1 Får alla elever samma chans? - Lärarnas Riksförbund

visat bäst utbildningsresultat. De två första faktorerna är satsningar på högkvalitativundervisning samt ett system där man håller en hög lägstanivå genom att få med även desvagaste eleverna. Den tredje faktorn är att skapa incitament och urvalssystem så att rättpersoner väljer att satsa på läraryrket. Vägen dit går enligt rapporten via selektiva processervid antagningen till lärarutbildningen i kombination med höga ingångslöner. 41Skolverket analyserar också lärarrollen och lärarens kompetens i ljuset av Nationellautvärderingen 2003 i en rapport som presenterades 2006. Den visar, kopplat till elevernasprestationer i olika ämnen i utvärderingen, att lärarens lärarutbildning och ämneskunskaperhar betydelse för elevernas lärande. Lärares värdering av metodisk och didaktisk kompetens,liksom lärares förväntningar på eleverna, gör också stor skillnad för elevernas lärande. 423.6 Vad har hänt med lärarna?Om forskningen lyfter fram vikten av kvalificerade lärare som en nyckelfaktor för elevernasprestationer, är det relevant att undersöka hur utvecklingen sett ut för den svenska lärarkåren,parallellt med den försämrade resultatutvecklingen sedan 1990-talet. Det ska sägas, för attundvika missförstånd, att flera faktorer samspelar när det gäller elevernas kunskapsprestationer.Att sätta lärarna och lärarnas förutsättningar i centrum när tendenser ielevresultat ska förklaras, är dock viktigt, med tanke på den stora betydelse lärarfaktorn utgörsom förklaring. En kortare redogörelse av vad som kännetecknat utvecklingen i den svenskalärarkåren sedan början av 1990-talet är därför på sin plats.Genom regelförändringarna som skedde i och med de skolpolitiska reformerna i början av1990-talet, luckrades lagstiftningen upp kring lärarbehörighet i skolan. Det blev alltså tillåtetför kommunala huvudmän att fastanställa obehöriga när behöriga inte fanns att tillgå. För deprivata huvudmännen, friskolorna, blev det fritt fram att anställa den man ansåg vara lämplig,oavsett utbildningsbakgrund. Med en förändrad lagstiftning och med kommunerna ochfriskolorna som huvudmän ökade andelen obehöriga som undervisade i skolan drastiskt. Dånågon direkt uppföljning kring behörigheten inte omedelbart skedde, genomförde Skolverketen första undersökning om behörigheten i grundskolan så sent som 2002. 43 I årskurserna 7-9visade det sig då att andelen lärare som saknade lärarexamen översteg 20 procent. Dessutomsaknade en relativt stor andel lärare, med lärarexamen, utbildning i det eller de ämnen deundervisade i. I ämnena matematik och svenska hade endast 68 procent av lärarna bådeutbildning i undervisningsämnet och lärarexamen.En undersökning gjord av Statskontoret 2007 visar på liknande resultat. Enligt dennakartläggning bedrivs hälften av undervisningen i grundskolan av lärare som har bådelärarexamen med inriktning mot skolformen och årskursen där de undervisar och tillräckligutbildning i undervisningsämnet. Motsvarande siffra i gymnasieskolan är en tredjedel. Av de41 Ibid42 Skolverket 2006, Lusten och möjligheten. Om lärarens betydelse, arbetssituation och förutsättningar.43 Skolverket 2003, Undervisning per ämne i grundskolan hösten 2002.34