1 Får alla elever samma chans? - Lärarnas Riksförbund

3 Vad säger forskningen om elevprestationer och likvärdigskola?3.1 Inledning och bakgrundEtt flertal studier har på senare tid kopplat ihop grundskoleelevers försämradekunskapsprestationer och grundskolans bristande likvärdighet med de storautbildningspolitiska reformerna från början av 1990-talet. Det är nämligen svårt attargumentera emot att den försämrade likvärdigheten och de sjunkande prestationerna på2000-talet har att göra med det paradigmskifte inom den svenska skolan som ägde rum på1990-talet. Däremot är det mer komplicerat att finna hållbara kausala samband, exakt vad somberor på vad.Föreliggande rapport kommer, med hjälp av data från samtliga elever i fyra årskullar, att visaatt den svenska grundskolan förvandlats från en av världens mest likvärdiga skolor till enskola där elevknutna faktorer får allt större betydelse, där kunskapen om en elevs bakgrundgör det relativt enkelt att förutspå om, och i så fall i hur stor utsträckning, han eller honkommer att lyckas med sina studier i grundskolan. De insamlade uppgifterna ger tydligabelägg för att det är de svagaste eleverna som förlorat mest på de reformer som genomfördesför cirka 20 år sedan.Flera aktörer har på senare tid lyft fram skolan som ett viktigt område för omfattandereformer, med tanke på konsekvenserna för Sverige som kunskapsnation omresultatutvecklingen nedåt inte vänds, och om likvärdigheten fortsätter att försämras.Regeringen tillsatte 2007 ett Globaliseringsråd, lett av Lars Leijonborg, med uppgiften attpeka ut framtida utmaningar för Sverige för att vi som nation ska kunna hävda oss i deninternationella konkurrensen. Ett av slutrapportens huvudkapitel rör ungdomsskolan, där enreformering av resursfördelningssystemet för ökad likvärdighet önskas, satsningar påläraryrket efterfrågas och en renodlad rektorsroll föreslås. 3Vidare har Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) startat en utbildningskommissioni syfte att publicera forskningsbaserade beslutsunderlag. Organisationen finner regeringensbeslutade och aviserade reformer otillräckliga för att få bukt med det man anser som”betydande kvalitetsproblem” i det svenska utbildningssystemet. 4 Även Expertgruppen förStudier i Offentlig ekonomi (ESO), som lyder under finansdepartementet, har lyft frambehovet av skolreformer i ett flertal av sina publikationer. Ytterligare ett exempel ärUppsalabaserade myndigheten (Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) som2012 fick ett utvidgat uppdrag att även utvärdera utbildningspolitik.)3 Globaliseringsrådet 2009, Utvecklingskraft och omställningsförmåga. Slutrapport från Globaliseringsrådetskansli.4 www.sns.se/artikel/sns‐utbildningskommission (avläst 2012‐04‐15)24