Syd-Österbotten gar framåt 1 slmnlng - Urheilumuseo

1 skidlöpning är det synnerligen jämt om man beaktar placeringarnaDM.Kimito SF 30 p.; Pargas IF 30 p.; Nagu IF 29 p.; Dragsfjärds IK'19 p.; Vestanfjärd UF 8 p.Att Nagu IF i poäng står efter Pargas IF beror på att Pargas IF:sdamer klarade sig bra i DM. Det är ett känt faktum att Nagu i våraförhållanden har goda skidlöpare och att intresset där även är bra bevisarutgången i riksskidningen mellan föreningarna inom distriktet dettaår. För övrigt gynnades årets DM i Pargas av ett ypperligt före och mångadeltagare. Vi hoppas att det blir än bättre i vinter.Fjällskidningen har i Pargas redan under tre år varit populär ochdetta år var två grupper till Äkäslompolo, skolbarnen under sportlovetoch den andra gruppen senare under påskhelgen. Ypperliga färder bådatvå. Slalomtävlingar blir det i vinter i Pargas i Vånå, där backen nublivit röjd. Välkomna, vem som helst, till .)Santa Vånåtunturh.Att simningen går mot en ljusare framtid är säkert. Vid DM i Abodeltog Pargas Simmare med en busslast tmgdomar. Poäng 84 för PargasSimmare och 49 för Abo Simklubb. Ett stort plus för båda föreningarnaär att sirnhallen i Pargas blivit färdig och att Abo får sin hall inkommandeår. Dessa klubbars arbete med simskolor är värt speciellt alla föräldrarstack. Intresset för simskolorna har varit gott. Önskvärt vore, att det iframtiden gavs möjligheter att anordna simskolor p å flere orter i skärgården.Orienterarna har som alltid varit verksamma synnerligen flitigt.Det är specie1lt Nagu och Pargas som ha de flesta skogsluffarna. Menockså på Kimitoön har orienterarna visat livstecken, dock inte i någrastörre tävlingar. Alandskampen som är orienterarnas största träff gickpå Aland, här segrade ålänningarna klart detta år.Som facit av ovan anförda kan konstateras, att det inte är en tomfras då man glädjande framhåller att intresset och resultaten inom deflesta föreningar visat uppåtgående tendenser.102Orienteringssnitt genommellersta NylandAv Oras LeinoTre decennier har nu lörllutit sedan orienteringen togsina lörsta stapplande steg i Finland. Under alla dessa trettioår har skogssporten varit last lörknippad med det nuvarandeM ellersta Nylands distrikt, till en börian visserligen enbartsom åskådningsplats lör H elsinglors-klubbarnas tävlingar,men sedan )>på nytt-Iödelsen» år 1932, som distriktets Iramgångsrikasteidrottsgren såväl i nationella som internationellasammanhang. Som vi alla vet, var Grankulla den lörstacentralpunkten. H är arrangerades den lörsta träningstävlingenår 1932 och redan Irån denna trevande start kundeman linna de stora namnen, ] alle Gripenberg, Carl-EdvardBorg samt bräderna Bertel och Martin Lönnqvist.Redan följande år, 1933, var Grankulla IFK redo att arrangera deförsta distriktsmästerskapen för Västra Nyland, dit klubben då hörde,och efter det gick det raka spåret uppåt mot de stora framgångar Grankulla,men främst Gripenberg noterade under den senare hälften av30-talet.Ungefär samtidigt, som man i Grankulla inledde orienteringsverksamheten,tog man upp denna idrottsgren också i en annan Mellan-nyländskköping. Det var Kervo Idrotts-Bröder, som år 1932 ställde uppi DM och som 1934 kunde visa upp den första SFI-mästaren, som detdå hette. Namnet var Harald Krogell. Ett par år senare uppträdde klubbenshittills framgångsrikaste orienterare, Pelle Backman, på arenan.103