1 Får alla elever samma chans? - Lärarnas Riksförbund

1 Får alla elever samma chans? - Lärarnas Riksförbund 1 Får alla elever samma chans? - Lärarnas Riksförbund

13.07.2015 Views

som oacceptabla. Grundtanken med en kompensatorisk skola, som nämndes i början, är attprestationsskillnaden mellan olika elevgrupper ska hållas på ett minimum.I Tabellerna 13 till 15 redovisas motsvarande uppgifter för de resterande årskullarna, de somfick slutbetyg 2003, 2007 och slutligen 2011.Tabell 13. Hemmets högsta utbildningsnivå och elevprestationer angivet som meritvärde, för samtligaelever födda 1987, med slutbetyg från grundskolan 2003.Högsta utbildningsnivå i 10:e Median 90:e Medelvärde ElevantalhemmetpercentilpercentilFörgymnasial utbildning 70 185 260 177 5264kortare än nio årFörgymnasial utbildning 95 185 260 184 15759nio (tio) årGymnasial utbildning 125 200 270 198 48241Eftergymnasial kortare 165 230 290 225 6790än två årEftergymnasial två år 170 240 300 235 18871eller längreForskarutbildning 195 260 310 256 1296Tabell 14. Hemmets högsta utbildningsnivå och elevprestationer angivet som meritvärde, för samtligaelever födda 1991, med slutbetyg från grundskolan 2007.Högsta utbildningsnivå i 10:e Median 90:e Medelvärde ElevantalhemmetpercentilpercentilFörgymnasial utbildning 60 180 255 173 3826kortare än nio årFörgymnasial utbildning 95 185 260 184 15797nio (tio) årGymnasial utbildning 130 200 275 199 58155Eftergymnasial kortare 165 230 295 227 8602än två årEftergymnasial två år 170 240 300 236 20504eller längreForskarutbildning 195 265 310 257 140912

Tabell 15. Hemmets högsta utbildningsnivå och elevprestationer angivet som meritvärde, för samtligaelever födda 1995, med slutbetyg från grundskolan 2011.Högsta utbildningsnivå i 10:e Median 90:e Medelvärde ElevantalhemmetpercentilpercentilFörgymnasial utbildning 45 180 255 168 2349kortare än nio årFörgymnasial utbildning 105 190 265 188 10050nio (tio) årGymnasial utbildning 140 205 275 204 45184Eftergymnasial kortare 170 240 300 233 7154än två årEftergymnasial två år 175 245 305 238 16887eller längreForskarutbildning 195 270 315 260 1194Som framgår av Tabell 15 finns det fortfarande 2011 stora skillnader i elevprestationer somkan kopplas till utbildningsnivån i hemmet. För den grupp som har föräldrar med lägstutbildningsnivå har det kontinuerligt skett en försämring. De bäst presterande eleverna blandde lågpresterande (10:e percentilen) inom denna utbildningsgrupp har 2011 ett meritvärdesom uppgår till 45, vilket ska jämföras med 95 poäng 1999. Det är också inom dennautbildningsgrupp där avvikelsen mellan den 10:e och 90:e percentilen har ökat mest sedan1999. Viktigt att notera är att det totala antalet elever minskat stort i denna grupp, från 8 279år 1999 till 2 349 år 2011.För de andra utbildningsgrupperna gäller att meritvärdet för den bäst presterande bland desvagpresterande har stigit något sedan 1999. I övrigt är bilden snarlik den som gällde 1999,det vill säga att de bäst presterande eleverna klarar sig bra oavsett utbildningsnivå i hemmet,men att det även här finns ett negativt samband mellan utbildningsnivå i hemmet ochmeritvärde.I likhet med tidigare analyser ser vi en allmän ökning av betygsmedelvärdet över tid, utom förelevgruppen med lägst utbildningsnivå i hemmet, där medelvärdet har sjunkit med 12 poäng.2.4 Kön och utbildningsnivå i hemmet kopplat till elevresultatNedan är resultaten efter utbildningsbakgrund i hemmet fördelade efter kön. I likhet medtidigare presterar pojkar sämre än flickor oavsett föräldrarnas högsta utbildningsnivå. När detgäller trender över tid ser vi dessvärre ingen entydig förbättring när det gällerkönsskillnaderna.13

Tabell 15. Hemmets högsta utbildningsnivå och elevprestationer angivet som meritvärde, för samtliga<strong>elever</strong> födda 1995, med slutbetyg från grundskolan 2011.Högsta utbildningsnivå i 10:e Median 90:e Medelvärde ElevantalhemmetpercentilpercentilFörgymnasial utbildning 45 180 255 168 2349kortare än nio årFörgymnasial utbildning 105 190 265 188 10050nio (tio) årGymnasial utbildning 140 205 275 204 45184Eftergymnasial kortare 170 240 300 233 7154än två årEftergymnasial två år 175 245 305 238 16887eller längreForskarutbildning 195 270 315 260 1194Som framgår av Tabell 15 finns det fortfarande 2011 stora skillnader i elevprestationer somkan kopplas till utbildningsnivån i hemmet. För den grupp som har föräldrar med lägstutbildningsnivå har det kontinuerligt skett en försämring. De bäst presterande <strong>elever</strong>na blandde lågpresterande (10:e percentilen) inom denna utbildningsgrupp har 2011 ett meritvärdesom uppgår till 45, vilket ska jämföras med 95 poäng 1999. Det är också inom dennautbildningsgrupp där avvikelsen mellan den 10:e och 90:e percentilen har ökat mest sedan1999. Viktigt att notera är att det totala antalet <strong>elever</strong> minskat stort i denna grupp, från 8 279år 1999 till 2 349 år 2011.För de andra utbildningsgrupperna gäller att meritvärdet för den bäst presterande bland desvagpresterande har stigit något sedan 1999. I övrigt är bilden snarlik den som gällde 1999,det vill säga att de bäst presterande <strong>elever</strong>na klarar sig bra oavsett utbildningsnivå i hemmet,men att det även här finns ett negativt samband mellan utbildningsnivå i hemmet ochmeritvärde.I likhet med tidigare analyser ser vi en allmän ökning av betygsmedelvärdet över tid, utom förelevgruppen med lägst utbildningsnivå i hemmet, där medelvärdet har sjunkit med 12 poäng.2.4 Kön och utbildningsnivå i hemmet kopplat till elevresultatNedan är resultaten efter utbildningsbakgrund i hemmet fördelade efter kön. I likhet medtidigare presterar pojkar sämre än flickor oavsett föräldrarnas högsta utbildningsnivå. När detgäller trender över tid ser vi dessvärre ingen entydig förbättring när det gällerkönsskillnaderna.13

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!