för mjölkproduktionska också hållas på bete eller på annat sätt ges tillfälleatt vistas ute under sommaren. Kravet på utevistelsegäller inte för tjurar och inte för kalvar. Betesperiodenska vara minst 60 dagar under perioden 1 maj - 1oktober. Mjölkkor ska under ett dygn minst hållas påbete under tiden mellan två mjölkningstillfällen. Beläggningenfår inte vara högre än att ett växttäcke bibehållspå minst 80 % av betesarealen. Ålands miljöochhälsoskyddsmyndighet kan bevilja befrielse frånkravet att ordna bete om produktionsenheten inte tillsitt förfogande har lämplig betesmark eller om uppfyllandetav kravet är oskäligt av orsaker som hänförsig till trafik, terräng eller avstånd. Befrielse beviljasför högst tre år åt gången och den återkallas om förutsättningarnaför beviljandet upphör. (2010/43)Nötkreaturens drivningsvägar och rasthagar skallvara så rymliga att uppkomsten av beteendeproblempå grund av den sociala rangskalan förhindras.Om foder inte hela tiden finns tillgängligt skallalla nötkreatur i lösdriftsstallarna kunna äta samtidigtunder utfodringstiden. I lösdriftsstallarna skall foderbordetskant vara minst 70 cm långt per vuxet djuroch minst 40 cm långt per ungdjur. Vid fri tillgång tillfoder skall foderbordets kant minst vara 40 cm respektive30 cm långt per djur.8 §. KalvarMed kalv menas ett nötkreatur som är högst sexmånader gammalt.Kalvar som hålls inomhus skall ses till minst tvågånger om dagen.Kalvar skall utfodras minst två gånger per dag. Ikalvfodret skall det finnas tillräckligt med järn såatt blodets genomsnittliga hemoglobinhalt är minst4,5 mmol/liter.För utfodring eller annan skötsel får kalvar undersex månader tillfälligt hållas bundna under högst entimme.När det finns fler än fem kalvar i en besättning fåren kalv inte hållas i ensambox efter åtta veckors ålderom det inte föreligger veterinärmedicinska skäl.Kalvar bör inte flyttas till en annan besättning innande uppnått en månads ålder.9 §. HästarHästar bör ges tillfälle till daglig utevistelse. Hästarfår inte tränas för eller användas vid tävling på sådantsätt att de utsätts för lidande. De får inte heller utsättasför doping eller andra otillbörliga åtgärder som påverkarderas prestationsförmåga eller temperament underträning eller tävling på tävlingsbana.Vid uppbindning i spilta eller box skall grimmaeller halsrem och löpande grimskaft användas. Engrimma eller halsrem får inte bestå av material somkan skada hästen.Bindslen, remmar och annan utrustning skall hållashela och rena så att de inte skadar hästen.Hästar får endast tillfälligtvis hållas bundna på beteoch skall då ha särskild tillsyn. Vid sådan uppbindningfår endast grimma eller halsrem användas.Mellan spiltor eller boxar skall det finnas en avskiljningsanordningsom hindrar hästar att skada varandra.Om fölning sker i stall skall fölningsbox finnas.10 §. (2003/40) SvinSvin skall i sina utrymmen kunna se andra svin ochha möjlighet till socialt umgänge.Svin får inte fixeras annat än tillfälligt.Ljusintensiteten i utrymmen där svin hålls skallvara minst 40 lux under minst åtta timmar per dag.Suggor och gyltor skall hållas i grupp under tidenfrån och med fyra veckor efter betäckning till envecka före den beräknade tidpunkten för grisningen.I en anläggning med färre än tio suggor får de dockhållas i individuella boxar även under denna period.Svin som måste hållas i grupp får tillfälligt hållas iindividuella boxar om de är särskilt aggressiva, harangripits av andra svin eller är sjuka eller skadade.Dräktiga suggor och gyltor som är betäckta för förstagången måste vid behov behandlas mot in- ochutvärtes parasiter. Betäckta suggor och gyltor skallrengöras innan de placeras i grisningsboxar.I ett stall skall svinen ha tillgång till utrymme somger dem möjlighet att utnyttja olika delar av utrymmetför att ligga, äta och gödsla. Liggplatsen får inte beståav gödseldränerande golv.I grisningsboxen skall det finnas tillräckligt medplats bakom suggan för grisningen. Suggan skall utansvårighet kunna ge di åt smågrisarna och smågrisarnaskall kunna komma i skydd för suggan. Smågrisarnaskall ha en liggplats med helt och torrt golv där allasmågrisar kan ligga ner samtidigt samt vid behov enändamålsenlig värmeapparat.Utfodringshon per svin skall vara minst 15 cm långför svin som väger mindre än 25 kg, minst 25 cm långför svin som väger 25 men inte 50 kg och minst 30 cmlång för svin som väger mer än 50 kg. När suggor utfodrasi bås skall de hållas åtskilda av båsavskiljare.Svin skall ha tillgång till halm eller annan för platsenlämplig stimulans varmed djuren kan tillfredsställasina arttypiska beteendebehov.Svin skall ha tillgång till tillräckligt med vatten ellerannan lämplig vätska.L

644 Ålands lagsamlingL 17 Djurskyddsförordning (1998:96)Smågrisar under fyra veckor får inte avvänjas omdet inte är nödvändigt på grund av djurens hälsa ellervälbefinnande. Grisarna skall i god tid före avvänjningenvänjas vid det foder de får efter avvänjningen.De avvanda grisarna skall födas upp i grupp.Sammanföring av olika grupper under uppfödningenskall undvikas. Om det måste göras bör detske då svinen är så unga som möjligt. När svin frånolika grupper blandas skall de ha tillräckliga möjligheteratt fly och gömma sig för andra svin. Om detfinns tecken på våldsamma slagsmål skall orsakernaomedelbart undersökas och åtgärdas. Lugnande läkemedelfår inte användas för att underlätta blandningav grupper annat än i undantagsfall och då efter att enveterinär rådfrågats.11 §. Får och getterFår och getter får inte fixeras annat än tillfälligt.Får och getter av ullras skall klippas minst en gångom året. Djuren får inte läggas på rygg under klippningen.De skall klippas försiktigt och noggrant av enkunnig person. Sår som eventuellt uppkommit i sambandmed klippningen skall skötas omedelbart. Denutrustning som används vid klippningen skall hållasren och funktionsduglig.Får som nyligen klippts skall ha särskild tillsynoch får inte hållas utomhus om de där kan utsättas förogynnsamma väderleksförhållanden.I ett utrymme med golv med ströbädd skall en tackajämte lamm ha ett utrymme med en golvyta på minst2 m 2 .Används spaltgolv skall stavbredden vara minst80 mm och spaltbredden högst 25 mm.Utfodringsutrymmen för lamm (lammkammare)skall ha en yta på minst 0,2 m 2 per lamm.Lamningsboxar får inte ha spalt eller gallergolv ochskall vara försedda med riklig ströbädd.Fårens foderhäck skall vara minst 35 cm per får vidanvändning av en rak foderhäck och 20 cm vid användningav en cirkulär foderhäck. Vid användning aven rak foderhäck skall kanten dock vara minst 45 cmper dräktig tacka. Vid fri fodertillgång skall kanten påfoderhäcken vara minst 17 cm per får. I utrymmen förfår skall det finnas minst en dricksvattenbehållare ellerdricksho per 30-tal får.För getter gäller att kanten på foderhäcken skallvara minst 20 cm per killing, minst 33 cm per ungget,minst 40 cm per fullvuxen get och minst 45 cm perdräktig get.12 §. FjäderfäNär fjäderfäna fångas skall de hanteras varsamtoch hinder och redskap som kan skada dem skall haavlägsnats. Extra varsamt hanteras fjäderfän som harslutat värpa.Om fjäderfäna kan komma ut och röra på sig skallden gång som leder ut ur stallet vara trygg för fåglarna.Bestämmelser om slaktkycklingar och slaktkycklingsmödrarfinns i landskapsförordningen (2011:53)om skydd av slaktkycklingar. (2011/51)Vid behov skall fjäderfänas foder kompletteras medmineraler.Inredningen i hönsstall skall vara utformad så atthönsen inte utsätts för foder-, vatten- och gödselspill.Utfodrings- och dricksvattenanordningarnas höjdskall justeras allt eftersom fågeln växer så att allafåglar kan äta och dricka utan svårigheter. Kycklingarskall alltid ha tillgång till färskt dricksvatten och strö.Fjäderfäna skall skötas av en tillräckligt stor ochkunnig personal med erfarenhet av fjäderfän och detsystem som används.Fullständig rengöring och desinficering av samtligalokaler, all utrustning och alla redskap som kommeri direkt beröring med hönorna skall ske regelbundetsamt varje gång utrymmena töms och innan en gruppfjäderfän tas in. Medan utrymmena används skall deoch all övrig utrustning hållas rena på ett tillfredsställandesätt. Gödsel måste avlägsnas så ofta det är nödvändigt.(2002/91)Gäss och ankor som föds upp inomhus skall hållaspå ströbädd. Kalkoner som föds upp inomhus bör hållaspå ströbädd.Se L 19, Landskapsförordning (2011:53) om skydd av slaktkycklingar12a §. (2002/91) Särskilda krav på anläggningar medminst 350 värphönsMinst en gång om dagen måste alla höns inspekterasav ägaren eller den som ansvarar för dem. Dödahönor får inte ligga kvar längre än en dag.För att hönorna visuellt skall kunna utforska sinomgivning samt uppvisa normal aktivitet måste byggnadernaha sådan belysning att hönorna tydligt kan sevarandra och själva synas tydligt. Om dagsljus finnsskall ljusöppningarna vara placerade på ett sådantsätt att de ger en jämn fördelning av ljuset i lokalen.Ljussystemet skall vara så inrättat att hälsoproblemoch beteendestörningar undviks. Systemet skall ha en24-timmarsrytm med en tillräcklig sammanhängandemörkerperiod, som riktvärde 8 timmar, för att ge hönornamöjlighet att vila och att undvika att de får nedsattimmunförsvar, ögonbesvär eller andra åkommorsom vållas av ständigt ljus. När ljuset avtar bör detdämpas stegvis så att hönorna får möjlighet att finnasin viloplats utan att störas eller skadas.Anläggningar i flera våningar skall vara konstrueradepå så sätt att det är lätt att ta ut hönorna ochatt det är möjligt att inspektera samtliga våningar utanhinder.13 §. Värphöns på golvHönsen skall rymmas att sitta på vagel, på gallereller på nät. Om hönsen går på nätgolv eller annatdränerande golv, skall minst en tredjedel av golvytanvara ströbädd. Utrymmena skall uppfylla hönsens behovav rede, sittpinne och sandbad.Om utfodringstråg används vid utfodring av hönsskall längden vid utfodringstrågets kant vara minst12,5 cm per fullvuxen höna. Utrymme vid fodertrågvid fri utfodring: rak 40 mm per djur, rund 30 mm perdjur.

Hälso- och sjukvård, hälsoskydd och djurskydd645Djurskyddsförordning (1998:96)L 17Fullvuxna höns skall ha lämpliga utrymmen därde kan värpa. I ett stall i vilket värpande hönor finns,skall det per 4-5 hönor finnas minst ett rede. Användskollektivreden skall det finnas 1 m 2 rede per100 hönor.13a §. (2002/91) Särskilda krav på anläggningar medminst 350 värphöns på golvAlla hönor skall ha tillgång till raka fodertråg meden trågkant om minst 10 cm per höna eller runda fodertrågmed en trågkant om minst 4 cm per höna.Alla hönor skall ha tillgång till raka vattentråg meden trågkant om 2,5 cm per höna eller runda vattentrågmed en trågkant om 1 cm per höna. Om vattennipplareller vattenkoppar används skall det finnas minst envattennippel eller vattenkopp per grupp om tio hönoroch minst två vattennipplar eller vattenkoppar skallvara tillgängliga för varje höna.Det skall finnas minst 15 cm sittpinne för varjehöna. Sittpinnarna får inte ha vassa kanter eller placerasovanför ströbädden. Det horisontella avståndetmellan pinnarna skall vara minst 30 cm. Avståndetmellan pinne och vägg skall vara minst 20 cm.Det skall finnas en ströarea om minst 250 cm 2 perhöna. Minst en tredjedel av golvarean skall vara täcktmed strö.Golvet i anläggningarna skall vara så konstrueratatt det på ett lämpligt sätt ger stöd för var och en av defrämre klorna på varje fot.I inhysningssystem där hönorna kan röra sig frittmellan olika plan skall antalet våningsplan i höjdledvara begränsat till fyra, den fria höjden mellan våningsplanenvara minst 45 cm, utrustningen för utfodringoch vattning vara fördelad på ett sådant sättatt alla hönor har lika tillgång till den och våningsplanenplaceras så att spillning inte kan falla ner pålägre plan.När värphönsen har möjlighet till utevistelse skallflera öppningar ge direkt tillträde till utomhusytorna.Öppningarna, som skall finnas utefter hela byggnadenslängd, skall vara minst 35 cm höga och 40 cmbreda. En total öppningsbredd om 2 m måste finnastillgänglig för varje grupp om 1000 hönor. Utomhusytornaskall ha en area som är anpassad till beläggningsgradenoch markytans beskaffenhet så att föroreningundviks. De skall vara försedda med skydd motdåligt vatten och rovdjur. Vid behov skall utomhusytornavara försedda med lämpliga vattentråg.Beläggningsgraden skall inte vara mer än nio värphönsper kvadratmeter tillgänglig area.14 §. (2002/91) Värphöns i burHönorna skall ha tillgång till ett rede, strö samt sittpinnarmed en längd om minst 15 cm per höna. Inhysningenskall ske på ett sådant sätt att dödlighet ochbeteendestörningar hos hönsen hålls på en låg nivå.Burarna skall vara rymningssäkra samt konstrueradeså att de förhindrar att djuren skadas så långt det ärmöjligt. Buröppningen skall vara så stor att det gåratt ta ut en vuxen höna ur buren utan att djuret utsättsför lidande eller skadas. Burarna får placeras i högsttre våningar.En fullvuxen höna skall om hon är ensam i burenha en burarea på minst 1000 cm 2 . Om flera hönorhålls i samma bur skall utrymmet vara minst 750 cm 2per höna. Deflektorplattor mot spill får inte inkräktapå denna yta. Det skall finnas ett fodertråg som fåglarnahar oinskränkt tillgång till. Dess längd skallvara minst 12 cm per fullvuxen höna. Om inte dryckesnipplareller dryckestråg finns, skall varje batterivara försett med en sammanhängande dryckesrännaav samma längd som fodertråget. Där dryckesnipplareller dryckestråg används, skall minst två nipplar ellertråg vara tillgängliga för varje höna.Burarna skall vara minst 40 cm höga över 65 % avburytan och de får inte vara under 38 cm på någotställe.Burgolven skall vara konstruerade så att de ger tillräckligtstöd åt de främre klorna på varje fot. Lutningenfår inte överstiga 14 % eller 8°. Trådens tjocklek iburens golvnät skall vara minst 2,0 mm.Burarna skall vara försedda med klonötare av lämpligtslag.Landskapsregeringen får i enskilda fall meddelaundantag från kraven i 1 och 2 mom. angående rede,strö, sittpinnar och burarea per höna. Ett undantagfår inte innebära att utrymmet i en bur understiger550 cm 2 per höna. Undantag får inte meddelas förburar som tagits i bruk efter den 1 januari 2003. Ettundantag får inte sträcka sig längre än fram till den31 december 2009.15 §. PälsdjurEn pälsdjursfarm skall placeras på sådan plats i terrängenatt det är lätt att sköta djuren. Omgivningenskall vara störningsfri och området skall inhägnas.I anslutning till en minkbur skall det finnas en lyadär djuren kan söka skydd. Under den kalla årstidenskall lyorna vara försedda med strö.Bottenytan i springburar avsedda för minkar ochdjur av motsvarande storlek skall vara minst 1800 cm 2och burens höjd minst 38 cm. Hålls en hona med valpareller ett vuxet handjur i bur skall bottenytan vara2100 cm 2 . Med undantag för iller får endast ett vuxetdjur placeras i varje bur.Maskstorleken på bottennät i minkbur får högstvara 8,8 cm 2 och tjockleken på tråden minst 1,8 mm.Under diperioden skall det finnas ett valpgaller pågolvet.Bosektioner för rävar och djur av motsvarande storlekskall minst ha följande mått: längd 240 cm, bredd105 cm och höjd 60 cm. Bosektionen kan indelas i2-4 lika stora avdelningar. Delas sektionen i två avdelningarfår det finnas tre djur per avdelning. Delassektionen i tre avdelningar får två djur finnas i varderaavdelning och delas sektionen i fyra delar får det finnasett djur i varje avdelning. Burarna skall inte placerasså nära varandra att djuren kommer åt att skadavarandra.Maskstorleken på bottennät i rävbur får högst vara11,5 cm 2 och tjockleken på tråden minst 2,1 mm. Bottennäteti bur för avelsdjur skall vara tillverkat avplastbeklädd metalltråd.L

646 Ålands lagsamlingL 17 Djurskyddsförordning (1998:96)16 §. Reptiler och amfibierTerrariets längd bör inte vara kortare än den marklevandeormens längd samt bredden och höjden intekortare än halva längden. För trädlevande ormar skallistället höjden vara minst lika med ormens längd ochkortaste sidan två tredjedelar av ormens längd.För jätteormar (boa och pyton) kan ovanståendemått reduceras så att terrariets längd är minst tre fjärdedelarav ormens längd. Bredden och höjden bör inteunderstiga halva ormens längd.17 §. HjortdjurVälbefinnandet hos hjortarna skall kontrolleras regelbundetutan att djuren störs i onödan. Under tillskottsutfodringsperiodentillses hjortarna i sambandmed den dagliga utfodringen.Minst 10 % av ytan i ett vilthägn för hjortdjur ochmufflon skall bestå av skog eller buskmark.18 §. StrutsfåglarStrutsarna skall tillses minst två gånger per dag.Störning av djuren skall undvikas särskilt under fortplantningstiden.Störning av rangordningen inom fågelgruppenskall undvikas.Ett djur får inte hållas åtskild från de andra djurenom inte djuret är sjukt, trakasseras av de andra ellerbeter sig aggressivt mot de andra djuren. En fågel somskilts från de övriga skall om möjligt hållas inom synellerhörhåll för de övriga fåglarna.Över tre månader gamla strutsfåglar får inte varainomhus kontinuerligt. Tiden inne i stallet får inteöverstiga 10 dygn per månad. Strutsfåglar bör inte bligenomvåta.Strutsfåglarnas kycklingar skall börja rastas såsnart som möjligt efter kläckningen. Om vädret tilllåterskall över tre dagar gamla kycklingar släppas utdagligen. Är vädret ogynnsamt skall det sörjas för attkycklingarna rör på sig inne i stallet.Transport av strutsfåglar skall i möjligaste månundvikas.Strutsfåglarna får inte användas i löptävlingar ellerridas på.Det är viktigt med rätt sammansatt kost för att förhindrauppkomsten av ledskador och skador på benstommen.Strutsfåglarna skall redan som kycklingarha tillgång till både grovt och färskt foder. Kycklingarunder tre månader skall alltid ha tillgång tillfoder. Djuren skall hela tiden ha tillgång till dricksvatten.För matsmältningen skall över fem månader gamladjur ha tillgång till grus eller småsten. Veckogamlakycklingar ges endast små mängder grus.Om kycklingarna präglas på sin skötare skall skötarendagligen vara tillsammans med kycklingarna såmycket som möjligt.Fjädrar får inte plockas från en levande strutsfågel.Fjädrar får endast klippas av ovanför fjäderns blodsträngoch av fågelns ving och stjärtdelar får inga betydandedelar klippas bort.Höjden till stallets innertak skall för vuxna strutsarvara minst 3 m och för vuxna nanduer och emuerminst 2,5 m.Golvet i stallet skall vara grovt och lätt att rengöra.Golvet i utrymmen för kycklingar skall vara värmeisolerateller försett med golvvärme. Fuktabsorberandeströ av t.ex sand, sågspån eller hackad halm somfåglarna inte gärna äter av skall användas på golvenmed undantag för utrymmen för kycklingar under 3veckor.I stallet skall djurgrupperna hållas åtskilda från varandraså att kontakten mellan dem inte orsakar onödigstress.I hägn för strutsfåglar skall omgivningarna varalugna och jordmånen torr. Kontakten mellan avelsgrupperskall undvikas.Innan fåglarna placeras i en tom farm skall föremålsom fåglarna kan svälja avlägsnas. Farmen skall sedankontrolleras dagligen. Vid farmen skall det finnasskyltar som förbjuder obehöriga tillträde samt angeratt det är förbjudet att kasta in föremål i rasthagen.I rasthagen skall det finnas ett område med rensand för sandbad som är minst 1,5 m x 1,5 m stortoch 15 cm djupt. I en rasthage för avelsgrupp skall detfinnas ett lämpligt område för äggläggning.Från rasthagen skall det finnas tryggt tillträde tillstallet. Om marken i rasthagen är frusen, skall densandas så att fåglarna inte halkar.Rasthagar som ligger bredvid varandra skall skiljasfrån varandra för att förhindra konfrontationer mellanfåglarna.19 §. Skötsel av nyfödda djurDjur skall ges möjlighet att föda på ett så naturligtsätt som möjligt och så att avkomman inte kommertill skada.Gödselrännan bakom en bunden ko eller kviga skalltäckas före kalvningen.Ett nyfött lamm och en nyfödd killing skall hållastillsammans med tackan respektive geten i minst 24timmar efter födseln om inte någon särskild orsak talarför att djuren skiljs åt. Nyfödda lamm och killingarskall övervakas för att man skall kunna försäkra sigom att det uppstår ett band mellan modern och avkomman.Vid behov skall det finnas en värmeapparat föratt trygga tillgången till tilläggsvärme för lammen ochkillingarna. Nyfödda djur som inte ges möjlighet attdia skall ges råmjölk eller någon ersättande produktså snart som möjligt efter födseln. Nyfödda kalvarskall ges råmjölk eller någon ersättande produkt senastinom sex timmar från födseln. Därefter skall djurenha mjölk eller någon ersättande produkt fram till avvänjningen.Fr.o.m. en veckas ålder och fram till avvänjningenskall kalvar, lamm, killingar och föl ha fritillgång till gräs, hö eller något annat fiberhaltigt foder.20 §. SällskapsdjurDet är förbjudet att inneha eller genom avel frambringahundar som har extremt stor kamplust, blir lättretade och biter, bara med svårighet kan förmås avbrytaett angrepp och har en benägenhet att rikta sittkampintresse mot människor eller andra hundar.I hundrastgården skall det finnas en från markenupphöjd liggplats samt en hundkoja som skydd mot väderoch vind. En katts rastgård skall vara utrustad med

Hälso- och sjukvård, hälsoskydd och djurskydd647Djurskyddsförordning (1998:96)L 17klätter- och klösanordningar. Hundar ska, om de hållsbundna utomhus annat än tillfälligt, vara kopplade tillen löplina. Inomhus får hundar endast tillfälligt hållasbundna och då inte längre än vad som är nödvändigtmed hänsyn till avsikten med åtgärden. Hundar som äryngre än ett år får endast tillfälligt hållas bundna.Övriga sällskapsdjur skall ha ett förvaringsutrymmesom är tillräckligt stort för att möjliggöra de rörelseroch den motion som varje djur behöver. Det skallockså innehålla en inredning som aktiverar djuret ochger de klättermöjligheter, grävmöjligheter, viloplatser,gömställen, bad-, sim- eller dykmöjligheter somvarje djurart behöver för att kunna utöva sitt naturligabeteende. Om ett djur har särskilda krav på klimat,som temperatur och luftfuktighet, skall detta tillgodoses.Djur som har behov av att vara tillsammans medandra djur skall hållas och skötas på ett sätt som tillgodoserdessa behov.4 kap. Allmänna krav på beten och hägn21 §. Beten, fållor och rastgårdarBetena skall vara lämpliga för de djur som finnsdär. Antalet djur skall stå i proportion till betenasstorlek, terräng och växtlighet. Betesmarker, rastgårdaroch drivningsvägar skall vara fria från främmandeföremål som kan skada djuren. Stängslet skallvara utformat så att djur under normala förhållandeninte skadas. I betet får det inte finnas för trånga ellervassa hörn. Marken ska, i anlagda rastgårdar, utfodringsplatseroch på andra av djur hårt belastade ytorutomhus, vara hårdgjord, dränerad eller naturligt hamotsvarande funktion.I fållor, rastgårdar och hagar för utegående djurskall det finnas skydd mot ogynnsamma väderleksförhållanden.På utfodringsplatserna måste det finnas tillräckligtmed utrymme så att alla djur i gruppen kan äta samtidigtsåvida djuren inte har fri fodertillgång. Ett djurhögt upp på den sociala rangskalan får inte tillåtas dominerahela foderplatsen.När ett djur hålls på bete får djurets rörelsefrihetinte begränsas genom att tyngder eller andra hindrandeföremål fästs vid djuret eller genom att olika delarav djurets kropp binds samman eller genom att djuretbinds samman med ett annat djur.Bara sådana djur som är lämpade för utevistelseunder den kalla årstiden får hållas ute året om underförutsättning att de yttre förhållandena, som terrängoch markbeskaffenhet, är lämpliga för djurslaget ochrasen. Djur som hålls ute året om skall ha tillgång tillligghall, hydda eller motsvarande, som ger dem skyddmot väder och vind samt en torr och ren liggplats sominte får frysa till och som är så stor att alla djur kanligga ner samtidigt.Djur som behöver särskild vård skall kunna tas omhand i ett närbeläget utrymme som kan värmas upp.22 §. VilthägnHägnen skall vara lämpliga för djurarten och såstora att ett djur längre ner på flockens rangskala harmöjlighet att fly undan och gömma sig för djur högreupp på rangskalan. I hägnet får det inte finnas förtrånga eller vassa hörn.I eller i anslutning till hägnet skall det finnas tryggaoch ändamålsenliga utrymmen där djuren kan undersökas,behandlas och skötas på annat sätt samt isoleras.Stängslet skall vara tillräckligt kraftigt och högt föratt under alla årstider hindra de inhägnade djuren frånatt komma ut och andra djur från att komma in. Nätetskall vara sträckt och förankrat i marken och lätt fördjuren att upptäcka. Övriga regler avseende anläggandeoch underhåll av stängsel till vilthägn fastställs avlandskapsregeringen i anslutning till anmälan enligt36 § djurskyddslagen.5 kap. Behandling av djur23 §. MjölkningMjölkningsutrustningen skall vara i gott skick ochmjölkningen bör utföras på ett sådant sätt att djurensjuver inte kommer till skada.Rikligt mjölkande kor skall mjölkas minst tvågånger om dagen. Getter och tackor som mjölkasskall med hänsyn till deras mjölkproduktion mjölkastillräckligt ofta.24 §. Dressyr och användningDjur får inte dresseras eller användas så att derashälsa eller välbefinnande tar skada. Djur får intetvingas att försöka anstränga sig på ett sätt som överstigerderas naturliga anlag eller krafter.Vad 1 mom. stadgar om användning av djur gällerinte användning av hundar eller andra djur i myndighetsutövningi sådana uppgifter som anknyter tilldjurets användningsändamål och som på grund avuppgiftens art är förknippade med risk för att djuretskadas.25 §. Åsamkande av onödigt lidandeMed onödigt lidande avses1) att levande djur används som mål vid övningsskjutningeller skyttetävling,2) att taggsporrar, tagghalsband och taggbetsel används,3) att levande fisk fjällas eller rensas samt att levandedjur plockas eller flås,4) att levande fåglar eller däggdjur eller andra ryggradsdjurges som föda till ett djur i vård, om detta inteär nödvändigt för att det djur som vårdas senare skallkunna sättas ut i naturen eller i övrigt absolut nödvändigtför djuret,5) att mer än skälig människokraft används vid utdragningav foster ur födande djur,6) att djur forslas upphängda vid någon kroppsdel,7) att husdjur eller sådana djur som uppfötts i enfarm i produktionssyfte dödas med skjutvapen viddrevjakt eller vid jakt med hund,8) att djur görs orörliga med hjälp av elektricitet,samt9) annan verksamhet och andra åtgärder som riktarsig mot djuret och åsamkar det onödigt lidande, onödigsmärta eller onödig plåga.L

648 Ålands lagsamlingL 17 Djurskyddsförordning (1998:96)6 kap. Operativa ingrepp, avel m.m.26 §. Tillåtna operativa ingreppUtan hinder av 8 § 1 och 2 mom. djurskyddslagenär följande åtgärder på djur tillåtna:1) perforation, klippning och tatuering av öronenhos svin, nötkreatur, får, getter och andra animalieproduktionsdjursamt fästande av öronmärke och inopereringav mikrochips på djuren och märkning av ovannämnda djur på något annat sätt när åtgärden vidtasav en kompetent person och åsamkar kortvarig ochlindrig smärta,2) borttagande av vargtänder på häst när åtgärdenvidtas av en veterinär, tatuering av hästar när åtgärdenvidtas av en veterinär eller under tillsyn av ensådan, inoperering av mikrochips på hästar när åtgärdenvidtas av en kompetent person samt frysmärkningav hästar när åtgärden vidtas av en kompetentperson,3) tatuering av katter när åtgärden vidtas av en veterinär,tatuering av hundar när åtgärden vidtas av enkompetent person samt inoperering av mikrochips påkatter och hundar när åtgärden vidtas av en kompetentperson,4) märkning av andra djur än de som avses i1-3 punkten när åtgärden vidtas av en kompetent personoch åsamkar kortvarig och lindrig smärta,5) (2003/40) kastrering av svin som är yngre än åttadagar genom en öppen kirurgisk metod när åtgärdenvidtas av en kompetent person, kastrering av får somär yngre än sex veckor med Burdizzotång när åtgärdenvidtas av en kompetent person samt kastrering avsvin som är åtta dagar eller äldre, getter, hästar ochnötkreatur när åtgärden vidtas av en veterinär,6) kastrering eller sterilisering av katter, hundar ochandra sällskaps- eller hobbydjur när åtgärden vidtasav en veterinär,7) avhorning av nötkreatur, får och getter genomkirurgi när åtgärden vidtas av en veterinär under bedövningsamt förstöring av hornanlaget hos kalvarsom är yngre än fyra veckor när åtgärden vidtas av enkompetent person,8) klippning eller slipning av vassa tandspetsar hosgrisar som är yngre än åtta dagar med hjälp av en ändamålsenligtång eller slipapparat när åtgärden vidtasav en kompetent person, om skador på suggornas spenarförekommer,9) insättning av nosring hos nötkreatur när åtgärdenvidtas av en veterinär, samt10) kapning av bakåt eller inåt pekande tår fram tillförsta leden hos avelstuppar under de 72 första levnadstimmarnanär åtgärden vidtas av en kompetentperson.Med en kompetent person avses i 1 mom. en personsom har tillräckliga kunskaper i den teknik somanvänds för vidtagande av åtgärden, tillräcklig skickligheti att vidta åtgärden samt nödvändiga kunskaperom gällande djurskyddsbestämmelser. (2003/40)De redskap och anordningar som används vid åtgärderpå djur skall vara lämpliga för ändamålet, renaoch funktionsdugliga.27 §. Förstöring av kalvars hornanlagFörstöring av hornanlaget hos en kalv som är yngreän fyra veckor är tillåtet endast genom bränning.Hornanlaget får inte förstöras med lut eller annat frätandeämne. De instrument eller anordningar som användsvid bränningen skall hållas rena och funktionsdugliga.När varmbränning används skall brännjärnetvara glödande hett under hela bränningen. Varje hornämnefår brännas endast en gång under högst 20 sekunder.Under bränningen skall man se till att kalveninte kan röra på huvudet.28 §. AvelSådan naturlig eller artificiell reproduktion och ensådan avelsmetod som åsamkar eller kan åsamka djurlidande eller skada får inte användas.Djur får inte hållas för produktionsändamål, om detinte utgående från deras feno- eller genotyp rimligenkan antas att djuren kan hållas utan att det är till menför djurens hälsa eller välbefinnande.29 §. Farmuppfödning av vilda djurFöljande vilda däggdjurs- och fågelarter är tillåtetatt hålla för farmuppfödning för produktion av kött,ägg eller avelsdjur för kött- eller äggproduktion:hjortdjur, skogshare, vildsvin, mufflon, hönsfåglar,gräsand, struts, emu och vanlig nandu.För skinn- och pälsproduktion är det tillåtet att hållamink, iller, räv och mårdhund i farm.30 §. DjurtävlingarVid offentlig tävling av djur skall det finnas en veterinärsom förordnats av landskapsregeringen. Med offentligtävling avses alla former av tävlingar som skermed djur och som genom annonsering eller på annatsätt bekantgjorts eller till vilka anmälan skall ske.Veterinären skall före tävlingen besiktiga tävlingsområdetoch de deltagande djuren. Om djur utsättseller kan antas bli utsatt för skada eller lidande skallveterinären med omedelbar verkan helt eller delvisförbjuda tävlingen eller att ett visst djur deltar i tävlingen.Vid nedanstående offentliga tävlingar får tävlingsveterinärensmedverkan inskränkas till besiktning avde deltagande djuren och tävlingsområdet varje tävlingsdagföre tävlingen:1) hopptävling med svårighetsgrad t.o m. lätt A förponny och hopptävlingar med svårighetsgrad t.o m.1,20 för övriga hästar,2) precisionskörning vid körtävlingar med häst,3) hästplöjning,4) skogskörning med häst,5) brukskörning med häst och vagn,6) bruksridning,7) ridtävling med islandshästar,8) voltigetävling,9) gymkhanatävling med häst,10) tornerspel med häst,11) draghundstävling, inbegripet nomekörning ochtävling i nordisk stil, i sprintklass på en sträcka avlängst 30 kilometer, samt12) hundkapplöpning på rakbana.

Hälso- och sjukvård, hälsoskydd och djurskydd649Djurskyddsförordning (1998:96)L 17Följande offentliga tävlingar får genomföras utannågon medverkan av tävlingsveterinär:1) dressyrtävling med häst,2) dressyrprov vid fälttävlan med häst,3) dressyr vid körtävling med häst,4) klubbtävling, arrangerade som hopptävlingarmed svårighetsgrad t.o.m. lätt B för ponny respektivesvårighetsgrad t.o.m. 1,10 för övriga hästar,5) lokaltävling, arrangerade som hopptävlingarmed svårighetsgrad t.o.m. lätt B för ponny respektivesvårighetsgrad t.o.m. 1,10 för övriga hästar,6) agilitytävlingar och liknande tävlingsformer medhund,7) lokala vallhundstävlingar,8) jaktprov med hund, samt9) tävling med andra små sällskapsdjur än hundaroch katter.31 §. CirkusdjurPå cirkus och vid annan jämförbar föreställning fårinte apor, rovdjur, vilda idisslare, hovdjur, pungdjur,säldjur, noshörningar, flodhästar, rovfåglar, strutsfåglareller krokodildjur användas.Utan hinder av vad som stadgas i första mom. fårdock hundar, tamkatter, sjölejon, tamhästar och tamaåsnor användas.34 §. (2003/40) Box för flera djurDjurslagGolvytam 2 /djurÖvriga krav7 kap. Storleken på boxar och bås m.m.32 §. Storleken på boxar och båsDe mått som anges i detta kapitel är minsta måttför normal inredning. I ett befintligt stall kan mindreavvikelser från måttbestämmelserna accepteras, omdet är djurskyddsmässigt acceptabelt för det enskildadjuret. Detsamma gäller vid ombyggnad, under förutsättningatt planlösningen i stallet är god.33 §. EnsamboxLBås för bundna nötkreatur skall vara tillräckligtlångt och brett så att djuret kan stå och ligga ner påett jämnt underlag.

650 Ålands lagsamlingL 17 Djurskyddsförordning (1998:96)35 §. Utrymme för hästarHästar i spiltor skall ha följande utrymmen:skall avstånd mellan vägg och tak vara mindre än 150mm eller mer än 450 mm och avståndet mellan väggeller boxdörr och golv mindre än 35 mm.Fria öppningar i galler för stor och liten häst bör förstående galler vara mindre än 25 mm eller 65-85 mmoch för liggande galler mindre än 85 mm eller 160-200 mm eller mer än 450 mm.36 §. Utrymmeskrav för kycklingar och värphöns pågolvI utrymmen för fullvuxna värphöns får det högstfinnas 30 kg värphöns/m 2 .37 §. (2011/51) Utrymmeskrav för övriga fjäderfä pågolvAvelsdjur ska ha följande utrymmen:Hästar i box skall ha följande utrymmen:En rastgård bör vara minst dubbelt så stor som vadsom föreskrivs som minsta mått för inomhusutrymmet.Slaktdjur ska ha följande utrymme:Takhöjden i stallet skall vara 1,5 x mankhöjden,dock lägst 2,2 m. I boxväggar och spiltskiljeväggarRunt fodertråg 7 mm/djur (fri utfodring), rakt vattentråg9 mm/djur.

Hälso- och sjukvård, hälsoskydd och djurskydd651LF (2011:53) om skydd av slaktkycklingarL 181Under den första uppfödningsveckan får beläggningen varhögst 15 djur/m 2 . Beläggningen ska därefter sänkas successivt.Efter 4 veckor gäller tabellvärdena.2Uppfödning i ligg- och utfordringshall med rastgård: golvareai ligghall 32 kg/m 2 , rastgård 10 ggr ligghallsarean.Bestämmelser om slaktkycklingar finns i landskapsförordningenom skydd av slaktkycklingar.För gyltor efter betäckning och suggor som hålls igrupp gäller följande minimikrav:38 §. Utrymmeskrav för strutsfåglarFör spaltgolv av betong som används för svin somhålls i grupp gäller följande krav:3Om kycklingarna är av samma storlek.4Utrymmet skall ställas i relation till fågelns ålder.5Om mer än en avelsgrupp finns inom samma område ärdet viktigt att fåglarna har tillräckligt skydd och extra utrymmeså att de kan undvika varandra.39 §. (2003/40) Utrymmeskrav för svinFör svin som hålls i grupp gäller följande minimikrav,om inte annat följer av 2 mom.:Ikraftträdandebestämmelse (1998:97):Denna förordning träder i kraft den 1 november1998.Bestämmelsen i 7 § 5 mom gäller från den 1 januari2005.Ikraftträdandebestämmelse (2003/40):Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2003.Förordningens 39 § 2 och 3 mom. tillämpas endast påanläggningar som uppförs, byggs om eller tas i brukefter förordningens ikraftträdande. Från och med den1 januari 2013 tillämpas bestämmelserna på alla anläggningar.L 18Landskapsförordning (2011:53) omskydd av slaktkycklingar1 §. TillämpningsområdeDenna förordning innehåller bestämmelser omdjurskydd vid hållning av slaktkycklingar som avsesi 6b § i djurskyddslagen (1998:95) för landskapetÅland. Vad som i denna förordning föreskrivs omslaktkycklingar tillämpas också på slaktkycklingsmödrar.På slaktkycklingsmödrar tillämpas dock intebestämmelserna i 2 § 4-5 punkten, 4 § 3 mom., 5 §,10 § 3 mom. och 11-22 §§.Bestämmelser om skydd av djur finns dessutom idjurskyddsförordningen (1998:96).Se L 17, Djurskyddsförordning (1998:96).L

652 Ålands lagsamlingL 18LF (2011:53) om skydd av slaktkycklingar2 §. DefinitionerI denna förordning avses med1) slaktkycklingsmoder fågel i farföräldra- ochmorföräldra- eller föräldraled som hålls för slaktkycklingsproduktion,2) flock en grupp slaktkycklingar som föds uppsamtidigt i en uppfödningsavdelning och som använderett gemensamt strötäckt område och gemensammautfodrings- och vattningsanordningar,3) tillgänglig area ett strötäckt område som alltid ärtillgängligt för slaktkycklingarna och som är tillräckligtstort för en slaktkyckling att vistas i,4) daglig dödlighet det tal som fås med hjälp av formelni punkt 1 i bilagan,5) kumulativ daglig dödlighet det tal som fås medhjälp av formeln i punkt 2 i bilagan.3 §. Allmänna krav på uppfödningsavdelningenEn uppfödningsavdelning för slaktkycklingar ska ifråga om material, konstruktion och andra egenskapervara sådan att risken för att slaktkycklingarna ska skadasig är så liten som möjligt. De inre ytorna i uppfödningsavdelningaravsedda för slaktkycklingshållningsamt redskap och anordningar för slaktkycklingshållningska lätt kunna hållas rena och vid behov kunnadesinfekteras. I ytbehandlingen får inte träskyddskemikalier,målarfärg eller andra medel användas på ettsådant sätt att de kan orsaka förgiftning hos slaktkycklingar.Golvet eller botten i uppfödningsavdelningen förslaktkycklingar ska vara av ett material som är lämpligtför slaktkycklingarna, samt sådant att slaktkycklingarnainte skadar sig på det. Golvet eller botten skadessutom vara så beskaffat att det ger tillräckligt stödför varje framåtpekande klo på slaktkycklingens fot.Uppfödningsavdelningar, redskap och anordningarska hållas rena och i gott skick så att de inte skadarslaktkycklingarna eller äventyrar deras hälsa och välbefinnande.Slaktkycklingar som dött ska dagligenavlägsnas från uppfödningsavdelningen. Alla utrymmen,anordningar och redskap som slaktkycklingarkommer i beröring med ska alltid i sin helhet rengörasoch desinfekteras när utrymmet töms och innan en nygrupp slaktkycklingar tas in. Efter tömningen ska alltanvänt strö avlägsnas och rent strö läggas ut. Gnagareoch andra skadedjur ska bekämpas i uppfödningsavdelningen.4 §. Förhållandena i uppfödningsavdelningenUppfödningsavdelningen ska ha en sådan ventilationatt luftfuktigheten, luftens strömningshastighet,temperaturen, dammängden och halten av skadligagaser inte stiger till en skadlig nivå. Ventilationen skavid behov kombineras med uppvärmningssystem föratt upprätthålla en lämplig temperatur och avlägsnaöverskottsfuktighet.Om djurens välbefinnande och hälsa är beroendeav ett mekaniskt ventilationssystem ska det även videventuella fel i det mekaniska ventilationssystemeti uppfödningsavdelningen vara möjligt att ordna enventilation som är tillräcklig med tanke på djurensvälbefinnande och hälsa. Det mekaniska ventilationssystemetska då ha ett larmsystem som ger larm vidstörningar i ventilationen. Larmsystemets funktionska testas regelbundet.Uppfödningsavdelningen ska ha en belysning överminst 80 procent av den tillgängliga arean på minst20 lux under ljusperioderna, uppmätt i fåglarnasögonhöjd. Om det är nödvändigt för att trygga slaktkycklingarnasvälfärd, får en tillfällig minskning avljusnivån vid behov tillåtas på veterinärs inrådan. Belysningenska följa en 24-timmarsrytm. Rytmen skabörja iakttas senast inom sju dagar från det att slaktkycklingarnasätts in i uppfödningsavdelningen ochden kan avslutas tidigast tre dagar före planerad slakt.Varje 24-timmarsperiod ska omfatta totalt minst 6timmar mörker med åtminstone en sammanhängandemörkerperiod på minst 4 timmar, exklusive dimningsperioderna.Om det för belysningen i uppfödningsavdelningen ihuvudsak används lampor, ska det ordnas en lämpligvilotid för slaktkycklingsmödrarna genom att ljusstyrkanminskas tillräckligt. När belysningen i huvudsakär naturlig ska fönstren vara placerade så att ljusetfördelas jämnt mellan alla delar av uppfödningsavdelningen.Bullernivån ska hållas så låg som möjligt i uppfödningsavdelningen.Ständigt eller plötsligt buller skaundvikas och slaktkycklingarna får inte ständigt varautsatta för buller som överstiger 65 decibel (dB[A]).Alla slaktkycklingar ska ständigt ha tillgång till strösom är lagom torrt och luckert på ytan.5 §. Specialbestämmelser om hög djurtäthetOm djurtätheten för slaktkycklingar överstiger 33kilogram levande vikt per kvadratmeter ska uppfödningsavdelningenvara försedd med ventilationssystemoch vid behov värme- och kylsystem som användspå ett sådant sätt att1) ammoniakhalten (NH 3) inte överstiger 20 ppmoch att koldioxidhalten (CO 2) inte överstiger 3000ppm uppmätt i höjd med slaktkycklingarnas huvud,2) inomhustemperaturen inte överstiger utomhustemperaturenmed mer än 3°C när utomhustemperaturenär högre än 30°C i skuggan,3) den genomsnittliga relativa fuktigheten uppmätti uppfödningsavdelningen under 48 timmar inte överstiger70 procent när utomhustemperaturen är lägre än10°C.I slaktkycklingsuppfödningsstallet ska det dessutomfinnas ett reservsystem för alstring av elektricitetmed vars hjälp den mekaniska ventilationen tryggas ihändelse av elavbrott.6 §. Anordningar och redskapAnordningar och redskap som är avsedda för hållandesamt vattning och utfodring av slaktkycklingarska vara sådana att de inte medför risk för att slaktkycklingarnaskadar sig. Ventilationssystem och utfodringsanordningarsamt övriga anordningar ochredskap ska vara sådana att de orsakar så lite bullersom möjligt.Fodertråg, foderkoppar och andra utfodringsanordningarska placeras så att fåglarna får tillräckligt

Hälso- och sjukvård, hälsoskydd och djurskydd653LF (2011:53) om skydd av slaktkycklingarL 18med foder. Höjden på utfodrings- och vattningsanordningarska justeras allt efter som slaktkycklingarnaväxer, så att alla slaktkycklingar kan äta och drickautan svårigheter.Uppfödningsavdelningen för slaktkycklingar skaha tillräckligt många dricksplatser, som ska placerasså att de är inom räckhåll för alla slaktkycklingar.Vattningsanordningarna ska vara sådana att vattenspillminimeras.7 §. Utomhusinhägnad och andra utomhusområdenOm slaktkycklingarna har möjlighet att röra sig ute,ska den gång som leder ut ur uppfödningsavdelningenvara trygg för slaktkycklingarna. Utomhusinhägnadensstängsel ska vara av ett material som är lämpligtför slaktkycklingar och vara tryggt för dem. Stängslenska hållas i gott skick så att slaktkycklingarna inteskadar sig.Utomhusinhägnaden ska vara tillräckligt rymligmed hänsyn till antalet slaktkycklingar och underlagetsbeskaffenhet. Underlaget i inhägnaden ska varasådant att det kan hållas torrt. I utomhusinhägnadenfår det inte finnas konstruktioner eller föremål somkan skada slaktkycklingarna. Slaktkycklingarna skavid behov utomhus ha tillgång till lämpliga väderskydd.8 §. Omsorg om fåglarnas välbefinnandeSlaktkycklingarnas välbefinnande ska kontrollerasminst två gånger om dagen. Särskild uppmärksamhetska fästas vid tecken som tyder på en sänkt välbefinnande-eller djurhälsonivå hos slaktkycklingarna. Enslaktkyckling ska inspekteras individuellt om en allmäninspektion visar att det är nödvändigt. Om detvid kontrollen upptäcks något som avviker från detnormala, ska åtgärder omedelbart vidtas för att reda utoch avhjälpa situationen.9 §. Hantering av slaktkycklingarNär slaktkycklingar fångas in ska särskild försiktighetiakttas. Innan slaktkycklingarna fångas in ska manavlägsna sådana hinder orsakade av anordningar ochredskap som kan skada slaktkycklingarna.Vid hantering av slaktkycklingsmödrar som slutatvärpa ska man särskild fästa uppmärksamhet vid attman inte orsakar dem benbrott eller andra skador.10 §. Vattning och utfodringFoder som ges till slaktkycklingar ska vara näringsriktoch balanserat. I fråga om utfodringen avslaktkycklingar och näringens sammansättning skasärskild uppmärksamhet fästas vid förebyggandet avledskador och skador på benstommen.Slaktkycklingar ska ha tillgång till en tillräckligmängd foder antingen ständigt eller portionsvis. Detska finnas ständig tillgång till dricksvatten. Vid utfodringenska plötsliga förändringar i fodrets sammansättningoch mängd undvikas.Fodret får tas bort från slaktkycklingarna tidigast12 timmar före flockens beräknade slakttidpunkt.Anordningar och redskap avsedda för utfodring ochvattning av slaktkycklingar ska hållas rena.Avföring får inte förorena fodret eller dricksvattnet.11 §. Uppfödningsstall för slaktkycklingarOm djurtätheten för slaktkycklingar överstiger 33kilogram levande vikt per kvadratmeter, ska den somäger eller håller och ansvarar för skötseln av slaktkycklingarnagöra en skriftlig beskrivning av produktionssystemeti slaktkycklingsuppfödningsstallet,vilken ska innehålla tekniska uppgifter om byggnadernaoch deras anordningar. Beskrivningen ska hållasuppdaterad och på begäran visas upp för Ålandsmiljö- och hälsoskyddsmyndighet. Den djurtäthet somska tillämpas i uppfödningsstallet eller en ändring avdjurtätheten ska anmälas till Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighetsenast 15 dagar innan flocken sättsin i stallet. Anmälan ska åtföljas av ett sammandragav beskrivningen av produktionssystemet. Sådanaförändringar i produktionssystemet som kan påverkaslaktkycklingarnas välbefinnande ska utan dröjsmålanmälas till Ålands miljö- och hälsoskyddsmyn dighet.För att djurtätheten ska få höjas så att den överstiger39 och högst är 42 kilogram levande vikt per kvadratmeterförutsätts att det vid djurskyddsinspektionernai slaktkycklingsuppfödningsstallet under de senastetvå åren inte har uppdagats någon sådan verksamhetsom strider mot författningarna om djurskydd,att den som äger eller håller och ansvarar för skötselnav slaktkycklingarna tillämpar riktlinjer för godadjurhållningsrutiner och att dödligheten bland slaktkycklingarnaär tillräckligt låg. Om ingen inspektionhar gjorts i slaktkycklingsuppfödningsstallet under desenaste två åren, ska minst en inspektion göras innandjurtätheten får höjas.När den som äger eller håller och ansvarar förskötseln av slaktkycklingar sänder slaktkycklingartill slakteriet ska den till slakteriet lämna de uppgifterom flockens förvaringsutrymme och om flockensom behövs för bedömningen av slaktkycklingarnasvälbefinnande.12 §. Beskrivning av produktionssystemet och viktigauppgifter om produktionssystemetDen beskrivning av produktionssystemet som avsesi 11 § 1 mom. ska innehålla följande information:1) en planritning över stallet,2) uppgift om den tillgängliga arean för slaktkycklingarna,3) uppgifter om ventilations- och värmesystem ochtekniska inspektioner av dem,4) uppgifter om utfodrings- och drickanordningaroch deras placering,5) larmsystem och reservsystem för dem för detfall att någon automatiserad eller mekanisk utrustningsom är nödvändig för slaktkycklingarnas välbefinnandeupphör att fungera,6) dokumentation om tekniska inspektioner avlarmsystemen,7) typ av golv,8) vilket strö som normalt används.De viktiga uppgifter om produktionssystemet somavses i 11 § 1 mom. är, per uppfödningsavdelning1) den tillgängliga arean för slaktkycklingarna,2) typ av ventilationssystem och utfodrings- ochvattningssystem,L

654 Ålands lagsamlingL 18LF (2011:53) om skydd av slaktkycklingar3) larmsystem och reservsystem för dem för detfall att någon automatiserad eller mekanisk utrustningsom är nödvändig för slaktkycklingarnas välbefinnandeupphör att fungera,4) vilket strö som normalt används.13 §. Innehållet i riktlinjerna för god praxisDe riktlinjer för god praxis som avses i 11 § 2 mom.ska omfatta följande sakkomplex i fråga om slaktkycklingar:1) lagstiftningen om skydd,2) fysiologi och beteende,3) skötsel,4) hantering och infångning,5) lastning och transport,6) avlivning,7) förebyggande skyddsåtgärder mot sjukdom.14 §. Höjning av djurtätheten till över 39 kilogram levandevikt per kvadratmeterDen dödlighet som avses i 11 § 2 mom. är tillräckligtlåg när den kumulativa dagliga dödligheten inomsju på varandra följande flockar inom uppfödningsavdelningeni genomsnitt är lägre än det procenttal somfås med hjälp av formeln i punkt 3 i bilagan.15 §. Uppgifter om flocken som ska lämnas till slakterietDe uppgifter om flocken som ska lämnas till slakterietoch som avses i 11 § 3 mom. är1) uppfödningsstall och uppfödningsavdelning därflocken har fötts upp,2) den dagliga dödligheten inom flocken,3) vilken ras eller hybrid slaktkycklingarna inomflocken tillhör,4) en kalkyl över den kumulativa dagliga dödligheteninom flocken.16 §. Bedömning av slaktkycklingars välbefinnandeEn veterinär vid Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighetska se till att uppgifterna om de slaktkycklingarsom anlänt till slakteriet samt antalet slaktkycklingarsom är döda vid ankomsten till slakterietregistreras vid slakteriet.Vilken inverkan de förhållanden under vilka slaktkycklingarhålls och andra motsvarande faktorer harpå slaktkycklingarnas välbefinnande bedöms utifråndödligheten inom flocken och den bedömning av hudinflammationpå trampdynorna som görs i sambandmed köttbesiktningen (faktorer som beskriver slaktkycklingarsvälbefinnande).Om bedömningen av slaktkycklingarnas välbefinnandevisar att välbefinnandet försämrats under uppfödningen,ska veterinären underrätta den som ägereller håller och ansvarar för skötseln av slaktkycklingarna.Den som äger eller håller och ansvarar förskötseln av slaktkycklingarna samt Ålands miljö- ochhälsoskyddsmyndighet ska vidta lämpliga åtgärder.17 §. Faktorer som beskriver slaktkycklingars välbefinnandeDen kumulativa dagliga dödligheten inom flockenbeskriver dödligheten bland slaktkycklingarna i enuppfödningsavdelning.Förekomsten av hudinflammation på trampdynornabedöms genom kontroll av den ena fotsulan hos minsthundra fåglar i en flock. Vid kontrollen poängsätts hudinflammationenssvårighetsgrad på basis av hur djupskadan är. Poängen indelas i tre klasser 0, 1 och 2,där klass 0 motsvarar en frisk trampdyna, klass 1 lindrig,ytlig inflammation och klass 2 djup inflammation.Resultatet av bedömningen av hudinflammation påtrampdynorna hos flocken fås med hjälp av formelni punkt 4 i bilagan.18 §. Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighets utredningÅlands miljö- och hälsoskyddsmyndighet ska göraen utredning enligt 16 § 3 mom., om resultatet av enbedömning av hudinflammation på trampdynorna hosflocken överstiger 80 poäng eller om den kumulativadagliga dödligheten inom flocken överstiger det procenttalsom fås med hjälp av formeln i punkt 5 i bilagan.19 §. Bestämmande av djurtätheten för slaktkycklingarDjurtätheten för slaktkycklingar inom en uppfödningsavdelningbestäms utifrån slaktvikten på den senastslaktade flocken med hjälp av formeln i punkt 6i bilagan i fråga om slaktkropparnas varma vikt ochmed hjälp av formeln i punkt 7 i bilagan i fråga omslaktkropparnas kalla vikt.20 §. Hur de faktorer som beskriver slaktkycklingarsvälbefinnande påverkar djurtäthetenOm de faktorer som beskriver slaktkycklingarnasvälbefinnande visar att slaktkycklingarnas välbefinnandehar försämrats när en djurtäthet på högst 39kilogram levande vikt per kvadratmeter tillämpats,minskas djurtätheten på en gång med 1-2 kilogram fören viss tid.När en djurtäthet som överstiger 39 kilogram levandevikt per kvadratmeter tillämpas minskas djurtäthetenför en viss tid till högst 39 kilogram levandevikt per kvadratmeter.Om minskningen av djurtätheten till högst 39 kilogramlevande vikt per kvadratmeter har berott på attdödligheten varit alltför hög, får djurtätheten höjas tillden tidigare nivån, om den kumulativa dagliga dödligheteninom sju på varandra följande flockar inomuppfödningsavdelningen i genomsnitt är lägre än detprocenttal som fås med hjälp av formeln i punkt 3 ibilagan.21 §. Omständigheter som ska beaktas vid bedömningenav slaktkycklingars välbefinnandeVid bedömningen av slaktkycklingars välbefinnandeska sådana av slaktkycklingsägaren eller slaktkycklingshållarenoberoende eller exceptionella orsakerbeaktas som har lett till att dödligheten blandslaktkycklingarna eller mängden hudinflammationerpå trampdynorna har ökat under uppfödningstiden.Av slaktkycklingsägaren eller slaktkycklingshållarenoberoende eller exceptionella orsaker som påverkardödligheten kan vara till exempel kvalitetenpå de dagsgamla kycklingar som levererats, kvalitetenpå det kommersiella foder som använts, förhöjd

Hälso- och sjukvård, hälsoskydd och djurskydd655Djurtransportförordning (1998:97)L 19dödlighet som beror på förädlade slaktkycklingar elleren oväntad funktionsstörning i vattnings- eller utfodringsanordningarnaeller i ventilationsanordningen.En av slaktkycklingsägaren och slaktkycklingshållarenoberoende eller exceptionell orsak som påverkarmängden hudinflammationer på trampdynorna kanvara till exempel en oväntad funktionsstörning i vattningsanordningarna.Vid bedömningen av slaktkycklingarnas välbefinnandehar slaktkycklingsägaren eller slaktkycklingshållarenrätt att informera Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighetom de åtgärder som han eller honredan under uppfödningen av slaktkycklingarna harvidtagit efter att ha observerat problemet. Dessa åtgärderkan gälla till exempel reparation av anordningar,kontakter med veterinär och iakttagandet av dennesanvisningar, resultaten av eventuella obduktionersom utförts på slaktkycklingarna samt de medicinskabehandlingar som givits.22 §. IkraftträdandeDenna förordning träder i kraft den 1 juli 2011.BilagaFormler1) daglig dödlighet MM = 100 × (b 1+ b 2)/b tot, därb 1är antalet slaktkycklingar som har dött i sammauppfödningsavdelning samma dagb 2är antalet slaktkycklingar som har avlivats pågrund av sjukdom eller av andra skäl i uppfödningsavdelningenden aktuella dagenb totär antalet slaktkycklingar i uppfödningsavdelningenden aktuella dagen2) kumulativ daglig dödlighet M cumM cum= M 1+M 2+M 3+.+M n, därM 1är den dagliga dödligheten i uppfödningsavdelningenför flocken i fråga under den första dagenM 2är den dagliga dödligheten i uppfödningsavdelningenför flocken i fråga under den andra dagenM 3är den dagliga dödligheten i uppfödningsavdelningenför flocken i fråga under den tredje dagenM när den dagliga dödligheten i uppfödningsavdelningenför flocken i fråga under den sista dagen3) Dödlighetsgränsvärde för den genomsnittligakumulativa dödligheten för sju på varandra följandeflockar K 7K 7=(1+0,06 × t) %, därt är antalet dagar då slaktkycklingar i den berördaflocken funnits i uppfödningsavdelningen4) Resultatet av bedömningen av hudinflammationpå trampdynorna JJ = 100 × (n 1×0,5+n 2×2)/n tot, därn 1är antalet fötter i klass 1n 2är antalet fötter i klass 2n totär det totala antalet bedömda fötter5) Dödlighetsgränsvärde för Ålands miljö- ochhälsoskyddsmyndighets utredning K tK t= (1+0,12 × t) %, därt är antalet dagar då slaktkycklingar i den berördaflocken funnits i uppfödningsavdelningen6) Djurtätheten för slaktkycklingar beräknad påbasis av slaktkropparnas varma vikt KTKT = [100 × (p 1+p 2+p 3+.+p n)/73,25]/a, därp 1är slaktvikten för flockens första slaktkycklingp 2är slaktvikten för flockens andra slaktkycklingp 3är slaktvikten för flockens tredje slaktkycklingp när slaktvikten för flockens sista slaktkycklinga är slaktkycklingarnas tillgängliga area i kvadratmeter7) Djurtätheten för slaktkycklingar beräknad påbasis av slaktkropparnas kalla vikt KT jKT j= [100 × (p 1+p 2+p 3+.+p n)/71,80]/a, därp 1är slaktvikten för flockens första slaktkycklingp 2är slaktvikten för flockens andra slaktkycklingp 3är slaktvikten för flockens tredje slaktkycklingp när slaktvikten för flockens sista slaktkycklinga är slaktkycklingarnas tillgängliga area i kvadratmeterL 19 Djurtransportförordning (1998:97)1 kap. Inledande bestämmelser1 §. (2011/102) TillämpningsområdeDenna förordning tillämpas på transport av alla typerav djur inom landskapet Åland, mellan landskapetoch riket samt mellan landskapet och ett annat land.Med undantag av 1 och 4 §§ tillämpas inte dennaförordning på transporter där resans totala längd ärhögst 50 km. Inte heller vid transport av djur i ickekommersielltsyfte och av något enskilt djur somledsagas av en fysisk person som ansvarar för djuretunder transporten eller vid transport av sällskapsdjursom följer sin ägare på en privat resa tillämpas ovannämndaparagrafer.L

656 Ålands lagsamlingL 19 Djurtransportförordning (1998:97)Då en boskapsuppfödare med eget fordon flyttardjur från en betesmark till en annan utan att det skeri förvärvssyfte tillämpas endast 1 § samt i tillämpligadelar 4 §.2 - 3 §§. Upphävda (2011/102).4 §. (2011/102) Allmänna krav på transportfordonAvgaser får inte komma in till djuren.Djur får inte transporteras i en personbils bagageutrymmesåvida inte bagageutrymmet har en öppenförbindelse med bilens passagerarutrymme och djureninte utsätts för onödigt lidande.5 - 7 §§. Upphävda (2011/102).2 kap. Tillstånd att transportera djur och register överdjurtransportörer8 §. Upphävd (2011/102).9 §. (2011/102) Register över djurtransportörerI registret införs följande uppgifter:1) transportörens namn eller firma, FO-nummer(företags- och organisationsnummer), adress samt övrigbehövlig kontaktinformation,2) transportörens tillståndsnummer,3) begränsningar som gäller de djurarter som transporteraseller transportform,4) uppgift om att Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighethar beviljat tillståndet och kontaktinformation,5) de uppgifter i kompetensbeviset för förare ellerskötare som avses i kapitel III i bilaga III till Rådetsförordning (EG) nr 1/2005 om skydd av djur undertransport och därmed sammanhängande förfarandenoch om ändring av direktiven 64/432/EEG och93/119/EG och förordning (EG) nr 1255/97, nedanEG-förordning nr 1/2005, och uppgift om tillfällig indragningav kompetensbeviset,6) de uppgifter i intyget om godkännande av vägtransportmedelsom avses i kapitel IV i bilaga III tillEG-förordning nr 1/2005 samt de uppgifter som behövsför att identifiera transportmedlen,7) uppgifterna i intyget om godkännande av fartygför djurtransport som avses i artikel 19.1 i EG-förordningnr 1/2005, samt8) de uppgifter som avses i artikel 26.4 punkt c ochartikel 26.6 i EG-förordning nr 1/2005.10 - 12 §§. Upphävda (2011/102).3 kap. Upphävt (2011/102)13 - 14 §§. Upphävda (2011/102).4 kap. Upphävt (2011/102)15 - 18 §§. Upphävda (2011/102).5 kap. Transport av tama hovdjur, nötkreatur, får, getteroch svin19 §. Transport1 mom. upphävt (2011/102).Efter en transport över åtta timmar skall djuren hållasunder uppsikt med beaktande av djurens hälsotillståndunder 4-5 dagar om de inte skall slaktas snartefter transporten.Särskilda bestämmelser för vissa djurslag20 §. (2011/102) Tama hovdjurHovdjur får inte transporteras i fordon med mer änett plan. Vid transport av hästar ska utsatta kroppsdelarvid behov skyddas med kroppsskydd.21 §. Upphävd (2011/102).22 §. (2011/102) SvinVid behov ska svinen kylas ner med en lätt vattendusch.6 kap. Transport av fjäderfä, andra tamfåglar, tamakaniner samt hundar och katter23 §. Fjäderfä och andra tamfåglarFåglarna skall lastas i dämpad belysning. Vid hanteringenav fåglar och transportemballage som innehållerfåglar skall särskild försiktighet iakttagas. Vidlastning av burhöns skall transportlådor, burar ellerliknande placeras så nära hönsburarna som möjligt.Fåglarna tas försiktigt ur burarna med en hand underbröstet och en hand över vingarna för att skydda fågelnfrån skador. De transportemballage som användsskall vara så konstruerade att fåglarna inte kan stickaut huvud eller ben ur transportemballaget.2 mom. upphävt (2011/102).24 §. (2011/102) Tama hundar och katterOm hundar transporteras i en släpvagn efter ett fordonska höjden på det utrymme som hunden har tillsitt förfogande vara 5 cm högre än höjden till hjässannär hunden står upp, 20 cm längre än hunden ärlång från nos till svanskota och dubbelt så bred somhundens bringa. Hunden ska transporteras i ett transportemballagesom lastas i transportutrymmet. Släpvagnenska dessutom vara försedd med fönster ellerlämplig belysning.7 kap. Andra än ovan nämnda däggdjur samt fiskaroch växelvarma djur25 §. (2011/102) Allmänna reglerVentilationshål får inte vara så stora att djuret kankomma i kontakt med människor som hanterar transportemballaget.Transportemballaget ska ha en sådanhöjd att djuret kan stå i naturlig ställning men inte resasig på bakbenen. Transportemballagets tak ska madrasseras.26 §. Hornbärande djurHornbärande djur med basthorn får inte transporterasom inte transporten är absolut nödvändig för

Hälso- och sjukvård, hälsoskydd och djurskydd657LL (1998:98) om slakt och avlivning av djurL 20djurets välbefinnande. Man skall då se till att horneninte kan fastna i transportemballaget. Muffloner skalltransporteras åtskilda från varandra.27 §. VildsvinTransporter av vildsvin under sex månader får skei grupper om högst 15 svin. Vildsvin som är äldre änsex månader skall transporteras åtskilda från varandra.28 §. PälsdjurFullvuxna pälsdjur skall transporteras åtskilda i varsitt transportemballage. Transportemballaget skallminst ha följande innermått:Pälsdjur skall vattnas under en transport som vararlängre tid än tre timmar och utfodras under en transportsom varar längre tid än 24 timmar.29 §. StrutsfåglarUngar till struts, emu och vanlig nandu (Rhea Americana)skall transporteras i uppvärmda transportemballageså att temperaturen motsvarar ungarnas värmebehov.30 §. FiskarVid transport av fiskar skall vattnets temperatur ochsyrehalt vara, och hållas på en lämplig nivå för fiskarteni fråga.31 §. FåglarFåglar skall transporteras i halvskymning och fårinte utsättas för drag eller för mycket ljus. I transportutrymmetför burfåglar skall det finnas sittpinnar somär anpassade till fåglarnas storlek. Samtliga fåglarmåste få rum på pinnarna samtidigt. Stora papegojortransporteras åtskilda från varandra. Vid transportav oroliga fåglar skall transportemballagets tak varamadrasserat.32 §. Upphävd (2011/102).8 kap. Upphävt (2011/102)33 - 35 §§. Upphävda (2011/102).L 20Landskapsförordning (1998:98) omslakt och avlivning av djur1 kap. Inledande bestämmelser1 §. (2010/46) TillämpningsområdeDenna förordning gäller vid förflyttning, uppstallning,fasthållning, bedövning, slakt och avlivning avdjur som föds upp för produktion av kött, skinn, pälseller andra produkter samt för avlivningsmetoder vidsjukdomsbekämpning. Förordningen gäller inte jaktav vilda djur samt försöksdjursverksamhet som utförsunder tillsyn av landskapsregeringen.2 §. DefinitionerI denna förordning avses medförflyttning: avlastning av djur eller drivande avdjur från avlastningsplattformen, spiltor eller fållortill den lokal eller plats där de ska slaktas,uppstallning: hållande av djur i spiltor, fållor, påövertäckta ytor eller i hagar som används av slakterierför att möjliggöra nödvändig tillsyn av djuren (vatten,foder, vila) innan de slaktas, samtbedövning: en metod som omedelbart försätterdjuret i ett tillstånd av medvetslöshet som varar tillsdöden inträder.2 kap. Behandling av djur i slakterier3 §. Förflyttning och uppstallning av djur i slakterierSlakterier och slaktplatser skall ha lämplig utrustningoch hjälpmedel tillgängliga för avlastning ochförflyttning av djur.Djuren skall avlastas så snabbt som möjligt efterankomsten. Om dröjsmål inte kan undvikas skall deskyddas från extrema väderleksförhållanden och hatillräcklig ventilation.Djur som kan skada varandra på grund av art, ålder,kön och ursprung skall hållas och uppstallas åtskilda.Djuren skall skyddas från ogynnsamma väderleksförhållandenoch om de varit utsatta för höga temperatureri fuktigt väder ska de avkylas på lämpligt sätt.Djurens hälsotillstånd skall kontrolleras minst varjemorgon och kväll.Djur som skadats eller insjuknat under transporteneller uppstallningen, liksom inte avvanda djur, slaktasomedelbart. Är detta inte möjligt skall de skiljas åtoch slaktas snarast eller inom två timmar. Djur sominte kan gå får inte släpas till slaktplatsen utan skallavlivas där det ligger eller, om det inte förorsakar djuretonödigt lidande, transporteras till platsen för nödslaktpå en vagn eller liknande.Utrustning för avlastning av djur, ramper, broar ochlastningshissar skall ha halksäkra golv samt lämpligasidoskydd för att förhindra att djur faller av.Utgångs- och ingångsramper skall ha minsta möjligalutning och vid behov förses med tvärslåar.4 §. Behandling av slaktdjurDjuren skall bemötas lugnt och förflyttas med varsamhet.Djuren får inte skrämmas, hetsas, vältas omkulleller behandlas illa. De får inte lyftas på ett sättsom orsakar onödig smärta.Djur ska förflyttas med varsamhet. Under avlastningoch förflyttning ska djuren ha tillräcklig tid påsig att förflytta sig samt fri sikt framåt och fri passageså att stockningar inte uppstår. Drivgångarna ska konstruerasså att risken för att djuren skadas minimerasoch vara inrättade så att deras flockinstinkt utnyttjas.Vid behov ska djuren förflyttas ett i sänder. Drivningoch tvång av djur som vägrar röra på sig ska vara sålindrig som möjligt. Instrument som är avsedda attstyra djuren får endast användas i det syftet och endastunder korta perioder. Användning av instrument somger elektriska stötar ska undvikas i möjligaste mån.Enbart elektriska påfösare med avrundade stift fårL

658 Ålands lagsamlingL 20LL (1998:98) om slakt och avlivning av djuranvändas på djur. Under alla omständigheter får sådanainstrument endast användas i fråga om fullvuxnanötkreatur och svin som vägrar att förflytta sig ochendast när de har utrymme att förflytta sig framåt. Stötarnafår inte vara mer än en sekund, de ska kommamed tillräckligt långa mellanrum, och får endast gespå bakpartiets muskler. Stötarna får inte upprepas ominte djuret reagerar på dem. (2010/46)Man får inte utdela slag, sparkar eller trycka på särskiltömma delar på djurets kropp. Djurens svansarfår inte krossas, vridas eller brytas och djurens ögonfår inte gripas.5 §. UppstallningDjur som inte omedelbart efter ankomsten förs tillslakt skall hela tiden ha dricksvatten tillgängligt. Djursom inte har slaktats inom 12 timmar efter ankomstenskall utfodras och därefter ges måttliga mängder matmed lämpliga mellanrum. Djur som hålls på slakterieri mer än 12 timmar skall uppstallas och i förekommandefall tjudras på ett sådant sätt att de utansvårigheter kan lägga sig ned. Djur som inte tjudrasskall utfordras på ett sådant sätt att de kan äta ostörda.Uppstallningsplatserna skall vara trygga och tillräckligtrymliga för de djur som hålls där samt i övrigtuppfylla de krav som ställs på stall och utrymmen fördjur enligt djurskyddsförordningen. I utomhusfållorskall lämpligt skydd mot ogynnsamma väderleksförhållandenfinnas.Djur får inte föras till slaktplatsen om det inte omedelbartskall slaktas.6 §. Djur i containrarContainrar och andra transportemballage som innehållerdjur skall hanteras med varsamhet och avlastashorisontellt. Djur som levereras i containrar med perforeradegolv skall avlastas med särskild varsamhetför att undgå skador. Vid behov skall djuren avlastasfrån containrarna ett och ett. Djur som har transporteratsi containrar skall slaktas så snabbt som möjligt. Iannat fall skall de, om nödvändigt, vattnas och utfordrasmed lämpliga mellanrum. Fjäderfä som hämtatstill slakt skall hållas torra.7 §. Fasthållning av djur före bedövning, slakt elleravlivningDjur skall hållas fast på ett lämpligt sätt som inteutsätter dem för onödig smärta, lidande eller skador.Djurens ben får inte bindas ihop och djur får intehängas upp före bedövning eller avlivning. Fjäderfänoch kaniner får dock hängas upp före slakt underförutsättning att lämpliga åtgärder vidtas för attsäkerställa att djuren, vid tidpunkten för bedövning,befinner sig i ett tillräckligt avslappnat tillstånd för attbedövningen skall kunna utföras effektivt och utanonödiga dröjsmål.Fasthållning av djur i fasthållningsutrustning skallunder inga omständigheter avse upphängning.Djur som bedövas eller avlivas genom att ett mekanisktinstrument eller elektrisk ström används mothuvudet skall hållas fast i en ställning som gör att utrustningenkan användas enkelt och exakt under enlämplig tidsrymd.Elektrisk bedövningsutrustning får inte användassom ett sätt att fasthålla eller immobilisera djuren, ellerför att förmå dem att flytta på sig.För att begränsa djurens rörelseförmåga får mekaniskatransportanordningar, burar, bedövningsbåseller någon annan motsvarande inhängnad där djuretkan stå upprätt användas. Djurens huvudrörelser fårinte begränsas innan bedövaren är klar att bedöva djuret.För att begränsa nötkreaturs och hovdjurs huvudrörelserfår halsrem, grimma eller betsel användas.Den utrustning som används för bedövning av djurskall vara sådan att bedövningen kan utföras snabbtoch effektivt. Utrustningen skall hållas ren. I slakteriernaoch på slaktplatserna skall det även finnas ettreservbedövningsinstrument som kan användas omdet ordinarie bedövningsinstrumentet av någon anledninginte fungerar.Djuret får inte drivas till bedövning förrän bedövarenär klar att omedelbart bedöva djuret. Ett djur fårinte bedövas om det inte är möjligt att tappa djuret påblod omedelbart efter bedövningen. Om slakten avbrytsfår ett levande djur inte lämnas i bedövningsbåseteller på annan plats där bedövningen utförs.Besiktningsveterinären ansvarar för att bedövarenvet när djuret är lämpligt bedövat.3 kap. Bedövning eller avlivning av djur med undantagför pälsdjur8 §. Skjutning och mekanisk anordning som tränger ini hjärnan (bultpistol)Alla djur som skall slaktas får bedövas genomskjutning.Skjutvapnet och den mekaniska anordningen somtränger in i hjärnan skall vara tillräckligt effektivamed tanke på djurets storlek och djurart.Bultpistol får användas vid bedövning av hovdjursom hålls som husdjur, nötkreatur, får, getter, svinsamt strutsfåglar och kaniner.Bultpistolen skall placeras så att projektilen drivs ini hjärnbarken. Bedövaren skall kontrollera att bultenåtergår till utgångsläget efter varje skott. Om den integör detta får instrumentet inte användas igen förrändet har lagats.9 §. Bedövningspunkten hos nötkreaturVid bedövning av nötkreatur med undantag av tjuraroch kalvar skall skjutvapnet eller bultpistolen riktasmot en punkt i pannan mitt emellan hjässan ochögonen och i rät vinkel mot pannbenet.Bedövningspunkten hos tjurar ligger en cm på sidanom bedövningspunkten hos övriga nötkreaturmedan bedövningspunkten hos kalvar ligger någotunder mitten på linjen mellan hjässan och ögonen.10 §. Bedövningspunkten hos svinVid bedövning av svin med undantag av galtar skallskjutvapnet eller bultpistolen riktas mot en punkt ipannan 2,5 cm ovanför ögonnivån och i en rät vinkelmot pannbenet. Bedövningspunkten hos galtar ligger5 cm ovanför ögonnivån på sidan om kraniets mittlinje.

Hälso- och sjukvård, hälsoskydd och djurskydd659LL (1998:98) om slakt och avlivning av djurL 2011 §. Bedövningspunkten hos får och getterVid bedövning av hornlösa får och getter skallskjutvapnet eller bultpistolen riktas mot huvudetshögsta punkt och i kindbenets riktning.Vid bedövning av killingar och lamm skall skjutvapneteller bultpistolen riktas mot en punkt någotunder mitten på linjen mellan hjässan och ögonen ochi en rät vinkel mot pannbenet.Hornbärande får och getter får bedövas med skjutvapeneller bultpistol som riktas mot nacken om hornenhindrar skott genom hjässan. Bedövningspunktenfinns genast bakom den kam som löper mellan hornen.Skjutvapnet eller bultpistolen skall riktas motmunnen.12 §. Bedövningspunkten hos hästarVid bedövning av hästar skall skjutvapnet ellerbultpistolen riktas mot en punkt i pannan ovanförskärningspunkten mellan de fiktiva linjer som löperfrån ena sidans öga till andra sidans öra och i en rätvinkel mot pannbenet.13 §. Bedövningspunkten hos kaninerKaniner bedövas genom att skjutvapnet eller bultpistolenplaceras på huvudets högsta punkt och riktasi kindbenets riktning.14 §. Bedövning genom slag (concussion stunning)Alla djur som skall slaktas får bedövas med ett mekanisktinstrument som utdelar ett icke-penetrerandeslag mot huvudet. Användaren skall säkerställa attinstrumentet placeras i ett lämpligt läge och att rättpatronstorlek används i enlighet med tillverkarensanvisningar för att uppnå en effektiv bedövning utanfrakturer på kraniet.Vid slakt av en liten mängd kaniner kan djuren ävenbedövas genom slag mot huvudet med något annatlämpligt instrument. Användaren skall försäkra sigom att djuret bedövas effektivt.15 §. Bedövning med elektrisk strömNötkreatur, svin, får, getter, fjäderfä och kaninersom skall slaktas får bedövas med elström.Elektroder skall placeras så att de omsluter djuretshjärna så att strömmen kan passera genom den ochdjuret omedelbart förlorar medvetandet. Lämpligaåtgärder skall också vidtas för att säkerställa en godelektrisk kontakt, särskilt genom avlägsnande av ulleller genom att huden fuktas.När djuren bedövas ett och ett skall utrustningenvara försedd med en anordning som mäter impedansenoch förhindrar att apparaten används om kravenpå minsta tillåtna strömstyrka inte kan uppnås. Instrumentetskall vidare avge en ljud- eller ljussignal underden tidsrymd som strömmen passerar genom djuretoch vara kopplad till en anordning som anger spänningoch strömstyrka, vilken skall placeras så att denlätt kan avläsas.16 §. Bedövning i vattenbadFjäderfä, med undantag av strutsfåglar, får bedövasi vattenbad.Vattenbaden skall vara tillräckligt stora och djupaför den typ av fjäderfä som skall slaktas, och får intesvämma över vid ingången. Den elektrod som ärnersänkt i vattnet skall löpa längs hela vattenbadetslängd. Vattennivån i bedövningsbadet skall kunnaregleras för att säkerställa att vattnet väl täcker huvudetpå varje fågel som skall bedövas.Fågelns huvud skall få kontakt med vattnet förevingarna. Fågeln skall hängas stadigt men utan attfågelns fötter kläms åt för mycket i framforslingsmekanismensupphängningskrok. Beröringspunktenmellan fågelns fötter och upphängningskroken skallvid behov fuktas för att säkerställa en god strömgenomgång.Framforslingsmekanismens hastighetskall inte vara större än att fågeln utsätts för elektriskström i minst fyra sekunder. Spänningen i bedövningsbadetskall hela tiden vara så stor att dentotala strömstyrkan i bedövningsbadet motsvarar denströmstyrka som behövs för att bedöva en fågel multipliceradmed det antal fåglar som samtidigt finns ibedövningsbadet.Om nödvändigt skall det vara möjligt att ingripamanuellt.17 §. Bedövning av svin med koldioxidSvin som skall slaktas får bedövas med koldioxid.Koldioxidkoncentrationen i den gas som användsskall vara minst 70 volymprocent. Den kammare i vilkensvinen kommer i kontakt med gasen och utrustningensom transporterar svinen igenom kammarenskall vara utformad och konstruerad så att svinen inteskadas, bröstkorgen inte pressas ihop och svinen kanstå upp tills de förlorar medvetandet. Det skall finnastillräckligt med belysning i framforslingsmekanismenoch kammaren för att svinen skall kunna se omgivningeneller andra svin. Kammaren skall vara utrustadmed en gashaltmätare som mäter gaskoncentrationendär den är som störst och som avger en tydlig ljudellerljussignal om gaskoncentrationen sjunker underden nivå som krävs.Svinen skall placeras i fållor eller containrar därde kan se varandra och forslas in i kammaren inom30 sekunder efter det att de kommit in i anläggningen.De skall forslas så snabbt som möjligt från ingångentill den plats där gaskoncentrationen är som störst ochvara i kontakt med gasen så länge att de med säkerhetförblir medvetslösa fram till dess att de avlivas.18 §. AvblödningAvblödningen, som skall vara snabb, ymnig ochfullständig, får inte påbörjas om djuret verkar vara vidmedvetande.Avblödningen skall påbörjas senast 60 sekunder efterbedövningen om djuret har bedövats genom skjutningeller med en mekanisk anordning som tränger ini hjärnan. På hornbärande får och getter som bedövatsmed ett skott i nacken skall avblödningen påbörjasinom 15 sekunder efter bedövningen. Om ett djur harbedövats med elström eller genom slag mot huvudetskall avblödningen påbörjas inom 20 sekunder. Hardjuret bedövats med koldioxid skall avblödningen påbörjasinom 60 sekunder från det att djuret har avlägsnatsfrån bedövningskammaren.L

660 Ålands lagsamlingL 20LL (1998:98) om slakt och avlivning av djurAvblödningen skall utföras på ett sådant sätt attåtminstone den ena halspulsådern eller det blodkärlfrån vilken halspulsådern utgår öppnas. Avblödningenär genomförd när minst 30 sekunder gått sedan blodkärlenöppnades och alla hjärnbarkens reflexer harupphört.Om samma person ansvarar för bedövning, upphissningoch avblödning av djuren skall denna personutföra alla dessa åtgärder innan följande djur bedövas.Om fjäderfä tappas på blod med automatisk halsavskärningsmaskinskall det finnas någon till hands somkan ingripa så att djuren kan slaktas omedelbart i fallutrustningen inte fungerar.4 kap. Avlivning av pälsdjur19 §. Med elektrisk strömAlla pälsdjur får avlivas med elström. Elektrodernaskall placeras på ett sådant sätt att strömmen passerargenom djurets hjärna och med en tillräckligt högströmstyrka för att orsaka omedelbar medvetslöshetoch hjärtstillestånd. På rävar och mårdhundar därelektroderna placeras i mun och rektum skall ström avett medelvärde på 0,3 ampere användas under minsttre respektive 15 sekunder.20 §. Med kolmonoxidAlla pälsdjur får avlivas med kolmonoxid. Denkammare i vilken djuren kommer i kontakt med gasenskall vara utformad och konstruerad så att djuren intekommer till skada och så att de kan övervakas. Djurenfår föras in i kammaren först när kolmonoxidkoncentrationenär minst en volymprocent. Gaskoncentrationenupprätthålls genom att kolmonoxid kontinuerligttillförs kammaren via en cylinder.Utströmningsgas från en motor som är avsedd fördetta ändamål får användas vid avlivning av mårddjuroch chinchillor om gasen är tillräckligt avkyld, filtreradoch fri från irriterande ämnen eller gaser.Djuren skall hållas kvar i kammaren tills de har avlidit,dock i minst fyra minuter.21 §. Med koldioxidMårddjur och chinchillor får avlivas med koldioxid.Kammaren i vilken djuren kommer i kontakt med gasenskall vara utformad och konstruerad så att djureninte kommer till skada och så att de kan övervakas.Djuren får inte förs in i kammaren förrän luften innehållerminst 20 volymprocent koldioxid, som skalltillföras i ren form. Djuren skall hållas kvar i kammarentills de har avlidit, dock i minst fyra minuter.22 §. Med skjutvapen och mekaniska instrument medpenetrerande bultAlla pälsdjur får avlivas med skjutvapen eller medett lämpligt instrument med penetrerande bult somdrivs in i hjärnan. Används ett instrument med penetrerandebult skall djuret därefter omedelbart avblödas.Pälsdjur som hålls i fångenskap eller annars tasom hand av människan skall avlivas med ett skott ihjärnan. Ett djur som inte kan fångas in eller fås atthållas på stället skall avlivas med ett skjutvapen på såsätt att djuret dör så snabbt och smärtfritt som möjligtoch inte orsakas onödigt lidande.23 §. Med narkosmedelEn veterinär får avliva ett pälsdjur med lämpligtnarkosmedel på sådant sätt och i sådana doser att djuretomedelbart försätts i medvetslöshet och avlider.5 kap. Avlivning av övriga animalieproduktionsdjur24 §. Tillåtna avlivningsmetoderAnimalieproduktionsdjur får avlivas med skjutvapen.Djur som hålls i fångenskap eller annars tas omhand av människan skall avlivas med ett skott i hjärnan.Ett djur som inte kan fångas in eller fås att hållaspå stället skall avlivas med ett skjutvapen på så sättatt djuret dör så snabbt och smärtfritt som möjligt ochinte orsakas onödigt lidande.Fjäderfä får avlivas genom halsavskärning.25 §. Avlivning av dagsgamla överskottskycklingar ochembryon i kläckningsavfall med mekanisk utrustningDagsgamla kycklingar skall avlivas med en utrustningsom har snabbt roterande knivar, stift eller enkross. I anläggningen får inte fler djur placeras än vadden är dimensionerad för. För att omedelbart avlivalevande embryon skall allt kläckningsavfall behandlasi den mekaniska utrustning som avses ovan.26 §. Avlivning av dagsgamla överskottskycklingarmed koldioxidDagsgamla kycklingar skall föras in i ett utrymmemed högsta möjliga koncentration av koldioxid, somskall tillföras i ren form. Djuren skall hållas kvar iutrymmet tills de avlidit. Nya djur får inte placeras iutrymmet förrän de tidigare djuren har dött.26a §. (2011/52) Hänvisningsbestämmelse gällandebedömning av slaktkycklingars välbefinnandeBestämmelser om bedömning av slaktkycklingarsvälbefinnande finns i landskapsförordningen(2011:53) om skydd av slaktkycklingar.Se L 18, Landskapsförordning (2011:53) om skydd av slaktkycklingar6 kap. Avlivningsmetoder vid sjukdomsbekämpning27 §. Avlivningsmetoder vid sjukdomsbekämpningVid avlivning av djur för bekämpning eller diagnostiseringav djursjukdomar får varje metod som tillåtsovan användas om den garanterar en säker död. Enveterinär kan även ge tillstånd till någon annan avlivningsmetodom det är nödvändigt för att bekämpa ellerdiagnostisera en djursjukdom. Om den avlivningsmetodsom används inte omedelbart leder till dödenskall nödvändiga åtgärder vidtas för att säkerställa attdjuret avlivas så snabbt som möjligt och under allaomständigheter innan det återfått medvetandet.

Hälso- och sjukvård, hälsoskydd och djurskydd661LF (1998:99) om skydd för djur …L 21L 21Landskapsförordning (1998:99) omskydd av djur som används för försökoch andra vetenskapliga ändamål1 §. SyfteFöreskrifterna i denna förordning meddelas medanledning av rådets direktiv 86/609/EEG av den24 november 1986 om tillnärmning av medlemsstaternaslagar och andra författningar om skydd avdjur som används för försök och andra vetenskapligaändamål.2 §. DefinitionerI denna förordning används följande beteckningarmed de betydelser som här anges.a) Djur: om inget annat anges, varje levande ryggradsdjur(annan än människa), däribland fritt levandelarvformer och/eller larvformer som kan fortplantasig, med undantag av foster- eller embryonala former.b) Försöksdjur: djur som används eller är avseddaatt användas för försök.c) Uppfödda djur: djur som fötts upp i speciellt syfteatt användas i anläggningar som godkänts av ellerregistrerats av [landskapsstyrelsen].d) Försök: varje användning av djur för försök ellerandra vetenskapliga ändamål som hos djuret kanvålla smärta, lidande, ångest eller bestående skada,däri inräknat varje handling som är avsedd att ellersannolikt kan medföra födsel av ett djur i ett sådanttillstånd, men med undantag för de mest skonsammametoderna för avlivning eller märkning av djur(d.v.s ”humana” metoder) som upptagits i modernpraxis. Ett försök inleds i det ögonblick ett djur förstagången förbereds för användning och avslutas näringa fler observationer skall göras under det aktuellaförsöket. Eliminering av smärta, lidande, ångest ellerbestående men hos djuret med hjälp av framgångsrikanvändning av anestesi eller analgesi eller andrametoder medför inte att användningen av djuret skallanses vara något annat än ett försök. Veterinärverksamhetsom inte är försök omfattas inte av dennaförordning.e) Behörig person: en person som anses vara kvalificeradatt utöva den relevanta funktion som beskrivsi denna förordning.f) Anläggning: en anläggning, byggnad, grupp avbyggnader eller andra lokaler och däri inbegripet ettutrymme som inte är helt slutet eller under tak jämteflyttbara anläggningar.g) Uppfödningsanläggning: en anläggning där djurföds upp i syfte att användas vid försök.h) Leveransanläggning: varje annan anläggning änen uppfödningsanläggning, från vilken djur levererasför att användas vid försök.i) Användaranläggning: en anläggning där djurföds upp för försök.3 §. TillämpningsområdeDenna förordning gäller för användning av djur vidförsök som företas i något av följande syften.a) Utveckling och tillverkning av läkemedel, livsmedeloch andra substanser eller produkter, kontrollav deras kvalitet, effekt och säkerheti) för undvikande, förebyggande, diagnostiseringeller behandling av sjukdom, ohälsa eller annan abnormiteteller därav orsakade verkningar hos människor,djur eller växter,ii) för värdering, påvisande, justering eller förändringav fysiologiska tillstånd hos människor, djur ellerväxter.b) Skydd av den naturliga miljön för främjande avmänniskors och djurs hälsa eller välbefinnande.4 §. Försök med utrotningshotade djurDjurförsök där djur utnyttjas som är att anse somutrotningshotade i enlighet med bilaga 1 i konventionenom internationell handel med utrotningshotadevilda djur och växter och bilaga C, del I i förordning(EEG) nr 3626/82 tillåts endast på villkor att de ståri överensstämmelse med den förordningen och attavsikten med försöken är forskning i syfte att bevaraden berörda arten, eller tillgodoseendet av viktiga biomedicinskasyften där den arten i rena undantagsfallvisar sig vara den enda som kan användas för dessaändamål.5 §. Den allmänna tillsynen och vården av djurenAlla försöksdjur skall uppstallas i en lämplig miljösom erbjuder åtminstone en viss rörelsefrihet samt hatillgång till foder, vatten och den tillsyn som krävs förderas hälsa och välbefinnande. Försöksdjuren skalli största möjliga utsträckning ha möjligheter att tillfredsställasina fysiologiska och etologiska behov.De miljöbetingelser under vilja försöksdjur uppföds,hålls eller används skall kontrolleras dagligen och försöksdjurensvälbefinnande och hälsotillstånd skall hållasunder uppsikt av en behörig person för att förebyggasmärta eller onödigt lidande, ångest eller beståendemen och vidta åtgärder för att säkerställa att iakttagenskada eller lidande avhjälps så snabbt som möjligt.För att uppfylla bestämmelserna i 1 mom. skall derikt linjer som angivits i bilaga 2 till direktiv 86/609/EEGföljas.6 §. TillsynTillsynen av att bestämmelserna i denna förordningföljs ankommer på [landskapsstyrelsen].7 §. Förutsättningar för försökFörsök får endast utföras av behöriga personer medtillstånd av [landskapsstyrelsen].Ett försök skall inte genomföras om det avseddasyftet kan uppnås med hjälp av någon annan vetenskapligttillfredsställande metod som inte inbegriperanvändning av djur men ter sig rimlig och praktisktgenomförbar.När ett försök skall genomföras bör valet av djurartnoga övervägas och om så krävs förklaras för [landskapsstyrelsen].Vid valet av försöksmodeller skallväljas de som kräver minsta antalet djur, som tar ianspråk djur med den lägsta graden av neurofysiologiskkänslighet, som förorsakar minst smärta, lidandeångest eller bestående men och som har de största utsikternaatt ge tillfredsställande resultat.L

662 Ålands lagsamlingL 21LF (1998:99) om skydd för djur …Försök på djur som infångats i naturen får inte utförasannat än när försök på andra djur inte skulle varatillfyllest för att uppnå syftena med försöket.Alla försök skall utformas på ett sådant sätt att försöksdjureninte utsätts för ångest eller förorsakas onödigsmärta och lidande. Bestämmelserna i 8 § skalliakttas. De åtgärder som föreskrivits i 9 § skall vidtasi samtliga fall.8 §. BedövningAlla försök skall utföras under allmän eller lokalanestesi så vida inte anestesi bedöms vara mera traumatiskför djuret än försöket i sig eller anestesi äroförenlig med försökets syfte. Försök utan anestesifår endast utföras efter beslut av [landskapsstyrelsen]och endast då det inte finns några andra möjligheter.Anestesi bör användas när det är fråga om allvarligalesioner som kan vålla svår smärta.Om anestesi inte är möjlig, bör analgetika eller andralämpliga metoder användas för att se till att smärta,lidande, ångest eller skada såvitt möjligt begränsasoch att djuret i varje fall inte utsätts för svår smärta,ångest eller lidande.Om det är förenligt med försökets syfte skall ettbedövat djur som får svåra smärtor när bedövningenupphört behandlas i tid med smärtstillande medel eller,om detta inte är möjligt, omedelbart avlivas på etthumant sätt.9 §. Behandlingen av försöksdjur efter avslutat försökNär ett försök avslutas skall en veterinär eller annanbehörig person besluta om djuret skall leva vidareeller avlivas på ett humant sätt, varvid skall beaktasatt det inte bör hållas vid liv om det sannolikt riskerarbestående smärta eller ångest även om det i alla andraavseende återvunnit sitt normala hälsotillstånd.Om ett djur vid avslutandet av ett försök skall tilllåtasleva vidare, skall det ha den vård som dess hälsotillståndkräver, placeras under tillsyn av en veterinäreller annan behörig person och hållas under betingelsersom svarar mot kraven i 5 §. Bestämmelserna idetta mom. behöver inte tillämpas i de fall djuret enligtveterinärens mening inte orsakas lidande till följdav ett sådant undantag.Om ett djur vid avslutandet av ett försök inte börfå leva vidare eller inte kan dra fördel av bestämmelsernai 5 § vad gäller dess välbefinnande, skall det avlivaspå ett humant sätt snarast möjligt.10 §. Användande av samma djur i flera försökEtt djur bör inte användas mer än en gång för försöksom medför stark smärta, ångest eller likvärdigtlidande.11 §. Frisläppande av försöksdjurOavsett övriga bestämmelser i denna förordningkan [landskapsstyrelsen], om syftet med försöket kräverdet, tillåta att det berörda djuret släpps fritt, underförutsättning att den övertygat sig om att störstamöjliga ansträngningar gjorts för att sörja för djuretsvälbefinnande och förutsatt att dess hälsotillstånd tilllåterdet och det inte utgör någon fara för folkhälsaneller miljön.12 §. Plågsamma djurförsökOm ett djur skall användas till försök under vilkadet kommer att eller kan förväntas få starka smärtorsom förväntas bli långvariga, måste en särskild motiveradanmälan lämnas in om försöket och dess berättigandetill [landskapsstyrelsen] eller detta i särskildordning godkännas av [landskapsstyrelsen]. [Landskapsstyrelsen]skall inte ge tillstånd till försöket om[landskapsstyrelsen] inte anser att försöket är av tillräckligvikt för att tillgodose de grundläggande behovenhos människor eller djur.13 §. Statistik om gjorda försökMed ledning av ansökningarna om tillstånd, demottagna anmälningarna och på basis av gjorda rapporterskall [landskapsstyrelsen] samla in och så långtmöjligt regelbundet offentliggöra statistiska uppgifterom användningen av djur för försök, som utvisara) antalet djur och djurslag som använts för försök,b) antalet djur uppdelade på kategorier som använtsi de försök som avses i 3 §,c) antalet djur uppdelade på kategorier som använtstill försök som erfordras enligt lagstiftningen.[Landskapsstyrelsen] skall vidta alla nödvändigaåtgärder för att se till att sekretessen för kommersielltkänslig information som lämnats på grund av dennaförordning skyddas.14 §. Kompetensen hos personer som utför eller deltari försökPersoner som utför försök eller deltar i sådana liksompersoner som svarar för tillsynen och övervakningenav djur som används för försök skall ha lämpligteoretisk och praktisk erfarenhet. I synnerhet skallde personer som utför eller övervakar utförandet avförsök ha utbildning i en vetenskaplig disciplin somär relevant för det försöksarbete som utförs och kunnahantera och sköta försöksdjur. De skall dessutom inför[landskapsstyrelsen] ha tillfredsställande visat attde har den utbildning som krävs för att utföra sina arbetsuppgifter.15 §. Uppfödnings- och leveransanläggningarUppfödnings- och leveransanläggningar skall godkännaseller registreras hos [landskapsstyrelsen] ochuppfylla kraven i §§ 5 och 14, såvida inte dispens utfärdatsi enlighet med 18 § 4 mom. eller 20 §. En leveransanläggningskall anskaffa sina djur enbart frånen uppfödningsanläggning eller en annan leveransanläggningsåvida inte djuret har importerats lagenligtoch inte är vilt eller herrelöst. Ett generellt eller särskiltundantag från den sistnämnda bestämmelsen kanmedges en leveransanläggning enligt en ordning sombestämts av [landskapsstyrelsen].Det godkännande eller den registrering som avsesi 1 mom. skall ange den behöriga person som har ansvaretför anläggningen och som har till uppgift attutöva eller sörja för en tillfredsställande tillsyn av dedjur som uppföds eller inhyses på anläggningen ochsom skall ansvara för att bestämmelserna i §§ 5 och14 följs.

Hälso- och sjukvård, hälsoskydd och djurskydd663LF (2001:54) om byggnader … animalieproduktionL 2216 §. Förteckning över djurenUppfödnings- och leveransanläggningar skall föraförteckning över antalet och arten av de djur som säljseller levereras, datum för försäljningen eller leveransen,mottagarens namn och adress samt antalet och artenav djur som dött under vistelsen på uppfödningsochleveransanläggningen.[Landskapsstyrelsen] skall utfärda föreskrifter omde register som skall föras och hållas tillgängliga för[landskapsstyrelsen] av den person som är ansvarigför de anläggningar som avses i 1 mom. Sådana registerskall arkiveras under minst tre år räknat från dagenför det sista införandet och skall regelbundet granskasav representanter för [landskapsstyrelsen].17 §. Märkning av vissa djurVarje hund, katt eller primat (annan än människa)på en uppfödnings-, leverans- eller användaranläggningskall, innan den är avvänjd, ges en individuellidentifieringsmarkering på det minst möjligt smärtsammasättet, utom i de fall som avses i 3 mom.När en omärkt hund, katt eller primat (annan änmänniska) tas emot första gången av en anläggningefter avvänjningen skall den märkas snarast möjligt.När en hund, katt eller primat (annan än människa)före avvänjningen överförs från en anläggning somavses i 1 mom. till en annan och det av praktiska skälinte är möjligt att märka den dessförinnan skall enfullständig journal föras av mottagaranläggningen,med särskilt angivna av djurets moder intill dess attmärkningen av djuret kan företas.Alla anläggningar skall i sina förteckningar föra inuppgifter om identiteten av varje hund, katt eller primat(annan än människa) som levererats dit.18 §. AnvändaranläggningarAnvändaranläggningar skall registreras hos [landskapsstyrelsen]eller godkännas av denna. Åtgärderskall vidtas för att se till att användaranläggningarnadisponerar installationer och utrustning som är lämpligför de använda djurarterna och för utförande avde försök som förlagts dit. De skall vara utformade,uppförda och fungera på ett sätt som säkerställer attförsöken utförs så effektivt som möjligt med avseendepå syftet att uppnå homogena resultat med minsta antaldjur och samtidigt i mesta möjliga mån undvikaatt orsaka smärta, lidande, ångest eller bestående men.På varje användaranläggning skalla) en eller flera personer utses som har det administrativaansvaret för djurens tillsyn och för att utrustningenfungerar tillfredsställande,b) det finnas en tillräckligt stor utbildad personalstyrka,c) lämpliga åtgärder vidtas för att garantera tillgångtill veterinärrådgivning och behandling, samtd) en veterinär eller annan behörig person anlitas förrådgivning med avseende på djurens välbefinnande.Försök kan efter tillstånd från [landskapsstyrelsen]utföras utanför användaranläggningar.På användaranläggningar får endast djur som levereratsfrån uppfödnings- och leveransanläggningaranvändas såvida inte en generell eller speciell dispensutfärdats genom bestämmelser som fastställtsav [landskapsstyrelsen]. Såvitt möjligt skall uppföddadjur användas. Herrelösa husdjur får inte användas förförsök.Användaranläggningar skall föra förteckningaröver samtliga använda djur och ställa dem till förfogandenärhelst [landskapsstyrelsen] begär så. Förteckningarnaskall innehålla uppgifter om antal ochdjurart för samtliga anskaffade djur, från vem deanskaffats, samt datum då djuren togs emot. Förteckningarnaskall arkiveras under minst tre år. Användaranläggningarskall regelbundet kontrolleras av [landskapsstyrelsen].19 §. Djuruppfödning i användaranläggningarNär användaranläggningar föder upp djur för försökinom de egna lokalerna krävs registrering ellergodkännande i enlighet med 15 och 18 §§ endast engång. Verksamheten skall dock uppfylla de relevantabestämmelser i denna förordning som rör uppfödnings-och användaranläggningar.20 §. Uppfödda djurNär djur tillhörande de arter som räknas upp i bilaga1 till direktiv 86/609/EEG används för försök, skallde vara uppfödda, såvida inte [landskapsstyrelsen] ibeslut gett en generell eller speciell dispens.21 §. Tillvaratagande av andra länders dataFör att undvika onödig dubblering av försök i syfteatt uppfylla nationell lagstiftning eller gemenskapslagstiftningsom rör hälsa och säkerhet skall data somhärrör från försök som utförts inom en annan stats territoriumgodkännas på Åland såvida inte ytterligareprövningar krävs till skydd för folkhälsa och säkerhet.Kommissionen skall, från jord och skogsbruksministerietoch i den mån det är möjligt, få uppgifter omÅlands administrativa praxis i fråga om djurförsök,däribland vilka krav som skall uppfyllas innan produkternafår säljas samt konkreta uppgifter om alla deförsök som utfört på Åland och tillstånd och andra administrativaenskildheter som rör dessa försök.L 22 Landskapsförordning (2001:54)om undantag från vissa krav somgäller byggnader som används inomekologisk animalieproduktion1 §. Inledande bestämmelseI denna förordning ges föreskrifter som kompletterarrådets förordning nr 2092/91 av den 24 juni 1991om ekologisk produktion av jordbruksprodukter ochuppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel(rådets förordning).2 §. Regler för utrymmen inomhus och utomhus underen övergångsperiodI enlighet med bilaga 1 B punkt 8.5.1 i rådets förordningkan [landskapsstyrelsen] på ansökan beviljatillstånd att avvika från de krav som ställs på rastgårdaroch byggnader i punkterna 8.3.1, 8.4.2, 8.4.3 ochL

664 Ålands lagsamlingL 23LF (2003:31) om … anläggningar … värphöns8.4.5 samt djurtätheten i bilaga VIII. Dessa undantagkan medges fram till den 31 december 2010.3 §. Gamla byggnaderTillstånd kan endast beviljas animalieproducerandejordbruksföretag vars befintliga byggnader har uppförtsföre den 24 augusti 1999 och i den utsträckningdessa byggnader avsedda för djur överensstämmermed privata normer avseende ekologisk animalieproduktionsom godtas i landskapet.4 §. ÅtgärdsplanEn sådan plan som avses i rådets förordning, bilaga1 B punkt 8.5.2, skall föreläggas [landskapsstyrelsen]eller det kontrollorgan till vilket jordbruksföretaget äranslutet.5 §. IkraftträdandeDenna förordning träder i kraft den 15 november2001.L 23 Landskapsförordning (2003:31) omregistrering av anläggningar somhåller värphöns1 §. TillämpningsområdeDenna förordning är tillämplig på anläggningar därdet hålls över 350 värphönor.2 §. (2007/142) Förande av registerÅlands miljö- och hälsoskyddsmyndighet ska föraett register över sådana anläggningar som avses i dennaförordning. Varje anläggning i registret ska tilldelasett särskiljande nummer i enlighet med Europeiskagemenskapernas kommissions direktiv (2002/4/EG)om registrering av anläggningar som håller värphönsoch som omfattas av rådets direktiv 1999/74/EG. I registretska följande uppgifter ingå:1) anläggningens namn och adress,2) ansvarig fysisk persons namn och adress,3) ägarens namn och adress om det inte är den ansvarigafysiska personen som är ägare,4) registreringsnummer för andra anläggningar somomfattas av denna förordning och som sköts eller ägsav personerna som nämns i 2 p. och 3 p.,5) den produktionsmetod som används i anläggningen(frigående utomhus, frigående inomhus, burhöns,ekologisk produktion),6) anläggningens maximala kapacitet i antal hönsplatserräknat och om olika produktionsmetoder användsdessutom det maximala antalet hönsplatser perproduktionsmetod.3 §. (2007/142) Lämnande av uppgifter till registretÄgaren till en anläggning som avses i denna förordningmåste lämna de uppgifter som anges i 2 § tillÅlands miljö- och hälsoskyddsmyndighet. Om uppgiftersom anges i 2 § inte har lämnats till myndighetenfår anläggningen inte användas.4 §. IkraftträdandeDenna förordning träder i kraft den 1 juni 2003. Åtgärdersom verkställigheten av förordningen förutsätterfår vidtas innan förordningen träder i kraft.