1 Får alla elever samma chans? - Lärarnas Riksförbund

tillsvidareanställda lärarna saknar drygt en av tio i grundskolan och drygt två av tio igymnasieskolan lärarexamen. 44Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi (ESO), som lyder under finansdepartementet,presenterade 2009 en studie om läraryrkets utveckling sedan början på 1990-talet. Studienbelyser därmed konsekvenserna för läraryrket av de stora skolreformerna som då ägde rum.De reformer som enligt rapporten förändrat lärarnas yrkesvillkor är kommunaliseringen avlärartjänsterna, införandet av målstyrning i skolan, förändringar av arbetets innehåll ochformer, lärarutbildningsreformerna, samt införandet av friskolor och konkurrens mellanskolor. Konsekvensen av ovanstående reformer, menar rapportförfattaren, är en slagsavprofessionalisering av lärarkåren. Med detta menas att lärarna förlorat inflytande över sinegen arbetssituation, förlorat mycket av sin professionella autonomi. Mycket av detmaktutrymme som staten lämnade ifrån sig under 1990-talet delegerades inte tilllärarprofessionen, snarare till kommunala politiker och tjänstemän.Vidare menar ESO att arbetets innehåll förskjutits från kunskapsförmedling tillvärdeförmedling, något som också gått ut över läraryrket som sådant. Olika reformideologierhar samverkat, dels de som aktivt velat förändra lärarrollen genom tydlig skepsis motkunskapsskolan, dels allmänna men tidstypiska ideologiska trender som genomsyrat alloffentlig sektor. 45Också när det gäller själva undervisningen skedde stora förändringar i kölvattnet av de olikareformerna på 1990-talet. Skolverket påpekar bland annat att undervisningen har förskjutits såtill vida att den enskilde eleven fått ett allt större ansvar för sin egen utbildning. Denna typ avindividualisering, där eget arbete förknippat med stora inslag av egen planering, har haftnegativ inverkan på elevernas prestationer. Detta blir särskilt tydligt i ett ämne som matematikdär behovet av gemensamma genomgångar och problemlösande under strukturerad ledning avläraren är stort. En av orsakerna till denna utveckling är avsaknaden av metoder och innehåll ikursplanerna. Varje lärare kan själv välja ett eget upplägg. 46Incitamenten att bli lärare har också förändrats kraftigt de senaste 20 åren. En genomgång avbåde löner och arbetsvillkor visar på märkbara skillnader. Om man tittar på lärares livslön ochjämför den med den lön personer utan akademisk utbildning tjänar ihop under livet, kan mankonstatera att lärarutbildning är en ekonomisk förlustinvestering. Värst är det för de personersom utbildar sig till lärare i grundskolans tidigare årskurser, där livslönen blir åtta procentmindre jämfört med jämnåriga personer som börjat arbeta direkt efter gymnasieskolan. Saco,som gjorde undersökningen 2011, konstaterar att samtliga lärarkategorier går back på sinutbildning. 47År 2008 genomförde Lärarnas Riksförbund en undersökning för att se vilka drivkrafter somligger bakom olika utbildningsval. När det gäller lärarutbildningen visade det sig att så mångasom 32 procent av de blivande juristerna, 40 procent av de blivande läkarna och 41 procent av44 Statskontoret 2007 Lärares utbildning och undervisning i skolan. Kartläggning och analys.45 ESO 2009, En kår i kläm – läraryrket mellan professionella ideal och statliga reformideologier.46 Skolverket 2009, Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?47 SACO 2011, Lönsamma studier? Livslönerapport 2011.35