1 Får alla elever samma chans? - Lärarnas Riksförbund

3.2 Elevernas resultatutvecklingSkolverket (2009) kopplar i sin stora kunskapsöversikt om grundskolan på ett tydligt sättsamman de försämrade resultaten och de ökade resultatskillnaderna med skolreformerna på1990-talet. 6 Det gör även OECDs expertgrupp som redan 2005 genomförde en tematiskgranskning av det svenska utbildningssystemet och konstaterar att decentraliseringsreformernafått negativa konsekvenser på resultat och likvärdighet. 7 I detta avsnitt fokuserasdock på elevresultaten, likvärdigheten behandlas längre fram.Svenska grundskoleelevers kunskapsprestationer har sedan en längre tid mätts i olikanationella och internationella undersökningar. Dessa sammantaget utgör ett stabilt underlagför att beskriva utvecklingen i skolan. Några nedslag inom ett par ämnesområden får tjänasom illustration.Matematik: Enligt TIMSS-studierna från 1995 och 2003 var eleverna i årskurs 7 år 1995bättre i matematik än vad eleverna i årskurs 8 var 2003. Det innebär att matematikkunskapermotsvarande ett helt läsår gått förlorade på mindre än tio år. Vidare beskriverundersökningarna att svenska elever upplever lektionerna i matematik som stökiga ochoroliga i större utsträckning än i andra ämnen. Antalet lektioner i matematik är lågt jämförtmed andra länder, läxor och prov likaså. Lärarkompetensen sjönk också i matematik mellande år då TIMSS-studierna genomfördes. 8PISA-studien, som senast genomfördes 2009, undersöker 15-åringars kunskaper inomläsförståelse, matematik och naturvetenskap. I matematik presterade svenskagrundskoleelever i årskurs 9 på en genomsnittlig OECD-nivå. Testet i matematik delas inenligt sex prestationsnivåer, där den sjätte nivån är den högsta och nivå två utgör ett minimumav kunskaper för att en elev ska anses kunna fortsätta det matematiska lärandet. Nästan entredjedel av de svenska eleverna klarade av uppgifter på nivå fyra eller högre. Cirka var femtesvensk elev i årskurs 9 nådde inte upp till nivå två. Dessa båda resultat ligger alltså på OECDgenomsnittet.Jämför man dessa resultat med PISA 2003, då matematik var ett huvudområde,har svenska elevers prestationer försämrats på ett signifikant vis. Enligt samma nivåindelninghar andelen elever som inte når nivå två ökat från 17 procent år 2003 till 21 procent 2009. Påsamma sätt har andelen svenska elever som klarar uppgifter på nivå fem eller sex sjunkit från16 procent till elva procent. 9Utvecklingen av elevprestationerna i matematikämnet, med de båda studierna sammantagna,har varit dramatiskt negativ.Läsfärdighet (Svenska): Skolverket konstaterar i den nationella utvärderingen från 2003 attläsfärdigheten bland elever både i årskurs 5 och 9 försämrats under en tioårsperiod, då den6 Skolverket 2009, Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?7 Utbildnings‐ och kulturdepartementet 2006, Likvärdighet i utbildningen. Landrapport Sverige.8 Skolverket 2005, Grundskolans ämnen i ljuset av Nationella utvärderingen 2003.9 Skolverket 2009, Rustad att möta framtiden? Resultaten av PISA 2009 i koncentrat.26