1 Får alla elever samma chans? - Lärarnas Riksförbund

de blivande socionomerna övervägt att bli lärare. Bland både jurist- och läkarstudenternauppgavs de låga lönerna vara det skäl som gjorde att man trots allt inte valdelärarutbildningen. Tidigare undersökningar visar att låg lön och dålig arbetsmiljö även driverduktiga lärare från yrket.Söktrycket till lärarutbildningen har också förändrats på ett markant sätt. Exempelvis hadeden dåvarande lågstadielärarutbildningen 17,6 sökande per plats inför läsåret 1982-83.Motsvarande siffra för mellanstadielärarutbildningen låg på 11,6 sökande och på varjeutbildningsplats för att bli samhälls- och historielärare gick det 24,6 sökande per plats. Dettaska jämföras med de 1,2 sökande per plats till lärarprogrammet 2007. 48Undersökningarna ovan ger en bild av läraryrket som tappat i lön, status, villkor ochsjälvbestämmande. Detta samtidigt som allt fler forskningsrapporter vittnar om betydelsen avatt rätt personer blir lärare, något som kräver bra lärarutbildning, konkurrenskraftiga löner ochattraktiva arbetsvillkor.3.7 Har huvudmannaskapet betydelse för likvärdighet och resultat?De senaste åren har debatten om skolans huvudmannaskap på nytt blossat upp. Såväl LärarnasRiksförbund som två politiska partier kräver ett förstatligande av skolan. Frågan är om detfinns belägg för att ett statligt huvudmannaskap skulle förändra skolans förutsättningar för attbåde höja resultaten och stärka likvärdigheten. Frågan man måste ställa sig är omhuvudmannaskapet spelar roll för elevernas resultat och utbildningens likvärdighet.Det ska sägas att det som hände i början av 1990-talet, då förändringarna i huvudmannaskapetskedde, till fullo var konsekvensen av statliga beslut. Även på vilket sätt det nyahuvudmannaskapet för skolan utformades avgjordes på statlig nivå, både genom aktivapolitiska beslut och genom underlåtelse att agera eller fullfölja formulerade intentioner somlåg till grund för, och villkorade, decentraliseringen av skolväsendet.Ett antal rapporter har berört frågan huruvida decentraliseringsreformerna i början på 90-talet,där kommunaliseringen av skolan och friskolereformen direkt berörde huvudmannaskapet,haft inverkan på den tydliga tendens till nedåtgående elevresultat och försämrad likvärdighet,som karaktäriserat rapporteringen om skolan i över tio års tid.Den första riktigt stora rapporten på temat kom från Skolverket 2009. I denna genomlysningav elevers resultat och grundskolans likvärdighet, konstaterar myndigheten attdecentraliseringsreformerna haft tydlig inverkan på både resultat och likvärdighet på flerasätt. 49 En av de viktigaste förändringarna, som även IFAU lyfter fram i sinutbildningspolitiska utvärdering från 2010 50 är de förändrade arbetsmetoderna förundervisningssituationen i form av individualisering genom ökat eget arbete för elevens del.48 Lärarnas Riksförbund 2008, Vem blir vad och varför?49 Skolverket 2009, Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?50 IFAU 2010, Den svenska utbildningspolitikens arbetsmarknadseffekter: vad säger forskningen?36